Igår, torsdag, kunde vi läsa på Dagens Industris hemsida om hur Finansinspektionen (FI) vill ha kvar ett utdelningsstopp en bit in på 2021. Institutionen redogör inte för hur långt ”en bit in på 2021” är, vilket jag har förståelse för; ty ingen kan veta att den 11 mars kommer allt att vara ”guld och gröna skogar”. Det jag dock ställer mig mycket kluven till och även finner beklagligt är sättet som de uttrycker sig på. Faktum är att de hintar om att de förvisso kan ge klartecken för utdelningar, men inte fullskaliga sådana. Med andra ord kan det bli som så att om/när banker får dela ut kan de ändå hindras från att betala ut mer än kanske 40 % av den ursprungliga summan.
När di:s reporter ställer Erik Thedéen mot väggen och frågar OM det är tal om ovan nämnda gränser svarar han att det är upp till var och en att tolka det pressmeddelande som tidigare under dagens skickades ut. Min tolkning, tillsammans med Thedéens utlåtande/kommentar, är att det mycket väl riskerar att bli som så att det blir ett sorts tak för bankerna.
Alla storbanker har, med olika ordalag, varit tydliga med att de 1) kan och 2) vill dela ut, men att de under 2020 hindras av FI, som också påverkas, om än ej styrs, av ECB och de rekommendationer som de ger till de europeiska bankerna.
Jag förstår oron som finns och självklart gäller det att noggrant tänka sig för innan man skeppar ut pengar, men det är också viktigt att komma ihåg att utan dessa pengar kommer det inte bli några nya investeringar. Stiftelser är några av många som är beroende av dem, vilket har stått att läsa om i Ratos kommunikation under året. Även Svolders VD, Ulf Hedlundh, har kritiserat det utdelningsstopp som finns och menar att dessa pengar måste ut för att de ekonomiska snurrorna skall snurra.
”Svolder ser aktieutdelning som den naturligaste formen av vinstdelning och ersättning för det kapital aktieägarna tillför varje aktiebolag. Det är förödande för kapitalförsörjningen om det från politiskt håll ställs upp hinder för just utdelning.”
Frågan är allt annan en enkel, men jag tror att det är för mycket av ”bromsa” hos Thedéen med flera. Självklart skall alltid risken och nedsidan beaktas och tas med i beräkningarna, men det finns också en mycket stor risk med att alla de som är beroende av utdelningar, såsom forskningsstiftelser, tyvärr tvingas att lägga ned. Tänk om botemedlet mot en mycket allvarlig sjukdom, med nuvarande restriktioner, inte får se dagens ljus?
Vad anser du om FI:s utlåtande från igår – agerar de korrekt, eller helt fel? Är du likt jag inne på att en mellanväg är den bästa?
Jag kom att ta in Creades, herr Hagströmers klenod, i slutet av 2017 och har sedan dess ökat vid två tillfällen. Den observanta ser att det finns ett ”sälj” i nedan bild och detta då det kom sig som så att jag av misstag handlade på fel konto.
Jag valde att investera i Creades av flera anledningar.
Avanza – en bank som år för år växer och tar marknadsandelar (framröstad som Årets bank två år i rad). Den gör detta genom att ständigt förnya sig och svara mot kundernas önskemål (även om jag ibland kan känna att vissa ”mojänger” kunde ha sparats till förmån till andra). De lockar nya investerare och de som var tidiga kunder är idag mer rika än dess antonym, vilket gynnar banken via b.la. att många tar (hus)lån, courtageinkomster, förvaltningstjänster et cetera.
Jag tror att inom 3–5 år kommer det första steget mot en expansion till övriga Norden att ske. Detta trots att de inte ens har tagit 5 % av bankssektorn i Sverige. Utöver detta finns alltid den potentiella ”risken”, eller ”möjligheten” beroende på perspektiv, till uppköp på delar av eller hela verksamheten. Dock är detta inget som jag tar med i beräkningarna. Nedan är taget från Börsdata och visar R12, 3 år.
De onoterade tillgångarna är spännande och här bedömer jag Creades att ligga helt rätt i den tidsanda som råder. Eller, för att vara mer korrekt, de låg före i och med att de hade dessa innan världen blev (mer) digitaliserad. Bolag såsom Apotea, Instabox, Tink et cetera är bolag som dag för dag ökar sin omsättning samt vinner marknadsandelar. Att värdera dessa bolag – dessa, för Creades, tillgångar – är svårt och marknaden tycks hellre välja att fria än att fälla. Rätt eller fel är inte jag den att yttra mig om, men med kniven mot strupen väljer jag dock det sistnämnda…
Förutom ovan bolag har Creades också en aktiv förvaltning i en kapitalförsäkring och här har de gång på gång visat att de har fler än två pommes frites på tallriken. Jag kan enbart applådera ansvariga för bra investeringar som inte bara har gynnat mig och alla andra aktieägare, utan säker även de själva.
