Vi lever, som så ofta hörs sägas, i spännande tider och visst är det mer gällande i år än föregående år? I ett nafs kom mycket av det vi tog för givet att raseras och lika plötsligt kom det som vi ofta trott lågt långt fram i framtiden att bli nutid; våra gamla och äldre kom helt plötsligt att bli riktiga hejare på att handla online och på ett fåtal dagar ställde det svenska skolsystemet, på gymnasie-, universitets- och högskolenivå om och gick från undervisning på plats (i.e. ”fysisk”) till en distansbaserad sådan.
Många har kommit att bli permitterade med allt från 10 till 100 procent, medan vissa, tyvärr, har blivit uppsagda. Detta har lett till att många har fått mycket (fri)tid över och medan vissa har valt att använda den till att antingen skapa sig, eller förädla sina, gröna fingrar eller bygga en altan, har andra valt att läsa, förkovra sig i något särintresse eller bara ägnat tiden till att spela datorspel och/eller se på tv-serier.
Att studera trender, via diverse rapporeter och google trends, är intressant och är viktigt för att skapa sig en uppfattning om bolag och dess produkter; vart har trenden pekat, vart pekar den idag och vart tror jag att den i framtiden kommer att peka? Att addera till denna retoriska fråga är också ”varför?”. Att ha argument och motiv till sitt ställningstagande är ”a och o”, för utan dessa faller argumenten lika snabbt som förtroendet för 99 % av Sveriges ministrar efter att de har varit med i utländsk tv…
I Sverige har Internetstiftelsen levererat sin årliga rapport Svenskarna och Internet och i rapporten för 2019 stod bland annat att läsa att allt fler svenskar väljer att konsumera tv, film, poddar och böcker via virtuella plattformar. Andra kategorier i nämnda rapport var b.la. ”gaming” och ”sociala medier”.
Ett annat institut som ger ut rapporter likt ovan är Deloitte och för 2019/2020 har de gjort två, där den senaste blev en extrautförd sådan iom. covid-19. Vad som framkommer i denna är riktigt intressant och för de som är exponerade mot bolag såsom Disney, AT&T, Netflix, Amazon, Storytel, Spotify et cetera kan det vara av intresse att ta del av de summeringar som görs.
Vad lockar och vad lockar inte konsumenter av tjänster såsom de Netflix erbjuder?
Vad som bland annat framkommer är att det som lockar tittare till tjänster såsom Netflix är ett stort, brett och varierat utbud, medan en liknande tjänst som är ”bundle” (i.e. ”hopbunden/sammankopplad) med en annan tjänst (jmfr. abonnemang och tv-tjänst) inte lockar lika mycket. Därtill är barnvänligt/innehåll för barn inte lika viktigt som t.ex. som att olika tjänster har exklusivitet till olika serier/IP:n, såsom att Netflix äger Orange is the New Black och Disney The Mandalorian.
Det som var förvånande för mig var att allt fler är positiva till annonser relativt att streamingtjänsten blir billigare/gratis (se bild). Detta tror jag kommer att öka, för i takt med att fler tjänster tillkommer måste bolagen försöka att nyttomaximera varje kund och då produktion av serier, dokumentärer, filmer et cetera inte skapas med monopolpengar måste äkta sådana tas och komma från någonstans. Emellertid ska det betonas att det är skillnad till vad männsikor säger sig vara positiva till/beredda att acceptera och hur det sedan blir i verkligheten.
Hur kan Disney inte bara locka till sig kunder, utan också att behålla dem när AT&T (HBO), Amazon och Netflix lockar med sina tjänster till exakt samma pris/snarlikt pris? Hur att våga sänka priset men samtidigt ha kapital till att kunna producera bra och kvalitetssäkrat innehåll? Apple och Amazon har just nu kassor som skulle få Joakim von Anka att gråta blod av avundsjuka och kan pressa övriga, men hur länge och var går gränsen?
Hur kan ovan användas för att veta om/hur att investera för att få exponering mot den/de bolag som kommer att lyckas manövrera sig bäst ur denna situation? Därtill – är du villig att acceptera reklam relativt att du får tjänsten gratis/näst intill gratis?
