Blog Archive
Lågprishandel har länge setts som något mindre attraktivt att investera i dels då människor i allmänhet har fått det ekonomiskt bättre ställt de senaste åren med löneökningar samtidigt som inflationen var mycket låg, dels då många sett hur jättar såsom Amazon växer och tar allt fler marknadsandelar. Således har bolag såsom norska Europris, finska Tokmannin, amerikanska Dollar Tree och brittiska B&M European Value Retail inte setts som bolagen framför övriga att investera i. Dock kanske detta är på väg att ändras?
Ponera att vi kommer ha en inflation som kommer snitta cirka 5–6 % 2022 och åren därefter kring cirka 3 %. Ponera också att löneökningarna inte kommer stiga lika snabbt och kraftigt som inflationen. Allt annat lika betyder det att allt fler kommer ha det något sämre, rent ekonomiskt. Vissa saker kommer man fortsätta köpa – det som är värt något just för dem, såsom just den osten eller just den hudkrämen, men man kommer samtidigt söka billigare alternativ på de flesta basvarorna. Här kan Europris vara ett alternativ. Jag är inte någon expert på städ- och hygientillbehör, men såpa är såpa oavsett om det är märke X eller märke Y. Absolut ska man studera innehåll och eventuella farliga tillsatser, men jag hoppas min poäng levereras. 300 st av Dollars Stores bomullspinnar för 10 kr eller 50 st från märke Z för 15 kr? För många är mellanskillnaden på fem kronor mycket och många bäckar små gör att ekonomin går ihop envar månad.
Förvisso hotar Amazon, men frågan är hur stort och reellt det hotet egentligen är. Marginalerna på ett schampo motsvarande ICA Basic är näst intill obefintliga och hur många näthandlar dessa varor? Det är möjligt att man köper just basvaror om man samtidigt är på Amazon för att handla annat, såsom en stereo, en ny TV eller köttklor á la Wolverine eller Shredder. Dock tror jag det max går 2-3 på dussinet här. Amazon är nog inte heller så fokuserade på de basala, billiga basvarorna, utan siktar främst på att sälja sådant där de har en någorlunda marginal. Jag kan absolut ha fel, men så går mina tankar för stunden.
Det är ofta lätt att man fastnar i sin egen (livs)värld och vi som har investeringar som hobby, eller yrke, har det ofta relativt gott ställt. Med gott ställt menar jag att vi har råd med alla våra fasta kostnader samt att unna oss både det ena och det andra. Handen på hjärtat tror jag att du nu, bara sådär, skulle kunna klicka hem såväl ett PS5 som en totalt ”onödig” kabbelhållare till formen av en stormtrooper. Så är inte fallet för många i såväl Sverige som i andra länder. Långt ifrån. Det är den skara av människor som kommer bli än mer lidande med stigande inflation.
”In more difficult times, our concept should do well. When customers must watch their pennies, having good products at low prices is an advantage. A broad product range and low prices have been a relative market winner for many years – not only in Norway, but also in the rest of the world. Confidence in discount variety stores is increasing, and customers are ever more positive to trying private labels. While it used to be considered “cheap” to shop in such places, the “smart” customers are now flocking to this part of the market.” (Espen Eldal, årsrapport för räkenskapsåret 2021)
Europris har täckts av Börsveckan såväl i mitten av 2021 som i mars 2022. Jag rekommenderar dig att läsa dessa och kommer inte upprepa allt matnyttigt som de skriver. Kort sagt finns stabila finanser, en aktieägarvänlig ledning, en historik av att såväl ledning som styrelse har mer rätt än fel samt att de har en stark marknadsposition. Jag gillar framför allt att man har ett ägande i Ö&B med en option att kunna köpa ut hela bygget.
Studerar vi lite nyckeltal framkommer att de just nu handlas till ett P/E om 8,7. Detta är fortfarande lite coronadopat, men inte lika kraftigt som för 6 månader sedan. Under 2022 kommer vi få se en mer normalisering gällande vinst, kassaflöde, marginaler et cetera men oavsett hur jag räknar hamnar P/E inte över 10. Det finner jag lockande givet att de växer och har sin starka finansiella position (en sjunkande nettoskuld ska alltid hyllas).
