Blog Archive
Ännu en fredag, ännu en helg. Ännu en solig dag, ännu en dag när allt är BRA. Kanske är börsen upp, kanske ned. Kanske är börsen upp, men din portfölj ned? Kanske vice versa? Ännu en gång – det handlar inte om dagsaktuella värden. Inte heller om hur värdena utvecklas vecka till vecka. Nej, det rör sig istället om år. Bolag som växer gör det inte över en natt. Det tar tid, precis som det gjorde för dig när du var yngre och mindre.
Då och då får jag frågor där skribenterna undrar om jag kan ge förslag på bra böcker om ekonomi i dess allmänhet, men i ett historiskt perspektiv i synnerhet. Jag brukar då svara att jag råder alla att läsa brett och inte alltid (och bara) fokusera på ekonomi. Ekonomi är världen och världen är ekonomi. Utvecklingar som vi ser och uppmärksammar i vår vardag, såsom streamingtjänster, kaffemaskiner et cetera är alla förknippade med bolag och därmed ekonomi. Men de hade inte kommit till om inte X inträffat. Och att X inträffade beror på att Y inträffade. Och så vidare.
"History is a cyclic poem written by time upon the memories of man" (P. B. Shelley)
Genom att läsa om historia, men framför allt idé- och kulturhistoria, kommer du öka din insikt i människan, hennes utveckling och historia. Du kommer lära dig se mönster, strukturer, samhällsutvecklingar och så vidare. Inte sällan tenderar dessa att återupprepas, eller "rimma" med tidigare epoker, likt det på 1980-talet var populärt med ömsom rock, ömsom disco - något som sågs som ”off” under 1990-talet, då det skulle vara eurodisco och… ja, Genesis och… Hanson? Eller Backstreet Boys och Britney Spears?
Att läsa om historia kommer inte bara berika ditt liv och din förståelse för omvärlden, såväl på hemmaplan som bortaplan. Det kommer också göra att du kan glänsa vid TP-bordet och i tv-soffan när ni sitter och tittar på På spåret. Det kommer att berika dig för att få en större inblick och insikt i varför vissa produkter och tjänster är starka och varför andra är dömda att gå under. Och så vidare.
Jag har tidigare recenserat flera av nedan titlar, men mitt råd är att göra en enkel googling likt ”Titel + review” eller dylikt. Listan här under står i en sorts inbördes ordning, men titlarna kan absolut läsas i exakt vilken ordning du vill.
Sapiens: en kort historik över mänskligheten (Harari, 2014)
Vete, vapen och virus (Diamond, 2005)
Berättelsen om allt: 13,8 miljarder års historia (Christian, 2018)
A Concise History of the World (Wiesner-Hanks, 2015)
Sidenvägarna: en ny världshistoria (Frankopan, 2018)
The WEIRDEST People in the World (Henrich, 2021)
Why Natiosn fail: The Origins of Power, Prosperity and Povetry (Acemoglu & Robinson, 2012)
The Fourth Turning (Strauss & Howe, 1997)
Black Athena (Bernal, 1991)
The Dawn of Everything (Graeber & Wengrow, 2021)
Det globala imperiet (Bard & Söderqvist, 2011)
Digital Libido (Bard & Söderqvist, 2018)
Samtliga av dessa är väl värda sin tid och låt det just ta tid. Läs, lägg ifrån dig och reflektera. Försök att införliva och relatera. Låt bokens text få den tid som den behöver, för någon stress från varken boken eller någon annan finns inte. Läs, få en ökad förståelse och du kommer inte bara bli kung/drottning i tv-soffan, utan även som investerare.
Att läsa, diskutera och tänka tvärvetenskapligt är alltid att föredra; alltid att eftersträva. Genom att släppa in flera olika perspektiv breddar du ditt synfält och ökar sannolikheten att du kommer se samt identifiera saker som andra, mer enspåriga och tunnelseende skulle missa.
Har du läst några av ovan? Vad anser du om dem? Är det någon titel i listan som väcker ditt intresse?