De som följer mig på twitter såg att jag under v. 32 tweetade om det då senaste avsnittet från podden Invest Like the Best, som i detta avsnitt gästades av Matthew Ball, som tidigare varit strategichef på Amazon. Idag driver nämnda en egen riskkapitalfond.
Det som diskuterades i podden är, likt oftast, synnerligen intressant. De som tillhör min generation (födda under 1980-talet) och dessförinnan är uppvuxna med ett internet som blev tillgängligt i en relativt så sakteligen och adaptionstacksam takt, medan generationerna därefter är uppvuxna med dess ständiga tillgänglighet. Om detta är det ingen som motsäger sig. Vad som dock oftast förbises när olika generationer och dess förval diskuteras är att mycket, mycket, har ändrats de senaste åren och att denna föränderlighet enbart går, om än inte exponentiellt så åtminstonde snabbare.
När jag var ung (suck…) använde vi Facebook (därefter ”Messenger”), ICQ, Mirc et cetera för att chatta. Visst används till viss del Snapchatt och twitter till detta också, om än inte till samma grad samt kom dessa att växa fram först efter ”chatt-bommen”. Idag finns inga renodlade chattprogram, utan vad som görs synligt för alla som förmår att lyfta blicken, eller har barn/vänner barns e.d. som spelar spel online är att chatten har flyttat in där – således är spelet inte bara ett spel, utan en plattform. Fortnite är exemplet framför övriga – inte bara har jag sett och lyssnat hur bekantas barn, vänner e.d. loggar in för att vara ”åskådare” och att samtidigt chatta med varandra, utan jag har också själv testat det. Därtill är den numera legendariska konserten med Travis Scott ett ytterligare exempel på hur Fortnite inte bara är ett spel, utan en plattform, då över 12 miljoner användare var online och närvarande under spelningen.
Spotify testade att samarbeta med Facebook om att man kunde lägga upp och dela spellistor. Detta går fortfarande, men projektet kom att få mindre och mindre tid, energi samt ekonomi, men jag är övertygad om att något liknande kommer att återkomma, där aktiva användare kan sitta och chatta medan de styr spelningen (jmfr. hur roligt det är/var att sitta med en LP-spelare, ett bra ljudsystem och +100 skivor en kväll med ett glas vin, ost och kex… den känslan…)
Tencent (som går att äga via Prosus) har som bekant WeChatt, som kan bedömas vara ett sorts ”metaverse”, där många olika delar samlas på en och samma plattform. Här kan du chatta, beställa mat/dryck, boka tid med frisören och shoppa samt betala. Utöver detta kan du även betygsätta. Allt detta utan att du behöver hoppa mellan olika appar och produkter, vilket i dagens värld upplevs som ”jobbigt och omständligt”, ty att först besöka Adlibris för att därefter öppna och bekräfta ditt köp med bank-id är… ja, ”jobbigt”.
”Meteverse” är det nya svarta och vi kan se hur allt fler ämnar skapa sig ett sådant; Disney har sina IP:n som sedan monetariseras via parker, filmer, kryssningar, serier och merchandise. Amazon, Facebook, Alphabet et cetera bygger även de sina egna ”metaverse” och frågan är när delen ”gaming” kommer att växa ut och bli en viktig del i nämndas ”metaverse”, för jag tror att vi kommer att se denna sektor växa mer, mer och mer framöver. Amazon kommer absolut att ge sig in på cloudgaming med sitt AWS och Facebook, med bland annat sitt Occulus kommer inte sitta stilla och titta på. Alphabet har såväl Stadia som Youtube och så vidare. Jag säger inte att framtiden är enbart ”gaming”, men dess del av framtiden kommer att vara betydligt högre då än vad den är just nu.
När tillväxtgeografier diskuteras nämns framför allt Sydamerika och Afrika och i sistnämnda finns ett bolag som jag tror har gått under radarn för många – Jumia Technologies. Bolaget är ett afrikanskt IT-företag som tillhandahåller en e-handelsplattform på den afrikanska kontinenten. Företaget erbjuder marknadsplats, logistik, leverans, leverans och betalningstjänster. På marknadsplatsen erbjuds varor och tjänster av olika slag.
