Fantastiska Farbror Fri
Likes
302
Antal inlägg
1334
Följare
65
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
18 oktober

Läsarfråga - Varför missförstår många hur ni lever?

För någon dryg vecka sedan så kom det ett par frågor på Twitter från en läsare som tidigare varit aktiv på bloggen och då och då skrivit kommentarer och frågor. När jag läste frågorna och började skriva ett svar så kom jag på att detta borde egentligen vara ett inlägg så då frågade jag om det var OK och det var det så nedan är meddelandet från "en trogen läsare" och sedan kommer mina svar. 

Vad jag tror är de huvudsakliga anledningarna till att många missförstår vårt sätt att leva är två.

  • Den första är att det inte riktigt finns någon terminologi för det vi har gjort så när vi säger "pensionär" eller "ekonomiskt fri" så är det som gjort för att missuppfatta då det kan finnas lika många tolkningar av detta som det finns läsare och lyssnare. 
  • Den andra delen är att många tycker att de bara gör av med pengar på det nödvändigaste (Boende, Transport, Mat och Kläder) och bara mycket lite pengar på valfria aktiviteter och fritid. Om vi då säger att man kan leva på mycket mindre så tänker man att det kommer bli väldigt fattigt. Grejen är bara att i dessa "nödvändiga" kategorier så döljer det sig ofta en massa onödig lyx. Att man behöver tak över huvudet betyder inte att man behöver en nyrenoverad och stor villa eller lägenhet. Att man behöver ta sig till jobb och skola betyder inte att man behöver en ny fin bil (eller ens behöver bil). Att man behöver äta varje dag betyder inte nödvändigtvis restaurangbesök och oxfilé och kläder behöver man mycket mindre än man tror för att vara snyggt men enkelt klädd. Att dessa på ytan nödvändiga utgifter ofta kan vara "boven" är också anledningen till att jag tidigare skrivit temaveckor om Mat, Boende och Transport och Kläder där jag visat att man kan spara upp till 75-80% i varje kategori i jämförelse mot en budget i en vanlig medelinkomstfamilj. 

 

Den andra frågan handlade om vad det är som har gjort absolut mest för vår resa och jag skulle säga att det är alla delar tillsammans hur tråkigt det än kan verka. Vår modell är beroende av både effektivitet i användningen av pengar och avkastning men det är mycket viktigare att leva effektivt och sparsamet och avkastningen är den mindre delen i detta. Vi har designat ett liv som vi trivs väldigt bra med som innebär att vi lever lokalt och inte onödigt stort eller lyxigt vilket gör vårt boende väldigt kostnadeffektivt men också sparar mycket på vår kostnad för transport. När det gäller mat har vi definierat vad som är en rimilig nivå för oss och sedan ser vi det som en utmaning att äta så bra som möjligt för den pengen (snarare än att ha så låg kostnad som möjligt till varje pris). Kläder köper vi nästan inget alls till oss vuxna numera men behöver så klart en del till barnen men då är det att ärva och köpa begagnat i första hand och bara i sista hand köper vi nytt (då kan å andra sidan syskon och kusiner ofta ärva det sen). Vi köper också väldigt få prylar och väldigt lite elektronik. Att handla lite har också den positiva bieffekten att vi har färre saker att underhålla och flytta runt. En annan sak som vi gör som skiljer sig ganska mycket ifrån hur andra lever men som enligt mig höjer vår livskvalitet samtidigt som det sparar pengar är att vi semestrar i första hand på hemmaplan och de få gånger som vi reser så är vi istället borta länge (minst ett par månader om det är en längre flygresa) och då lever vi mer lokalt dit vi kommer vilket för oss är en större upplevelse samtidigt som det sparar pengar och minskar vår negativa påverkan på miljön så (win-win-win) enligt mitt sätt och se det. Anledningar till att sparsamhet är viktigare än avkastning har jag även berört i detta tidigare inlägg "Spara på Spara är viktigare än ränta på ränta".  