Även om jag är emot relativvärderingar, för alla bolag är unika på sitt sätt, kan konstateras att Tokmannin handlas till P/E 10,9, Dollar Tree till 29,8 och B&M European Value Retail till 12,6
Europris PEG-tal ligger just nu på 0,25, vilket är bra. Dock är som sagt vinsten fortfarande lite dopad av Corona, men även om vi räknar med en lägre vinst blir PEG inte alls dyrt, speciellt inte för ett bolag som verkar inom en sådan stabil sektor (lite lös jämförelse med Axfood m.fl.).
Nedan bilder är från Börsdata, en tjänst jag varmt rekommenderar.
Jag äger inte aktier i Europris, men just nu lutar mycket åt att jag kommer ta in bolaget givet att kursen ej sticker iväg. Vad är dina tankar om sektorn i allmänhet, men Europris i synnerhet.
Återkommande läsare vet att jag är en bokmal. Alltid har jag en bok igång och ibland två, men det är ytterst sällan. Jag läser brett och blandar såväl skön- som facklitteratur. Även biografier lockar mig och under åren har många av dessa avverkats. Några som jag idag håller som mer läsvärda än andra är de tre jag presenterar här.
Nike har vi alla en sorts relation till, antingen om det är från sportskor till kläder. Kanske hade du märket på dina fotbollsskor som ung, eller tränade i en t-shirt med deras legendariska ”swoosh” tryckt vid bröstet? Kanske känner du igen dem från reklam på såväl TV som när du surfar runt på World Wide Web? De är och syns nästintill överallt och resan hit, där de dels har en enormt stark marknadsposition på sportskor, dels har sponsoravtal med några av världens främsta atleter, är inget annat än tagen från en saga.
I sin bok Shoe Dog redogör Phil Knight hur han under 1960-talet grundade Nike och hur han tog sig an alla utmaningar. Resan från garageförsäljning till att idag finns överallt och ingenstans är nästintill magisk och ger rysningar. Att boken därtill är mycket lättsamt skriven samt har en perfekt blandning mellan hårda fakta och ett mer skönlitterärt språk och flyt gör läsningen än mer rogivande, samtidigt som den ger bra kunskaper.
Behövs någon pitch? Knappast. Vissa kan rygga tillbaka på grund av bokens omfång, men de som använder detta som argument brukar jag ofta bemöta med ”det är ju som att köpa hem två böcker. Samma tid, samma längd et cetera…”. Därtill är det väl mer tacksamt att verkligen, verkligen få möjlighet att komma nära en av 2000-talets främsta innovatörer? Isaacson har under tre år intervjuat såväl kollegor som familj, läst, grävt, läst ännu mera och sedan skrivit ihop en bok som inte bara ger en inblick i skapandet av Apple, utan även om personen Steve Jobs.
Pour your heart into it (Schultz, 1999).
I Pour Your Heart Into It får vi följa Howard Schultz, VD för Starbucks, och passionen, värderingarna och inspirationen som driver framgången för detta fascinerande företag. Schultz ger äran för Starbucks tillväxt till en grund av värderingar som sällan finns i andra bolag - värderingar som lägger lika stor vikt på företagets anställda som de gör på vinster, lika mycket uppmärksamhet på kreativitet som på tillväxt.
Schultz berättar historien om Starbucks, från att först vara en skapelse med inspiration från Petes Coffee till att förvärva dem. Dock valde grundarna ett par år därefter att de ville sälja Starbucks och bara behålla Petes Coffee. Det var då Schultz, som först arbetat på Starbucks men som startat eget, förvärvade sin gamla arbetsgivare. Låter det krångligt? Mer finns och jag garanterar en spännande upplevelse. Jag kan inte undvika att även addera vilken lust för kaffe som växte inom mig då jag läste denna – en lust som enbart är en starkare idag, vilket manifesteras i att jag lägger relativt mycket dollares på BRA kaffebönor.
