Blog Archive
För de oinvigda i det arv som även kallas för ”litteraturkanon” och som ryms inom ”litteraturhistoria” kan Miguel Cervantes verk Don Quijote, del ett utgiven 1605 och del två 1615, vara något helt nytt. Emellertid tror jag att de flesta har hört talas om en mycket känd passage i denna bok, nämligen då den inbillade riddaren till protagonist får syn på tre enorma jättar och snabbt rusar mot dem med lansen och svärdet i högsta hugg. Redo att dräpa dem likt den höga, nobla och modiga riddare han är. Allt medan hans väpnare, Sancho Panza, försöker hindra sin herre.
Väpnaren gör inte detta för att herren rusar en säker död tillmötes, utan för att de tre jättarna inte är jättar, utan tre väderkvarnar. Därav uttrycket att ”slåss mot väderkvarnar”. Han slåss mot inbillade fiender; fiender som inte finns/inte är fiender. Varför? Fallet är nämligen detta att den nobla herren har lusläst varenda riddarroman från medeltiden och har drömskt låtit sig bli så trollbunden att han lever i en värld som ej längre existerar; den medeltida med dess platta karaktärer; där riddare och religiösa företrädare sågs som de främsta – som Hollywoodstjärnor. Karaktärerna i riddarromanerna skildrades alltid som nobla, modiga och som alltid stod upp för samt skyddade religionen, den fagra mön samt kungariket. De var lojala, ärliga och högt ärade (i verkligenheten var de ofta allt annat än detta, men det är i nuvarande skildring irrelevant).
Ständigt red de ut för att dräpa hotande drakar, mäktiga trollkarlar och onda, smutsiga otrogna (läs: muslimer). De var den tidens James Bond – gentlemannen med rätten och kunskapen att döda. Och med kunskapen att förföra kvinnor.
Don Quijote lever under 1600-talet. Under denna tid var medeltiden sedan länge passé och i stället hade renässansen inträtt. Detta var epoken där en kritik mot kyrkan kom att växa, där humanism kom att frodas och där universalgeniet tog plats. Här fanns ingen plats för några platta och korkade riddare. I stället skulle människan vara rund, rund med betydelsen dynamisk - hon skulle vara vetgirig och ständigt utvecklas. Detta är raka motsatsen till en platt karaktär (jmfr. Homer Simpson, som är exakt samma idag som för 3, 10 och 15 år sedan).
Dock var herr Quijote en bokslukare som aldrig levde i nuet. Därav hans resa genom Spanien och jakten på allt från drakar till hemska monster. För att inte glömma räddningen av fagra mör!
Att läsa och förkovra sig är viktigt. Jag läser mycket och försöker att ta åt mig så mycket som möjligt av allt som jag finner värdefullt och nyttigt. Likväl sväljer jag inte allt med hull och hår. I stället har jag lärt mig, vilket jag även lär ut, vikten av att vara kritisk, ifrågasätta samt alltid relatera till mig själv och andra kunskaper jag antingen läst mig till, eller kommit över på andra sätt. Bara för att jag läser om drakar håller jag mig objektiv och har därmed insikten att de inte finns nära mig(?). Jag läser och relaterar, men är noga med att alltid ha ett avstånd mellan mig och det lästa. Metakognitivitet, "helt enkelt".
Vad vill jag säga med denna allegori? Jo, att läsa finans- och investeringsböcker är bra, nyttigt och troligtvis mycket givande, men svälj inte allt med hull och hår. Du måste utgå från dig själv, din livs- och ekonomiska situation, din strategi, mage och psyke. Därtill måste du inse samt acceptera att det ”är andra tider nu”, på ett eller ett annat sätt. Som om inte detta vore nog kan och ska du inte döma bokens budskap efter dess författare. Bara för att Buffett säger X i bok Y betyder inte det att X är 100 procent rätt. Var kritisk till allt och alla! Även till de rader som du läser här. Risken är annars stor att du börjar ge dig ut och jaga ciggarfimpar… förlåt, jättar, när det som egentligen passar dig bäst är något helt annat.
Läs, men låt dig inte trollbindas.
