- Recensioner och mediaframträdanden om "Livet, Börsen & Allting"
- Min bok: "MER Börspsykologi" - recensioner, utlåtanden, media etc.
- Min bok - "Börspsykologi - så blir du en bättre investerare"
- Portföljsutveckling
- Utdelningar & totalt kapital
- Dokumentärer och serier
- Sidor där jag finner underlag för aktier/investeringar
- Poddar
- Gaius Marius - Roms Tredje Grundare
Blog Archive
När jag läser från, lyssnar till och diskuterar med andra framkommer att det är många oavsett politisk falang är missnöjde med samhället och dess utveckling. Än är det skatten som är för hög, eller för låg, än den underfinansierade organisationen inom rättsväsende, skola och utbildning samt vård och omsorg. Vissa anklagar de ”rika” för att sko åt sig, medan andra anklagar de ”mindre rika” för att kräva mer av förstnämnda. Barrikaderna byggs upp och det slängs med såväl glåpord som slag under bältet.
Jag var fram till relativt nyligen obekant med att det finns ett begrepp, men efter att ha läst en intressant artikel om Oikofobi samt sett att det nyligen släpps en bok på ämnet väcktes mitt intresse. Således klickade jag hem boken Western Self-Contempt: Oikophobia in the Decline of Civilizations (Beckeld, 2022)
"[...]när civilisationer etablerar sig och blir starka och trygga, infinner sig naturligt också oikofobin, som i sin tur eroderar samhället inifrån."
Att känna en sorts motvilja till samhället och dess utveckling (som man då anser går mot det sämre) är en trend som står att finna i tidigare civilisationer, såsom i det romerska och bysantiska riket. Det författaren, Benedict Beckeld, tydligt lyfter fram är hur det alltid tycks följa samma mönster, vilket absolut inte är en nyhet för någon av oss; ty history dosen’t repeat itself, man does eller history dosen’t repeat itself, but it often rhymes är citat vi slänger oss med åt såväl höger som vänster. Det intressanta i böcker likt denna är att vi blir presenterade mönster som tidigare inte varit så synliga. Vi får bekanta oss med andra angreppssätt och perspektiv, vilket jag alltid söker tillika uppskattar när jag läser mer fackorienterade böcker. Det ger mig möjlighet att utveckla det inverterande tänkandet samt testa mina tidigare förutfattade uppfattningar.
Beckeld ser en tydlig trend genom historien som visar att när civilisationer etablerar sig och blir starka och trygga, infinner sig naturligt också oikofobin, som i sin tur eroderar samhället inifrån. Processen är allt annat än kort och sträcker sig över sekel och mer ofta än sällan även millenier. Processen tar sin början vid att ett relativt primitivt, men rörligt och starkt, folk besegrar sin omgivning. Det leder till ökat välstånd och prestige, vilket inleder skapandet av en nationell identitet. Med detta följer litterära prestationer och annat som kan kopplas till kulturella uttryck. Utvecklingen leder så småningom till så pass mycket välstånd och politisk makt att en permanent överklass kan etablera sig, vilket oftast sammanfaller med nationens höjdpunkt avseende kulturella och vetenskapliga framgångar. I denna fas blir allt fler människor mer upptagna med att uppnå individuella framgångar än av att eftersträva det bästa för hela samhället.
Jag finner boken läsvärd och att läsa den samt därefter (eller desförinnan) följa upp med Ray Dalios senaste The Changing of World Order, som jag skrev ett kort inlägg om i april, kan nog vara nog så berikande. Där länkar jag även till denna youtube-länk, där du mer eller mindre får boken på ett cirka tjugo minuter långt videoklipp, skapat och författat av Dalio.
Att läsa historia i allmänhet, men idé- och kulturhistoria i synnerhet är något jag finner givande. Här finns mycket kunskap, insikter och fakta att finna om vårt släkte; varför har X inträffat? Varför det och inte Y, eller Z? Och givet det vi vet om det förflutna, vad kan vi ”gissa” kommer ske om liknande event kommer hända i en nära framtid?
Ännu en fredag, ännu en helg. Ännu en solig dag, ännu en dag när allt är BRA. Kanske är börsen upp, kanske ned. Kanske är börsen upp, men din portfölj ned? Kanske vice versa? Ännu en gång – det handlar inte om dagsaktuella värden. Inte heller om hur värdena utvecklas vecka till vecka. Nej, det rör sig istället om år. Bolag som växer gör det inte över en natt. Det tar tid, precis som det gjorde för dig när du var yngre och mindre.