Efter att dels ha läst boken, dels ha varit investerad i SBUX ett par år och därmed följt bolaget mer nära förstår jag vilken enorm skapelse det är. Något så ”enkelt” som kaffe och hur man kan skapa en kaffekedja som mer eller mindre blir synonymt med kaffe. Det är inte bara kaffe, det är processen, tillverkningen, rostningen, arabicabönorna et cetera. Det är en stil; ett levandssätt.
Världens största butik: biografin om Jeff Bezos och Amazon samt Amazon; bakom framgången (Stone, 2019; 2021)
Sällan har ett bolag varit lika omtalat i medier. Ömsom hatat, ömsom älskat. Kunder älskar affärsmodellen, anställda och de som studerar anställningsavtal, rättigheter et cetera är inte så sällan allt annat än lyriska. Jag är för dåligt insatt att yttra mig om anställningsförhållanden, för ofta upplever jag att det som skildras i valfri blaska är extremt vinklat. Med det sagt är jag inte naiv och t.ex. finner jag bolagets agerande om att ”leverera till varje pris” under orkanen som träffade södra USA i början av december 2021 vara inget annat än inhumant. Emellertid ska denna text och detta inlägg ej handla om rätt/fel, utan om böckernas innehåll.
Här får vi följa med hur Amazon startades upp, hur Bezos körde med dörrar som bord och hur det var att ständigt leva under stress och press.
Elon Musk: Tesla, SpaceX och jakten på en fantastisk framtid (Vance, 2017)
Jag blev direkt fångad av den här då jag läste den under sommaren 2018. Att få en inblick I hur nära Musk har varit till att gå i personlig konkurs; hur ofta han krävde mer än det yttersta av såväl sig själv som av sina medarbetare; hur det framkommer att inget, absolut inget, annat är större än saken – om målet erfordrar att några lik behöver passeras är det en “icke-fråga”.
Boken är snabbläst och tämligen lätt, om än ger den en skön läsupplevelse.
That Will Never Work (Randolph, 2019)
Jag har tidigare nämnt boken i ett inlägg från sommaren 2020. Som ovan böcker är det en bra, tacksam och lättsam läsupplevelse som serveras. VI får även här, som I fallet med Musk och Bezos, följa med på hur omvandlingen från fysisk uthyrning till den onlie- och digitalbaserade skedde; hur när det var att allt gick käpprätt åt skogen et cetera.
Även här får vi se hur Randolph, likt Musk och Bezos, kräver det absolut mesta ur sina medarbetare och inte inte sällan framkommer att det är många som går in i väggen.
Detta är bara lite axplock och utöver dessa finns även boken om Spotify (läsvärd), Disney (återkommer om den i ett senare inlägg, en kortfattat: LÄSVÄRD), Walmart samt den relativt nyutkomna boken om Alibaba.
Har du last ovan och har du några du håller mer kära än andra?
Vi lever, som så ofta hörs sägas, i spännande tider och visst är det mer gällande i år än föregående år? I ett nafs kom mycket av det vi tog för givet att raseras och lika plötsligt kom det som vi ofta trott lågt långt fram i framtiden att bli nutid; våra gamla och äldre kom helt plötsligt att bli riktiga hejare på att handla online och på ett fåtal dagar ställde det svenska skolsystemet, på gymnasie-, universitets- och högskolenivå om och gick från undervisning på plats (i.e. ”fysisk”) till en distansbaserad sådan.
Många har kommit att bli permitterade med allt från 10 till 100 procent, medan vissa, tyvärr, har blivit uppsagda. Detta har lett till att många har fått mycket (fri)tid över och medan vissa har valt att använda den till att antingen skapa sig, eller förädla sina, gröna fingrar eller bygga en altan, har andra valt att läsa, förkovra sig i något särintresse eller bara ägnat tiden till att spela datorspel och/eller se på tv-serier.