Portföljsammansättningen i Creades ser ut enligt nedan och det framkommer att Avanza står för 44 % av substansen, vilket är inget annat än högt. Riktigt högt, faktiskt. Kapitalförvaltningen står för 31 %, medan de mindre och onoterade innehaven står för 21 %. Till och med en blind kan se att Avanza är Creades och Creades är Avanza. Behöver detta nödvändigtvis betyda att risken är stor? Nej – risken i bolaget är exakt densamma som om det bestod av 1, 10 eller 99 % av Creades portfölj. Låt oss göra en tankelek – du är tränare för Chicago Bulls under eran då Michael Jordan lekte på planen. Han är laget. Laget består av Michael Jordan. Skulle du då som tränare tänka att han borde säljas, då han står för en sådan stor del av laget? Skulle du inte hellre träna alla andra, men även Jordan, att bli bättre, bättre och ännu bättre?
I den marknad som vi har belönar investerare tillväxt och här uppfyller Avanza det kriteriet. Såväl omsättning som EK/A och VPA är i en tydligt stigande trend. Kom då ihåg att deras resa bara har börjat och att de bara just nu finns i Sverige. Absolut är en expansion riskfylld och det är inte ”bara att sprida sig”. Gudarna skall veta att danskarna är ett svårövertaligt folk, vilket kan ses när det norska försäkringsbolaget Protector används som exempel (jag vet; äpplen och päron, men det finns fler exempel). Avanza handlas till P/E 30 och har ett PEG-tal på 0,27. Nuvarande bruttomarginal ligger på rekordstora 64,81 %, medan tioårssnittet är något lägre (54 %).
Jämfört med andra banker framkommer följande när snittet på de senaste tio årens tillväxt tas ut. För P/E gäller snittet de senaste tio åren och PEG gäller för senast inrapporterade kvartal.
|
|
Omsättning/A |
EK/A |
VPA |
P/E |
PEG |
Bruttomarginal |
|
SHB |
3 % |
5,7 % |
3,1 % |
12,3 |
-1,4 |
-0,34 % |
|
SEB |
3,2 % |
9,5 % |
9,5 % |
11,2 |
-1,0 |
-0,67 % |
|
Nordea |
-0,98 % |
4,3 % |
-6,9 % |
13,2 |
-0,5 |
-0,67 % |
|
Swedbank |
4,3 % |
4,6 % |
5,5 % |
11,7 |
-0,3 |
0,75 % |
|
Avanza |
9,6 % |
9,3 % |
11 % |
30,2 |
0,27 |
0,58 % |
Tankar
Är jag, på grund av mitt innehav, mer tillåtande och positiv till Creades, premien kring 70 % till trots? Är det en sorts inre girighet som tänker; ”mer. Det kommer att bli mer”? Jag vet inte, men jag försöker att vara objektiv och ha ett nyktert förhållningssätt. Jag anstränger mig att studera substansen utan några som helst emotionella kopplingar.
Jag har pratat med diverse djävulsadvokater och fått bra feedback från dessa. Vissa har varit mer för att jag ska hyvla/skala mitt innehav, medan andra har varit mer positiva till att behålla.
Min strategi är att ”köpa och behålla” och min tro är att när jag om +10 år studerar Creades kommer kursen att vara mycket högre än idag. Visst kan kursen gå ned med 20–35 % kommande veckor och visst skulle jag nu kunna hyvla för att köpa tillbaka, men faktum är att jag och ingen annan vet om detta kommer att ske. Låt oss dock säga att jag säljer av lite och avvaktar tills kursen går ned (om den nu gör det) – kommer jag klara av att köpa på rätt tillfälle? Då är vi inne på en aktivitet samt en tajmning som jag inte vill kännas vid samt vet mig ej klara av. Jag investerar i investmentbolag för att det skall vara så ”passivt” som möjligt för mig.
Det finns, som ovan görs tydligt, en potentiell alternativavkastning att göra – sälja/hyvla och köpa annat/avvakta och köp när/om kursen sjunker – men klarar jag av det? Kanske, kanske inte.
Jag vill ha minimal aktivitet, inte behöva kolla portföljen 24/7 samt känna att mina pengar förvaltas av erkänt duktiga och erfarna förvaltare. Detta får jag i Creades.