Som framkommer är det Afrikas svar på Sydamerikas MercadoLibre, som i sin tur ses som ett svar på USA:s – förlåt: världens – Amazon och på denna länk visas en video om bolaget och dess verksamhet.
Jumia har underpresterat index sedan börsintroduktionen i augusti 2019 och en av flera anledningar till detta är att bolaget har kämpat med bedrägeri på sina plattformar och tunna marginaler på några av sina marknader. Jumias intäkter växer dock fortfarande i en respektabel takt och företaget har en, enligt mig, övertygande plan för att vända saker på lång sikt.
För att öka marginalerna har ledningen valt att avyttra sin verksamhet från mindre lönsamma marknader, som Rwanda, Kamerun och Tanzania, för att fokusera på större marknader som Egypten, Nigeria och Sydafrika, där konsumenterna har större köpkraft och bättre tillgång till internet.
Internetanslutning är en stor drivkraft för att adoptera till detaljhandeln och Jumia är väl positionerad för att dra nytta av flera lovande projekt som syftar till att få fler afrikaner online (jfr. Hur MercadoLibre nu växer i en explosionsartad takt och detta tack vara ökad tillgång till IT-infrakstruktur i form av b.la. bredbandslösningar).
Den amerikanska teknikjätten Facebook har samarbetat med flera topp telekomföretag för att bygga en 23 000 mil internetkabel som heter 2Africa för att länka 16 afrikanska länder till Europa och Mellanöstern. Anslutningen förväntas gå live 2023, eller 2024, och kommer att sänka bandbreddskostnaderna och förbättra internethastigheter och tillgång på kontinenten - tre massiva ”triggers” för Jumias intäktsökning.
Jumia rapporterade resultatet för första kvartalet anno 2020 den 13 maj, och resultaten visar motståndskraft mitt i COVID-19-pandemin (även om denna ej har slagit lika hårt i Afrika som i västvärlden). Årliga aktiva kunder växte med 51 % till 6,4 miljoner, medan marknadsintäkterna ökade med 22 % till 19,1 miljoner euro (21,48 miljoner dollar).
Hur såg det ut i årsrapporten för räkenskapsåret 2019? När denna studeras framkommer att bolaget omsatte intäkter på 160 miljoner euro, vilket motsvarar en tillväxt på 24 % jämfört med 2018. Företaget ökade sin årliga aktiva kundbas under fjärde kvartalet till 6,1 miljoner, från 4,0 miljoner för samma period förra året.
Jumias GMV 2019 - det totala antalet sålda varor under perioden - minskade med 3 % till 301 miljoner euro under fjärde kvartalet.
VD, Sacha Poignonnec, tillskrev nedgången till ”återbalansering av affärsmix”, vilket innebär att utgifterna för kampanjer minskades. Företaget såg också en minskning av försäljningen av telefoner och elektronik, vilket påverkade GMV.
Kanske den ljusaste platsen i Jumias resultat 2019 var företagets förmåga att uppnå en bruttovinst på 1,0 miljoner euro efter avdrag för uppfyllande av kostnader under fjärde kvartalet. Dock gör det dem inte lönsamma inom samtliga av sina sektorer, då kostnaderna fortfarande är höga.
Det övergripande mönstret för växande intäkter och kunder YoY har varit konsekvent för Jumia, vilket ger mer fog för min tro att bolaget kommer att bli lönsamt, likt Amazon kom att bli.
Företagets förluster, som ökade 34 % 2019 till 227,9 miljoner euro, jämfört med 169,7 miljoner euro 2018, skrämmer, men här måste investerare våga lita till story och ha acceptans för nuvarande siffror. Negativ EBITDA för fjärde kvartalet ökade 5 % till 51,2 miljoner euro från 48,6 euro under samma period 2018. Nedan är ett axplock från Börsdata.
Det är ett högst intressant bolag och här får man en bra exponering inte bara mot Afrika/tillväxtgeografi, utan även en sådan som är inom det digitala. Likt alltid skall allt från klimatkriser till korruption, fattigdom et cetera lyftas fram som risker och dessa skall ej negligeras. Om man dels är införstådd i dessa, dels accepterar dem kanske bolaget erbjuder den R/R som man söker och är bekväm med? Jag äger inte aktier i detta bolag, men kommer att ha kvar det på min bevakningslista. Därtill kommer jag att titta lite extra på dem denna onsdag, då de släpper sin rapport för det andra kvartalet - det som har varit än mer drabbat av covid-19.