Nytt bokkontrakt
Då jag ändå sitter vid tangentbordet vill jag även här på bloggen berätta och därmed offentliggöra att Erik Sprinchorn, grundare av och förvaltare på Tin Fonder (och före detta förvaltare på Swedbank Robur Ny Teknik), och jag igår, fredag den 23/7, offentliggjorde ett bokprojekt som vi har arbetad med sedan i vintras. Boken kommer ha ett lite bredare fokus på livet i allmänhet, men investeringar i synnerhet. Vår ambition är att boken skal vara hjälpasam med att dels skildra, dels ställa de viktiga frågorna för att du ska kunna "...odla din egen trädgård."
Att få möjligheten att skriva med en av Sveriges absolut bästa förvaltare och som besitter en djup, djup kunskap är för mig inget annat än en ära. Boken beräknas att släppas under Q1 2022. Till alla er som följt och stöttat – TACK. Från botten av mitt hjärta – TACK!
Det är nu nästa exakt på dagen som min första bok om börspsykologi – Börspsykologi – så blir du en bättre investerare – såg dagens ljus. Lika hemskt som passande kom den i ett av de mest fascinerande börsfallen vi någonsin har fått erfara. Aldrig tidigare har en nedgång skett så hastigt och aldrig sällan har den efterkommande uppgången varit så snabb. Medan börsen har levt sitt eget liv har världens samhällen i allmänhet, men dess människor i synnerhet, fått lida. Fortsätter att lida. För cirka ett år sedan var det ”en fluga” att gynna sin lokala krögare, bagare e.d. och jag hoppas innerligt att alla fortsätter med det. Jag vill här slå ett extra slag för en mycket god och nära vän – Anders Ölve som driver FineFood i Hammarby Sjöstad. Är du i Stockholm och söker en god lunch tar jag gift på att du inte kommer bli besviken på den lunch som där serveras, eller på de underbara bakverk som där erbjuds. Om du är riktigt snäll kan kocken själv lära dig skillnaden på potatismos och potatispuré. … …
Nåväl – till saken. Att skriva en bok är något många har drömt om och så fortsätter att göra. Mitt råd till alla er: låt det inte stanna där – gör handling av din dröm, dina mål och dina begär. Ty vare sig dina drömmar, önskningar eller mål är något värda om de inte omsätts i handling.
För mig är själv skrivfasen inte den mest (tids)krävande, utan det är själva planeringen, när skissen skall läggas och en struktur skapas, dvs. förstadiet. Det finns så mycket litteratur, forskningsrön men även klokskaper från andra framstående individer med mera. Vad är mitt bidrag med och via dessa? Vem är jag, egentligen, att hävda mig hos dem? Eller är att skriva en bok att ”hävda sig”? Jag vill argumentera för att det inte är det – det är ett sätt att dela med sig och förhoppningen är att du och alla som kommer läsa boken finner den givande. Det ligger inte bara mycket tid bakom de dryga 335 sidorna, utan även mycket svett tillika kärlek. Precis som min första bok har samma möda och omsorg lagts på min nya. Jag hoppas att även du kommer känna och uppleva detsamma.
Det är en process att skriva, men det är också en process att läsa. Jag tror vi alla har fått uppleva hur vi vid bra och givande böcker har utvecklats och vuxit för varje sida vi vänder. Den processen har jag känt när jag har skrivit mina två böcker. Det är exakt det min dröm och förhoppning är att du ska känna – du ska ha, känna och uppleva värde för pengarna och nedsatt tid.
Bokens officiella släppdatum är den 24/3, men redan nu kan du beställa den i förlagets shop. Den finns också att boka på de sedvanliga handelsplatserna, såsom Adlibris och Bokus (den bör finnas senast måndag att "köpa"). Även om du inte har läst den första – ”den gula” – kan du utan några problem direkt ge dig an den nu förbokningsbara ”gröna”. Emellertid är det min starka rekommendation att först läsa den första i serien, då det finns vissa kapitel i den som går igenom de mest grundläggande mekanismerna till vår fallenhet att gång på gång luras in i mentala fallgropar. Förvisso repeterar jag dessa kortfattat i uppföljaren, men jag vill ändå rekommendera att först läsa den första i serien.
