Sverige går som tåget, det känns riktigt bra nu framöver.

Vind i seglen för svenska exportföretag och läge för ökade offentliga investeringar, som är jobbskapande.

Jobbskapande företag behöver en grundskola i världsklass,för att stärka företagens kompetensförsörjning och jobbskapandet i Sverige.

”Det är Exportkreditnämnden som i en Demoskopundersökning gjort intervjuer med 300 svenska företag. Undersökningen visar att framtidstron börjar komma tillbaka efter vårens coronautbrott”.

Coronakrisen har skapat ett guldläge för Sverige. En liten statsskuld och en stor aptit på offentliga investeringar ger förutsättningar att gasa, med privat kapital på jakt efter hållbara investeringar som turbo.På sina håll råder fortfarande kris i den svenska ekonomin. Men när dammet väl har lagt sig är det en mycket intressant spelplan som öppnar sig. 

”Man kan fundera på om vi kanske har de bästa förutsättningarna för Sverige på länge. Tanken är möjligen tidigt väckt med tanke på hur många som har drabbats av corona, både på ett hälsomässigt plan och på ett ekonomiskt, men jag blickar framåt nu.”I botten ligger det faktum att de ekonomiska såren till följd av krisen ser ut att bli förvånansvärt lindriga.

”Den svenska ekonomin har klarat corona-krisen helt okej även om långtidsarbetslösheten är ett orosmoln.”

Men det som sticker ut är att de svenska statsfinanserna, som redan innan krisen var goda, nu framstår som ännu starkare.  Statsskulden har visserligen stigit något men är oerhört låg jämfört med andra länder. Andra har också stimulerat mer och ändå haft sämre utveckling i ekonomin. I ett relativt perspektiv ser Sverige därför ännu bättre än det gjorde innan. Och ska man finansiera sig på den internationella kapitalmarknaden är det relativspelet viktigt.

Utbudet på kapital till liten eller ingen kostnad är därmed gott, vilket var fallet även före krisen. Men man ser att krisen lett till en ökad efterfrågan på offentliga investeringar.”Nu är fokus på vikten av en väl fungerande sjukvård, en väl fungerande skola och en större förståelse för vikten av och efterfrågan på en grön omställning.”Enligt min bedömning är manegen därmed krattad för ökade offentliga investeringar.

Vi har både ekonomiska muskler och möjligheter och en stor förväntan och förståelse, tror jag, hos befolkningen för att det här är investeringar som behöver göras. Går det att komma runt de politiska låsningarna finns också en möjlighet att sätta turbo på det hela med hjälp av privat kapital. Pressade av sina sparare är många institutioner på desperat jakt efter alla typer av investeringar med grön eller social stämpel.

”Det finns gott om likviditet och en stor efterfrågan på hållbara investeringar”.