Äger du Jumia?
Att beskriva Facebook är som att slå in öppna dörrar, likväl kan det vara av godo att uppdatera sig. Förutom att vara en social medieplattform, där du kan posta bilder på din katt därjämte samtliga av dina ”nyttiga”, eller ”onyttiga”, måltider och sedan få så många ”gilla” att du lyckas lura dig själv att du faktiskt är omtyckt, är Facebook faktiskt lite mer. Som bekant äger Facebook även WhatsApp och Instagram (samma skit, men med mer bilder och mindre text samt att det är tycks vara en ”hype” med Insta-stories. Undertecknad har ej Instagram mer än att ett konto finns, men det ska visst vara ”wow”…).
Det som många missar är vad som finns bakom ovan beskrivna; de skal- och synergieffekter som dessa jättar till plattformar skapar. Facebook kom den 19/5 2020 att ingå ett samarbete med Shopify, som är ett kanadensiskt IT-företag som driver en molnbaserad handelsplattform, vilken ger handlare en möjlighet att skapa en omni-kanalupplevelse som hjälper till att visa upp varumärkeshandlarens varumärke genom att använda alla relevanta kanaler för en sammanhållen marknadsföring av kundens företag och produkt. Det som nu ämnas att göra är att skapa ”Facebook Shops”. I ett blogginlägg på Facebooks hemsida står b.la. följande att läsa:
”Facebook has always been about connecting you to what you love. That means friends and family, but also products, brands and businesses. For years, people have used our apps to buy and sell things from the early days of posting a photo of a bicycle with the caption “for sale,” to selling your coffee table on Marketplace and now shopping styles from your favorite brands and influencers on Instagram. It was the people who use our apps who envisioned social commerce. We’re helping them make it a reality […] acebook Shops make it easy for businesses to set up a single online store for customers to access on both Facebook and Instagram. Creating a Facebook Shop is free and simple. Businesses can choose the products they want to feature from their catalog and then customize the look and feel of their shop with a cover image and accent colors that showcase their brand. This means any seller, no matter their size or budget, can bring their business online and connect with customers wherever and whenever it’s convenient for them.”
Det Facebook försöker att åstadkomma är en ”Tencent”, dvs. att mer eller mindre kopiera deras WeChat, som idag är en av världens största chattverktyg. Via denna gör du ”allt” från att chatta till att boka tid hos frisören till att beställa och betala för mat, kaffe, en ny Gucciväska e.d. Allt sker via appen. Betänk att Facebook tar en liten, liten procent på de summor som byter hand och du förstår hur lönsamt detta kan bli.
Människan är lat. Punkt. Du följer influencer Z, som har på sig en fin t-shirt från bolag X. För att köpa denna måste du först googla upp en e-handlare som har och säljer t-shirten. Väl där måste du fylla i olika betalningsuppgifter och sedan bekräfta med ditt bank-id (alt. ta en faktura via Klarna e.d.) Det är ”jobbigt”, eller hur? Tänk om allt gick att göra via Messenger, Instagram eller WhatsApp – Lyxfällan skulle ha program för minst tio säsonger till. Minst.