Om du inte har läst Börspsykologi – så blir du en bättre investerare har jag samlat såväl utlåtanden som recensioner på en länk/flik till vänster på denna blogg. Beträffande min snart släppta bok har följande utlåtanden lämnats.
Mats Qviberg
”Cristofer fortsätter att undervisa om alla de mentala fallgroparna för investerare och denna bok är minst lika intressant och givande som den första.”
Alexander Gustafsson
Mer Börspsykologi ger konkreta exempel på många av de psykologiska fallgropar en investerare kan snubbla över. Din bästa möjlighet att undvika psykologiska misstag på börsen är att vara medveten om dessa fallgropar. Denna boken tillsammans med den tidigare boken av Cristofer ger dig den rätta verktygslåda!
Sean-George
“Jag har handlat företagsobligationer och kreditderivat i snart 25 år mestadels på storbanker i NYC. Jag har haft förmånen att jobba med en del av de smartaste människorna i branschen. Personligen har jag jobbat på mig själv under hela resan, att förstå mina svagheter samt att förstå andras övertro på sig själv har varit direkt avgörande för min framgång. Nu finns det en bok som hjälper dig att göra det som är svårast i marknaden, att besegra dig själv. Cristofer’s bok borde vara självklar läsning för båda professionella kapitalförvaltare som småsparare.”
Karl Lans
”Börspsykologen Cristofer Andersson fortsätter utforskandet av vårt inre för att vi ska bli bättre investerare. Uppföljaren är lika oumbärlig som ettan för dig som vill fördjupa dig i ditt inre för att öka aktieavkastningen.”
Per-Håkan Börjesson
”I Anderssons andra bok får investerare möjlighet att lära sig mer om hur människans psyke fungerar, vilket ger varje placerare en bättre möjlighet att bli en vinnare på börsen.”
Erik Sprinchorn
”Cristofer kondenserar hundratals manår av forskning inom behavioral finance i sin egen unika stil. Både kostnaden för boken och tiden den tar att läsa är lätta att räkna hem på några få undvikta misstag.”
Sven Hagströmer
"Cristofer Andersson har tagit fasta på vikten av börspsykologi och slussar läsaren förbi de vanligaste misstagen. I boken bjuder han på mångaerfarenhetsbaserade och handfasta råd till såväl oerfarna som mindre erfarna investerare. Läsaren kan spendera många timmar på boken, vilka kan bli användbara år framöver."
När jag läser dessa kan jag, helt ärligt, inte inse, förstå och ”acceptera” att det gäller min bok; min skapelse. Nej, utan detta gäller någon annans. Vem som helst, men inte mig själv.
Till alla som stöttat och alltid funnits där i såväl upp- som nedgångar, i såväl goda som mindre goda tider, i såväl glada som ledsna tider – till alla er vill jag från botten av mitt hjärta basunera ut ett stort ”tack”. Jag hade inte klarat det utan er. Ni har en lika stor del av denna bok som jag.
I min första bok hade jag ett citat jag ville ha som ett sorts huvudbudskap; ”a fool thinks himself to be wise but a wise man knows himself to be a fool” och detta vill jag ännu en gång slå ett slag för. Emellertid vill jag avsluta detta inlägg med det citat som är centralt i Mer Börspsykologi:
”Att veta när man vet något och att veta när man inte vet något – det är kunskap”
Kom ihåg att du är dödlig – memento mori – och att det alltid finns något nytt att lära sig. Var ödmjuk. Ödmjuk mot andra, men även mot dig själv. Ödmjukhet kommer hjälpa dig se, känna, läsa och höra det där du just nu har tillkortakommanden vilka du kan lära och träna dig att avlägsna.
För er som är intresserade att lyssna på en diskussion om börspsykologi och delar av bokens innehåll har jag fått äran att gästa Kvalitetsaktiepodden, där avsnittet släpptes den 18/3. Varning för bred östgötska...
Från botten av mitt hjärta – tack!
”Till mitten hunnen på vår levnads vandring”. Med b.la. dessa ord inleds Dantes välkända komedi – den gudomliga. Det sågs vid den tiden som vedertaget att en normal livslängd var 70 år och när Dante ska söka sin kära Beatrice har han alltså nyss hunnit fylla de 35. För oss, som lever under det moderna 2020-talet, är 70 den nya pensionsåldern – det är nu kryssningar skall avverkas, barnbarn tas med till Disneyland, trädgårdar skall påtas, kafferep hållas et cetera.
