Att spara och investera pengar kan man väl egentligen säga handlar om tre parametrar för en lönearbetande privatsparare. Inkomsternas storlek, utgifternas storlek och avkastningen.
För att få ett riktigt bra långsiktigt sparande krävs det egentligen väldigt lite. Kan du tjäna lite mer än snittet och spendera lite mindre än snittet och få en avkastning i nivå med börsens genomsnitt så händer det underverk. Bara du håller på tillräckligt länge. Du kan till och med bli väldigt rik trots att du tjänar mindre än genomsnittet (bara dina kostnader ligger långt under genomsnittet) eller att du spenderar mer än genomsnittet (bara du tjänar klart mer än genomsnittet).
Nyligen träffade jag den person jag känner som har högst lön. Jag har vetat ungefär vad han tjänat men det här var första gången vi pratade lite mer om pengar och sparande. Han har en lön som är ungefär fyra gånger så hög som jag hade som högst. Kostnaderna är givetvis på en helt annan nivå än jag någonsin haft men det blev tydligen ändå runt 30 000 kr i månaden över en vanlig månad. Det vill säga lite mer än vad jag sparade som mest. Så har det blivit under ganska många år men ändå fanns oväntat lite pengar investerat. Han har gjort en del dåliga investeringar, haft för mycket på sparkonto utan ränta och prioriterat amortering på huset (under en massa år när börsen gått bra och boräntan var 1-2%) och när jag introducerade honom för 4% regeln konstaterade vi snabbt att det är väldigt långt bort att kunna leva på avkastningen. En bra påminnelse att sparkvot i procent är intressantare än hur många kronor i månaden som spararas för den som fokuserar på ekonomisk frihet och kunna leva på kapitalet. Helt enkelt för att 30 000 kr i månaden i sparande är en väldig skillnad för någon som i framtiden räknar med att behöva kunna plocka ut 60 000 kr i månaden jämfört med någon som klarar sig på 15 000 kr i månaden.
Det finns "många" som tjänar 200 000 kr i månaden före skatt. Det finns också många andra som lever för 10 000 kr i månaden. Och det finns några som över tid lyckas få 20% årlig avkastning på sina investeringar. Det som slog mig då var att det precis som att det då och då föds en supertalang som har förmåga att bli både snabb, uthållig och har bra bollkänsla och kan bli fotbollsproffs så borde det ju till slut födas en person som kan uppfylla alla tre av ovanstående kriterier också.
Då skulle man kunna uppnå ekonomisk frihet på under 1 års arbete. Eller komma upp i runt 200 miljoner i kapital på 20 års arbete och därefter avkasta runt 3 miljoner i månaden av vilket 2,99 miljone kan återinvesteras med kostnader på 10 000 kr per månad. Tror ni denna supersparare finns någonstans där ute?
Jag har egentligen slutat med veckans fråga men idag fick jag en fundering på mail som jag tänkte kunde bli ett blogginlägg ändå. Det var en person som diskuterat med en kompis utan att kunna enas och ville ha min "avgörande röst" på deras debatt. Frågan gällde om det går snabbare att hamna i en ond spiral (typ Lyxfällan) än att bygga om en god spiral (sparande med ränta på ränta).
Som jag fritt tolkar frågan så handlar det alltså om följande:
Ond spiral: Pengarna räcker inte till, du tar ett lån - > nästa månad räcker inte heller pengarna inte till, dessutom ska du betala ränta på lånet från förra månaden vilket gör att du ligger ännu mer back och får ta ett nytt lån -> du slutar öppna räkningarna eftersom du vet att pengarna ändå inte räcker för att betala räkningarna -> du får påminnelseavgifter, räntor och inkassokostnader på dina räkningar -> du sover dåligt men håller dig vaken genom 8 Red Bull per dag som du köper med ditt nya kreditkort (det gamla kortet verkar ha slutat att fungera).
