
- Recensioner och mediaframträdanden om "Livet, Börsen & Allting"
- Min bok: "MER Börspsykologi" - recensioner, utlåtanden, media etc.
- Min bok - "Börspsykologi - så blir du en bättre investerare"
- Portföljsutveckling
- Utdelningar & totalt kapital
- Dokumentärer och serier
- Sidor där jag finner underlag för aktier/investeringar
- Poddar
- Gaius Marius - Roms Tredje Grundare
Min blogglista
Blog Archive
Taggar
Other

Ömsom enkelhet, ömsom komplexitet - varför?
Jag har tidigare skrivit om enkelhet relativt dess motsats, dvs. komplexitet. Begrepp och modeller såsom ”Keep It Simple Stupid” (KISS) har diskuterats, men inte fullt ut ingående. Idag, fredag den 16/4, kom även min kära vän, professor Kalqyl, ut med sitt sedvanliga veckobrev där han lyfter fram KISS-modellen och hur han har utvecklats som investerare. Prenumererar du inte på detta brev är det min starka rekommendation att du nu börjar med det.
Varför drivs vi till det enkla? Varför söker vi alltid det mer lätthanterliga istället för det som erbjuder mycket motstånd? Och varför tenderar vi att tröttna på det enkla bara för att det är just det – för enkelt? Hur går detta ihop? Ömsom vill vi ha det lätt, ömsom tröttnar vi snabbt på det, då det inte erbjuder oss något värde(?).
En del av svaret har jag diskuterat tidigare på såväl bloggen som i mina två psykologiböcker och jag tänker inte upprepa mer än att hjärnan lever kvar i den tid då föda, och med det energi, var en råvara som inte fanns lättillgängligt. Hjärnan var således noga med att hushålla på den energi som den fick i sig och således var det aldrig tal om ett fys- eller löppass, eller att sätta sig ned och räkna ut Einsteins formel, eller pi:s relevans. Risken att bli uttömd på energi bedömdes för farlig och således premierades enkelhet. Samma ser vi idag; google istället för boken, genvägen till jobbet, bil/buss istället för promenaden, beställa hem Linas matkasse, Foodora et cetera.
Ovan är som sagt en del av svaret på varför vi ömsom drivs mot enkelheten, ömsom mot komplexiteten. Det mer ingående svaret stavas komplexitetbias. Detta är en bias där vi jagar det mest enkla och lättsamma förfarandet (till, såklart, det bästa resultatet), men där vi också vill ha en viss form av mental och kognitiv utveckling. Får vi inte ett visst motstånd tenderar vi att tröttna och tappa såväl motivation som intresse. Får vi för mycket motstånd händer samma sak; intresset och motivationen minskar för att snabbt också försvinna. Det vi önskar är en gyllene medelväg – vi söker ett ”lagom”, likt de svenskar vi är.
När vi möter ett motstånd som vi relativt snabbt upplever som för svårt kopplas försvarsmekanismen igång och vår hjärna säger: ”För svårt – för komplicerat för dig. Ödsla och slösa inte livsviktig energi på detta”. Förvisso klokt och bra förr, men inte lika så idag. Vad vi i stället bör och ska göra är att medvetet anstränga oss att syna problemet, för mer ofta än sällan är det inte så komplicerat som vår hjärna vill få oss att tro. Syna ditt kognitiva motstånd och bli medveten om att det är en ”antik” skyddsfunktion. Absolut finns det problem, utmaningar med mera som just nu och för dig är för komplicerade, men ofta är fallet mer som sådant att du låter dig övertalas att det är mer komplicerat än vad det de facto är.
När du analyserar bolag och upplever att det är för svårt – för komplext, fråga dig då varför du upplever det som så och varför tankar och en groende vilja säger dig att avsluta och lägga ned, ty det är ju för svårt, för komplext. Kanske saknar du verkligen mycket av alla de förkunskaper som krävs och således måste börja med Ettans Mattebok, innan du ger dig på Tvåans, Treans och Fyrans. Ge dock inte upp.
Jakten på att ömsom hålla det enkelt, ömsom känna ett fortsatt och helst stigande intresse och motivation stavas ”lagom” med motstånd. Dock inte bara det, utan också insikt om att hjärnan tenderar att använda ursäkt ”för komplext” så fort motståndet höjs ett snäpp. Det som historiskt har varit ett sorts skydd mot att vi skulle "överanstränga ihjäl oss" är idag inte ett skydd, utan ibland det raka motsatta.
Kom utöver ovan ihåg att vi idag har såväl ett McDonalds som Burger King vid vart och vartannat gatuhörn. Föda, och därmed energi, är inte en bristvara, snarare tvärtom!
