Blog Archive
Återkommande läsare vet att jag är en bokmal. Alltid har jag en bok igång och ibland två, men det är ytterst sällan. Jag läser brett och blandar såväl skön- som facklitteratur. Även biografier lockar mig och under åren har många av dessa avverkats. Några som jag idag håller som mer läsvärda än andra är de tre jag presenterar här.
Nike har vi alla en sorts relation till, antingen om det är från sportskor till kläder. Kanske hade du märket på dina fotbollsskor som ung, eller tränade i en t-shirt med deras legendariska ”swoosh” tryckt vid bröstet? Kanske känner du igen dem från reklam på såväl TV som när du surfar runt på World Wide Web? De är och syns nästintill överallt och resan hit, där de dels har en enormt stark marknadsposition på sportskor, dels har sponsoravtal med några av världens främsta atleter, är inget annat än tagen från en saga.
I sin bok Shoe Dog redogör Phil Knight hur han under 1960-talet grundade Nike och hur han tog sig an alla utmaningar. Resan från garageförsäljning till att idag finns överallt och ingenstans är nästintill magisk och ger rysningar. Att boken därtill är mycket lättsamt skriven samt har en perfekt blandning mellan hårda fakta och ett mer skönlitterärt språk och flyt gör läsningen än mer rogivande, samtidigt som den ger bra kunskaper.
Behövs någon pitch? Knappast. Vissa kan rygga tillbaka på grund av bokens omfång, men de som använder detta som argument brukar jag ofta bemöta med ”det är ju som att köpa hem två böcker. Samma tid, samma längd et cetera…”. Därtill är det väl mer tacksamt att verkligen, verkligen få möjlighet att komma nära en av 2000-talets främsta innovatörer? Isaacson har under tre år intervjuat såväl kollegor som familj, läst, grävt, läst ännu mera och sedan skrivit ihop en bok som inte bara ger en inblick i skapandet av Apple, utan även om personen Steve Jobs.
Pour your heart into it (Schultz, 1999).
I Pour Your Heart Into It får vi följa Howard Schultz, VD för Starbucks, och passionen, värderingarna och inspirationen som driver framgången för detta fascinerande företag. Schultz ger äran för Starbucks tillväxt till en grund av värderingar som sällan finns i andra bolag - värderingar som lägger lika stor vikt på företagets anställda som de gör på vinster, lika mycket uppmärksamhet på kreativitet som på tillväxt.
Schultz berättar historien om Starbucks, från att först vara en skapelse med inspiration från Petes Coffee till att förvärva dem. Dock valde grundarna ett par år därefter att de ville sälja Starbucks och bara behålla Petes Coffee. Det var då Schultz, som först arbetat på Starbucks men som startat eget, förvärvade sin gamla arbetsgivare. Låter det krångligt? Mer finns och jag garanterar en spännande upplevelse. Jag kan inte undvika att även addera vilken lust för kaffe som växte inom mig då jag läste denna – en lust som enbart är en starkare idag, vilket manifesteras i att jag lägger relativt mycket dollares på BRA kaffebönor.
Efter att dels ha läst boken, dels ha varit investerad i SBUX ett par år och därmed följt bolaget mer nära förstår jag vilken enorm skapelse det är. Något så ”enkelt” som kaffe och hur man kan skapa en kaffekedja som mer eller mindre blir synonymt med kaffe. Det är inte bara kaffe, det är processen, tillverkningen, rostningen, arabicabönorna et cetera. Det är en stil; ett levandssätt.
Världens största butik: biografin om Jeff Bezos och Amazon samt Amazon; bakom framgången (Stone, 2019; 2021)
Sällan har ett bolag varit lika omtalat i medier. Ömsom hatat, ömsom älskat. Kunder älskar affärsmodellen, anställda och de som studerar anställningsavtal, rättigheter et cetera är inte så sällan allt annat än lyriska. Jag är för dåligt insatt att yttra mig om anställningsförhållanden, för ofta upplever jag att det som skildras i valfri blaska är extremt vinklat. Med det sagt är jag inte naiv och t.ex. finner jag bolagets agerande om att ”leverera till varje pris” under orkanen som träffade södra USA i början av december 2021 vara inget annat än inhumant. Emellertid ska denna text och detta inlägg ej handla om rätt/fel, utan om böckernas innehåll.
Här får vi följa med hur Amazon startades upp, hur Bezos körde med dörrar som bord och hur det var att ständigt leva under stress och press.
Elon Musk: Tesla, SpaceX och jakten på en fantastisk framtid (Vance, 2017)
Jag blev direkt fångad av den här då jag läste den under sommaren 2018. Att få en inblick I hur nära Musk har varit till att gå i personlig konkurs; hur ofta han krävde mer än det yttersta av såväl sig själv som av sina medarbetare; hur det framkommer att inget, absolut inget, annat är större än saken – om målet erfordrar att några lik behöver passeras är det en “icke-fråga”.