Att studera trender, via diverse rapporeter och google trends, är intressant och är viktigt för att skapa sig en uppfattning om bolag och dess produkter; vart har trenden pekat, vart pekar den idag och vart tror jag att den i framtiden kommer att peka? Att addera till denna retoriska fråga är också ”varför?”. Att ha argument och motiv till sitt ställningstagande är ”a och o”, för utan dessa faller argumenten lika snabbt som förtroendet för 99 % av Sveriges ministrar efter att de har varit med i utländsk tv…
I Sverige har Internetstiftelsen levererat sin årliga rapport Svenskarna och Internet och i rapporten för 2019 stod bland annat att läsa att allt fler svenskar väljer att konsumera tv, film, poddar och böcker via virtuella plattformar. Andra kategorier i nämnda rapport var b.la. ”gaming” och ”sociala medier”.
Ett annat institut som ger ut rapporter likt ovan är Deloitte och för 2019/2020 har de gjort två, där den senaste blev en extrautförd sådan iom. covid-19. Vad som framkommer i denna är riktigt intressant och för de som är exponerade mot bolag såsom Disney, AT&T, Netflix, Amazon, Storytel, Spotify et cetera kan det vara av intresse att ta del av de summeringar som görs.
Vad lockar och vad lockar inte konsumenter av tjänster såsom de Netflix erbjuder?
Vad som bland annat framkommer är att det som lockar tittare till tjänster såsom Netflix är ett stort, brett och varierat utbud, medan en liknande tjänst som är ”bundle” (i.e. ”hopbunden/sammankopplad) med en annan tjänst (jmfr. abonnemang och tv-tjänst) inte lockar lika mycket. Därtill är barnvänligt/innehåll för barn inte lika viktigt som t.ex. som att olika tjänster har exklusivitet till olika serier/IP:n, såsom att Netflix äger Orange is the New Black och Disney The Mandalorian.
Det som var förvånande för mig var att allt fler är positiva till annonser relativt att streamingtjänsten blir billigare/gratis (se bild). Detta tror jag kommer att öka, för i takt med att fler tjänster tillkommer måste bolagen försöka att nyttomaximera varje kund och då produktion av serier, dokumentärer, filmer et cetera inte skapas med monopolpengar måste äkta sådana tas och komma från någonstans. Emellertid ska det betonas att det är skillnad till vad männsikor säger sig vara positiva till/beredda att acceptera och hur det sedan blir i verkligheten.
Hur kan Disney inte bara locka till sig kunder, utan också att behålla dem när AT&T (HBO), Amazon och Netflix lockar med sina tjänster till exakt samma pris/snarlikt pris? Hur att våga sänka priset men samtidigt ha kapital till att kunna producera bra och kvalitetssäkrat innehåll? Apple och Amazon har just nu kassor som skulle få Joakim von Anka att gråta blod av avundsjuka och kan pressa övriga, men hur länge och var går gränsen?
Hur kan ovan användas för att veta om/hur att investera för att få exponering mot den/de bolag som kommer att lyckas manövrera sig bäst ur denna situation? Därtill – är du villig att acceptera reklam relativt att du får tjänsten gratis/näst intill gratis?
De som följer mig på twitter såg att jag under v. 32 tweetade om det då senaste avsnittet från podden Invest Like the Best, som i detta avsnitt gästades av Matthew Ball, som tidigare varit strategichef på Amazon. Idag driver nämnda en egen riskkapitalfond.
Det som diskuterades i podden är, likt oftast, synnerligen intressant. De som tillhör min generation (födda under 1980-talet) och dessförinnan är uppvuxna med ett internet som blev tillgängligt i en relativt så sakteligen och adaptionstacksam takt, medan generationerna därefter är uppvuxna med dess ständiga tillgänglighet. Om detta är det ingen som motsäger sig. Vad som dock oftast förbises när olika generationer och dess förval diskuteras är att mycket, mycket, har ändrats de senaste åren och att denna föränderlighet enbart går, om än inte exponentiellt så åtminstonde snabbare.