Återkommande läsare vet att jag är en bokmal. Alltid har jag en bok igång och ibland två, men det är ytterst sällan. Jag läser brett och blandar såväl skön- som facklitteratur. Även biografier lockar mig och under åren har många av dessa avverkats. Några som jag idag håller som mer läsvärda än andra är de tre jag presenterar här.
Nike har vi alla en sorts relation till, antingen om det är från sportskor till kläder. Kanske hade du märket på dina fotbollsskor som ung, eller tränade i en t-shirt med deras legendariska ”swoosh” tryckt vid bröstet? Kanske känner du igen dem från reklam på såväl TV som när du surfar runt på World Wide Web? De är och syns nästintill överallt och resan hit, där de dels har en enormt stark marknadsposition på sportskor, dels har sponsoravtal med några av världens främsta atleter, är inget annat än tagen från en saga.
I sin bok Shoe Dog redogör Phil Knight hur han under 1960-talet grundade Nike och hur han tog sig an alla utmaningar. Resan från garageförsäljning till att idag finns överallt och ingenstans är nästintill magisk och ger rysningar. Att boken därtill är mycket lättsamt skriven samt har en perfekt blandning mellan hårda fakta och ett mer skönlitterärt språk och flyt gör läsningen än mer rogivande, samtidigt som den ger bra kunskaper.
Behövs någon pitch? Knappast. Vissa kan rygga tillbaka på grund av bokens omfång, men de som använder detta som argument brukar jag ofta bemöta med ”det är ju som att köpa hem två böcker. Samma tid, samma längd et cetera…”. Därtill är det väl mer tacksamt att verkligen, verkligen få möjlighet att komma nära en av 2000-talets främsta innovatörer? Isaacson har under tre år intervjuat såväl kollegor som familj, läst, grävt, läst ännu mera och sedan skrivit ihop en bok som inte bara ger en inblick i skapandet av Apple, utan även om personen Steve Jobs.
Pour your heart into it (Schultz, 1999).
I Pour Your Heart Into It får vi följa Howard Schultz, VD för Starbucks, och passionen, värderingarna och inspirationen som driver framgången för detta fascinerande företag. Schultz ger äran för Starbucks tillväxt till en grund av värderingar som sällan finns i andra bolag - värderingar som lägger lika stor vikt på företagets anställda som de gör på vinster, lika mycket uppmärksamhet på kreativitet som på tillväxt.
Schultz berättar historien om Starbucks, från att först vara en skapelse med inspiration från Petes Coffee till att förvärva dem. Dock valde grundarna ett par år därefter att de ville sälja Starbucks och bara behålla Petes Coffee. Det var då Schultz, som först arbetat på Starbucks men som startat eget, förvärvade sin gamla arbetsgivare. Låter det krångligt? Mer finns och jag garanterar en spännande upplevelse. Jag kan inte undvika att även addera vilken lust för kaffe som växte inom mig då jag läste denna – en lust som enbart är en starkare idag, vilket manifesteras i att jag lägger relativt mycket dollares på BRA kaffebönor.
Efter att dels ha läst boken, dels ha varit investerad i SBUX ett par år och därmed följt bolaget mer nära förstår jag vilken enorm skapelse det är. Något så ”enkelt” som kaffe och hur man kan skapa en kaffekedja som mer eller mindre blir synonymt med kaffe. Det är inte bara kaffe, det är processen, tillverkningen, rostningen, arabicabönorna et cetera. Det är en stil; ett levandssätt.
Världens största butik: biografin om Jeff Bezos och Amazon samt Amazon; bakom framgången (Stone, 2019; 2021)
Sällan har ett bolag varit lika omtalat i medier. Ömsom hatat, ömsom älskat. Kunder älskar affärsmodellen, anställda och de som studerar anställningsavtal, rättigheter et cetera är inte så sällan allt annat än lyriska. Jag är för dåligt insatt att yttra mig om anställningsförhållanden, för ofta upplever jag att det som skildras i valfri blaska är extremt vinklat. Med det sagt är jag inte naiv och t.ex. finner jag bolagets agerande om att ”leverera till varje pris” under orkanen som träffade södra USA i början av december 2021 vara inget annat än inhumant. Emellertid ska denna text och detta inlägg ej handla om rätt/fel, utan om böckernas innehåll.