”WeChat is often considered the “everything app” for China’s nearly 800 million smartphone owners: it’s a game console, a bank, and even a gateway to Chinese ride-sharing giants, food delivery, and thrift shopping. It’s available in other regions as well, giving WeChat a monthly active user base of over 1 billion” (The Verge.com)
Just nu har Mark Zuckenberg satt sig själv, och därmed bolaget, i klistret gällande om plattformen ska, eller inte ska, tillåta reklam och inlägg som ej granskas. Twitter har redan tagit sitt beslut och jag tror det är få som inte såg hur Mannen Med Tupén på andra sidan pölen regerade; han spydde ut sig galla om Twitter på… ja, Twitter, för att sedan dels, hota med att lämna plattformen, dels hotade med att inför lagar som skulle göra livet mycket surt för alla bolag verksamma inom social media. Eftersom vi pratar om landet där alla kan (och även så gör) stämma alla var sektorn snabb med att hävda att Mannen Med Tupéns aktion strider mot The Great Americas första tillägg och där är vi just nu. Kortsiktigt tappar Facebook annonsintäkter och visst kan bolag fortsätta att bojkotta jätten, men jag tror det blir ett sorts mellanting inom en relativt snar framtid. Dels kommer Facebook att göra en halv pudel, dels kommer bolagen som vill annonsera inse att de inte "har råd" att missa de cirka 2,6 miljader aktiva användare som Facebook har. Läs detta igen. Facebook har cirka 33 % av HELA jordens befolkning som "kunder" och då måste vi också ta med i beräkningarna att de ej finns/får finnas i Kina. Vilket bolag som vill synas vill inte finnas där kunderna finns?
I denna mycket välskrivna artikel på Seeking Alpha presenteras en mycket bra genomgång om bolagets vallgrav(ar), men även en bra metafor om bolaget som en enorm arena målas upp (skribentens källa är The Sova Group och du hittar ”originalet” här). Jag tänker ej gå in på hur denna arena beskrivs, utan utgår från att om du har intresse kommer du läsa texten. Det jag dock kommer att gå in mer djupare på är bolagets vallgravar.
1.Nätverkseffekt. Ett stort nätverk får viss stabilitet mot brister. När alla dina vänner, företag, influencers et cetera är i detta nätverk, är du mindre villig att överge nämnda för att bege dig till ett konkurrerande nätverk. Hörde jag Google+?
2.Facebook tävlar inte med andra företag inom sitt ekosystem. Här vill jag jämföra med Apple och deras Appstore. Jag tror få har missat de ramaskri som har höjts om att äpplet tar cirka 15–30 % som avgift för alla köp och övriga transaktioner som sker via denna butik, likt de som finns mot Steam och hur de utövar sin makt. Med Facebook Shops kommer en liknande sak att hända (förhoppningsvis utan hutlösa avgifter som följs med ramaskri dålig PR, säljare lämnar etc.).
Det som än tydligare framkommer idag, under covid-19, är hur beroende de små handlarna är, och fortsättningsvis kommer att vara, av att finnas tillika synas på internet och då de är små, har små marginaler, har få anställda et cetera, är varje kostnad för dem ett aber. Att skapa, bekosta samt underhålla en hemsida är förvisso inte en Herkulesuppgift, men visst är det enklare, smidigare och framför allt mer tillgängligt att köra via Facebook Shops och få stöd av alla de funktioner som kommer med Shopifys tjänster. Denna video visar hur enkelt det är att komma igång samt tjänstens fördelar (leta gärna själv på youtube om Facebook shops om du finner det intressant).
Vad som även talar för att Facebook kommer att fortsätta växa är deras aggressiva intåg i Indien, där de just nu slåss mot Amazon. Genom att Zuckenberg investerade i ca $5,7 miljarder i Jio Platform Limited den 21 april 2020 har enorma dörrar öppnats för bolaget på denna geografiska marknad, som främst är stora i detta land via WhatsApp. Det man ämnar är att bli den app som indier använder när de handlar och betalar via internet, en marknad som kommer att växa med en enorm kraft de kommande åren, då landet fortfarande är relativt ”primitivt” gällande allt med ett ”e” framför, såsom ”e-handel”. Denna artikel, även den från Seeking Alpha, går igenom detta på ett bra och objektivt sätt.
Den indiska onlinemarknanden, dvs. antalet besökande och shoppande kunder från regionen, beräknas växa med cirka 17,5 % från 2019–2020. Denna artikel lyfter fram anledningarna till detta och de främsta är; intåg av virtuella betalningsalternativ samt landets många olika högtider.
Facebook håller således på att expandera. Genom att såväl bygga som skapa nya nätverks- och synergieffekter kan detta bli ett sorts Amazon + social mediaplattform. När Kajsa, 23 år, ser de influensers som hon följer likt vore de gudinnor och att de har på sig en blus från producent Z kan de köpa densamma utan att ens lämna appen, som nu är en omnikanal. Klick på bilden, fakta om blusen kommer upp och där finns även ”köp”-knapp. Snabbt, smidigt, friktionsfritt och enkelt. ”Would You like to post this purchase on your wall?”. Det finns ytterst få ”Kajsor” som inte skulle trycka på ”publish”, för handlar inte livet om att behålla sin plats i flocken, kosta vad det kosta vill?