God spiral: Du jobbar och tjänar pengar men spenderar inte allt, du investerar pengarna som blir över i en aktie med månadsutdelning (kan så klart vara något annan investering också, men vi tar något med månadsutdelning för att göra exemplet så enkelt och snabbt som möjligt) -> nästa månad får du inte bara pengar över från lönen utan även lite utdelning på dina aktier -> denna månads sparande blir därmed större då du både kan spara från lönen och återinvestera aktieutdelningen -> nästa månadsutdelning från aktien blir ännu högre -> du tycker sparandet blir roligare så du blir motiverad att förhandla om boräntan med din storbank för att kunna spara lite mer -> ditt kapital växer och du blir private bankingkund hos din nätmäklare och får lägre boränta än du tidigare kunde förhandla dig till.
Frågan var ju vad som går snabbast. Men jag vet inte ritkigt om jag tycker det är en rimlig jämförelse. Om det var en tävling där två personer började på 0 kr i nettoförmögenhet och de skulle se om det gick snabbast att komma till +1 miljon eller -1 miljon är det klart att minuspersonen skulle vinna. Det är ju ganska enkelt att köpa grejer utan försäkring och sen slå slönder dem eller slänga de i skogen. Men vi är lite mer realistiska i jämförelsen och utgår ifrån att ingen med flit försöker bli fattig så snabbt som möjligt.
Några saker talar för den onda spiralens fördel:
- Det finns ingen övre gräns på hur mycket man kan spendera på en månad, medan det är svårt att spara mer än man tjänar minus de absolut mest nödvändiga kostnaderna. Med en bra lön och sparsamt leverne går det trots allt att spara väldigt många tusen varje månad (jag själv toppade på ett sparande runt 25 000 kr i månaden) och det ska rätt mycket till om du ska gå så mycket back på ren konsumtion, det vill säga innan snöbollen börjat rulla i form av räntor och avbetalningar. Men visst det är ändå viss fördel den onda cirkeln här.
- Det är betydligt högre ränta på dåliga krediter än vad det är på ett rimligt börssparande. Ett blancolån kan kosta runt 30% i ränta medan ett indexsparande på börsen kanske kan ge 8%.
En sak som talar för den goda spiralens fördel:
- Någon (tex kronofogden eller långivare som inte längre ger dig nya lån) kommer se till att stoppa din onda spiral relativt fort. Däremot finns det ingen övre gräns för den goda spiralen. Och är det något vi vet när det kommer till ränta på ränta så är det att tiden är den viktigaste faktorn. Tack vare att du kan hålla en god spiral igång under årtionden så kan de till exempel 8% avkastning du får på dina investeringar ge en effekt i rena pengar per år som de 30% ränta på dåliga lån aldrig kommer få chansen att göra.
Så sammanfattningsvis skulle jag nog säga att den onda spiralen vinner ett sprintlopp medan den goda spiralen vinner maratonloppet. Nu gällde frågan vad som "går snabbast" och då får jag nog ändå ge förespråkaren för den onda spiralen rätt.
Man kan så klart spara ihop ett stort kapital på många olika sätt. Tjäna riktigt mycket, leva billigt, hålla på länge, få en hög årlig avkastning, investera i något onoterat och göra en exit osv. Och man får anpassa strategin efter de egna förutsättningarna. Skulle jag välja två framgångsfaktorer som jag tror de flesta kan uppfylla så skulle det vara att få en rivstart på sparandet och vara uthållig.
Rivstart:
Att tiden är viktig när det kommer till sparande och ränta på ränta vet alla. Men oavsett om du kommer på att du ska börja spara när du är 20, 30 eller 50 år så skulle jag rekommendera att du försöker få en rivstart. Att sitta och ångra att man inte började spara för 10 år sedan hjälper ingen, men det du kan sätta av idag är mycket viktigare än det du kan spara om 10 år. Och vad du sätter av idag kan du faktiskt påverka. Får du bara igång snöbollen så rullar den troligtvis på över tid med ränta på ränta och har du dessutom vant dig vid att spara en ordentlig summa varje månad så går det lite av sig självt efter ett tag.
Gör därför ett par hundår i början om du kan. Jobba lite extra eller dra ner på kostnaderna under en begränsad period. Om du verkligen är motiverad och vill få ihop ett lite större kapital vill säga. Är du 20 år, räknar med att jobba till du fyller 67 och bara sparar som lite trygghet och guldkant på livet efter 67 behövs ingen rivstart utan då är det bara att sätta av en ensiffrig procent av lönen och gneta på.
