Nyss hemkommen från jobbet och med en dubbel espresso vid min sida ska jag ta denna onsdag, en s.k. lillördag, att ”bara vara”. De senaste veckorna har varit mycket ansträngande, roliga och givande, likväl ansträngande. Jag försöker vara, i rimlig mån, aktiv på twitter med att svara på meddelanden och lämna feedback, men likt allt går i vågor har min tid även här nödgats minska. Jag upplever inte någon sorts press att vara aktiv och alltid anträffbar, eller att tweeta om såväl Mind Capital (bra sammanfattat av Aktiepappa) som om Simon Blechers deltagande i senaste Penderpodden. Precis som med 99 % av allt i livet har jag, du samt alla och envar ett val och när detta är taget betyder det att andra saker tyvärr måste strykas. Att säga ”ja” till något är att samtidigt säga ”nej” till alla andra alternativ. För mig är jobbet fokus och därefter mitt manusskrivande. Självklart vill jag blogga mer och vara mer involverad i twittertrådar med allt från recept till att ifrågasätta profiler som inte bara säljer kurser där det erbjuds energibars vars datum sedan länge passerat gå, utan som dessutom tycks äga alla bolags vars aktier agerar draglok än vice versa.
Nåväl… anledningen att jag tar mig denna tid att skriva detta inlägg (har bedömningsarbete på +15 timmar samt manus, men att sitta 24/7 med bedömning fungerar inte. Hjärnan måste vila och elevernas rättssäkerhet tillika rättighet till likvärdig bedömning är essentiellt) är att jag såg att det, om än inte på datumet, så åtminstone på dagen är 6 månader sedan Börspsykologi släpptes. Onsdagen den 18/3 kom den att sippra ut, även om det officiella datumet var satt till den 25:e.
Innan jag fortsätter vill jag betona att jag ständigt reflekterar över att inte vara den som ständigt skriver om sin bok, eller tweetar reklam om den och att den finns att köpa. Jag vill inte vara den som är den jobbiga i rummet och som alla önskar skall lämna festen innan den ens har börjat. Emellertid vill jag denna dag fokusera på just boken.
Jag hade inte räknat med det fina och positiva mottagande tillika medieuppslag som den har fått och jag tror fortfarande inte att jag har förstått det. I flikarna till vänster har jag samlat recensioner, poddavsnitt et cetera och när jag själv besöker denna flik känner jag… jag vet inte. Är det stolthet? Glädje? En känsla av ångesten som släpper från axlarna? Jag kan helt ärligt inte svara tydligt på denna fråga, för jag är fortfarande inne i en status om ett sorts kaos – otaliga känslor slåss om att få företräde.
Redan i juni skrev bolaget och berättade en rolig nyhet – de önskade mig skriva en uppföljare och denna bearbetas just nu och jag har just nu kontakt med ett par av Sveriges främsta investerare, vilka läser och kommer med feedback. Att verka med dessa är inget annat än magiskt. Beräknad release på bok nummer två är Q1 2021 och jag räknar med att det blir under mars, som fallet var med den första boken. Jag hade inte räknat med kontrakt på en uppföljare, utan var helt inne på att återgå till min själsfrände – Marius. Emellertid berättade han att han absolut kunde vänta lite till. Det är ju liksom inte som så att han går någonstans (stackarn har ju legat begravd i ca 2070 år…).
Vad som även nådde mig i juni var att den första upplagan sålt slut och att manus skickats på ett andra tryck. DEN känslan är verkligen grym – tack alla som har köpt/köper. Jag vill betona att det för mig inte handlar om de futtiga kronor som jag får för varje såld bok, utan för mig handlar det om, vilket jag ofta återkommer till i poddar, att hjälpa andra att utvecklas till det bättre. Kan min bok hjälpa Stina i Åmål att bli mer säker på sig själv och sin aktiehandel då är jag mer än nöjd. Det är, för att dra sig med engelska uttryck, ” mission accomplished”. Känslan att hjälpa andra att utvecklas; att hjälpa andra att bli bättre versioner av sig själva… det är min mening med livet.
Jag såg igår att Kavsatu skrev att hans bok fanns på 23 bibliotek och valde då att själv se hur det var för min. 53 stycken. Det är även det något jag aldrig hade kunnat föreställa mig.