Boken är snabbläst och tämligen lätt, om än ger den en skön läsupplevelse.
That Will Never Work (Randolph, 2019)
Jag har tidigare nämnt boken i ett inlägg från sommaren 2020. Som ovan böcker är det en bra, tacksam och lättsam läsupplevelse som serveras. VI får även här, som I fallet med Musk och Bezos, följa med på hur omvandlingen från fysisk uthyrning till den onlie- och digitalbaserade skedde; hur när det var att allt gick käpprätt åt skogen et cetera.
Även här får vi se hur Randolph, likt Musk och Bezos, kräver det absolut mesta ur sina medarbetare och inte inte sällan framkommer att det är många som går in i väggen.
Detta är bara lite axplock och utöver dessa finns även boken om Spotify (läsvärd), Disney (återkommer om den i ett senare inlägg, en kortfattat: LÄSVÄRD), Walmart samt den relativt nyutkomna boken om Alibaba.
Har du last ovan och har du några du håller mer kära än andra?
Vi lever, som så ofta hörs sägas, i spännande tider och visst är det mer gällande i år än föregående år? I ett nafs kom mycket av det vi tog för givet att raseras och lika plötsligt kom det som vi ofta trott lågt långt fram i framtiden att bli nutid; våra gamla och äldre kom helt plötsligt att bli riktiga hejare på att handla online och på ett fåtal dagar ställde det svenska skolsystemet, på gymnasie-, universitets- och högskolenivå om och gick från undervisning på plats (i.e. ”fysisk”) till en distansbaserad sådan.
Många har kommit att bli permitterade med allt från 10 till 100 procent, medan vissa, tyvärr, har blivit uppsagda. Detta har lett till att många har fått mycket (fri)tid över och medan vissa har valt att använda den till att antingen skapa sig, eller förädla sina, gröna fingrar eller bygga en altan, har andra valt att läsa, förkovra sig i något särintresse eller bara ägnat tiden till att spela datorspel och/eller se på tv-serier.
Att studera trender, via diverse rapporeter och google trends, är intressant och är viktigt för att skapa sig en uppfattning om bolag och dess produkter; vart har trenden pekat, vart pekar den idag och vart tror jag att den i framtiden kommer att peka? Att addera till denna retoriska fråga är också ”varför?”. Att ha argument och motiv till sitt ställningstagande är ”a och o”, för utan dessa faller argumenten lika snabbt som förtroendet för 99 % av Sveriges ministrar efter att de har varit med i utländsk tv…
I Sverige har Internetstiftelsen levererat sin årliga rapport Svenskarna och Internet och i rapporten för 2019 stod bland annat att läsa att allt fler svenskar väljer att konsumera tv, film, poddar och böcker via virtuella plattformar. Andra kategorier i nämnda rapport var b.la. ”gaming” och ”sociala medier”.
Ett annat institut som ger ut rapporter likt ovan är Deloitte och för 2019/2020 har de gjort två, där den senaste blev en extrautförd sådan iom. covid-19. Vad som framkommer i denna är riktigt intressant och för de som är exponerade mot bolag såsom Disney, AT&T, Netflix, Amazon, Storytel, Spotify et cetera kan det vara av intresse att ta del av de summeringar som görs.
Vad lockar och vad lockar inte konsumenter av tjänster såsom de Netflix erbjuder?
Vad som bland annat framkommer är att det som lockar tittare till tjänster såsom Netflix är ett stort, brett och varierat utbud, medan en liknande tjänst som är ”bundle” (i.e. ”hopbunden/sammankopplad) med en annan tjänst (jmfr. abonnemang och tv-tjänst) inte lockar lika mycket. Därtill är barnvänligt/innehåll för barn inte lika viktigt som t.ex. som att olika tjänster har exklusivitet till olika serier/IP:n, såsom att Netflix äger Orange is the New Black och Disney The Mandalorian.
Det som var förvånande för mig var att allt fler är positiva till annonser relativt att streamingtjänsten blir billigare/gratis (se bild). Detta tror jag kommer att öka, för i takt med att fler tjänster tillkommer måste bolagen försöka att nyttomaximera varje kund och då produktion av serier, dokumentärer, filmer et cetera inte skapas med monopolpengar måste äkta sådana tas och komma från någonstans. Emellertid ska det betonas att det är skillnad till vad männsikor säger sig vara positiva till/beredda att acceptera och hur det sedan blir i verkligheten.
Hur kan Disney inte bara locka till sig kunder, utan också att behålla dem när AT&T (HBO), Amazon och Netflix lockar med sina tjänster till exakt samma pris/snarlikt pris? Hur att våga sänka priset men samtidigt ha kapital till att kunna producera bra och kvalitetssäkrat innehåll? Apple och Amazon har just nu kassor som skulle få Joakim von Anka att gråta blod av avundsjuka och kan pressa övriga, men hur länge och var går gränsen?