Hoppas att det besvarar dina frågor "trogen läsare"! Om du har fler frågor eller om det är någon annan som undrar något så kommentera gärna på det här inlägget. Kontakta mig via twitter @farbrorfri eller via mail frivid42@outlook.com.

Jag kan svara på frågor "privat" men det är ju roligare att svara på dem i inläggsform så svaren kommer fler till godo! 

27 juni

Uttagsfasen - Del 2 (5) Budget för frihet!

Under de kommande åren räknar vi med att lägga ut cirka 20 000 kr i snitt per månad även om detta belopp kommer variera kraftigt mellan olika månader både på grund av säsong (det kostar att värma upp ett hus) och på grund av att vi är olika aktiva med renoveringar och andra projekt över den här perioden. 

Vår budget fördelar sig som följer med utfall för de första 6 månaderna 2017 som referens för var vår budget ligger när vi inte renoverar eller har andra projekt på gång. 

Denna budget bygger på att vi (två vuxna och tre barn) lever i stort sett på motsvarande en vanlig heltidslön. De relativt låga kostnaderna bygger på att vi inte bor onödigt stort eller dyrt, tänker göra mycket själva, att vi transporterar oss i huvudsak med muskelkraft och att vi lagar det mesta av maten från grunden och med prisvärda råvaror. När vi båda hade vanliga jobb var motsvarande budget cirka 25 000 kr i månaden och skillnaden mellan dessa två nivåer var i huvudsak bränsle-, barnomsorgs- och klädkostnader direkt relaterade till arbetet.     

Det är alltså kostnader på 20 000 kr i månaden som vårt kapital ska täcka resten av livet. Imorgon onsdag fortsätter vi med en genomgång av hur våra simuleringar ser ut av detta och våra olika säkerhetslinor. På torsdag kommer jag skriva om den mentala inställning som krävs för att genomföra detta och på fredag tänker jag att svara på alla eventuella frågor i formen av en fredagsfundering. 

Vad funderar ni på när ni ser vår budget? Vilka kostnader ser höga respektive låga ut om ni jämför med era egna kostnader? 

Taggar (blogg): 
10 april

Fyra typer av kostnader - se upp för den typen som följer dig i graven!

Detta är ett inlägg som publicerades för första gången i November 2016 men detta tål att upprepas. 

Som livsstilsbloggare av spartypen så tycker jag generellt att kostnader är något rätt tråkigt att behöva befatta sig med. Samtidigt finns det ännu inget sätt att leva ett vanligt liv utan dem även om det finns extrema exempel på personer som lever helt utan pengar. Något som man dock lätt glömmer är att alla kostnader inte är skapade lika 

Har länge tänkt att vi skulle behöva en klassifisering av kostnader. Väldigt lite av det vi gör i vår privatekonomi är investeringar utan det mesta är kostnader men däremot är inte alla kostnader skapade lika. Mitt förslag på uppdelning är detta men ni andra kanske har förslag på andra kategorier. 

  1. Kostnadsdrivare - Dessa är de farligaste kostnaderna eftersom den första utgiften bara är början. Detta är telefonen som behöver ett (dyrt) abonemang, spelet som kräver löpande uppdateringar. Poolen eller utbyggnaden av huset, båten, sommarstugan eller nya bilen som höjer även de löpande driftskostnaderna för lång framtid. I de flesta fall är detta kostnader som sedan följer med under många år. Dessa kostnadsdrivare går konstigt nog i dagligt tal under namnet "investeringar" vilket är exakt raka motsatsen mot vad de är. Dessa kostnader fortsätter ofta i all fratid om man inte väljer att göra en drastisk livsförändring varför de kan bli lite av ett fängelse. 
  2. Engångskostnad - kan vara restaurangbesök, resor, hyra av båt/bil/stuga dessa kostnader kan i vissa fall vara stora men de kommer inte med något krav på att motsvarande kostnad uppkommer även i framtiden. Risken med dessa är möjligen tillvänjning vid dessa bekvämligheter men det finns en möjlighet att stänga av dessa kostnader när som helst. 
  3. Kostnadssparare - En kostnad som gör att kostnaderna framöver sjunker hamnar i denna kategori. Nödvändigt renovering av hus, underhåll av bil, installation av nya effektiva energisystem. Att måla om huset gör att det får längre livslägd innan en större renovering behövs och dessutom så behöver det ju inte göras om på ett tag. 
  4. Inkomstskapare (investering) - Återigen är boendet ett bra exempel.  Bygget av en uthyrningslägenhet i en del av huset falla i denna kategori. En kostnad nu men som ger en positiv avkastning framöver. Uppdateringar av bostaden som ger en teoretisk uppgång i husvärdet vid en framtida försäljning (om denna inte planeras i närtid) tillhör dock kategori ett. KOSTNADDRIVARE!   