Det finns såklart risker och de två största är politik samt inkompetent ledning. Gällande förstnämnda tror jag att sociala mediabolag står en tuff framtid till mötes. Vi har bland annat kunnat läsa om hur olika länder, men även EU som organisation, vill beskatta dessa jättar till bolag och det har även blivit allt högre röster om avknoppningar och uppdelningar, då vissa mer eller mindre har monopol. Detta kan – och kommer – troligtvis att hända, men likt denna artikel gör gällande tror jag det är mer ”later than sooner” och till dess kommer spelplanen och spelreglerna ha ändrats. Rejält. Och dynamiska bolag likt har Facebook hittills visat sig vara detta, vilket gör att just denna fråga inte är någon som jag ligger sömnlös över.
Beträffande sistnämnda; Zuckenberg har på senare tid varit villrådig och han måste bli mycket bättre på att ta ställning och hålla den. Just nu tappar bolaget många annonsörer, såsom Starbucks (som jag äger), Diageo, Procter & Gamble med flera, och även om jag tror detta är relativt kortsiktigt kan detta i längden bli tufft, då bolagets främsta intäkt är just annonser. Om just detta står lite på denna artikel från Motley Fool.
Beträffande ledning är det viktigt att de fortsätter att kräva och skapa kvalitét. Facebook Dating – deras konkurrent till Match Group – har inte lyckats penetrera marknaden så bra som många hade hoppats och här måste de lägga ned mer och hårdare arbete. Jag tror på konceptet, men det är viktigt att även denna tjänst blir lika smidig och tilltalande som konkurrenternas, då den kan öka möjligheterna för en kund att stanna inom Facebooks ekosystem/nätverk. Denna recension är intressant att läsa och den lyfter fram många fördelar, medan jag finner denna artikel från Motley Fool mer adekvat, då den radar upp de fem största sakerna som Match Group gör bättre än Zuckenbergs datingapp:
- 1. First mover Advantage
- 2. Färre ”problem” med GDPR e.d.
- 3. Ej lika beroende av annonsintäkter
- 4. Hittills har Match Group gjort smarta och bra förvärv, vilket visar på kompetens hos ledning.
- 5. Regulatoriska hinder/problem, vilket tyvärr har ökat hos Facebook under de senaste åren.
När bolaget och dess finansiella position studeras på Börsdata hamnar jag ännu en gång i den position där jag sitter och dreglar, likt vore jag Homer Simpsons som ser en munk med choklad- och syltfyllning. Nedan siffror är från Börsdata och jag har valt rullande 12 månader/3 år.
Jag är mycket intresserad av Facebook och tror de står en fin framtid tillmötes. Just nu får du betala ett pris (kurs $220) motsvarande ett P/E på 31,8 för ett skuldfritt bolag som har ökat sin VPA med ett snitt om 40-44 % de senaste 10 åren och beträffande omsättning/aktie samt eget kapital/aktie är siffrorna 32-39,5 % samt 30 %. PEG ligger på 9,9, vilket är högt, men jag finner detta överkomligt givande den enorma tillväxt som ändå står att finna. Sedan 2010 har bruttomarginalen (81,7 %) knappt rört på sig, vilket är positivt. Dock har den under dessa tio år rört sig såväl upp som ned, men så länge snittet är stabilt visar det att bolaget ej tummar på några kostnader. Vinstmarginalen har förvisso sjunkit med 13 % de senaste 12 månaderna, vilket är viktigt att vara vaksam på, men när de senaste tio åren studeras har denna stigit med 4,2 %. Jag hoppas och utgår från att den senaste minskningen enbart är tillfällig.
Mycket talar för bolaget som gav katter ett nytt (virtuellt) liv och jag lockas till det. Vad tror du – är det ett bolag att äga?