Vad vill jag då säga med detta inlägg? Jag skrev tidigare att jag inte kan säga vad känslan/känslorna är, men nu, precis när jag skriver dessa rader kl 16:16 denna onsdag den 16 september 2020, känner jag att det är inget annat än lycka. Du, som läser denna text, har en lika stor del i denna som jag. Jag hade inte kunnat göra det utan alla som har stöttat mig. Många av dessa är synliga på twitter och bland bloggar, medan andra är mer att betrakta som ubåtar, men tillsammans har ni gemensamt den uppskattade stöttningen.
Hösten kommer vara mycket fingerarbete för mig och absolut kommer jag vara lite mer ”off” än vanligt, men jag hoppas att ni alla vill fortsätta att följa resan mot inte bara ekonomisk frihet (även om jag inte ser mig själv sluta läraryrket – världens mest underbara sådana, så är det inte långt kvar innan en gräns har nåtts), utan även mot färdigställandet av Börspsykologi nummer 2.
Tack. Tack för allt. Njut nu av denna underbara lillördag och kom ihåg; känslor är känslor och tankar tankar. De är inte sanningar och den makt som de har är den som du ger dem. Du är herre/kvinna över dem – inte vice versa!
Sommaren och semestern lider mot sitt slut - höjdpunkter.
Ännu en sommar, men inte en sådan som är och har varit likt alla andra. Det tål att upprepas, men den sommar – det år – som vi har haft är ett som kommer att gå till historieböckerna. Blir det året då världen slöt sig samman i kampen mot detta virus även känt som ”covid-19”? Året då människan, ännu en gång och föga förvånande, via sina gärningar visade sin brist på såväl insikt som ansvarstagande á la ”det gäller inte mig” och att ”men… nu får det väl ändå räcka? Det är sommar och då ska man, virus eller ej, hänga på uteserveringar och på stränder”? Året då vi blev påminda om att även om vi har en historia har vi en tendens att inte lyssna till den? Året då vi på allvar gick från en ”analog” tid till en digitaliserad?
Jag vet inte och säkert blir det likt ofta; en salig blandning. Det jag dock vet är att jag har eftersträvat att försöka att observera och lära mig så mycket som möjligt – inte bara om viruset, politik, sjukvård et cetera, utan om hur jag, vänner, bekanta och alla andra har reagerat. Varför gör X si och Y så? Varför kommer dessa tankar och vad grundar de sig på?
Självklart har reflektionerna berört såväl det vardagliga som det mer börsrelaterade livet och som jag ofta poängterar är det ingen skillnad. Ja, det är två olika ”världar” men vi – du, jag och alla andra – är desamma och således har vi samma mentala fallgropar i både den ena och den andra världen. Det är inte som så att system 1 och system 2 bara finns i börsvärlden.
Sommaren har varit extra lugn och inte bara för viruset, utan även på grund av den skada jag ådrog mig strax innan jag gick på semester. Således har mer tid än vad jag hade planerat för gått till bok- och rapportläsning (såväl bolagsrapporter som forskningsanknutna sådana). Det har även blivit en del film- och serietittande och ej att förglömma; poddlyssnande, varav en stor del har skett i Varamon (där hänsyn till covid-19 har tagits. I alla fall av mig).
Jag klagar inte, för det tjänar ingeting till. Visst hade det varit roligt att ha kunnat cykla, åka longboard, spela volleyboll et cetera, men det var/är bara att acceptera situationen som den är, för skadan skiter fullständigt i vad jag vill eller inte vill. Just detta – acceptans – är en förmåga som är extremt mäktig och någon jag gärna vill få andra att bli uppmärksamma på. Att sitta fast i bilköer, telefonköer, tråkiga och intetsägande möten et cetera är oftast att jämföra med en herkulesprövning, men det blir inte bättre av att klaga, utan genom att acceptera situationen som den är och förhålla sig till detta gör att det upplevs som lättare och mindre energi förslösas till att klaga/må skit/vara irriterad och arg. Det låter lätt, men i praktiken är det, i alla fall till en början, svårt. Likväl – vad är alternativet?
Denna sommar blev, som sagt, inte som någon hade tänkt sig. Själv hade jag verkligen sett fram emot ett VM, en resa samt lite annat och allt har kommit att skjutas upp och även om det är dryga 10 månader kvar är min längtan efter 2021 års sommar redan nu stark.