Vad betyder då detta? Jo säg att du och jag kan ha samma budget för 2016 och vi kan ha gjort av med exakt lika mycket pengar. Men om dina utgifter ligger i huvudsak i kategori 1 medan mina ligger i kategori 3 och 4 så ser våra framtidsutsikter rent ekonomiskt väldigt olika ut. Det är inget fel med att ha kostnadsposter i alla dessa kategorier men det gäller att lägga dem på rätt ställe och att veta vad som är vad. För som det sägs i det gamla ordspråket "Som man bäddar för man ligga". 

Hur ser dina kostnader ut? Bäddar dem för ett bättre framtid eller låser de in dig i betalningar in i graven?  

 
30 november 2016

Se upp för kostnader som följer dig fram till graven!

Som livsstilsbloggare av spartypen så tycker jag generellt att kostnader är något rätt tråkigt att behöva befatta sig med. Samtidigt finns det ännu inget sätt att leva ett vanligt liv utan dem även om det finns extrema exempel på personer som lever helt utan pengar. Något som man dock lätt glömmer är att alla kostnader inte är skapade lika 

Har länge tänkt att vi skulle behöva en klassifisering av kostnader. Väldigt lite av det vi gör i vår privatekonomi är investeringar utan det mesta är kostnader men däremot är inte alla kostnader skapade lika. Mitt förslag på uppdelning är detta men ni andra kanske har förslag på andra kategorier. 

  1. Kostnadsdrivare - Dessa är de farligaste kostnaderna eftersom den första utgiften bara är början. Detta är telefonen som behöver ett (dyrt) abonemang, spelet som kräver löpande uppdateringar. Poolen eller utbyggnaden av huset, båten, sommarstugan eller nya bilen som höjer även de löpande driftskostnaderna för lång framtid. I de flesta fall är detta kostnader som sedan följer med under många år. Dessa kostnadsdrivare går konstigt nog i dagligt tal under namnet "investeringar" vilket är exakt raka motsatsen mot vad de är. Dessa kostnader fortsätter ofta i all fratid om man inte väljer att göra en drastisk livsförändring varför de kan bli lite av ett fängelse. 
  2. Engångskostnad - kan vara restaurangbesök, resor, hyra av båt/bil/stuga dessa kostnader kan i vissa fall vara stora men de kommer inte med något krav på att motsvarande kostnad uppkommer även i framtiden. Risken med dessa är möjligen tillvänjning vid dessa bekvämligheter men det finns en möjlighet att stänga av dessa kostnader när som helst. 
  3. Kostnadssparare - En kostnad som gör att kostnaderna framöver sjunker hamnar i denna kategori. Nödvändigt renovering av hus, underhåll av bil, installation av nya effektiva energisystem. Att måla om huset gör att det får längre livslägd innan en större renovering behövs och dessutom så behöver det ju inte göras om på ett tag. 
  4. Inkomstskapare (investering) - Återigen är boendet ett bra exempel.  Bygget av en uthyrningslägenhet i en del av huset falla i denna kategori. En kostnad nu men som ger en positiv avkastning framöver. Uppdateringar av bostaden som ger en teoretisk uppgång i husvärdet vid en framtida försäljning (om denna inte planeras i närtid) tillhör dock kategori ett. KOSTNADDRIVARE!   

