Blog Archive
Under början av veckan injicerades börsen av inte bara en, utan två doser av diverse energigivande substanser som fick den att avancera över 2 procent under tisdagen den 7/12. Som många andra gladdes jag med uppgången, men mer var det inte. Visst känns det ”kul”, men ju längre jag har vistats på de betesfält du och jag delar, desto mer har jag förlikat med att de dagliga rörelserna inte är annat än tillfälligheter. Dagligt brus. Tillfälliga lyckorus likt de vi alla kan känna då och då.
Jag upplever mig inte, och beskrivs inte heller av andra, som Ior eller Kafka, utan jag bedömer mig vara optimistisk. Även om jag lockas av dystopier är min förhoppning att de aldrig kommer att bli verkligheter… Jag lever även enligt den lära stoikerna lär ut (se tidigare inlägg). Sällan har materiella ting lockat mig och alltid(!) har jag, så vitt jag kan minnas, haft fokus på nedsidan och alltid tänkt på att vara förberedd på att X kan inträffa i morgon och att jag således måste vara förberedd på det. En försiktig general, helt enkelt. I det vardagliga livet. På börsen. I mitt yrkesliv. Här tror (läs: ”vet”) jag att min uppväxt och tidigare livshistorik har präglat mig. De värderingar med mera som mina föräldrar och alla vuxna omkring mig har lärt ut genom att dels berätta, dels visa har bidragit till att skapa den jag är idag. Att även ha haft fått möta motgångar och stora utmaningar som ung - sådana man ej önskar någon - har gjort att jag alltid ser till att det finns knäskydd, handledsskydd, fallskärm, hjälm och bälte. På ett sätt är jag "tacksam" att jag fick utstå livets hårda prövningar som ung och att jag tidigt, om än inte direkt, insåg värdet av att använda dem till min fördel. Förstå mig rätt, men istället för att låta dem påverka mig negativt vände jag på myntet (invertera!) och tänke hur jag istället kan dra nytta, utvecklas och bli starkare.
Kanske gör min notoriskhet om säkerhetsbälten i pluralis att jag sällan har svårt att fullt ut känna det lyckorus som man borde(?) känna när vissa milstolpar nås, eller när man lyckas med något exceptionellt? Jag vet inte, men helt ärligt inväntar jag fortfarande på att känna just det ruset. Just den, om än kortvariga, lyckobringande känslan. Mer ofta än sällan lever jag i morgondagen och det är såväl på gott som ont.
"Any poker player knows that it is not how many hands you win that matters, it’s how much you win when you win, and how much you lose when you lose.”
När börserna rycker upp kraftigt är det lätt att man inte bara rycks med á la FOMO, flockbeteende och aktivitetsbias, utan även för att man just då, när allt är molnfritt och solsken, tenderar att rucka på sina investeringskriterier. ”Ähh… vad kan gå fel? Börsen går ju alltid upp i långa loppet”, kanske man tänker och lägger ordern som man inom sig vet är mindre klok. Visst kan och ska man köpa på styrka, men styrka är inte en generell börsuppgång, utan styrka är när en aktie håller emot ett negativt segment samt fortsätter leverera i takt med bolagets fundamentala, starka utveckling.
Visst ska du glädjas när börsen och portföljen avancerar med kraftiga ryck – absolut, men bara för att den avancerar behöver du inte göra… exakt, någonting. Sitt, observera, studera, reflektera. Njut och gläds, men påminn dig om att det kommer vara tider då vice versa råder. Påminn dig om memento mori – att även du är dödlig. Påminn dig om att aldrig investera och riskera mer än du har råd att förlora. Det tenderar att vara svårare när börsen stiger, vilket gör det än viktigare att du prioriterar frågan.