När jag var ung (suck…) använde vi Facebook (därefter ”Messenger”), ICQ, Mirc et cetera för att chatta. Visst används till viss del Snapchatt och twitter till detta också, om än inte till samma grad samt kom dessa att växa fram först efter ”chatt-bommen”. Idag finns inga renodlade chattprogram, utan vad som görs synligt för alla som förmår att lyfta blicken, eller har barn/vänner barns e.d. som spelar spel online är att chatten har flyttat in där – således är spelet inte bara ett spel, utan en plattform. Fortnite är exemplet framför övriga – inte bara har jag sett och lyssnat hur bekantas barn, vänner e.d. loggar in för att vara ”åskådare” och att samtidigt chatta med varandra, utan jag har också själv testat det. Därtill är den numera legendariska konserten med Travis Scott ett ytterligare exempel på hur Fortnite inte bara är ett spel, utan en plattform, då över 12 miljoner användare var online och närvarande under spelningen.
Spotify testade att samarbeta med Facebook om att man kunde lägga upp och dela spellistor. Detta går fortfarande, men projektet kom att få mindre och mindre tid, energi samt ekonomi, men jag är övertygad om att något liknande kommer att återkomma, där aktiva användare kan sitta och chatta medan de styr spelningen (jmfr. hur roligt det är/var att sitta med en LP-spelare, ett bra ljudsystem och +100 skivor en kväll med ett glas vin, ost och kex… den känslan…)
Tencent (som går att äga via Prosus) har som bekant WeChatt, som kan bedömas vara ett sorts ”metaverse”, där många olika delar samlas på en och samma plattform. Här kan du chatta, beställa mat/dryck, boka tid med frisören och shoppa samt betala. Utöver detta kan du även betygsätta. Allt detta utan att du behöver hoppa mellan olika appar och produkter, vilket i dagens värld upplevs som ”jobbigt och omständligt”, ty att först besöka Adlibris för att därefter öppna och bekräfta ditt köp med bank-id är… ja, ”jobbigt”.
”Meteverse” är det nya svarta och vi kan se hur allt fler ämnar skapa sig ett sådant; Disney har sina IP:n som sedan monetariseras via parker, filmer, kryssningar, serier och merchandise. Amazon, Facebook, Alphabet et cetera bygger även de sina egna ”metaverse” och frågan är när delen ”gaming” kommer att växa ut och bli en viktig del i nämndas ”metaverse”, för jag tror att vi kommer att se denna sektor växa mer, mer och mer framöver. Amazon kommer absolut att ge sig in på cloudgaming med sitt AWS och Facebook, med bland annat sitt Occulus kommer inte sitta stilla och titta på. Alphabet har såväl Stadia som Youtube och så vidare. Jag säger inte att framtiden är enbart ”gaming”, men dess del av framtiden kommer att vara betydligt högre då än vad den är just nu.
När tillväxtgeografier diskuteras nämns framför allt Sydamerika och Afrika och i sistnämnda finns ett bolag som jag tror har gått under radarn för många – Jumia Technologies. Bolaget är ett afrikanskt IT-företag som tillhandahåller en e-handelsplattform på den afrikanska kontinenten. Företaget erbjuder marknadsplats, logistik, leverans, leverans och betalningstjänster. På marknadsplatsen erbjuds varor och tjänster av olika slag.
Som framkommer är det Afrikas svar på Sydamerikas MercadoLibre, som i sin tur ses som ett svar på USA:s – förlåt: världens – Amazon och på denna länk visas en video om bolaget och dess verksamhet.
Jumia har underpresterat index sedan börsintroduktionen i augusti 2019 och en av flera anledningar till detta är att bolaget har kämpat med bedrägeri på sina plattformar och tunna marginaler på några av sina marknader. Jumias intäkter växer dock fortfarande i en respektabel takt och företaget har en, enligt mig, övertygande plan för att vända saker på lång sikt.