Här får vi följa med hur Amazon startades upp, hur Bezos körde med dörrar som bord och hur det var att ständigt leva under stress och press.
Elon Musk: Tesla, SpaceX och jakten på en fantastisk framtid (Vance, 2017)
Jag blev direkt fångad av den här då jag läste den under sommaren 2018. Att få en inblick I hur nära Musk har varit till att gå i personlig konkurs; hur ofta han krävde mer än det yttersta av såväl sig själv som av sina medarbetare; hur det framkommer att inget, absolut inget, annat är större än saken – om målet erfordrar att några lik behöver passeras är det en “icke-fråga”.
Boken är snabbläst och tämligen lätt, om än ger den en skön läsupplevelse.
That Will Never Work (Randolph, 2019)
Jag har tidigare nämnt boken i ett inlägg från sommaren 2020. Som ovan böcker är det en bra, tacksam och lättsam läsupplevelse som serveras. VI får även här, som I fallet med Musk och Bezos, följa med på hur omvandlingen från fysisk uthyrning till den onlie- och digitalbaserade skedde; hur när det var att allt gick käpprätt åt skogen et cetera.
Även här får vi se hur Randolph, likt Musk och Bezos, kräver det absolut mesta ur sina medarbetare och inte inte sällan framkommer att det är många som går in i väggen.
Detta är bara lite axplock och utöver dessa finns även boken om Spotify (läsvärd), Disney (återkommer om den i ett senare inlägg, en kortfattat: LÄSVÄRD), Walmart samt den relativt nyutkomna boken om Alibaba.
Har du last ovan och har du några du håller mer kära än andra?
För de oinvigda i det arv som även kallas för ”litteraturkanon” och som ryms inom ”litteraturhistoria” kan Miguel Cervantes verk Don Quijote, del ett utgiven 1605 och del två 1615, vara något helt nytt. Emellertid tror jag att de flesta har hört talas om en mycket känd passage i denna bok, nämligen då den inbillade riddaren till protagonist får syn på tre enorma jättar och snabbt rusar mot dem med lansen och svärdet i högsta hugg. Redo att dräpa dem likt den höga, nobla och modiga riddare han är. Allt medan hans väpnare, Sancho Panza, försöker hindra sin herre.
Väpnaren gör inte detta för att herren rusar en säker död tillmötes, utan för att de tre jättarna inte är jättar, utan tre väderkvarnar. Därav uttrycket att ”slåss mot väderkvarnar”. Han slåss mot inbillade fiender; fiender som inte finns/inte är fiender. Varför? Fallet är nämligen detta att den nobla herren har lusläst varenda riddarroman från medeltiden och har drömskt låtit sig bli så trollbunden att han lever i en värld som ej längre existerar; den medeltida med dess platta karaktärer; där riddare och religiösa företrädare sågs som de främsta – som Hollywoodstjärnor. Karaktärerna i riddarromanerna skildrades alltid som nobla, modiga och som alltid stod upp för samt skyddade religionen, den fagra mön samt kungariket. De var lojala, ärliga och högt ärade (i verkligenheten var de ofta allt annat än detta, men det är i nuvarande skildring irrelevant).
Ständigt red de ut för att dräpa hotande drakar, mäktiga trollkarlar och onda, smutsiga otrogna (läs: muslimer). De var den tidens James Bond – gentlemannen med rätten och kunskapen att döda. Och med kunskapen att förföra kvinnor.
Don Quijote lever under 1600-talet. Under denna tid var medeltiden sedan länge passé och i stället hade renässansen inträtt. Detta var epoken där en kritik mot kyrkan kom att växa, där humanism kom att frodas och där universalgeniet tog plats. Här fanns ingen plats för några platta och korkade riddare. I stället skulle människan vara rund, rund med betydelsen dynamisk - hon skulle vara vetgirig och ständigt utvecklas. Detta är raka motsatsen till en platt karaktär (jmfr. Homer Simpson, som är exakt samma idag som för 3, 10 och 15 år sedan).
Dock var herr Quijote en bokslukare som aldrig levde i nuet. Därav hans resa genom Spanien och jakten på allt från drakar till hemska monster. För att inte glömma räddningen av fagra mör!