De två efterkommande verserna från den erkända skalden låter säga: ”hade jag i en dunkel skog gått vilse / och irrat bort mig från den rätta vägen”. Är det en tidig fyrtioårskris? Var det saknaden av allierade, hans kärlek samt de hot han fick från de styrande i Florens? Svaret är inte entydigt och likt ofta ligger det hos läsaren att själv tolka.
När jag nu, denna fredag den 22/1, bara är ett par timmar från att göra Dante sällskap ställer jag mig frågan om jag är vilsen. Är jag där jag innerst inne vill vara? Har jag åstadkommit det som jag velat tillika önskat? Har jag varit den människa som jag vill vara? Det är inga lätta frågor.
Jag drivs av att utvecklas; att ständigt öka min kunskap och detta oavsett om det är börs- och investeringsrelaterat, eller inom berör ett annat ämne, såsom historia eller film. Jag vet att jag mår bra när jag får vistas med likasinnade och diskutera ämnen som jag upplever ger mig värde och när jag tillåter mig själv att reflektera är det just det - vistas och diskutera med likasinnande - som jag gör under de flesta av årets 365 dagar.
När jag summerar den första halvleken kan jag se att jag har åstadkommit mycket och för det är jag stolt. Vad jag inte är stolt över är allt det och alla de som tyvärr har givits mindre tid och uppmärksamhet från mig. Tyvärr är detta valfrihets pris – när du säger ”ja” till något, säger du också ”nej” till allt annat. Att göra dessa val leder alltid till kval och ständigt måste man fråga sig: vad är det jag vill. Vad ger mig mest. Självklart får det inte bli en sorts egoism över det hela, men man bör skilja på en sund och en osund sådan. En sund är när man alltid lyssnar till samt följer sig själv, sitt driv, sina möjligheter, sin hälsa et cetera, medan en osund är att ständigt, oavsett sammanhang, placera sig själv i centrum – här finns hen som tar från bordet först och struntar i ifall det räcker och över till andra. Här är personen som ständigt pratar om sig själv. Ja, jag tror du förstår.
På mina 35 år har jag hunnit med att skaffa mig en utbildning som gör att jag kan arbeta som gymnasielärare – ett yrke jag älskar och håller högt. Jag har även hunnit med att läsa en master i pedagogik, läsa in behörighet för att undervisa i Svenska som andraspråk, samlat på mig några poäng i specialpedagogik med mera.
Jag har också, delvis via ovan, men också via det driv jag känner och för det jobb jag lägger ned, blivit utnämnd till förstelärare, vilket jag ser som hedersamt.
Utöver detta har såväl en som två och tre böcker författats och den tredje står snart, kring de sista två veckorna i mars, hos Sveriges bokhandlare. Att ha skrivit tre böcker känns nu, då det är ”klart”, som surrealistiskt, för aldrig hade jag trott att min fäbless för att fatta pennan skulle leda till något sådant. Jag vågar inte räkna på hur många timmars jobb som ligger bakom, men skulle någon fråga mig igen om jag skulle göra om denna insats tillika resa skulle svaret vara otvetydigt ”ja!”. Det ger enormt mycket att sitta. Ensam. Med skärmen framför ansiktet och tangentbordet under fingrarna. Det är utvecklande och är det något som man gör, är det att lära känna sig själv. På djupet. Man lär sig att identifiera, känna och analysera tankar, känslor och idéströmningar. Det är något av det mest berikande som man kan uppleva.
Förutom ovan har jag även lyckats skapa mig en ekonomisk trygghet – jag har en portfölj/ett kapital som inte gör att jag ligger sömnlös. Även om det svider skulle en plötslig utgift för ett nytt kylskåp, en ny tvättmaskin samt en ny Macbook inte påverka mig (förstå mig rätt).