Vad anser du? I skrivande stund ligger jag kring +195 % och då jag gärna premierrar utdelningar ger mig Creades även dessa, då min YoC är 5,01 %.
Vad har JPMorgan Chase, Bank of America, Wells Fargo & Company samt Citigroup gemensamt, förutom att de är bland de fyra största börsnoterade bankerna i USA? Det finns säkert många svar, men det jag främst syftade till är att de har slaktats än mer än många andra bolag sedan 21/2 2019. Faktum är att de just nu är nere på värderingar som inte sätts sedan WW2…
Är detta rationellt? Det kan jag inte uttala mig om, då jag inte har analyserat dem så noga, utan har mer studerat dem via Börsdata samt läst diverse artiklar på Motley Fool och skummat årsredovisningar från 2019 samt 2007-2009.
Jag har aldrig tidigare tittat noggrant på bankerna och detta beror på flera anledningar, men den främsta att jag redan ligger tung i denna sektor via mina exponeringar mot alla de fyra svenska storbankerna, men också mot Bank of Nova Scotia. Därtill har jag även Resurs samt diverse försärkingsbolag, såsom Admiral Group, Sampo och Axa.
En artikel som fick mig att bli lite mer intresserad var denna, som är publicerad av den mycket uppskattade suredividend.com. Vad som framkommer här är att dessa bjässar tycks ha dragit såväl en som två läxor av finanskrisen 2008. Detta står också att beskåda då aktiekursernas utveckling studeras, där t.ex. JPMorgan Chase har stigit med ca 520 % från botten till den 20/2 anno 2020. Delas detta på de cirka 11 år som har passerats sedan krisen landar den årliga utvecklingen på 47 %, vilket inte är fy skam.
Kan nuvarande nedgång vara ett tillfälle att köpa in sig? Eller balanserar många av dessa bjässar på en mycket skör och tun tråd? Kan man utgå från att FED och regeringen, när skiten (eventuellt och) slutligen träffar fläkten, måste inse att dessa spelare är ”to big to fail”? På tal "To Big to Fail" - se gärna filmen med samma namn.
När banker studeras är P/B-talet viktigt och här framkommer följande data från Börsdata:
|
Bank |
1 år |
5 år |
10 år |
|
Wells Fargo |
0,6 |
1,2 |
1,2 |
|
JPMorgan & Chase |
1 |
1,1 |
1,0 |
|
Citigroup |
0,43 |
0,7 |
0,7 |
|
Bank of America |
0,69 |
0,8 |
0,7 |
Om det är utdelningar som räknas, likt inget annat vore viktigt, är de amerikanska bankerna inget att äga, då de under 2008 och ett par år därefter inte delade ut några summor att tala om. Citigroup delade inte ut något mellan 2010-2011, medan övriga sänkte sina rejält under de värsta och blodigaste åren (bilder och data från Börsdata).
De som känner sin Warren Buffett vet att denna har ägt Wells Fargo sedan många år. Emellertid tycks gurun ha haft en fingertoppskänsla kring innehavet i detta bolag, då Berkshire hyvalde lite i sitt innehav under Q4 2019, vilket kom att spara dem många miljoner dollar. Just Wells Fargo är en bank som sällan tenderar att klara av att hålla sig ifrån rampljuset, då de sedan 2016 har haft enroma problem och eftergifter till den skandal kring bedrägerier som kom världens till känna anno 2016. Om detta, men även om banken på ett mer allmänt plan, diskuterar Buffett i denna intervju med CNBC.
Hur har denna kris sett ut rent finansiellt för denna Buffettbank? Vid en snabb överblick ser de ut att ha klarat sig, om än inte "perfekt", så i alla fall helt okej.
En (av flera) förklaringar til Well Fargos utveckling är de kraftiga återköp som de har genomfört. Så sent som i Q4 2019 återköpte banken aktier för $7,8 miljarder och sedan 2009, då de var nödgade att öka antalet, har beståndet minskat från cirka 20 %, vilket inte är illa. Hur kommer det att bli nu, då många bolag och banker redan har kommunicerat att de ställer in återköpsprogram? Denna retoriska fråga gäller inte enbart Wells Fargo, utan samtliga marknander på ett mer generellt plan.
Jag är intresserad att gräva vidare i de amerikanska bankerna, men likt alltid måste frågan om man gör misstaget att gå över ån efter vatten ställas. Rätt eller fel? Är du mer insatt än jag? Tankar? Reflektioner? Alla tips och råd tas med glädje emot.