Att läsa och förkovra sig är viktigt. Jag läser mycket och försöker att ta åt mig så mycket som möjligt av allt som jag finner värdefullt och nyttigt. Likväl sväljer jag inte allt med hull och hår. I stället har jag lärt mig, vilket jag även lär ut, vikten av att vara kritisk, ifrågasätta samt alltid relatera till mig själv och andra kunskaper jag antingen läst mig till, eller kommit över på andra sätt. Bara för att jag läser om drakar håller jag mig objektiv och har därmed insikten att de inte finns nära mig(?). Jag läser och relaterar, men är noga med att alltid ha ett avstånd mellan mig och det lästa. Metakognitivitet, "helt enkelt".
Vad vill jag säga med denna allegori? Jo, att läsa finans- och investeringsböcker är bra, nyttigt och troligtvis mycket givande, men svälj inte allt med hull och hår. Du måste utgå från dig själv, din livs- och ekonomiska situation, din strategi, mage och psyke. Därtill måste du inse samt acceptera att det ”är andra tider nu”, på ett eller ett annat sätt. Som om inte detta vore nog kan och ska du inte döma bokens budskap efter dess författare. Bara för att Buffett säger X i bok Y betyder inte det att X är 100 procent rätt. Var kritisk till allt och alla! Även till de rader som du läser här. Risken är annars stor att du börjar ge dig ut och jaga ciggarfimpar… förlåt, jättar, när det som egentligen passar dig bäst är något helt annat.
Läs, men låt dig inte trollbindas.
Nytt bokkontrakt
Då jag ändå sitter vid tangentbordet vill jag även här på bloggen berätta och därmed offentliggöra att Erik Sprinchorn, grundare av och förvaltare på Tin Fonder (och före detta förvaltare på Swedbank Robur Ny Teknik), och jag igår, fredag den 23/7, offentliggjorde ett bokprojekt som vi har arbetad med sedan i vintras. Boken kommer ha ett lite bredare fokus på livet i allmänhet, men investeringar i synnerhet. Vår ambition är att boken skal vara hjälpasam med att dels skildra, dels ställa de viktiga frågorna för att du ska kunna "...odla din egen trädgård."
Att få möjligheten att skriva med en av Sveriges absolut bästa förvaltare och som besitter en djup, djup kunskap är för mig inget annat än en ära. Boken beräknas att släppas under Q1 2022. Till alla er som följt och stöttat – TACK. Från botten av mitt hjärta – TACK!
Jag hade i veckan i veckan en mycket intressant och givande diskussion med en vän som kommit att stå mig än mer nära det senaste året. Vederbörande är en person jag verkligen ser upp till och jag tar varje tillfälle som ges att lära av såväl hans erfarenhet som kloka insikter om allt mellan himmel och jord.
"Anyone who dares try to do that will have their heads bashed bloody against the Great Wall of Steel forged by over 1.4 billion Chinese people" (Xi jinping, bbc.com)
Vi kom in på historia i allmänhet och Kina i synnerhet. Det som just nu pågår där är en utveckling jag inte känner mig bekväm med. Har du läst 1884 av Orwell? Om inte finns inga ursäkter – det är semester och du har tid. Således läs. Inte bara för att Owell har ett bra och passande språk, utan även för det han skriver – innehållet – är så viktigt. Skrämmande, likväl viktigt.
I den värld som han målar upp finns tre nationer – Eurasien, Ostasien och Oceanien. Inom sistnämndas gränser finns provinsen Airstrip One (dagens GBR) och dessa är i ständigt krig mot antingen Eurasien eller Ostasien. Provinsen styrs av Partiet och de styr med en järnhand. Likt den sensokrati som Alexander Bard målar upp (jag har tidigare rek. Denna podd där han diskuterar nämnda) har Partiet full kontroll över sina invånare; kameror, hemlig polis med mera. De ser och hör allt och stackar den som inte är en ”duktig medborgare”.