För flera år sedan satt jag ned och skissade på min plan – min strategi – om hur jag kunde nå den position som gör att jag kan äga min egen tid och nu, efter flera år, börjar jag se att den vägen var den rätta. Jag må inte vara hen som når +100 % i avkastning envar år, men jag är den som sakta men säkert, likt sköldpaddan, avancerar långsamma men mycket stabila steg. Jag är en försiktig general och ser mer till den eventuella ned- än uppsidan. Jag sover hellre gott och kan ägna dagtid till att vara närvarande i mitt arbete/vardag, men också med vänner, bekanta samt kollegor. Att inte behöva ”se till” portföljen stup i kvarten, men ändå veta att den finns där. Hårt arbetandes. För mig och ingen annan. Det är en enorm trygghet tillika ett lugn.
Vad kommer de nästkommande 35 åren att bära i sitt sköte? Om jag känner mig själv rätt kommer jag fortsätta med mitt skrivande och med att vidareutbilda mig i mitt yrke. En önskan om familj finns, såklart, men detta är inget jag stressar/pressa fram, utan det kommer att komma naturligt (när man som minst anar det, eller hur är det alla säger?). Gällande mitt skrivande har jag snart en ny, rolig nyhet att förtälja, men det projektet vill jag hedra med ett eget inlägg.
Kommer bloggen att fortsätta? Ingen aning och jag skriver när jag har tid, lust och energi. Så länge detta finns kommer bloggen att finnas, men vem vet; kanske blir det ett uppehåll? Kanske tar jag mitt pick och pack och drar (till Italien)? Framtiden är oviss och tack för det, för annars skulle livet vara mycket tråkigt.
Nu hör jag domaren blåsa till andra halvlek. Tack för att du tog dig tid att läsa och tack för att du är med mig.
"För övrigt anser jag att Kartago ska förstöras."
Ett höstlov stundar och detta är något som jag i år ser än mer fram emot. Jobbet har blivit än mer utmanande och detta beror dels på att kommunen applicerar ett besparingsprogram, vilket har gjort att vi lärare har fått mer undervisningstid, dels på att min nya tjänst som förstelärare har krävt mer (tid) än vad det från början var planerat för. Detta gör att det blir mer arbeta fram till jul och därefter är planen och förhoppningen att mer tid skall frigöras för denna del av min tjänst.
Utöver detta är det manusskrivande och jag befinner mig i slutfasen och känslan är, likt alltid, ambivalent. Var, när och hur slutar man en bok? Kan en sådan ta slut? Detta och annat är vad som just nu upptar mina tankar. Förlaget har även skickat ett utkast på ett omslag och jag tycker det ser riktigt bra ut. Dock kommer vissa redigerar behöva göras, men som ett utkast ser det mycket fin tillika bra ut!
Som om inte ovan vore nog fick jag tidigare i veckan ytterligare en god nyhet via mitt förlag. Jag kan ännu inte uttala mig om detta, men leendet på mina läppar var inte så litet. Faktum var att det var raka motsatsen. Anledningen till att jag ej kan säga mer i nuläget har med det finstilta att göra och hellre då att avvakta innan jag kommunicerar mer.
Börsen fortsätter att avancera och att se hur Creades under måndagen den 12/10 handlades till 100 % premie var för mig något jag aldrig trodde mig få uppleva. Jag har förståelse för att de värderades till en premie, men en sådan stor? Jag vill betona att Creades är ett mycket, mycket fint bolag och såväl ledning som styrelse gör ett mycket bra jobb, vilket inte bör studeras i aktiekursen, utan i det faktiska substansvärdet, som växer snabbare än min älskade brorson tillika lika mycket älskade brorsdotter(!) och den senaste rapporten, som släpptes igår, tisdag, var sannerligen inte dålig. Emellertid finns det en gräns mellan irrationell värdering 1.0 och densamma fast 2.0..
Jag har tidigare skrivit att jag inte hade för avsikt att sälja mitt innehav, men när premien nådde 100 % kunde jag inte negligera faktum. På en kurs på 993 kr hade jag en avkastning på 259 % (exk. två års utdelningar). Det är inte ”normalt” och framför allt inte i ett investmentbolag. Detta oavsett hur ”ny teknik-orienterade” de är.
