Blog Archive
Under den senaste månadens dramatik på börsen har inte bara kurserna rasat utan många bolag har också sänkt eller helt dragit in utdelningen. Med undantag för preferensaktier och D-aktier med fast utdelning. Där har så vitt jag vet inte något bolag flaggat för att utdelningen är hotad. Trots detta har preferensaktier och D-aktier med fast utdelning gått ner minst lika mycket sin index för vanliga stamaktier den senaste månaden.
I grunden tror jag på en effektiv marknad så det är väl helt enkelt så att risken för inställda utdelningar har gått upp även i preferensaktierna. Men min magkänsla säger ändå att nedgången är överdriven. Om man tror på att detta är en övergående kris så måste 8% direktavkastning vara riktigt bra i en produkt där utdelningen är fast och inte kan sänkas bara för att bolagets styrelse känner för det. Skulle allt normalisera sig och direktavkastningen återgå till 6% betyder det en prisuppgång på 33% i förhållande till priset som ger 8% direktavkastning. Dessa 33% ska då adderas till de 8% årlig avkastning man får under tiden.
Frågan är om det inte är flöden ut från högräntefonder (som haft så stora utflöden att handeln i flera fall har stoppas) som drivit ner kurserna i preffarna. Då dessa aktier har ganska låg omsättning så kommer stora flöden snabbt trycka ner kursen. Å andra sidan borde någon med mer pengar än mig upptäcka detta och täcka upp för säljflödet? Så det är väl kanske så att marknaden är effektiv och risken helt enkelt har ökat vilket motiverar nedgången.
Jag personligen tycker dock möjligheten är större än risken just nu. Det har gjort att jag köpt en hel del preffar den senaste månaden. Den senaste veckan har jag prioriterat Volati Pref när jag återinvesterat mina utdelningar. Jag litar på huvudägarna och tror det ska extremt mycket till om de inte lyckas betala de årliga 64 miljoner i prefutdelning (jämfört med tex 759 miljoner i kassaflöde från löpande verksamheten 2019). Visst finns det risk i tex Akademibokhandeln som är ett Volatis innehav som säkert drabbas av minskade kundflöden i butikerna.
Senaste veckans köp i Volati pref för min del. Inga stora pengar då jag inte sålt något för att frigöra nya pengar utan bara återinvesterar utdelning och stoppar in småpengar i nytt kapital och även köpt en hel del annat. Den årliga utdelningen i Volati prefs fall är 40 kr och kurs 500 motsvarar alltså 8% utdelning, ska utdelningen ner till 6% måste kursen upp till 667 kr (ungefär där den låg för 1 månad sen). Priset för inlösen är 675 kr fram till maj 2025, efter det är inlösen 625 kr. Nu är detta bara ett exempel, det finns många preffar och D-aktier runt 8% direktavkastning och kanske några med lägre risk än Volati?
Frågan är vad som händer när de stora högräntefonderna återigen öppnar upp handeln. Blir det då någon form av "bank run" där alla vill ut snabbast möjligt ur fonderna så skapas troligtvis ytterligare ett säljtryck i preffarna. Kanske är det då läge att vara redo att köpa mer? I så fall gäller det att vara långsiktig och fokusera på utdelningen snarare än det kortsiktiga priset på aktien.
För några veckor sen var jag lite besviken på att mina utdelningar inte skulle stiga med målet 7% från förra året. Sänkningar för ett par bolag som bidragit med mycket utdelning 2019 och några andra stora utdelare som låg kvar på samma nivå hade satt käppar i hjulet. Höjningen såg dock ut att landa på 3-4% i alla fall. Sen kom Corona och Volvo slopade extrautdelningen. Plötsligt såg det ut att bli ungefär samma utdelning som 2019. Jag hade dock på känn att det skulle komma fler sänkningar, så jag tänkte att nu blir det en rolig och intressant utmaning att se om jag hinner köpa så mycket nya aktier under 2020 att utdelningen klarar att slå 2019 års total. (Givetvis utan att bara jaga hög direktavkastning eller köpa bolag som delar ut senare på året för att kortsiktigt dopa årets utdelning, jag ville klara det genom att fortsätta köpa och fylla på i de bolag jag tycker känns mest intressanta oavsett direktavkastning.)
När nu H&M idag slopade utdelningen för i år är det bara att inse att årets total blir lägre än fjolårets, det skulle inte gå att rädda upp ens med de mest aggressiva köpen av riktiga högutdelare. Den positiva trend på mellan 15 och 100% årlig utdelningstillväxt som jag haft sen jag började köpa utdelningsaktier 2015 är därmed bruten. Då tanken ändå var att återinvestera utdelningarna är ingen stor privatekonomisk skada skedd på kortare sikt, men det blir ju så klart ett fult diagram i mitt excelark.
En fördel jag brukar lyfta fram med utdelningsinvestering snarare än att köpa fonder eller aktier utan utdelning där man säljer en viss procent varje år är att bolagens styrelse hjälper till att avgöra när det är bra tillfälle att plocka ut pengar ur portföljen och hur mycket pengar de tycker är lagom att plocka ut utan att urholka det långsiktiga värdet. Nu anser de helt enkelt att det inte är ett bra tillfälle utan att pengarna behövs kvar i bolagen för att ge bästa effekt på lång sikt. Med denna strategi måste man så klart hitta andra sätt att klara sig ekonomiskt i händelse av sänkta utdelningar den dagen man ska leva helt på utdelningarna.