Jag ser en mycket spännande höst framför mig. Dels fortsätter jag med manus för min kommande bok, som beräknas släppas tidig vår 2021, dels har jag fått nya och intressanta arbetsuppgifter i min roll som förstelärare. Utöver detta har jag ett litet projekt som jag ännu inte kan och vill berätta om. Emellertid bottnar allt i hälsan – så länge tid och energi existerar finns inga direkta hinder, men jag kommer aldrig att pressa mig så hårt att den beryktade och avskydda ”väggen-gränsen” nås. Jag har ingen som står och hotar mig med ett vapen, utan det är jag som bestämmer såväl takt som tempo.
Vad har varit sommarens godbitar?
Podd: Land of the Giants kom att bli den nya pod som jag aldrig tidigare hade hört talas om och säsong 1, som handlar om Amazon, plöjdes på en dag och just idag, tisdag den 4/8, släpptes sista avsnittet av årets säsong som handlar om Netflix.
Film: Jag älskar film och serier och har snart över 2500 ratings på imdb (skulle vara fler om jag betygsatte varje avsnitt i en serie, men enligt mig skall en serie ha ett betyg och inte olika avsnittsbetyg). Det är alltid svårt att välja ut några ”favoriter” och ännu svårare att bara välja ut en(!), men Jojo Rabbit måste verkligen ges scenljus och detta trots att detta var den andra gången som jag såg den (såg den på premiärdagen).
Serie: Billions samt Exit. Förvisso upplevs nuvarande säsong av Billions som den mer mindre bra, men jag hoppas och tror att det blir bättre. Exit kom som en blixt från klar himmel och kul att det blir en andra säsong.
Album: Först hade jag tänkt att skriva Ozzy Osbournes nya, men sedan kom Alanis Morisette med sitt Such Pretty Forks in the Road. Således var den saken utagerad.
Bok: Oj – här blir det extremt svårt. Jag har läst många och jag räknar aldrig antalet, men det bör ligga kring cirka 15 stycken och om jag ska ta ut en skönlitterär blir det Säg inget om Lydia (Ng, 2020) och inom fackgenren blir det jämt skägg mellan Irrational Exuberance (Shiller, 2016) samt Until the end of Time (Greene, 2020).
Tidskrift: Jag läser många tidskrifter men det är svårt att hinna hålla sig à jour med samtliga. Således är sommaren tacksam att ta igen från de som tyvärr inte hinns med under arbetssäsongen, såsom The Economist, Aktiespararen, Privata affärer, Axess, Populär Historia, Världens Historia, Språktidningen, PC Gamer et cetera, och således har det varit mycket roligt att plöja samtliga utgåvor sedan julen 2019 från Filter och National Geographic.
Brädsspel: Ticket to Ride går alltid hem och denna sommar har jag testat expansionen med Japan och Italien, som har varit mycket rolig.
TV-spel: I julas tog jag mig tid att spela igenom The Legend of Zelda: Link's Awakening och denna sommar har det blivit Luigis Mansion 3. Minimal ansträning tillsammans med "mysfaktor" var exakt vad jag eftersökta och Nintendo levereade.
Vad har varit dina favoriter i samtliga eller i valfritt urval av ovan nämnda kategorier? Kom ihåg att du bara får ta de som du har konsumerat mellan juni-augusti.
Snart vankas det sommarlov och det kommer att bli ett mycket annorlunda sådant. Att förhålla sig till de riktlinjer och restriktioner som Sverige AB har kommer nog bli en utmaning för många, för när väl solen, värmen och ”den där känslan” infinner sig kommer det vara svårt för många att hålla sig bort från stranden, uteserveringarna, minigolfbanorna et cetera. Vi får alla hoppas den droppen som kan få bägaren att rinna över aldrig tillsätts.
Detta inlägg blir lite blandat om allt och inget och allt däremellan och jag tänkte börja med att berätta den, för mig, glada nyheten jag basunerade ut på Twitter igår, fredag; jag har fått ett bokkontrakt på en uppföljare till min nyligen släppta bok Börspsykologi – så blir du en bättre investerare. Det är nästan på dagen exakt ett år sedan som jag fick mitt första och jag kan säga att känslan är densamma; ansvaret, förtroendet att förvalta, viljan och motivationen att skapa ett verk som kommer att bemötas med samma positiva röster… ja, känslan är mäktig. Preliminär release på uppföljaren är beräknad till mars 2021 och jag kommer att hålla er uppdaterade om de olika (fram)steg som tas.