Då och då får jag frågor där skribenterna undrar om jag kan ge förslag på bra böcker om ekonomi i dess allmänhet, men i ett historiskt perspektiv i synnerhet. Jag brukar då svara att jag råder alla att läsa brett och inte alltid (och bara) fokusera på ekonomi. Ekonomi är världen och världen är ekonomi. Utvecklingar som vi ser och uppmärksammar i vår vardag, såsom streamingtjänster, kaffemaskiner et cetera är alla förknippade med bolag och därmed ekonomi. Men de hade inte kommit till om inte X inträffat. Och att X inträffade beror på att Y inträffade. Och så vidare.
"History is a cyclic poem written by time upon the memories of man" (P. B. Shelley)
Genom att läsa om historia, men framför allt idé- och kulturhistoria, kommer du öka din insikt i människan, hennes utveckling och historia. Du kommer lära dig se mönster, strukturer, samhällsutvecklingar och så vidare. Inte sällan tenderar dessa att återupprepas, eller "rimma" med tidigare epoker, likt det på 1980-talet var populärt med ömsom rock, ömsom disco - något som sågs som ”off” under 1990-talet, då det skulle vara eurodisco och… ja, Genesis och… Hanson? Eller Backstreet Boys och Britney Spears?
Att läsa om historia kommer inte bara berika ditt liv och din förståelse för omvärlden, såväl på hemmaplan som bortaplan. Det kommer också göra att du kan glänsa vid TP-bordet och i tv-soffan när ni sitter och tittar på På spåret. Det kommer att berika dig för att få en större inblick och insikt i varför vissa produkter och tjänster är starka och varför andra är dömda att gå under. Och så vidare.
Jag har tidigare recenserat flera av nedan titlar, men mitt råd är att göra en enkel googling likt ”Titel + review” eller dylikt. Listan här under står i en sorts inbördes ordning, men titlarna kan absolut läsas i exakt vilken ordning du vill.
Sapiens: en kort historik över mänskligheten (Harari, 2014)
Vete, vapen och virus (Diamond, 2005)
Berättelsen om allt: 13,8 miljarder års historia (Christian, 2018)
A Concise History of the World (Wiesner-Hanks, 2015)
Sidenvägarna: en ny världshistoria (Frankopan, 2018)
The WEIRDEST People in the World (Henrich, 2021)
Why Natiosn fail: The Origins of Power, Prosperity and Povetry (Acemoglu & Robinson, 2012)
The Fourth Turning (Strauss & Howe, 1997)
Black Athena (Bernal, 1991)
The Dawn of Everything (Graeber & Wengrow, 2021)
Det globala imperiet (Bard & Söderqvist, 2011)
Digital Libido (Bard & Söderqvist, 2018)
Samtliga av dessa är väl värda sin tid och låt det just ta tid. Läs, lägg ifrån dig och reflektera. Försök att införliva och relatera. Låt bokens text få den tid som den behöver, för någon stress från varken boken eller någon annan finns inte. Läs, få en ökad förståelse och du kommer inte bara bli kung/drottning i tv-soffan, utan även som investerare.
Att läsa, diskutera och tänka tvärvetenskapligt är alltid att föredra; alltid att eftersträva. Genom att släppa in flera olika perspektiv breddar du ditt synfält och ökar sannolikheten att du kommer se samt identifiera saker som andra, mer enspåriga och tunnelseende skulle missa.
Har du läst några av ovan? Vad anser du om dem? Är det någon titel i listan som väcker ditt intresse?
Jag har flera gånger tidigare lyft fram hur viktigt jag finner ämnena historia i allmänhet, men kulturhistoria i synnerhet vara. Att identifiera, tolka och utvärdera mönster, trender och så vidare ger inte bara en skön ”f*n vad jag är smart”-känsla (reservation för hybris…), utan rätt använt kan det även ge starka fördelar i allt från Jeopardy och TP-kvällen föregått av en parmiddag till investeringar och... ja, korsord.
Ett område jag läst mycket kring den senaste tiden är försäkringsbranschen och försäkringar mer i allmänhet. Jag äger b.la. NN Group, AXA, Sampo och Admiral Group PLC. Många? Absolut, men istället för att ta ett enda bolag valde jag att skapa en korg, då dessa bolag skiljer sig åt med verksamheter mot olika geografier, har olika styrkor, såsom NN Group och dess styrka på livförsäkring.