Uthållighet:
Att spara till ekonomisk frihet eller ett kapital på flera miljoner är ett långsiktigt projekt. Förutom att skaffa barn är det få grejer man drar igång som man behöver hålla på med i 15-20 år. Och till skillnad från att uppfostra barn så kan man när som helst avbryta det långsiktiga sparandet och ta ut pengarna om man vill.
Har du gjort hundåren och fått igång din pengamaskin så handlar det i stor utsträckning bara om två saker. För det första fortsätt att sätta in lite pengar under de kommande åren efter de första hundåren. Varje månad utan undantag. Och för det andra undvik sedan att ta ut pengarna under ytterligare några år efter dessa år av insättningar. Här behöver du kanske inte ens sätta in nya pengar, bara låta bli att ta ut de gamla.
Så sammanfattningsvis:
- Försök maxa sparandet 1-5 år i början av din sparresa.
- Fortsätt månadsspara 2-20 år i mer normal takt efter dessa inledande hårda åren.
- Undvik att ta ut pengarna under 2-5 år efter att du sparat ihop ett bra kapital.
Vår granne har ett körsbärsträd på sin tomt. Några meter bredvid trädet hade det kommit ett skott för ett nytt träd som var runt 30 cm högt. Då grannen är till åren kommen och inte ser något större behov av fler körsbär så frågade hon om jag ville ha skottet. Jag tackade ja mest för att vara artig, tog en spade, hoppade över staketet, grävde upp skottet och satte ner det på en lämplig plats i vår trädgård. Det hela tog kanske 3 minuter från frågan kom till skottet var nedgrävt på vår sida.
Nu tänker jag att jag skulle kunna ta mig an detta trädprojekt på tre sätt.
1. Glömma trädet. Leva övriga livet precis som vanligt. Eventuellt hälla på en kanna vatten en gång i månaden om jag råkar komma på det och det har varit väldigt torrt.
2. Lägga ner en del jobb på trädet. Vattna regelbundet och gå ut och mäta trädet en gång i månaden och se fram mot framtida körsbär. När det växer långsammare än väntat köps en säck gödsel som slängs på lite på vinst och förlust.
3. Engagera mig och förkovra mig i körsbärsträdsskötsel. Läsa på forum, låna böcker, fota mitt skott och fråga experter om råd. Sätta upp ett mål för hur högt trädet ska vara om 1, 3 och 5 år och hur många körsbär om året trädet ska ge om 10 år.
Nu är ju inte det här någon blogg om trädgårsskötsel. Utan jag kommer givetvis göra en koppling till sparande och investeringar.
Punkt 1 ovan skulle jag likna vid att sätta upp ett autogiro till några indexfonder. Det spelar ingen större roll att det tar lång tid för den riktiga ränta på räntaeffekten att ge full effekt. Eller att det troligtvis dröjer väldigt många år till det blir några körsbär. Eller kanske inte ens blir några körsbär alls. Eftersom trädet bara upptog 3 minuter av mitt liv och jag därefter inte lägger något engagemang på trädet har jag liksom inget att förlora. I sparande handlar det alltså om att designa livet så man klarar sig lika bra och trivs jättebra med livet utan de där kronorna som dras på autogiro varje månad. Det blir liksom ingen uppoffring och man måste inte gå in och titta på kontot varje månad och räkna ner dagarna till när man i framtiden ska bli riktigt rik. Utan livet rullar på och utan att man tänker på det så växer portföljen och körsbärsträdet av sig själv där någonstans i bakgrunden.
Punkt 2 tycker jag är det sämsta alternativet. Man lägger ner jobb och engagemang men utan att njuta av det. Det blir som ett arbete och en uppoffring under resans gång. Det kommer kännas som det tar en fruktansvärd tid innan allt jobb med trädet genererar några körsbär och är sen körsbären sura så känns allt jobb bortkastat. Att vänta flera år och lägga ner 10-tals timmars jobb för att få några sura körsbär är inget roligt. När det kommer till sparande motsvarar detta att vara för kortsiktig och göra sparandet till något jobbigt och tråkigt. Man lider varje månad när man måste stoppa in pengar i sparandet istället för att göra något kul och på jakt efter snabb avkastning tar man förhastade beslut och stora risker.