Beträffande Börspsykologi – så blir du en bättre investerare vill ännu en gång tacka för allt stöd och alla positiva ord om den. Jag är fullkomligt rör och jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig detta. För mig finns en inneboende vilja att hjälpa andra att utvecklas; att bli en bättre version av sig själva. Kan min bok hjälpa med detta har det varit värt alla de hundratals och åter hundratals timmarna framför Word.
Utöver bokens framgång har jag även tagit några inom såväl mitt jobb som i mina studier. Beträffande förstnämnda har jag blivit utsedd till förstelärare, vilket jag ser som en enormt stor ära och ämnar förvalta det förtroende som mig har givits. När de tog ut förstelärare senast hade jag inte arbetat i 4 år, vilket är ett av flera kriterier för att bli utnämnd, och ända sedan jag tog min lärarexamen har detta varit ett av mina delmål. Detta kan nu bockas av.
Mina studier har gått bra och jag har klarat dem med högsta betyg, vilket på IBL-institutionen är VG. Förvisso bryr jag mig inte om detta, då syftet med mina studier är att lära mig och att utvecklas. Att jag upplever mig utvecklas och bli en bättre pedagog är det viktigaste och då spelar någon eller några få bokstäver i ett LADOK-dokument föga roll.
Emellertid är inte alla studier klara, då jag i julas valde att skjuta upp min masteruppsats, då jag inte ville riskera att få en uppgift för mycket; jobb, studier, bok och livet tar sin beskärda del. Således läste jag klart min bedömningskurs och pausade uppsatsen, vilken nu är det ”enda” som jag har kvar innan jag kan hämta ut mitt masterdiplom.
Utöver detta är jag så himla glad och lycklig att jag har blivit farbror på nytt – nu har jag två små rackarungar som skänker och ger glädje, perspektiv och energi. Får jag möjlighet skall så mycket tid som möjligt hänges de två små denna sommar. Hos den numer tre år gamla brorsonen är det brandmän och brandbilar som gäller och när detta inte är ”kul” spelas antingen Bamsespelet eller så leks det med tågbanan…
Angående börsen finns mycket att säga; logiskt eller ologiskt? Rationellt, eller irrationellt? Tas för mycket ut, eller för lite? Kommer Q2-orna att tas emot med ”meh”, eller kommer de i samband med den lägre omsättningen (semester) att orsaka nya berg- och dalbanor? Jag har ingen aning och väljer att ännu en gång citera Sokrates ur dennas försvarstal: ”Jag verkar alltså att i alla fall i just denna lilla sak vara visare än denne man, eftersom det jag inte vet, anser jag mig inte heller veta”.
Det jag gör är att fortsätta fokusera på bolagen och deras verksamheter. Det skall dock tilläggas att jag finner allt makroekonomiska mycket intressant och spenderar många timmar med att knarka nyheter, men jag låter inte dessa ha en avgörande roll i mina investeringar.
För övrigt hörde jag i P3 Musikdokumentöär att Basshunter, som förpestade sommaren 2005 med låten "Boten Anna", vill bli "tagen seriörst", att Vänsterpartiet vill ge bidrag till Trumps fiender samt att medan många undrar var Kim Jong Un är, är min fråga mer var Ledaren är när han som mest behövs? Var det inte "allvar nu"? Kommision, masstester, budget... var ska jag börja och var ska jag sluta?
Nåväl - jag ska inte klaga denna Sveriges Stora Dag, eller så kanske det är just det som jag ska göra, då det inte tycks finnas något mer svenskt än att just klaga (diskutera vädret exkluderat). Jag får väl då klaga på alla som klagar på Jante, men då blir jag väl anklagad för diskriminering? Äh... lika bra att lägga ned nu, för annars kommer jag väl bli anklagad för ett totalt intetsägande inlägg.
Jag har vid ett flertal tillfällen gett rekommendationer på litteratur. Vissa har varit strikt skönlitterära, såsom Jonathan Frantzéns Frihet, Jodi Picoults Små Stora Saker och Tara Westowers Allt som jag lärt mig, medan andra har varit mer fakta- och populärvetenskapliga, såsom Peter Frankopans Sidenvägarna: En ny världshistoria, Yuval Noah Hararis Sapiens: En kort historik över mänskligheten, Malcolm Gladwells David och Goliat: Konsten att slåss mot jättar, Daniel Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt , Max Tegmarks Livet 3.0, nämnda Hararis Homo Deus därtill 21 lessons for the 21 century amt Martin Bernals Svart Athena.