I Europa har vi en relativt stark försäkringsanda, både en privat och statlig sådan. Vi har alltid haft starka nationalstater, såväl på gott som ont. Något som har karaktäriserat de flesta av dessa sedan WW1 och WW2 är trygghetsnäten, såsom pensionssystem samt statliga/allmänna försäkringssystem. Detta är inte vad som står att finna i USA, i alla fall inte i lika hög omfattning. Om du har en minut över kan du leka med Google, eller Duckgogo, och söka på vad kostnaden för att föda barn i USA är. Eller vad det kommer kosta dig om du bryter benet och måste till akuten och få den vård som krävs. Jämför gärna sistnämnda med att vi i Sverige betalar en avgift om 200 kr och då får vi undersökning, röntgen, gips, medicin med mera. Visst får vi erfara de obligatoriska 5–6 timmarna i väntrummet, likväl…
Den europeiska befolkningen som grupp är mer försiktiga och tenderar att vara lite mer… pessimistiska, i brist på bättre ord, relativt den amerikanska. Det är fler ”men tänk om”, istället för ”Just do it!” á la Nike. Varför? Beror det på den amerikanska drömmen och att alla är så influerade av den att det mer ofta än sällan blir ”fake it untill you become it” som appliceras? Kanske, men det finns ett annat, mer starkare argument för denna skillnad i trygghetsnät, försäkringar och åsikterna kring det. Detta stavas just WW1 och WW2, men även de krig som föregick nämnda två.
Båda dessa världskrig kom, till största del, att ske på den europeiska kontinenten. Städer, hus, fabriker, bondgårdar, vägar, kyrkor… allt och alla blev sönderbombade. De som levde då, men också deras ättlingar, har fått se, höra och uppleva hur det är att växa upp i tider där allt i livet kan vändas snabbare än en reddit-aktie. Oavsett hur psykiskt och fysiskt stark du var kunde dessa fördelar inte täcka upp för ett hus, ett förlorat jobb under lågkonjunktur samtidigt som frugan ska föda och övriga tre så barn önskar mat i magen och tak över huvudet. Och ett Playstation. Och en Iphone. ”Alla andra har ju detta! Jag är den enda som inte har.”
USA har, sedan sitt frihetskrig 1776 och sitt inbördeskrig 1863, aldrig upplevt ett krig på hemmaplan. De har aldrig fått uppleva hur hemskt det är när allt, bokstavligen allt, rasar sönder och samman. Visst har de haft lågkonjunkturer, terroristattacker med mera, men jämför detta med Europa och dess senmoderna historia. Vem tror du är mest benägen att se till nedsidan – den europeiska bonden eller den amerikanska jänkaren?
Dock börjar lite av denna mentalitet á la ”staten ska skydda mig och jag är beredd att bidraga till det allmänna genom att betala skatt” att avtaga, då det i många europiska länder har varit lite, milt uttryckt, lite si och så med styrningen och förvaltningen av både kapitalet och förtroendet. Jag ämnar inte peka finger på Steffe, Maggan med flera, då vi kan se det i andra länder också. Jag enbart skriver en tolkning av långtgående mönster och långtgående tendenser.
Ponera att Europa och dess länder inte kommer uppleva något nytt storkrig (i dess mer traditionella mening och på dess mer konventionella förfaringssätt) – kommer den tidigare ”hellre fasta på ned- än uppsidan”-mentaliteten med betoning på och förtroende för statens roll att fortsätta? Sedan tillkommer såklart frågan om att försäkringar är och, i stigande grad(?), kommer fortsätta vara en klassfråga. Tand-, sjuk-, och psykisk vård kommer vara ytterligare en sak som skiljer de innanför från de utanför de gated communitys vi redan idag ser.
Det är hemskt och tråkigt, likväl ändrar det ej faktum. Och även om det känns ”hemskt” att skriva detta kan du, jag och övriga dra nytta och fördel av dessa mönster och tendenser genom att t.ex. investera i just försäkringsbolag.
Likt alltid ska du göra din egen analys. Allt som jag skriver här är inte en rekommendation. Pengar kan både öka och minska i värde och det finns ingen försäkring (haha… suck, ständigt denna Monty Pyhtonhumor…) mot ogenomtänkta och icke på underlag av en egen analys-investeringar.