Jag håller just nu på och läser Lee Freeman-Shors bok The Art of Execution och här finns mycket matnyttigt att finna om beslutsfattande och hur att reflektera kring dessa. Även jag tar upp just beslut och beslutsmodeller i min första bok, men Freeman-Shors bok är mer ingående och mer koncentrerad än mitt eget alster. Ett citat jag gärna väljer att lyfta fram är ”Any poker player knows that it is not how many hands you win that matters, it’s how much you win when you win, and how much you lose when you lose.” Det tål verkligen att tänkas på.
Ingen är immun mot sig själv. Det är en lärdom jag ofta gör och ju äldre jag blivit, desto mer ödmjuk har jag dels blivit till att erkänna det, dels inse att jag kommer fortsätta trampa snett och gå på mentala minor. Bara för att jag har skrivit två böcker om (börs)psykologi och har en tredje bok om investeringar, mindset, viktiga frågor att ställa sig med mera betyder inte detta att jag tror mig sitta i ett sorts elfenbenstorn, eller att jag på något mystiskt sätt sitter på facit till precis alla frågor. Tvärtom drar jag lika stor risk som du och alla andra att drabbas av alla de fallgropar människan ständigt utsätts för. Med det sagt har jag, och du som har valt att verkligen investera i samt lära känna dig själv, större sannolikhet att undvika många. Och det är en vinst. Tänk om du kan ta bort 25 procent av alla de fallgropar du hittills begått, eller som du potentiellt skulle riskeras att drabbas av, är det en enorm vinst.
Det handlar om att ta ansvar, ansvar för sig själv och sina investeringar. Det kan låta glasklart, likväl är det alltid många som ofta och återupprepande blir mer lättsamma, mer nonchalerande. Liksom applicerar ”äh… det kommer bli bra. I slutändan”. Jag ämnar inte peka finger och den som är fri från synd står först i kön att kasta den första stenen. Det jag istället vill säga att börsen inte har någon biktstol. Går det fel går det fel och mer ofta än sällan svider det. Börsen har inget överseende med att du tummat lite på dina krav och riktlinjer. Du kan komma med vilken ursäkt som helst, men det ändrar inte faktum – du är ytterst ansvarig för att ta ansvar. Ansvar för hur du förvaltar de pengar du dagligen sliter för.
När man ser det från detta perspektiv blir det än mer skrämmande. Dagligen går jag/du till jobbet och sliter för att få en lön i ersättning. Sedan sätter vi oss en fredagseftermiddag och känner hur skönt det ska bli med helg. Axlarna sjunker, spänningarna släpper. Börsen går upp och det där bolaget vi följer och så ofta har varit nära att investera i fortsätter stiga. Fredagskänslan ökar. Ikväll ska du och familjen ha det mysigt med det svenska paketet: taco, Idol, godis och chips á la Fredagsmys. ”Ähh… jag köper, för vad kan gå fel, liksom? I långa loppet, liksom. Liksom…”
Vadå ”liksom”?! Skulle du agera på samma sätt med att köpa en bil, eller köpa en bostad? ”Ähh… bilen är ju f*n svindyr och den kostar mer än det värde jag får ut av den, men… ähh, jag slår till.”
Genom att ta ansvar. Genom att investera i dig själv via att läsa om människan och hennes styrkor därtill svagheter. Genom att verkligen, verkligen klä av och syna dig kommer du bli starkare. Emellertid måste du först ta dig igenom obehaget över att blotta dig. För såväl dig själv som andra. Det är priset du måste betala. Men är inte det priset tämligen lågt relativt den potentiella avkastning du kan nå? För mig är det en icke-fråga och att mäta könsorgan slutade jag med för länge sedan. Jag hoppas även att du har gjort detsamma.
Tidigare har jag skrivit om Peter Parkers farbror, Ben, och dennes utlåtande: ” With great power comes great responsibility” has a simple meaning” och hur det kan inverteras, dvs. att med stort ansvarstagande får du stor makt - makt att förvalta, men även använda.
