Allt fler bolag drar tillbaka sina utdelningsförslag. Bland fredagens skörd syns bland annat Inwido, Malmbergs och Feelgood. Från flera håll rapporteras också att smittskyddsarbete på ... vinstvarnade flera svenska bolag medan andra drog tillbaka sina utdelningar. ... JM, Cloetta, Thule, Björn Borg och Lindab drar alla tillbaka sina utdelningsförslag.
Europas banklobby, European Banking Federation (EBF), överväger en gemensam ansats för att skrota utdelning under året, något som flera myndigheter vädjat till sektorn om mot bakgrund av den rådande pandemikrisen, rapporterar flera medier.
EBF, där den svenska bankföreningen ingår, har nu bett medlemmarna att ställa in utdelningen efter de åtgärder som den europeiska centralbanken, ECB, vidtagit.
För svensk räkning kom under tisdagsmorgonen ett pressmeddelande från Finansinspektionen där myndigheten uppmanade banker och kreditmarknadsbolag att slopa årets utdelningar för att säkerställa motståndskraft, säkra upp mot eventuella kreditförluster och trygga kreditförsörjningen till samhället.
Kort därefter meddelade Handelsbanken att styrelsen föreslår att beslutet om utdelning skjuts upp till efter sommaren ”för att bättre kunna överblicka konsekvenserna av pandemin”.
Swedbank och SEB av i förra veckan liknande besked: Förslaget om utdelning för 2019 kommer omprövas innan stämmor som flyttats fram.
Några besked om liknande åtgärder från Nordea hade dock inte kommit på onsdagsförmiddagen. Banken har snarare indikerat att respektive kapitalposition möjliggör en utdelning trots krisen.
”Viruset dödar människor, men det gör ekonomiska kriser också”. Coronaviruset innebära dödsoffer. Ingen vet säkert hur många, och ingen vet heller säkert vilka. Sverige och andra länder tar till extraordinära åtgärder för att hindra smittan som påverkar ekonomin drastiskt. Börsen faller, företag säger upp personal i rekordfart och många verksamheter kommer ändå att gå omkull.
Men det finns ännu en fasansfull konsekvens av krisen som kommer först längre fram. Den ekonomiska nedgång vi nu ser kommer också att döda människor, förklarar Joakim Sandberg, professor både i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och i finansiell ekonomi vid universitetet i Groningen i Nederländerna.
Det är viktigt att tänka även på de ekonomiska konsekvenserna. Det kan låta cyniskt att ställa pengar mot liv. Men det är liv som gäller där också. Liv ställs mot liv”, säger han.Han berättar om flera olika studier som visat hur ekonomiska krascher orsakat dödoffer. För all del också om minskade dödstal i vissa fall, som färre arbetsplatsolyckor och trafikolyckor.
Men många, framför allt svaga och utsatta grupper, dör faktiskt i ekonomiska kriser, konstaterar han. I Grekland, under finanskrisen 2008, dog 242 fler personer varje månad än i vanliga fall. Finanskrisen 2008–2009 ledde till mellan 5 000 och 10 000 fler självmord i Europa och Nordamerika enligt andra studier.Arbetslöshet och kris skapar både psykisk och fysisk ohälsa.