Nysparandet slår rekord och värdet på våra bostäder stiger snabbt. Samtidigt har vi under ett småtrist pandemiår dragit ned på konsumtionen. Nu väntas välfyllda plånböcker kickstarta ekonomin när restriktionerna läggs på hyllan.
Under fjolåret var svenska folkets nysparande rekordhöga 527 miljarder kronor enligt ESB:s Sparbarometer. Bankkontot lockade mest och drog in nästan dubbelt upp jämfört med snittet för de fem senaste åren.
Andra sparformer som gick starkt under det sista kvartalet i fjol var tjänstepensioner, fonder och aktier.
”Det starka sparandet drunknar ändå i jämförelse med hur stark förmögenhetsutvecklingen har varit”.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet ökade med 9,5 procent under fjolåret enligt chefsekonomen. Det motsvarar drygt 1 000 miljarder kronor.
Lägger man till att reala tillgångar som bostäder, fritidshus och mark har stigit i värde med uppskattningsvis 15 procent så får vi en ökning med ytterligare 1 375 miljarder kronor.
Det är inte bara i storstäderna bostadspriserna har dragit iväg i en undersökning att en genomsnittlig villa, som i dag kostar 3,9 Mkr, har ökat i värde med 37 procent på fem år. Det är en årlig värdeökning på drygt 200 000 kronor, som bidrar till att husägarna känner sig lite rikare.
I län som Stockholm, Gotland och Halland har den genomsnittliga värdeökningen på fem år varit 1,3 Mkr eller mer. Lägst värdeökning, strax under 100 000 kronor per år, finns på fastighetsmarknaderna i länen Kalmar, Norrbotten och Västernorrland. Jag konstaterar att värdeökningen i bostäder och finansiella tillgångar innebär att hushållens nettoförmögenhet ökat med i runda tal 2 400 miljarder kronor.
”Det motsvarar cirka ett års samlad disponibel inkomst, hushållen har fått två årsinkomster på ett år.”
Sedan är förmögenheten långt ifrån jämnt fördelad över befolkningen.De som äger fastigheter och kapital har fått det väsentligt mycket bättre, medan andra som saknar tillgångar kanske har blivit av med jobbet dessutom.
Bostadsrallyt innebär också att många bostadsägare, som köpt bostad under senare år, sitter med stora skulder. Det har också ökat viljan att spara i ladorna för att bygga buffertar inför tider med högre boräntor. Under de senaste sex åren är det drygt varannan bostadsägare som både amorterar och sparar för att trygga sin boendeekonomi inför framtida räntehöjningar. Det visar undersökningar som SEB gör med hjälp av Demoskop. Dessutom är det nästan fyra av tio som antingen amorterar eller sparar för att kunna möta stigande räntor.
Drygt var tionde bostadsägare säger sig dock inte göra någonting för att höja sin beredskap.
”Det är lite oroande att den andelen har ökat. Det kan vara en effekt av lägre sparande för att klara av minskade inkomster under pandemin.”Uppdelat i inkomstgrupper så är det tydligt att höginkomsttagare i högre grad både amorterar och sparar som en buffert för framtida räntehöjningar. I gruppen låginkomsttagare är det dubbelt så många, 22 procent, som vare sig sparar eller amorterar jämfört med övriga grupper. ”Låginkomsttagare har ofta små marginaler och inte möjlighet att ta så stora risker med sin privatekonomi.
På frågan om var normala bostadsräntor ligger om 5 till 10 år är spannet stort. Fyra av tio tror på räntor mellan 1,5 till 3 procent, medan ungefär lika många räknar med en räntenivå kring 4-5 procent.
”Det är fler nu som tror på 4-5 procent i boräntor än vid förra årets undersökning. Det antyder att ränteförväntningarna sakta kryper uppåt. Många funderar säkert i banorna vad den egna ekonomin skulle tåla innan det blir jobbigt.