För att öka marginalerna har ledningen valt att avyttra sin verksamhet från mindre lönsamma marknader, som Rwanda, Kamerun och Tanzania, för att fokusera på större marknader som Egypten, Nigeria och Sydafrika, där konsumenterna har större köpkraft och bättre tillgång till internet.
Internetanslutning är en stor drivkraft för att adoptera till detaljhandeln och Jumia är väl positionerad för att dra nytta av flera lovande projekt som syftar till att få fler afrikaner online (jfr. Hur MercadoLibre nu växer i en explosionsartad takt och detta tack vara ökad tillgång till IT-infrakstruktur i form av b.la. bredbandslösningar).
Den amerikanska teknikjätten Facebook har samarbetat med flera topp telekomföretag för att bygga en 23 000 mil internetkabel som heter 2Africa för att länka 16 afrikanska länder till Europa och Mellanöstern. Anslutningen förväntas gå live 2023, eller 2024, och kommer att sänka bandbreddskostnaderna och förbättra internethastigheter och tillgång på kontinenten - tre massiva ”triggers” för Jumias intäktsökning.
Jumia rapporterade resultatet för första kvartalet anno 2020 den 13 maj, och resultaten visar motståndskraft mitt i COVID-19-pandemin (även om denna ej har slagit lika hårt i Afrika som i västvärlden). Årliga aktiva kunder växte med 51 % till 6,4 miljoner, medan marknadsintäkterna ökade med 22 % till 19,1 miljoner euro (21,48 miljoner dollar).
Hur såg det ut i årsrapporten för räkenskapsåret 2019? När denna studeras framkommer att bolaget omsatte intäkter på 160 miljoner euro, vilket motsvarar en tillväxt på 24 % jämfört med 2018. Företaget ökade sin årliga aktiva kundbas under fjärde kvartalet till 6,1 miljoner, från 4,0 miljoner för samma period förra året.
Jumias GMV 2019 - det totala antalet sålda varor under perioden - minskade med 3 % till 301 miljoner euro under fjärde kvartalet.
VD, Sacha Poignonnec, tillskrev nedgången till ”återbalansering av affärsmix”, vilket innebär att utgifterna för kampanjer minskades. Företaget såg också en minskning av försäljningen av telefoner och elektronik, vilket påverkade GMV.
Kanske den ljusaste platsen i Jumias resultat 2019 var företagets förmåga att uppnå en bruttovinst på 1,0 miljoner euro efter avdrag för uppfyllande av kostnader under fjärde kvartalet. Dock gör det dem inte lönsamma inom samtliga av sina sektorer, då kostnaderna fortfarande är höga.
Det övergripande mönstret för växande intäkter och kunder YoY har varit konsekvent för Jumia, vilket ger mer fog för min tro att bolaget kommer att bli lönsamt, likt Amazon kom att bli.
Företagets förluster, som ökade 34 % 2019 till 227,9 miljoner euro, jämfört med 169,7 miljoner euro 2018, skrämmer, men här måste investerare våga lita till story och ha acceptans för nuvarande siffror. Negativ EBITDA för fjärde kvartalet ökade 5 % till 51,2 miljoner euro från 48,6 euro under samma period 2018. Nedan är ett axplock från Börsdata.
Det är ett högst intressant bolag och här får man en bra exponering inte bara mot Afrika/tillväxtgeografi, utan även en sådan som är inom det digitala. Likt alltid skall allt från klimatkriser till korruption, fattigdom et cetera lyftas fram som risker och dessa skall ej negligeras. Om man dels är införstådd i dessa, dels accepterar dem kanske bolaget erbjuder den R/R som man söker och är bekväm med? Jag äger inte aktier i detta bolag, men kommer att ha kvar det på min bevakningslista. Därtill kommer jag att titta lite extra på dem denna onsdag, då de släpper sin rapport för det andra kvartalet - det som har varit än mer drabbat av covid-19.
Äger du Jumia?