Hur kan ovan användas för att veta om/hur att investera för att få exponering mot den/de bolag som kommer att lyckas manövrera sig bäst ur denna situation? Därtill – är du villig att acceptera reklam relativt att du får tjänsten gratis/näst intill gratis?
Hade vi fel? Alla vi som ständigt har tittat på bolags balansräkningar relativt sektorn samt historik och därefter ryggat undan för de med skulder som överstiger > 1,25-1,5 x EBITA? Jag ämnar inte förenkla eller raljera, men om det på bebisspråk skall förklaras hur bolag såsom Netflix och Tesla har klarat av att gå från små till jättar hoppas jag att följande gör tillvägagångssättet någorlunda begripbart. Netflix metod har varit att låna pengar för att skapa serier/köpa in serier, filmer, dokumentärer et cetera (hädanefter "innehåll"), vars växande antal ökar antalet prenumeranter som är villiga att betala för en prenumeration. För kassaflödet från dessa fortsätter bolaget att finansiera nytt innehåll och för att ta nya lån. Detta fortsätts sedan att återupprepas och så länge antalet prenumeranter stiger, och utan att bolaget tummar för mycket på sin avgift, kommer det att vara en positiv spiral.
Jag vill ännu en gång betona att jag i detta inlägg förenklar en ytterst komplicerad process, men huvudpoängen är ändå densamma. Bolagen lånar sig idag till tillväxt. Långivare lånar ut för att se expansion och ser hellre förluster och olönsamhet så länge bolaget fortsätter att växa och vinna marknadsandelar, för när bolaget ”bara sådär” ställer om kommer de att vara lönsamma. Nedan bild är tagen från Börsdata och visar Netflix balansräkning de senaste 10 åren. Bilden därefter visar hur omsättningen ökar, vilket är vad såväl aktieägare som långivare vill, men observera skuld samt soliditet.
Metoden måste ses i spåren av såväl dot-comkraschen kring milleniets början, finanskrisen vid 2008 samt de låga och negativa räntor som har karaktäriserat stora delar av det tjugohundratalets andra decennium. Det har blivit billigt, ja t.o.m. gratis, att låna och de som har vågat detta och haft kompetens och färdighet att agera korrekt är idag de stora vinnarna. Att sitta på kassa för sämre tider, men en oförmåga att inte använda den, har visat sig vara en mindre lyckad kombination (förvisso är den kombinationen aldrig bra, men förstå mig rätt; en solid och stabil balansräkning med minimala skulder har inte direkt varit det främst som har drivit bolagen framåt).
Bolag som dels är lönsamma, dels har en stabil balansräkning, såsom AO Smith (som jag äger) och även många andra har inte gått dåligt relativt Dow Jones-index, men hade de kunnat gå ännu bättre om styrelse och ledning hade vågat mer? Förvisso tjänar det ingenting till att reflektera över hur det kunde ha varit, för även om kontrafakta är intressant spelar det föga roll för nutiden. Likväl är tanken ändå intressant.
För varje år som har gått har jag kommit att bli allt mer noga med mina innehavs balans- och resultaträkningar. En balanserad och låg skuld är ofta det som väger tyngst, men självklart ska VPA, omsättning samt EK/A vara i stigande trend. Jag vet också att dessa inte skall tas ur sitt sammanhang och att alla nyckeltal bör sättas i relation till varandra, men om några bland många skall lyftas fram så…
Jag sitter just nu och läser That Will Never Work (varvar mellan denna och Stephen Kings Institutet) och jag slås av hur duktiga och högst kompetenta ledningen bakom Netflix har varit och precis som när jag läste Shoe Dog (Knight, 2017), Elon musk: tesla, spacex och jakten på en fantastisk framtid (Vance, 2017), Spotify inifrån: så blir man störst i världen (Leijonhufvud & Carlsson, 2019) med flera slås jag av hur hårfin gränsen mellan genialitet, riskvilja och galenskap är. Kanske tydligast är denna gräns som mest synlig i boken om Musk, men… att våga satsa och så hårt. Precis som poddserien ”Land of the Giants” gör gällande var den främsta konkurrenten – Blockbuster – inte att leka med.
Investering är både en konstform och ett hantverk och när man investerar måste man ta hänsyn till såväl story som numbers och sällan lyckas man att vara balanserad i detta – är det läxan? Att våga lita mer på storyn än de underliggande siffrorna? Enron? Wirecard? Luckin Coffee? Men… Netflix, Tesla, Amazon… ja, det är sannerligen inte lätt.
Story och/eller numbers – vad anser du? Om någon ska väga mer än den andra, vilken och varför?