Med cirka en månad kvar av detta räkenskapsår är det min önskan och förhoppning att du ger dig själv denna julklapp. Investera i dig själv. Klä av dig så att du sedan kan klä på dig bättre och mer passande tillika hållbara kläder. Det kommer att skava lite till en början, likt att sätta på sig styrkta kalsonger (eller trosor, även om jag aldrig testat det…), men det går över. Eller hur?
Var är du idag och var vill du vara i morgon? Hur kan du ta dig dit med minsta möjliga risk för att irra dig vilse på denna karta som stavas ”mitt liv”? Svaret sitter du och enkom du på.
Ibland går tiden fort, ibland långsamt. I vissa fall säger kollegan ”herregud vad veckorna går”, i andra ”kan det inte bli jul snart…”. Som så många har konstaterat är tid ett relativt fenomen och således uppfattas och uppskattas det individuellt. Vad som är snabbt för dig kan vara långsamt för mig och vice versa. På börsen är det ofta vanligt att vi som investerare upplever en sorts tidspress och ett sorts tidsiver. Ofta vill vi ha avkastningen nu, gärna igår och allra senast innan börsens stängning ikväll.
Jag investerar på lång sikt och är medveten om att det tar tid för bolag att utvecklas. Precis som en 4-åring växer, såväl på längd som höjd, gör ett bolag och precis som att en 4-åring inte växer allt på en och samma dag gör bolag inte det heller, trots att vi så vill. Dock är fakta annan. Medan bolaget utvecklas kan aktiekursen agera likt en magsjuk jojo spetsad med Adderall, styrd av de dagliga handlarnas nycker. Ena dagen älskar Mr. Market aktien, andra är det kalla handen. Allt detta trots att inga nyheter från bolaget i fråga har rapporterats.
Om vi dagligen tittar på kursen kommer vi uppleva tiden som långsam och krävande. Detta förstärks av att vi investerade med viljan, tron och övertygelsen om att vår investering ska betala av sig, gärna idag, senast igår. Samma sak när vi var små (eller kanske än idag?) när vi väntade på julaftonen. Från det att vi vaknade och fram till tomten skulle komma var det ett evigt frågande om när tomten skulle komma (om vi inte hade lärt oss klockan) och hade vi lärt oss tyda urets visare kunde vi stirra oss blinda på dess sakta avancemang. Sekund för sekund. Sakta, sakta. Det var inget annat än ren och skär tortyr.
Att investera är en konstform och i denna finns delar som heter ”sittfläsk”, ”tålamod”, ”ihärdighet” samt ”avhållsamhet”. Detta är viktiga egenskaper och förmåga att skaffa sig samt att förädla. Investerar du i bolag (läs: inte aktier) investerar du troligtvis långsiktigt. Du fokuserar således på bolagets fundamentala utveckling och inget annat. Det är nyheter från bolaget och andra analyser om det som du ska fokusera på och vad kursen gör under tiden är totalt irrelevant.
Kursen är ett derivat på bolagets utveckling och ponera att inga nyheter från vare sig bolaget eller konkurrenter kommer mellan Q1 och Q2-rapporterna, men att kursen går ned 10 %. Har något fundamentalt ändrats sedan senaste rapporten? Nej – bara kursen, men den är således styrd av Mr. Markets dagliga nycker och inget annat. Alla kan vi noga känna igen oss av att vi ibland vaknar och mår bra/är positiva, medan vi andra vaknar och mår mindre bra/är mindre positiva. Då aktien är ett derivat av bolagets långsiktiga utveckling kommer dess kurs förr eller senare att motsvara den underliggande verksamhetens utveckling. Och som bekant tar utveckling tid – Rom byggdes inte på en dag.
Investera i bolag. Följ dessa – lär känna dem. Således vet du vad du äger och hur/när/varför agera när något inträffar. Du kommer också sova godare och lunare samt ha en mer stressfri och harmonisk vardag, där mobilen inte ständigt pockar på din uppmärksamhet.