Min tilltro till Sven Hagströmer och övriga på Creades är fortsatt mycket stor och jag hoppas att jag i en framtid ännu en gång kan titulera mig som delägare. Just Sven är en investerare tillika person som jag håller högt. Jag finner det mycket bra tillika roligt att han är aktiv i sociala medier samt inte säger ”nej” till intervjuer. Att han därtill har agerat med ett stort hjärta, i form med att skänka matlådor till vårdpersonal, under detta år som har präglats av covid-19 är för mig mycket roligt att se
Pengarna kommer nu få arbeta på annat håll och jag har redan använt en del av likviderna. Bland annat har tre nya bolag (ett nederländskt, ett kanadensiskt samt ett svenskt) fått göra övriga i portföljen sällskap. Efter detta har jag fortfarande kvar cirka 60 % av likviden och denna avser jag använda mig av under stundande rapportperiod tillika höst, som bland annat bjuder på en trumpen strid…
Jag går med förvisningen om att jag vet vad jag vet och vad jag inte vet. Därtill påminner jag mig alltid om att ”… A ool thinks himself to be wise but a wise man knows himself to be a fool.”
”Big History” är en genre som har vuxit sig fram under de senaste 20–30 åren. Genren gör anspråk på samt har som ambition att förklara långa historiska utvecklingar med breda penseldrag i syfte att skapa en vidare och mycket bred helhetsförståelse. Detta till skillnad från mer nischade alster, såsom Lindqvists om valfri fransk monark eller Lunds stolthet(?), Dick Harrisons, om allt från svensk till engelsk medeltid.
Genren kom att få en något mer uppmärksamhet då Harari släppte Sapiens: en kort historik över mänskligheten, vilken tydligt visar om genrens ambitioner; att förklara människans och stora mänskliga utvecklingar. Utöver denna bok, som är en ypperlig ”nybörjarbok/första-bok-inom-genren” att börja med, finns det andra som ger mycket till läsaren. Vissa av dessa har jag skrivit om på denna blogg, medan andra ännu inte har omtalats eller recenserats. I detta inlägg tänkte jag enbart dela några av de som jag håller lite högre än andra. Jag har valt att referera till senast utkomna version/tryck och i de fall det finns svensk översättning har jag valt denna. De flesta av böckerna släpptes tidigare än vad som står inom paranteserna.
Sapiens: En kort historik över mänskligheten (Harari, 2018). Även Hararis två andra böcker, Homo Deus samt 21 Lessons for... är läsvärda, även om sistnämnda kändes något... hmm, krystad.
Vete, vapen och virus (Diamond, 2020)
Collapse: How societies Choose to fail or succeed (Diamond, 2011)
The Evolution of Everything: How New Ideas Emerge (Ridley, 2016)
Berättelsen om allt (Christian, 2018)
Until the End of Time (Greene, 2020)
Why Nation Fail: The Origins of Power, Prosperity, and Povertry (Acemoglu, 2012)
Som jag har skrivit ovan har jag I vissa inlägg redan skrivit om nämnda böcker och jag kan inte med tillräckligt stor betoning trycka på hur givande böcker likt dessa är att förkovra sig i. Viktigt är att alltid ha ett öppet sinne samt att vara kritisk och genom detta kommer du, med stor sannolikhet, uppleva att du utvecklas och lär dig mycket av ovan författares alster.
Som jag skriver om boken Vete, Vapen och Virus är det fascinerande att få ta del av en teori som säger att vi i Europa och mellanöstern hade ”tur” som fick just de grödor som vi fick under jordbruksrevolutionen för en sisådär 10 000 år sedan. Likaså hade andra kontinenter och därmed folkslag inte en fullt ut lika stor sådan.
Jag fann denna lista för flera år sedan och har sedan dess utgått från den, men såklart har även andra listor och förslag tagits emot. Min önskan och mitt mål har alltid varit, och fortsätter så vara, att förstå. Att få svar på den evinnerliga frågan: ”varför”. Varför X? Varför Y? Jag går med vetskapen om att det inte alltid finns ett klart och av alla accepterat svar, men jag tror att genom att läsa, vistas med oliktänkande och med personer som inte är rädda att visa och säga sin åsikt kommer jag komma närmare ett svar.
Läser du böcker likt ovan? Vilka är dina favoriter och vilka vill du rekommendera?