Upplever du dig lida av detta bias mer ofta än sällan?
Jag vill börja detta inlägg med att berätta att NU finns Mer Börspsykologi att köpa på bland annat Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln. Jag vill tacka alla som stöttat och ständigt visat tilltro tillika kärlek. Jag hade inte klarat detta utan er. Således vill jag, från hela mitt hjärta, rikta ett stort tack till er.
Nu till dagens inlägg.
Människan är en fascinerade varelse vars motsägelsefullenhet säkert får såväl en som två utomjordingar att träna smileygroparna. Ömsom vill vi, ömsom vill vi inte och alltid slits vi mellan vilja, önskan och principer. Ofta tenderar vi i svåra och kognitivt krävande situationer att resignera vår (tillfälliga?) vilja tillika önskan och detta genom att rucka på våra egenskapade regler och principer. Just detta, vilket kallas för ”kognitiv dissonans”, är något jag skriver om i Börspsykologi – så blir du en bättre investerare. Jag vill ha ett PS5, men har sagt till mig själv att det får vara slut på inköp/”icke-nödvändig” shopping det närmaste kvartalet – hur löser jag detta problem som tar en enorm energi i form av mental och kognitiv ansträngning? Jo, de flesta härdar inte ut med att stå (den tillfälliga) viljan och önskan bi, utan ruckar hellre på regeln. Det går snabbare och kostar mindre energi (men desto mer pengar). De mer långtgående följderna är självklara; ångest, mindre i plånboken, förvisso lite lycka och glädje, men inte värde relativt det dyra priset och så vidare.
Just detta – att klara av att stå på sig och att hålla sig till sina egna principer och regler är en investerares största utmaning. Alla kan räkna. Alla kan läsa sig till ett ”case”. Men kan alla tygla och bemästra sina känslor? Kan alla mer ofta än sällan agera rationellt och logiskt givet deras egna unika förutsättningar? Titta på dina arbetskamrater, vänner, bekanta men även de individer som är med i allt från Paradise Hotel till Lyxfällan. Svaret är lika uppenbart som det är självskrivet.
Warren Buffett och Charlie Munger är några av många framstående investerare som betonar den psykologiska aspekten av att investera – inom såväl processen som när en transaktion har genomförts. En sak som de framhåller för att lyckas är att ha checklistor, då de förenklar deras arbete. Det kan låta banalt och enkelt, men inte allt behöver vara en app-styrd SaaS-produkt utvecklad av ”hej-kom-och-hjälp-mig” från Silicon Valley. Fatta tag om en penna och tag sedan ett papper. Skriv ned dina investeringsprinciper, regler samt ditt förhållningssätt. Stäm sedan av mot denna lista vid varje analys tillika infall av att agera i/med portföljen. Det låter inte så svårt, eller hur? Just därför är det just det – svårt, alltså.
Einstein sade det bra: “Keep it as simple as possible, but not simpler”. Människan har en tendens att alltid försvåra det mest enkla – varför? Ett svar är att vi alltid är osäkra och splittrade mellan olika viljor, känslor och önskningar, dvs. kognitiva och psykologiska parametrar. Dessa kan vi lära oss att tygla; att bemästra. Emellertid är det få som lyckas, för de förmår inte att ta kampen och fighten med sig själva. Hellre lägger de sig ned och låter sig gång på gång drunkna i den minsta och tunnaste vattenpöl.
Ytterligare en tanke och ett perspektiv på ovan är det Charlie Munger säger om hur vi människor tenderar att se bortom det enkla för det ter sig för enkelt, helt enkelt (haha…suck). Istället är en av hans få deviser att ta det enkla seriöst, för oftast är just det enkla det rätta: "Take a simple question and take it seriously”.
Belästa investerare vet att Buffett och Munger är trogna och stora fans av Benjamin Graham och hans filosofi kring värdeinvestering. Det de har lyckats med, om än inte alltid (lex IBM samt diverse flygbolag), är att ta det enkla på ett utmanande och seriöst sätt.
”Investera i Coca Cola, ett läskedrycksbolag som säljer sockersött och smaksatt vatten? Snälla – det är för lätt. Ge mig istället Palantir blandat med blockchain som kryddats med lite marijuanabolag. Där finns de stora pengarna. Där skapas rikedomar.”
Något jag ständigt jobbar med är att förenkla; förenkla min vardag samt min investeringsprocess. Dock utan att tumma på de regler och principer jag bedömer ger mig värde, lugn och uppskattade rutiner.