Vad betyder då detta? Jo säg att du och jag kan ha samma budget för 2016 och vi kan ha gjort av med exakt lika mycket pengar. Men om dina utgifter ligger i huvudsak i kategori 1 medan mina ligger i kategori 3 och 4 så ser våra framtidsutsikter rent ekonomiskt väldigt olika ut. Det är inget fel med att ha kostnadsposter i alla dessa kategorier men det gäller att lägga dem på rätt ställe och att veta vad som är vad. För som det sägs i det gamla ordspråket "Som man bäddar för man ligga". 

Hur ser dina kostnader ut? Bäddar dem för ett bättre framtid eller låser de in dig i betalningar in i graven?  

 

20 juli 2016

Favorit i repris - Barn kostar INTE mycket pengar!

Så här under sommarsemestern (FFF är tillbaka på riktigt kring den 15/8) så kör jag lite favoriter i repris här på bloggen. Detta inlägg publicerades för första gången i april 2014 (på den gamla bloggen frivid42.com) och är forfarande ett av de mest lästa. Alla tidsangivelser i bloginlägget nedan är från första publiceringen.

Äga min tid http://agamintid.blogspot.se/2014/03/barn-kostar-pengar.html skrev detta inlägg för ca en månad sedan och sedan dess har detta inlägg legat som utkast hos mig.

Visst kostar det att ha barn, att få flera munnar att mätta i hushållet, flera som behöver kläder etc, men summorna är inte alls så stora som ofta uppges i olika sammanhang. Det är klart att barn precis som allt annat kan kosta precis hur mycket som helst, men själva faktumet att man har barn behöver inte vara speciellt dyrt. De direkta löpande kostnaderna för oss skulle jag vilja påstå täcks av barnbidraget och flerbarnstillägget.

När barnen föddes uppkom ju vissa kostnader men inte heller de var särskilt stora, en begagnad vagn, babyskydd, vagga och sedan spjälsäng. Vi hade budgeterat ca 10 000 till den första lilla sonen men vi kom aldrig i närheten av att spendera så mycket. De två andra behövde nästan ingenting för det fanns ju redan allt de behövde.

Den största posten är solklart inkomstborfallet under föräldraledigheten när man ‘bara’ får 80% av lönen men å andra sidan köper man ju nästan ingen mat ute, inga pendlingsresor och inte heller någon avgift för barnomsorg etc. Dessutom om man tjänar över brytgänsen för statlig skatt så är det ju de där sista tusenlapparna som beskattas hårdast som man går miste om när man är hemma så mer än hälften av borfallet skulle ju ändå ha tillfallit staten. Dessutom är man ju vanligtvis föräldraledig under 1-1,5 år delat mellan föräldrarna och det är inte så lång tid.

Men det är ju också så att övriga beteenden ändras när barnen kommer, man går inte ut och äter lika ofta och visst slinker det ner en och annan flaska vin men inte som förr och det mesta sker dessutom hemma så man betalar inte restaurang/bar priser för drycken och maten som man ibland lyxar till det med.

Ska försöka summera hur det har sett ut för oss:

Bortfall av inkomst (högt räknat) 7 000 kr i månaden i 14 månader cirka 100 000 kr netto per barn. Totalt för tre barn 300 000 kr.

Inköp av nödvändig utrusting före födseln och under första halvåret, ca 7000 för första barnet och sen någon enstaka tusenlapp för de två övriga, totalt 10 000 kr för tre barn.

Löpande kostander inklusive mat, kläder, blöjor, aktiviteter ca 1000 kronor per barn och månad. 12 000 kronor per år och barn, täcks teoretiskt med råge av barnbidrag och flerbarnstillägg. Med vår ordnade ekonomi har vi valt att ta denna kostnad ur vår egen budget och istället spara barnbidrag och flerbarnstillägg till barnen men fakta kvarstår de löpande kostanderna för barnen täcks av bidrag.  