Väljer man istället vägen i punkt 3 blir även resan något värd. Man har skapat en intressant hobby som ger glädje även under resans gång. Resultatet blir troligtvis bättre än i punkt 2, men oavsett om körsbären blir goda eller inte så har man haft kul på vägen. Det spelar inte så stor roll om det tar 5 eller 10 år att få körsbär eftersom det inte varit något jobbigt utan något roligt. Det här motsvarar så klart de som har gjort aktiesparande till en hobby, där det är roligare att köpa 7 aktier i Kindred och följa rapporten och VD-presentationen än att sätta 1000 kr på en fotbollsmatch och följa matchen. Eller där man hellre köper en aktie i H&M än en t-shirt från samma ställe.
Vi är som jag skrivit några gånger mitt uppe i en flytt vilket innebär att arbetsbördan när det kommer till arbete kopplat till hemmet är kanske 10-dubblad mot det normala. Det har fått mig att inse dels hur lyxigt det faktiskt är att äga sin tid. Hade vi båda jobbat heltid hade vi så klart kunnat köpa in mer tjänster än vad vi gjort kopplat till flytten men med skatt och moms blir det en rätt dålig affär när man räknar på det. Även om många gillar att slänga sig med uttryck som att de tjänar bättre än en flyttgubbe eller städare på sitt jobb och därför borde lägga tiden på att jobba och kunna köpa in flyttgubbarnas och städarnas tid. Men den som tjänar bra och betalar 50% skatt får ofta inte ihop den kalkylen i slutänden. Plus all tid det tar att få tag på rätt folk, boka, betala faktura och bråka om att de inte gjorde så bra jobb som man kan förvänta sig. Så oavsett hur mycket tjänster man köper in så innebär en flytt till en annan stad en hel del jobb.
Vi har helt enkelt gjort allt själva vilket blir en ganska gedigen lista på arbete både före och efter flytt med rensning, hyra flyttbil, städa, packa, bära, köpa nya grejer till nya boendet, montera, möblera, tapetsera om, sätta upp tavlor, åka till soptippen med alla kartonger etc. Nu är vi mitt uppe i det hela och alltså inte klara med de sista punkterna än. Men något som slagit mig, förutom hur lyxigt det är att kunna lägga ner 4 timmar om dagen på det här och ändå ha 10 timmar fritid, är hur långt man kommer på kontinuerligt arbete. En lista på 100 punkter (vi gjorde ingen lista på 100 punkter utan saker dyker ju upp lite löpande inom ramen för någon mer övergripande plan) kan kännas helt orimlig men om man under i alla fall 5-6 dagar i veckan ser till att mata av några punkter varje dag så blir det en väldigt stor effekt på bara några veckor. Mycket mer än om man skulle slita 12 timmar om dagen under en helg och sen vara så less och trött att man inte orkade göra något mer på några veckor. Och kan man sen ha som vana att göra några grejer varje vecka även efter den inledande fasen så kommer man få ett boende i fantastiskt skick efter några år jämfört med om man inte gör något, låter det förfalla och sen drar igång ett jätteprojekt vad gäller renovering var 10e år.
Här gör jag självklart kopplingen till sparande. Att den stora kraften ligger inte i att tjäna ihop 50 000 kr i snabba pengar och sen pricka exakt rätt aktie som går 200% det första året. Utan nyckeln är att hitta ett sätt där du kan stoppa undan några tusenlappar i månaden och sen bara låta det rulla på år efter år utan avbrott. Tiden rullar på rätt snabbt och lika väl som att det snart gått 5 veckor och den 100 punkter långa listan redan är avklarad så kommer det snart gått 10-15 år och ditt månadssparande, som inte kändes så märkvärdigt efter några månader, har nu blivit miljonbelopp.