Innan jag gick på semester (känns som en evighet sedan) hade jag en lust att läsa om Marcus Aurelius Självbetraktelser – en bok som jag läste för länge sedan och som varit med mig sedan dess. Stoicism är ett begrepp som ibland bemöts med misstänksamhet och nedvärdering, såsom att alla dessa stoiker tror sig vara förmer e.d. De som ser på stoikerna som vore de överst på livets piedestal har ytterst sällan förstått vad ”det” handlar om. För en stoiker är skillnaden mellan vad man kan och inte kan kontrollera i tillvaron som är avgörande. Det absolut viktigaste här är att man kan kontrollera hur man förhåller sig till allt och alla i livet. Som du märker är vi inne på dagens ACT (Acceptance and commitment Therapy) – acceptera, förhåll dig till detta och verka utifrån detta.
Man eftersträvar den stoiska likgiltigheten - apatheia – med vilken menas att man inte(!) ska vara fullt rationell och känslokall, utan ha en rimlighet i den vikt man läger till såväl känslorna som förnuftet i beslutsprocesser. Det faller sig väl med SAOL:s beskrivning av ordet: ”Anhängare av stoicismen […] karaktärsfast och behärskad person […] stoisk är den människa som uthärdar allt med lugn och självbehärskning.”
För och hos individer som inte har denna självbehärskning kan detsamma ses som ett sorts hot. Person A som hotar och är oförskämd mot person B kan bli än mer ar och frustrerad över den senares lugna, accepterande och fasta inställning. Vi kan ofta se det i vårt vardagliga liv, såsom när vissa ilar omkring likt nackade höns och kuckelurar mot allt och alla, medan det finns några få som tycks står mitt i allt och mer observera, reflektera, kalkylera et cetera. Detta betyder inte att de tror sig vara förmer, men i andras ögon kan det se ut som så.
En, av många, viktig sak(er) jag har med mig från Aurelius bok är en passage i Bok 2, där den tidigare kejsaren skriver att ”oavsett om du kommer leva i 3 eller 30 000 år, kom ihåg att ingen förlorar ett annat liv än det han lever eller lever ett annat än det han förlorar. Alltså är det längsta livet likvärdigt med det allra kortaste. Ty det nuvarande ögonblicket är lika för alla och därför är det som förloras lika, och förlusten visar sig sålunda vara för ögonblicket. Ingen kan förlora det förflutna eller framtiden – ty hur skulle man kunna beröva någon det han inte har?”
Medan vi alla ser, hör och läser om varandras liv, må det vara via bloggar, twitter, Instagram eller satans fasters kusins dagbok har vi lätt att tappa fokus på oss själva. Likt jag lyfter fram i min första bok är risken stor att vi skapar oss ett Frankensteins monster via ackumulationsstress. Undvik detta. Gläds av och med dem du följer, men försök inte att leva deras liv, för då kommer du förlora ditt. Lev i ditt nu. Acceptera och förhåll dig till det du ej kan kontrollera, såsom dina tankar och känslor. Acceptera och förhåll di till att du inte har X, men att du i stället har Y (som någon annan inte har). Tillåt dig själv att vara just dig själv. Vilken större gåva finns att ge till sig själv?
När man kommer till denna acceptans känner och inser man också att många ting är irrelevanta. De har föga värde för dig och ger dig inget mer än jobb. Båten, fjäll- och sommarstugan, lägenheten i Spanien, dina två kaffemaskiner och så vidare. Vilken nytta och vilket värde ger de dig? Om du är tveksam på detta är fallet nog som så att du innerst inne inte vill ha eller behöver dem. Måttlighet ger en genuin njutning och uppskattad tillvaro. Det behöver inte göras svårare än, även om just det enkla ofta är svårt. I alla fall intalar man sig det.
Att känna sig själv, hur man är, och veta att man har kontroll över hur man förhåller sig till händelser och tankar är en extremt stark kraft. Även om vi idag lockas att se hur Spindelmannen, He-Man och Wonder-Woman med flera spöar skiten ur sina nemesis vill jag hävda att deras krafter inte har så mycket att komma med relativt den kraft som finns i stoicismen och dess fokus på att kunna kontrollera sitt förhållningssätt till tankar och känslor.