Övriga kostnader relaterat till barnen skulle kunna vara ett större boende, men helt ärligt skulle du bo hela livet på 30 kvm även om du inte hade barn? Kostnader för bilar och barnomsorg är egetligen kostnader för att kunna arbeta och inte kostnader för barnen. Om det inte var för att vi dagligen måste åka till arbete skulle vi med lätthet klara oss med en enda 10 år gammal kombi som vi körde 1 gång i veckan, och barnen skulle vara på ‘allmänförskola’ i 15 timmar i veckan vilket är avgifsfritt.

Resor etc. ja det kan ju hända att föräldrarna vill åka på resor, men i realiteten är detta då en kostnad för föräldarnas intressen. En 1,3 eller 5 åring eller för den saken skull äldre barn kan lika gärna åka och kampa, åka och hälsa på Mormor eller Farmor eller ta en runda till skogen eller cykla till sjön. Vi har rest med våra barn och men jag lever inte i villfarelsen att det var för deras skull. Detta kan förändras med åren men jag tror att även lite äldre barn uppskattar enkla nöjen minst lika mycket som exotiska resor till avlägsnaplatser.

Hur ser det ut för er, känner ni igen er i vår situation eller ser det helt annorlunda ut?  Vad är det som kostar mer eller mindre för er?

Taggar (blogg): 
2 juni 2016

Fritid kostar inte pengar!

En vanlig invändning mot att kunna gå i tidig pension eller bli ekonomiskt oberoende genom sparsamhet är att det kostar så mycket mer pengar att vara ledig än att jobba. Visst det kommer finnas flera timmar på dagen att använda till att bränna pengar men varför skulle man göra det. Jag tror att detta bygger på uppfattningen att man i realiteten skulle vara på en jättelång semster och det vet ju alla hur det är. Dyra hotel, restaurangmat, alkoholhaltigadrycker, båtar, flyg med mera.

Personligen måste jag säga att de mest fantasilösa kommentarna jag någonsin fått höra är "Det går ju sjukt mycket mer pengar om man har fritid än om man jobbar" och "det kommer bli sjukt långtråkigt".

För det första skulle jag vilja utmana grundsynen att en semster skulle behöva se ut på det sättet, vad hände med en cykeltur till sjön eller kaffe på stugtrappen. Men ännu viktigare är att ekonomsikt obereoende/tidig pension inte är det samma som semster det är vardag. Åker man till ett annat land så kan man stanna i 3 månader eller 3 år och då kan man hyra en lägehet precis som lokalbefolkningen och ofta leva billigare än hemma. Väljer man att stanna hemma varför inte lägga sig till med aktiviteter som kostar ganska lite men som ger mycket. Skaffa en hyfsad cykel och upptäck hela ditt närområde, Läs alla klassiska verk på biblioteket eller skriv själv en bok. När tiden inte lägre är lika begränsad så kan man kosta på sig att verkligen leva...

Sen när blev fritidsysselsättningar något man köper inte något man gör?  

 

Taggar (blogg): 
4 februari 2015

Hur kan era matkostnaderna vara så låga? Vad äter familjen Fri?

Efter fredagsfunderingen förra veckan fick jag frågan om hur vi håller våra matkostnader så låga och samtidigt kom en fråga om vi inte kunde lägga ut en typisk veckomatsedel. Vår matsedel varierar mycket med säsong och vad vi har i frysen men för att ge en bild har jag nedan redogjort för hur det kan se ut en vanlig vecka i Februari.

Frukost – vardagar tar vi vuxna med oss ett par smörgåsar som vi äter på jobbet till första morgonkaffet vid 8. Barnen äter frukost på förskolan. På helgen äter vi smörgåsar, fil med flingor eller havregrynsgröt med  hemkokt sylt/mos. Kaffe och juice. Ibland blir det ägg och bacon eller pannkakor till frukost på helgen.