"[...]Är inte detta en fråga som tål att reflekteras på?[...]"
Samtliga av dessa är vad jag vill hävda ”måsteläsning”, men likt jag är jag och du är du är smaken som baken och viktigt är att du alltid utgår från dig, dina preferenser samt önskemål. Ibland passar vissa böcker och kategorier mer bra och i andra fall mindre bra. Även jag upplever det som så; ibland vill jag läsa mer utmanande vetenskaplig och/eller populärvetenskaplig litteratur, ibland mer skönlitterär och jag bedömer det som viktigt att exponeras och få av båda dessa kategorier, för hjärnan behöver en bred och varierad stimulans (likt kroppen behöver en varierad kost). Precis som vi behöver vila för att bygga upp muskler efter ett träningspass, behöver vi också läsa litteratur som stimulerar och får vår hjärna att ”bara flyga iväg”. Det är när vi vilar, sover, är avslappnade et cetera som 1+1 läggs ihop. Säkert har du upplevt det själv – hur du suttit och tänkt mycket fokuserat på ett problem och dess lösning, men inte kommit på den, för att sedan, när du sitter hemma på kvällen och Netflix rullar, fått ditt ”aha”-ögonblick.
Att läsa böcker likt Sapiens, Livet 3.0, Homo Deus, Sidenvägarna, nedan behandlade bok med flera är något som jag finne rmycket nöje i. Jag vill, i så hög grad som möjligt, "förstå". Jagvill få en uppfattning och svar på frågorna "hur", "när" och framför allt "varför". Att läsa nämnda böcker kommer garanterat leda dig till en mycket, mycket bred kompetens om människan, hennes historiska, nutida samt framtida tid, hennes samhälle (var det var, var det är och vart det, troligtvis, ska).
Nåväl – en bok som jag har läst om då den nu kommit i en nyutgåva är Vete, Vapen & Virus av Jared Diamond. Boken utkom med titeln Guns, Gems and Steel redan 1997 och kom att släppas på svenska 2006. Ovan nämnda Harari säger: "En bok som ställer de stora frågorna och ger stora svar." och Bill Gates håller med i sitt utlånande: "Fascinerande - lägger grunden för förståelsen av vår historia.”
Tyckte du om Hararis Sapiens är denna en bok för dig. Till vissa delar kommer du att känna igen dig, men det finns också mycket, mycket(!) intressenata delar som berör varför vi européer kom att bli de som ”upptäckte” samt koloniserade den nya världen, Austrailen samt Afrika; Varför det var vi som seglade och försökte hävda oss i Afrika, Sydamerika samt Austrailen och inte vice versa?
Är inte detta en fråga som tål att reflekteras på? Hur kommer det sig att det var européerna som kom att bli de ”stora och mäktiga”? Kom inte flodkulturerna runt om i världen att utvecklas ungefär samtidigt och oberoende av varandra? Visst gjorde de det, men som Diamond tydligt presenterar kom det att vara flera olika faktorer som gynnade européerna och som inte ens fanns tillgängliga för andra kulturer. Författaren kallar detta för ”livets nitlott” och att vi i Europa kom att dra dess antonym, dvs. vinstlotten.
Att med få ord beskriva de slutsatser som dras i boken är inte att göra Diamond eller hans alster rättvisa. Ej heller är det tacksamt, då risken finns att det blir missuppfattningar, men jag skall ändå göra mitt bästa.
I Europa kom vi att ha vissa växter, frukter samt grödor som dels var mer lättsamma att domesticera, dels att förädla (detta är den geografiska förklaringen, som skall kopplas till ekvatorn och dess olika väderförutsättningar). Därtill hade vi andra djurarter som kom att vara oss mer till nytta än de som fanns på andra områden i världen var för kulturerna bosatta där. Medan vi hade vete, havre, hästar och oxar, hade de i Sydamerika samt Mesoamerika majs, bönor, pumpa, potatis, maniok, kalkoner, marsvin och lamor. Majs är en av de grödor som har varit svårast att domesticera, vilket således har legat befolkningen i nämnda region till last. Vilka djur är mest tacksamma i såväl krig som jordbruka? Hästar och oxar, eller lamor och vildsvin? Tänkte väl det.