Vad Partiet även gör är att de bestämmer vad som är sant och vad som inte är det. De äger och kontrollerar alla medier och kan således skriva, säga och göra precis vad de vill. Ena dagen är de i krig mot Ostasien och då skriver Partiet och dess myndigheter om hur hemska och onda fienden är och historiskt har varit. Denna historia kan sedan skrivas om, när fred har nåtts och fienden nu istället är Eurasien! Ena dagen skriver de historien enligt X, andra enligt Y. De äger historien, nuet och framtiden. Om de säger att fienden är M är det en sanning och säger du emot kommer du ”mystiskt försvinna”.
”Den som kontrollerar historien, kontrollerar nuet och den som kontrollerar nuet, kontrollerar även framtiden.”
Det som just nu händer i Kina, där Xi Jinping styr och ställer, är farligt likt den dystopi som Orwell målade upp i 1984. Xi Jinping och kommunistpartiet har lyckats förändra den tidigare synen om Mao Zedong och hans insatser för Landet framför övriga. Det sker just nu en glorifiering av den man ledde Kina och som var ansvarig för mellan 40 till 70 miljoner kinesers död, framför allt via ”det stora språnget” från 1958.
Kina blir mer och mer låst, stängt och kontrollerat. För oss i väst kan det avsnitt som blev mer viralt än övriga från Black Mirror framstå som något komiskt och löjeväckande, men faktum är att det i Kina redan är en del av den bistra verkligheten. Översyn. Insyn. Kontroll. Spridningen och etablerande av rädsla för att göra fel – att gå emot Partiet är vida utspridd. Detta är verkligheten i dagens Kina. Umgås du med en tidigare dömd, eller en som uttryckt, om än aldrig explicit, tankar och åsikter som går emot Partiet är risken stor att även du kommer att bli straffad. Parallellerna till Gestapo, BRAC på Kuba och GPU är lika synliga som hemska att se tillika dra.
Vi har gång på gång fått se hur Partiet utövar sin makt mot bolag som verkar för att skapa mervärde. Antgroup och dess enorma IPO sköts upp och Jack Ma, grundaren av Alibaba och Antgroup, försvann i tre månader. Hot mot Tencent och nya regleringar inom allt från betalningslösningar som tv-spelande är ytterligare ett exempel och Didi – taxibolagstjänsten – som börsintroducerades relativt nyligen och fick se sin app tas bort efter en påbörjad och pågående granskning av Partiet är ett tredje sådant.
Att investera i kinesiska bolag behöver ej vara fel, men man måste vara medveten om att de står och faller med Xi Jinpings nycker. Vaknar han upp på fel humör kan det orsaka att just ditt bolags börsvärde minskar med åtskilliga miljarder yen/dollar. Låter det otroligt? Kanske, men det ändrar inte faktum. Risken finns och som bekant är risk det som finns kvar på bordet efter att du har tänkt på och tagit höjd för ”allt”. Jag tycker bolag såsom Alibaba, JD, Didi med flera är intressanta, men den risk som finns med Partiet är tillräckligt trolig för att jag undviker att investera i dem. Rätt eller fel? Jag kan enbart utgå från mig och ämnar inte att peka finger.
Har du det minsta intresse av att förstå dagens värld, dess utmaningar men också de risker som finns över hur morgondagens värld kan komma att se ut rekommenderar jag att läsa såväl The Guardians som Wall Street Journals artiklar samt på hemsidan Kinamedia.se.
Vi som investerar i bolag investerar i just bolag. Mer ofta än sällan tenderar vi att se politik som makro, men i fallet med Kina tror jag man gör sig en tjänst att tänka såväl en som två gånger. Är jag för pessimistisk i min syn? Kanske, kanske inte. Jag är dock mycket bekymrad över vad vi ser i dagens Kina. Att det kommer blåsa upp än mer kring Hongkong och Taiwan är jag övertygad om, speciellt då ett av Xi Jinpengs... förlåt; Kinas mål är att "ha löst Tawian-frågan" samt "ha en miltär i världsklass".
Hur reflekterar och förhåller du dig till kinesiska bolag? Varför?