Lunch/Middag –  Vi lagar vanligen ett mål mat om dagen och övriga rätter löser vi i huvudsak med rester från tidigare måltider. Det sparar tid (något som alltid är en brist i barnfamiljer) och gör det samtidigt möjligt för oss att laga det mesta vi äter från grunden.  Vi äter ganska varierande från vecka till vecka men nedan är ett exempel på hur en veckomatsedel kan se ut. Kostnaden inkluderar mjölk, vatten eller annan måltidsdryck.

Barnen äter lunch hemma på helgerna och på förskolan i veckorna. Vi har vanligen med oss matlåda till jobbet men i snitt kanske vi äter ute en gång varannan vecka något som vi inte inkluderar i matbudgeten.

Måndag – Ugnsstekt lax (halv sida) med fetaost och soltorkat tomat, till det ris och en tomatsallad. (80 kr, räcker till 6 vuxna)

Tisdag – Ugnspannkaka med fläsk med grädde och hemkokt sylt (40 kr räcker till 6 vuxna)

Onsdag – Falukorv och makaroner, morotsstavar (barnens favorit) billig mat men de äter mycket:-) (40 kr räcker till 4 vuxna)

Torsdag – Kycklinggryta med indiska kryddor, ris och kålsallad. (50 kr räcker till 6 vuxna)

Fredag – Tacos alternativt korv med bröd (50 kr räcker till 4 vuxna). Senare på kvällen har vi filmkväll och äter lite snacks.

Lördag – Köttgryta, högrev, lök, morot, krossad tomat, en skvätt vin med mera serveras med kokt potatis och broccoli  (80 kr räcker till 6 vuxna)

Söndag – Fläskkotlett, lök, svamp och grädde med kokta korngryn. Brysselkål (70 kr räcker till 5 vuxna)

Utöver detta tillkommer ”nattmackor” och frukt viket går på cirka 20 kr per dag.

Barnen (som är ganska små 6, 4 och 1,5 år) äter uppskattningsvis som en vuxen tillsammans (delvis för att de får några mål mat på förskolan och delvis för att de äter mindre även när de är hemma) så om man vill göra en jämförelse som går över olika familjesituationer skulle jag säga att vi har en matkostnad på ca 1000 kr per månad och vuxen.

2015-02-02 13-26-54

Vad är det då som gör att vi kan hålla matkostnaderna så förhållandevis låga, grunden handlar om att vi lagar det mesta själva och från grunden. Vi utnyttjar erbjudanden, inte minst saker som säljs med kort datum. Vi köper mycket av vårt kött direkt från producent vilket innebär att vi kan äta lokalt och ekologiskt till en rimlig kostnad. Vi anpassar oss mycket till säsong, under vintern är det mycket frysta grönsaker så som broccoli, gröna bönor, ärtor. För de färska salladerna är kål och morötter stapelvaror under vintern men ersätts av tomater, gurka och paprika på sommaren. Vi köper hem konserver (krossade tomater, champinjoner etc. ) i stora mängder (ett flak åt gången) så att vi aldrig behöver panikhandla till höga priser. Vi köper hem naturella varianter av mejeriprodukter och kryddar själva. På sommaren gör vi äppelmos och marmelad av frukterna från trädgården och vi köper bär direkt från de som plockar och kokar sedan egen sylt. Allt detta enligt principen – många bäckar små.

Däremot köper vi aldrig utländskt kött, mejeriprodukter eller grönsaker av prisskäl.  Det händer att vi köper italiensk salami eller spansk Serrano-skinka  men för den som är bekant med kilopriset på dessa produkter så är det tydligt att det inte är lågt pris som är poängen med dessa.

Efter att ha läst denna sammanställning, vad är det ni reagerar på? Hur gör ni för att hålla era matkostnader låga? Om du har mycket högre matkostnader ser du nu vad dessa beror på? 

Taggar (blogg): 
7 april 2014

Barn kostar INTE mycket pengar!!!

Äga min tid http://agamintid.blogspot.se/2014/03/barn-kostar-pengar.html skrev detta inlägg för ca en månad sedan och sedan dess har detta inlägg legat som utkast hos mig.