Amazon - Historien om Jeff Bezos & världens största butik
Återkommande läsare vet att jag uppskattar tiden med att ha näsan över en bok. Att sitta ned med detta medium som ömsom är lättillgängligt och underhållande, ömsom lärande och fantasistimulerande är för mig en stor källa till välmående. Jag läser mycket och brett; fakta, biografier, romaner, thrillers et cetera. Jag tror på och upplever även själv (vilket absolut beror på min tro/övertygelse) att när medvetandet, fokus och hjärnan ges till möjlighet att enbart få fokusera på boken och dess innehåll skapas nya lärdomar, insikter, tankar, reflektioner et cetera, vilka man som människa har stor nytta av, på ett eller ett annat sätt. Forskning om läsning och dess positiva påverkan är entydig om detta och jag tror det finns få, om ens någon, som säger emot nyttan av att läsa.
Sommaren 2018 kom jag att läsa Phil Knights bok Driv: Historiken om Nike (Knight, 2016) och därefter kom även boken om Elon Musk – Elon Musk: Tesla, SpaceX och jakten på en fantastisk framtid (Vance, 2015) att avverkas. Beträffande förstnämnda var det en mycket intressant redogörelse om Knights ungdom, uppväxt, intresse för entreprenörskap, resor till Asien, fascination för skor et cetera ända fram till att bolaget Nike, som vi känner det idag, kom att skapas.
Samma delar står även att finna i boken om Musk och vad dessa herrar har gemensamt är att de hade en vision, en tro på att de kan realisera den samt en obotlig tilltro till sin egen, men också kompanjoners, förmåga. Vad som även är återkommande är att de alltid befinner sig på gränsen till att kräva för mycket av såväl sig själva som sina medinvesterare och anställda. Det kommer ej som någon oväntad nyhet att det var många som valde att hoppa av, eller som t.o.m. blev ovänner med nämnda, då dessa entreprenörer applicerade ”vinst och framgång till varje pris – kosta vad det kosta vill. Till varje pris.”
Såväl Musk som Knight kom ofta att vara så högt belånade att de stod timmar, ja till och med minuter, från ruinens brant, vilket inte bara hade satt dem själva på en pall utanför valfri ICA-butik med handen kring en gammal McDonald’smugg, utan även deras familjer…
De som är entreprenörer och som har gått hela denna väg, med alla dess hinder, svårigheter, tvivel, modfälldhet, tvivel et cetera känner nog igen sig i ovan text samt i ovan böcker.
En bok som är i exakt samma anda och som jag nyss har avslutat är Världens största butik: Biografin om Jeff Bezos och Amazon (Stone, 2014). Om jag inte hade haft andra spörsmål med jobb, studier och de sista insatserna med bokmanuset innan det går på tryck, hade denna bok plöjts än snabbare. Det är en mycket bra och trovärdig skildring som Stone ger läsaren och som läsare blir man ständigt förundrad, men också ”skrämd” över Bezos förmåga att exekvera.
Man får följa med hur det gick för bolaget under finanskrisen och vad som sades bakom stängda dörrar, om samtal med Wallmart, Cosco, Barnes & Noble, Toys ’R’ Us, Starbucks med flera, vilka alla på något sätt har visat intresse av antingen samarbete med, eller uppköp av Amazon, hur anställda tog in på hotell och jobbade nonstop under december månad med att hinna med att skicka alla beställningar som kom in för julhandeln, hur Bezos dels har gjort lyckades investeringar, dels mindre lyckade sådana. Självklart delges läsaren även hur hårt han har piskat sina anställda (hårda och höga krav, långa arbetsdagar och låga löner) och nära; ”Om man inte är bra nog kommer Jeff att slita än i stycken. Om man är bra nog piskar han en tills man stupar”, säger en före detta anställd, Kim Rachelmer.
Boken är väl värd sin tid och de cirka 420 sidorna blir aldrig tråkiga, långsamma eller upprepande. Översättningen, som jag läste, är bra och det är sällan jag upplever att jag sitter och stör mig på mindre lyckade formuleringar.
Har du läst denna bok – vad tyckte du? Har du funderingar på den?
Näst på min lista står nu The Big Boss – så tog Stefan Persson H&M ut i världen och blev Sveriges rikaste person (Palm & Alsgren, 2019).