För bara en vecka sedan tycktes världen befinna sig på ruinens brant och det tycktes tävlas om vem som kunde sälja mest och snabbats. Detta sentiment – detta flockbeteende – tycks just nu ha tvärvänt och det breda indexet har återfått styrka. Kanske klarade du av utmaningen som september och början av oktober månad bjöd upp till, kanske inte. Oavsett är det viktigt att dra lärdom – hur agerade jag? När? Varför/varför inte? Hur ska jag agera nu och kommande dagar, veckor, månader och år?
Visst kan du välja att negligera dina tidigare felsteg, förpassa dem till bakhuvudets öppna hav där de lämnas att flyta omkring tills de ej finns kvar. Frågan är dock vilken lärdom du tar av detta. Svaret är högst sannolikt: ”ingen alls”. Detta till trots lockar det att välja den enkla vägen, glömma. Som om det aldrig hänt. Börja om på nytt och så vidare. Absolut kan och ska du börja om på nytt, men gör det utifrån det bagage du har skapat dig. Hur ska du annars klara av att utvecklas? Att bli bättre? Lugnare? Mer tryggare och stabilare?
Det finns ett par faktorer som hindrar oss mer än andra beträffande att se oss själva i spegeln, avskalade, nakna. En av dessa är vårt ego. Egot tror sig vara sig självt, det vill säga människan själv. För att bli kvitt från dess grepp måste vi avidentifiera våra tankeprocesser och känslor från oss själva. Vi är nämligen inte våra tankar eller våra känslor. Vi har dem, är medvetna om dem och att de finns inom oss, men de är inte oss. Att frigöra sig och med det ta ett steg tillbaka och se på sig själv, sin situation, sin omgivning och så vidare kräver en ansträngning och en förmåga att tänka metakognitivt, dvs. tänka på hur man tänker. Genom att ifrågasätta hur, var, när, hur och varför man tänker och känner som man gör skapar man sig en position som öppnar upp för mer rationella och logiska beslutsfattanden.
Egot är inte den vi egentligen är. Egot är vår självbild, vår sociala mask. Det är den roll vi spelar varje dag, tjugofyra timmar om dygnet. Vår sociala mask lever på att bli omtyckt av andra. Den vill styra och lever på att ha makt, för egot lever i ständig rädsla för att inte duga. Det kommer alltid vara en del av oss, men vi kan bestämma hur stor roll det ska få spela. Kan vi klä av oss masken kommer det öka sannolikheten att vi ser klarare, längre och bredare. Ansvaret för detta vilar på oss och enkom oss. Ingen annan.
”Egot lever i ständig rädsla för att inte duga.” Detta tror jag alla känner igen. --> ”Jag investerar inte lika bra som alla andra. Jag är ovärd. Får inte tillhöra klubben. Blir utesluten.”
”Egot lever i ständig rädsla för att inte duga.” --> ”Jag har ju presterat riktigt dåligt i mina investeringar. Lika bra att glömma allt och börja om.” (hur hjälper detta dig att dra lärdom? Att utvecklas? Korrekt – det gör just inte det).
Nu, precis som då, är den perfekta tiden att ta fighten med dig själv och verkligen syna dina sömmar. Vad är dina styrkor och svagheter? Hur, när och var kan du utveckla samtliga? Absolut finns det gratisluncher, men dessa är, relativt de som kostar, få till antalet och är det värt att ”satsa” på att lyckas med att få äta gratis hela livet? Oddsen som talar för är inte direkt höga, milt sagt.
Åsidosätt ditt ego. Öppna dig för dig själv. Tillåt dig själv att utvecklas. Att göra detta – utvecklas – är svårt om du ständigt har taggarna utåt och inte vågar erkänna dina tillkortakommanden. Det handlar som så ofta om hjärnan och psykologi. Know yourself and you will conquer. Tro mig.