Jag har vid ett flertal tillfällen gett rekommendationer på litteratur. Vissa har varit strikt skönlitterära, såsom Jonathan Frantzéns Frihet, Jodi Picoults Små Stora Saker och Tara Westowers Allt som jag lärt mig, medan andra har varit mer fakta- och populärvetenskapliga, såsom Peter Frankopans Sidenvägarna: En ny världshistoria, Yuval Noah Hararis Sapiens: En kort historik över mänskligheten, Malcolm Gladwells David och Goliat: Konsten att slåss mot jättar, Daniel Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt , Max Tegmarks Livet 3.0, nämnda Hararis Homo Deus därtill 21 lessons for the 21 century amt Martin Bernals Svart Athena.
"[...]Är inte detta en fråga som tål att reflekteras på?[...]"
Samtliga av dessa är vad jag vill hävda ”måsteläsning”, men likt jag är jag och du är du är smaken som baken och viktigt är att du alltid utgår från dig, dina preferenser samt önskemål. Ibland passar vissa böcker och kategorier mer bra och i andra fall mindre bra. Även jag upplever det som så; ibland vill jag läsa mer utmanande vetenskaplig och/eller populärvetenskaplig litteratur, ibland mer skönlitterär och jag bedömer det som viktigt att exponeras och få av båda dessa kategorier, för hjärnan behöver en bred och varierad stimulans (likt kroppen behöver en varierad kost). Precis som vi behöver vila för att bygga upp muskler efter ett träningspass, behöver vi också läsa litteratur som stimulerar och får vår hjärna att ”bara flyga iväg”. Det är när vi vilar, sover, är avslappnade et cetera som 1+1 läggs ihop. Säkert har du upplevt det själv – hur du suttit och tänkt mycket fokuserat på ett problem och dess lösning, men inte kommit på den, för att sedan, när du sitter hemma på kvällen och Netflix rullar, fått ditt ”aha”-ögonblick.
Att läsa böcker likt Sapiens, Livet 3.0, Homo Deus, Sidenvägarna, nedan behandlade bok med flera är något som jag finne rmycket nöje i. Jag vill, i så hög grad som möjligt, "förstå". Jagvill få en uppfattning och svar på frågorna "hur", "när" och framför allt "varför". Att läsa nämnda böcker kommer garanterat leda dig till en mycket, mycket bred kompetens om människan, hennes historiska, nutida samt framtida tid, hennes samhälle (var det var, var det är och vart det, troligtvis, ska).
Nåväl – en bok som jag har läst om då den nu kommit i en nyutgåva är Vete, Vapen & Virus av Jared Diamond. Boken utkom med titeln Guns, Gems and Steel redan 1997 och kom att släppas på svenska 2006. Ovan nämnda Harari säger: "En bok som ställer de stora frågorna och ger stora svar." och Bill Gates håller med i sitt utlånande: "Fascinerande - lägger grunden för förståelsen av vår historia.”
Tyckte du om Hararis Sapiens är denna en bok för dig. Till vissa delar kommer du att känna igen dig, men det finns också mycket, mycket(!) intressenata delar som berör varför vi européer kom att bli de som ”upptäckte” samt koloniserade den nya världen, Austrailen samt Afrika; Varför det var vi som seglade och försökte hävda oss i Afrika, Sydamerika samt Austrailen och inte vice versa?
Är inte detta en fråga som tål att reflekteras på? Hur kommer det sig att det var européerna som kom att bli de ”stora och mäktiga”? Kom inte flodkulturerna runt om i världen att utvecklas ungefär samtidigt och oberoende av varandra? Visst gjorde de det, men som Diamond tydligt presenterar kom det att vara flera olika faktorer som gynnade européerna och som inte ens fanns tillgängliga för andra kulturer. Författaren kallar detta för ”livets nitlott” och att vi i Europa kom att dra dess antonym, dvs. vinstlotten.
Att med få ord beskriva de slutsatser som dras i boken är inte att göra Diamond eller hans alster rättvisa. Ej heller är det tacksamt, då risken finns att det blir missuppfattningar, men jag skall ändå göra mitt bästa.