Olika djurarter och olika grödor ger uppkomst till olika mikrober, vilka ligger till grund för diverse smittor, sjukdomar och andra virus. De som kom av de europeiska förutsättningarna kom förvisso att skada oss, men i takt med tiden kom vi att utveckla en immunitet. De smittor som vi hade var att betrakta som starkare och mer farliga (OBS: inte alla, men en majoritet) än de i b.la. Sydamerika. Således kom den immunitet som vi utvecklade att klara av många av de farsoter som exponerades mot oss då vi landsteg på fjärran länder. Tyvärr gällde inte det motsatta för de kulturer som hälsade oss välkomna. De mikrober som de hade utsatts för var mycket svagare och därav var även deras immunitet densamma. Följaktligen kom en majoritet av indianerna att drabbas av dödliga farsoter, såsom smittkoppor, som vi överförde bara genom vår vistelse.
De djur som fanns i Europa var mycket mer tacksamma för utveckling av jordbruk och samhällsbyggen. Tänk dig ett liv, jordbruk och samhälle utan hästen! Tänk dig detsamma utan oxar, får och getter. Hästen har varit människans bästa allierade fram till T-Forden i början av 1900-talet. Den har hjälpt oss som färdmedel, som arbetare, som födogivare et cetera och, inte att förglömma, i krig. Detta djur fanns inte i Sydamerika och när de spanska conquistadorerna kom ridande på sina väldiga och skräckinjagande riddjur var det få, om ens någon, indian som stod pall.
"Majs är mat, precis som vete", tänker du? Absolut, men förutom att sistnämnda var svårare att domesticera är den också mindre energirik. Utöver det har den mindre bra balans relativt vete, havre et cetera. De grödor, nötter och frukter som fanns, och finns, i Euroasien hade mycket mer energi per enhet/volym. Således kom boende här att få mer "betalt" för sin insats.
Lättare att domesticera, mer energi per volym/enhet, bättre och mer tacksamt klimat... ja, euroasiater kom att få en enormt försprång i utvecklingen, vilket tydligt framkommer då Afrika kom att få utstå den "vita mannens börda" under tidigt 1400-tal och Sydamerika under dess senare del.
Vinstlotten att ha ”rätt” sorters grödor, växter och djurarter gjorde att vi i Europa kunde skapa och bygga samhällen snabbare. Samhällen består av en hierarkisk modell, där någon med makt kan kräva skatter i gengäld mot b.la. skydd. Med skatter kan denna dels bekosta en armé, men även bekosta utbildning samt ge tid för denna, vilket ger uppkomnst till experter inom olika segment, såsom smeder. En smed kan t.ex. smida vapen och rustning. Allt detta kom att ske snabbare i Europa än i såväl Afrika som Sydamerika och Australien, vilket gjorde att den vita människan kom att få sitt övertag.
Nedan bild visar än mer övergripande än jag hur Diamond presenterar en av de orsaker till att det var ”vi” och inte ”de” som kom att bli de som koloniserade och inte vice versa.
Det finns mycket, mycket mer att säga, men jag hoppas att jag ovan text har gett en något sånär bra förklaring till varför Europa kom att vara den dominerande makten mot Afrika, Sydamerika och Australien (är det för oklart rekommenderas denna synopsis). Beträffande Asien i allmänhet, men Kina i synnerhet utgår jag från att du vet att de var mer utvecklade och mäktiga än européerna enda fram till 1800-talet.
Nu vankas sommar samt semester och detta är en perfekt tid att förkovra sig i litteratur. Vad står på din lista? Har du läst Vete, Vapen och Virus? Väcker den ditt intresse?
Uppesittarkväll och vad köper man? Vad köper jag och vad köper du? Själv kommer jag att fortsätta bygga den position som jag den senaste tiden har startat i Svolder (gav 89 kr). Därtill ämnar jag öka i NWH samt Millicom. Beträffande sistnämnda finns såklart många risker; mycket av deras inkomster kommer från försäljning av kontantkort och här har bolaget tappat ca 40 % jmfrt. med Q1 2019. Därtill har covid-19 inte drabbat Sydamerika lika hårt likt i Europa och USA än… (på tal om geografier; jag bävrar för när det når Afrika och Ryssland, givet att sistnämnda är transparenta och berättar om detta). Utöver detta finns även risker med kunder som kommer ha svårt att betala sina månadsavier. Detta till trots ser jag ”monopol” på en växande marknad i länder som tros kunna växa snabbare än de dito i Europa och i andra västländer. Därtill ser jag återköp, insynsägande och en stabil och pålitlig affärsverksamhet.