Visst kostar det att ha barn, att få flera munnar att mätta i hushållet, flera som behöver kläder etc, men summorna är inte alls så stora som ofta uppges i olika sammanhang. Det är klart att barn precis som allt annat kan kosta precis hur mycket som helst, men själva faktumet att man har barn behöver inte vara speciellt dyrt. De direkta löpande kostnaderna för oss skulle jag vilja påstå täcks av barnbidraget och flerbarnstillägget.

När barnen föddes uppkom ju vissa kostnader men inte heller de var särskilt stora, en begagnad vagn, babyskydd, vagga och sedan spjälsäng. Vi hade budgeterat ca 10 000 till den första lilla sonen men vi kom aldrig i närheten av att spendera så mycket. De två andra behövde nästan ingenting för det fanns ju redan allt de behövde.

Den största posten är solklart inkomstborfallet under föräldraledigheten när man ‘bara’ får 80% av lönen men å andra sidan köper man ju nästan ingen mat ute, inga pendlingsresor och inte heller någon avgift för barnomsorg etc. Dessutom om man tjänar över brytgänsen för statlig skatt så är det ju de där sista tusenlapparna som beskattas hårdast som man går miste om när man är hemma så mer än hälften av borfallet skulle ju ändå ha tillfallit staten. Dessutom är man ju vanligtvis föräldraledig under 1-1,5 år delat mellan föräldrarna och det är inte så lång tid.

Men det är ju också så att övriga beteenden ändras när barnen kommer, man går inte ut och äter lika ofta och visst slinker det ner en och annan flaska vin men inte som förr och det mesta sker dessutom hemma så man betalar inte restaurang/bar priser för drycken och maten som man ibland lyxar till det med.

Ska försöka summera hur det har sett ut för oss:

Bortfall av inkomst (högt räknat) 7 000 kr i månaden i 14 månader cirka 100 000 kr netto per barn. Totalt för tre barn 300 000 kr.

Inköp av nödvändig utrusting före födseln och under första halvåret, ca 7000 för första barnet och sen någon enstaka tusenlapp för de två övriga, totalt 10 000 kr för tre barn.

Löpande kostander inklusive mat, kläder, blöjor, aktiviteter ca 1000 kronor per barn och månad. 12 000 kronor per år och barn, täcks teoretiskt med råge av barnbidrag och flerbarnstillägg. Med vår ordnade ekonomi har vi valt att ta denna kostnad ur vår egen budget och istället spara barnbidrag och flerbarnstillägg till barnen men fakta kvarstår de löpande kostanderna för barnen täcks av bidrag.  

Övriga kostnader relaterat till barnen skulle kunna vara ett större boende, men helt ärligt skulle du bo hela livet på 30 kvm även om du inte hade barn? Kostnader för bilar och barnomsorg är egetligen kostnader för att kunna arbeta och inte kostnader för barnen. Om det inte var för att vi dagligen måste åka till arbete skulle vi med lätthet klara oss med en enda 10 år gammal kombi som vi körde 1 gång i veckan, och barnen skulle vara på ‘allmänförskola’ i 15 timmar i veckan vilket är avgifsfritt.

Resor etc. ja det kan ju hända att föräldrarna vill åka på resor, men i realiteten är detta då en kostnad för föräldarnas intressen. En 1,3 eller 5 åring eller för den saken skull äldre barn kan lika gärna åka och kampa, åka och hälsa på Mormor eller Farmor eller ta en runda till skogen eller cykla till sjön. Vi har rest med våra barn och men jag lever inte i villfarelsen att det var för deras skull. Detta kan förändras med åren men jag tror att även lite äldre barn uppskattar enkla nöjen minst lika mycket som exotiska resor till avlägsnaplatser.

Hur ser det ut för er, känner ni igen er i vår situation eller ser det helt annorlunda ut?  Vad är det som kostar mer eller mindre för er?

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (217)
Nov (4)

Taggar