I Europa kom vi att ha vissa växter, frukter samt grödor som dels var mer lättsamma att domesticera, dels att förädla (detta är den geografiska förklaringen, som skall kopplas till ekvatorn och dess olika väderförutsättningar). Därtill hade vi andra djurarter som kom att vara oss mer till nytta än de som fanns på andra områden i världen var för kulturerna bosatta där. Medan vi hade vete, havre, hästar och oxar, hade de i Sydamerika samt Mesoamerika majs, bönor, pumpa, potatis, maniok, kalkoner, marsvin och lamor. Majs är en av de grödor som har varit svårast att domesticera, vilket således har legat befolkningen i nämnda region till last. Vilka djur är mest tacksamma i såväl krig som jordbruka? Hästar och oxar, eller lamor och vildsvin? Tänkte väl det.
Olika djurarter och olika grödor ger uppkomst till olika mikrober, vilka ligger till grund för diverse smittor, sjukdomar och andra virus. De som kom av de europeiska förutsättningarna kom förvisso att skada oss, men i takt med tiden kom vi att utveckla en immunitet. De smittor som vi hade var att betrakta som starkare och mer farliga (OBS: inte alla, men en majoritet) än de i b.la. Sydamerika. Således kom den immunitet som vi utvecklade att klara av många av de farsoter som exponerades mot oss då vi landsteg på fjärran länder. Tyvärr gällde inte det motsatta för de kulturer som hälsade oss välkomna. De mikrober som de hade utsatts för var mycket svagare och därav var även deras immunitet densamma. Följaktligen kom en majoritet av indianerna att drabbas av dödliga farsoter, såsom smittkoppor, som vi överförde bara genom vår vistelse.
De djur som fanns i Europa var mycket mer tacksamma för utveckling av jordbruk och samhällsbyggen. Tänk dig ett liv, jordbruk och samhälle utan hästen! Tänk dig detsamma utan oxar, får och getter. Hästen har varit människans bästa allierade fram till T-Forden i början av 1900-talet. Den har hjälpt oss som färdmedel, som arbetare, som födogivare et cetera och, inte att förglömma, i krig. Detta djur fanns inte i Sydamerika och när de spanska conquistadorerna kom ridande på sina väldiga och skräckinjagande riddjur var det få, om ens någon, indian som stod pall.
"Majs är mat, precis som vete", tänker du? Absolut, men förutom att sistnämnda var svårare att domesticera är den också mindre energirik. Utöver det har den mindre bra balans relativt vete, havre et cetera. De grödor, nötter och frukter som fanns, och finns, i Euroasien hade mycket mer energi per enhet/volym. Således kom boende här att få mer "betalt" för sin insats.
Lättare att domesticera, mer energi per volym/enhet, bättre och mer tacksamt klimat... ja, euroasiater kom att få en enormt försprång i utvecklingen, vilket tydligt framkommer då Afrika kom att få utstå den "vita mannens börda" under tidigt 1400-tal och Sydamerika under dess senare del.
Vinstlotten att ha ”rätt” sorters grödor, växter och djurarter gjorde att vi i Europa kunde skapa och bygga samhällen snabbare. Samhällen består av en hierarkisk modell, där någon med makt kan kräva skatter i gengäld mot b.la. skydd. Med skatter kan denna dels bekosta en armé, men även bekosta utbildning samt ge tid för denna, vilket ger uppkomnst till experter inom olika segment, såsom smeder. En smed kan t.ex. smida vapen och rustning. Allt detta kom att ske snabbare i Europa än i såväl Afrika som Sydamerika och Australien, vilket gjorde att den vita människan kom att få sitt övertag.
Nedan bild visar än mer övergripande än jag hur Diamond presenterar en av de orsaker till att det var ”vi” och inte ”de” som kom att bli de som koloniserade och inte vice versa.
Det finns mycket, mycket mer att säga, men jag hoppas att jag ovan text har gett en något sånär bra förklaring till varför Europa kom att vara den dominerande makten mot Afrika, Sydamerika och Australien (är det för oklart rekommenderas denna synopsis). Beträffande Asien i allmänhet, men Kina i synnerhet utgår jag från att du vet att de var mer utvecklade och mäktiga än européerna enda fram till 1800-talet.
Nu vankas sommar samt semester och detta är en perfekt tid att förkovra sig i litteratur. Vad står på din lista? Har du läst Vete, Vapen och Virus? Väcker den ditt intresse?