Självklart kommer jag inte pricka botten. Självklart kommer kursen gå såväl upp som ned från dessa nivåer, men då jag upplever mig vara mycket långsiktig förlitar jag mig till tidens kraft och den underliggande verksamhetens stabilitet. Jag hoppas inte på ett bud vid dessa nivåer, utan vet att den kurs som senast kom som bud (700 kr) är att räkna som strax över ”skam(bud)”.
"[...]Vad finns mer att spendera månadslönen på? På vilket sätt kan pengarna används till att investera i sig själv och den egna utvecklingen? Kanske en bok om börspsykologi?[...]"
Jag håller också på att läsa in mig på Organge S.A., Hexpol, Vinci S.A. samt Trelleborg. Jag har inte hunnit med så mycket som jag önskar, då det är mycket annat som just nu tar min tid, men ambitionen finns och kanske kan ett, eller fler, av nämnda bolag hamna i min portfölj. Beträffande Vinci kan det problematiseras att jag redan äger bolag inom denna sektor, såsom Skanska, NCC samt Brookfield Infrastructure Partners, men med Vinci får jag dels än kraftigare epxonering mot Europa i allmänhet, men Frankrike i synnerhet. Därtill är infrakstrukturprojekt något som vi kommer se all världens stater iscensätta när covid-19hysterin lägger sig (jmfr. Roosevelts "The New Deal" och "Marshallhjälpen").
Vad finns mer att spendera månadslönen på? På vilket sätt kan pengarna används till att investera i sig själv och den egna utvecklingen? Kanske en bok om börspsykologi?
Ömsom känner jag en lycka och tillfredsställelse, ömsom en djup oro, sorg och förtvivlan. Visst kan jag finna nuvarande (börs)situation som perfekt för släppet av min bok. Sällan har börspsykologi varit så viktigt som nu, men detta till trots går mina tankar mer till de som varje dag vänder på varje krona och som ser sina livsverk sakta men säkert försvinna. Jag har många vänner inom flera av de mest utsatta branscherna, såsom restaurang- och upplevelsenäringen.
Jag gör alltid matlådor, men har valt att då och då stödköpa mat och sallader från diverse av Motalas krögare. Alla har gemensamt att de är trevliga och mycket duktiga i sin kokkonst. Att de dessutom är trivsamma, sympatiska och serviceinriktade gör inte saken sämre. Skulle jag vilja ha en stadskärna utan dem? Aldrig! Således är det för mig en icke-fråga att stötta dem.
Att skriva en bok är ett arbete som jag egentligen inte förstår att någon klarar av, allra minst jag själv. Dock har det blivit som så och här står jag med mitt livs andra bok och min allra första ekonomiinriktade sådan. Är jag glad? Ja! Är jag nöjd? Ja och någon Jante ger jag inte mycket för. Är jag stolt och känner att jag kan slå mig själv på bröstet? Till stor del, men perfektionisten inom mig ser utvecklingspotential. Emellertid är hela livet en resa bestående av lärdom och utveckling och att bli fullärd blir man aldrig. Således tillåter jag mig att ge mitt bröst ett blåmärke.
Boken smygsläpptes i fredags, den 20 mars, då den då började att skickas ut till de som hade förbeställt. Till alla er riktar jag ett stort tack och till alla er som köper idag, eller som i dagarna kommer att så göra, riktas ett lika stort och hjärtefullt dito.
Jag har skrivit om bokens utlåtanden och jag har också skapat en flik/länk till vänster i min blogg där dessa står att läsa. Vill du köpa finns boken tillgänglig på:
Adlibris
Bokus
Akademibokhandeln
Ugglans Bokhandel
PUG förlags Webbshop (här stöttar ni ett litet, men växande förlag. Därtill är ägarna extremt trevliga och mycket… ”svenssonaktiga”, likt du och jag).
Om du redan har köpt och läst, eller så ämnar göra, lämna gärna en recension på inköpsstället, eller hör av dig med dina tankar med mera.
Jag hoppas inte att du som läser detta, och sitter i en mycket beklaglig situation i och med covid-19, tar illa upp, men för mig är denna tisdag, och ännu mer morgondagen, en glädjens dag!
Tack till er alla som har stöttat mig! Tack från hela mitt hjärta!