Strategin jag under många år planerat att använda mig av framöver är att alltid ha ett års behov av pengar på sparkonto. Så att de utdelningar som kommer främst under våren ett år ska börja användas först i januari året efter och sen räcka ända fram till december det året. Ett normalt år får man alltså besked runt februari hur mycket pengar det blir och sen ska dessa pengar användas 11-23 månader senare. Man får på så sätt ganska lång förvarning om utdelningarna blir lägre än planerat och kan vidta åtgärder (som att spendera mindre de kommande 23 månaderna eller jobba ihop det som saknas). I extremfall som detta så kommer nytt besked någon månad senare än de första utdelningsprognoserna men framförhållningen är ändå god. Det finns gott om tid att agera eftersom pengarna man ska leva på i år redan finns på sparkonto och man kan sänka kostnaden omgående om man anser sig behöva det, så att en del av pengarna på sparkontot från i år skjuts över till nästa år och stöttar upp de lägre utdelningarna.
När det här har lagt sig kanske det är värt att fundera på om det är för lite med ett års kontantbuffert. Nu funkar det bra då vi fortfarande har inkomster. Jag mår inte dåligt av börsnedgången och sänkta utdelningar, utan tycker till och med att det är roligare än på många år att få köpa och fylla på i aktieportföljen. Det är nästan så jag fått tillbaka lite av den glöd jag hade för 10-15 år sen kring sparande och investeringar. Jag kan däremot tänka mig att jag hade tyckt det varit betydligt jobbigare om vi inte hade några andra inkomster och var helt beroende av utdelningarna när de sänkts så här plötsligt och risken är stor att även 2021 blir ett dåligt år vad gäller utdelningar.
Just nu är det dock inget fokus på att bygga upp extra kontantbuffert för framtida kriser, det får bli en senare fråga. Just nu är det fullt fokus på att investera så mycket som det bara går på börsen. Om det är för tidigt dvs om vi ska fortsätta ner några månader eller år till har jag ingen aning om. Men nu finns det bara en väg framåt och ur denna situation och det är att sänka våra kostnader och använda överskottet till att köpa så mycket aktier som det bara går. Utan att minska sparkontot eller använda belåning. Dvs det vi kan köpa aktier för är utdelningar och det som vi får över från löner när våra kostnader är betalda.
Just nu har jag ingen riktigt lågt hängande frukt vad gäller nya intressanta konsultuppdrag eller projekt inom ramen för min firma, men här skulle jag vara mer intresserad än jag brukar vara om något dyker upp. Att söka ett vanligt jobb som anställd är inte aktuellt än på ett bra tag. Jag skulle tro att vi kommer ha köpt aktier för runt 300 000 kr när året summeras, där återinvestering av utdelning stått för ungefär hälften. Det kunde så klart varit ungefär det dubbla om vi båda jobbat heltid.
I den allmänna turbulensen som är på börsen nu verkar även skillnaden mellan olika bolags A, B och C-aktier skilja sig lite från det normala. När priserna mellan dessa börjar skilja sig åt och växla över tid finns det lite pengar att tjäna för oss som vill behålla aktierna på riktigt lång sikt och bara plocka ut utdelningen. När det gäller utdelningen finns nämligen ingen skillnad mellan A, B och C-aktier. Skillnaden i aktierna handlar om rösträtten men det spelar ingen roll för oss småsparare då det behövs miljardkapital (i exemplen nedan, i mindre bolag kan det räcka med några miljoner) för att få något att säga till om på årsstämman, oavsett vilken bokstav det står bakom vår aktie.
Ett exempel på de två största investmentbolagen som även är mina två största innehav från dagens kurser.
Medan Industrivärden A har gått upp 3,80 kr så har Industrivärden C gått ner med 2,80 kr på samma dag. Även i fallet Investor är det stor skillnad, även om riktningen är den samma så skiljer det väldigt mycket i storleken på rörelsen. Då båda kurserna ligger rätt nära varandra och inbördes skillnaden kan ändras med 5-10 kr om dagen så är det lite extra värdefullt att hålla lite koll.
Man kan så klart välja en lite mer avancerad strategi och titta på vad som är en "normal" skillnad mellan de två aktieslagen och sen agera när skillnaden blir större eller mindre än normalt och sen hoppas att läget ska gå tillbaka till det normala. Jag har däremot valt den absolut enklaste strategin och bara byta när det verkligen sker ett skifte och den aktie jag äger blir dyrare än tvillingen. Jag vill ha ett par kronor i skillnad så jag har lite marginal när jag gör bytet eftersom jag måste sälja först och köpa sen och kursen i teorin kan slå någon krona under de sekunder det tar att klicka igenom köpet för mig. Glöm inte att räkna in courtaget utöver lite säkerhetsmarginal.
Tyvärr har jag aktierna utspritt på ett par olika konton men på de större kontona är det ändå 1500-2500 aktier i fallet Investor och Industrivärden, vilket gör att ett byte med 2-3 kr i skillnad blir en snabb vinst på några tusenlappar med extremt låg risk (om man håller tungan rätt i mun och inte klickar bort sig). En vinst som inte är omöjligt att återupprepa några dagar senare om prisskillnaden slår tillbaka till det vanliga igen. Skulle det aldrig slå tillbaka är det alltså inget problem, då behåller jag bara den nya sorten och kan inkassera någon extra krona i utdelning då jag fått ett par fler aktier för samma pris i samband med bytet.
Jag har inga planer att sitta framför datorn och bevaka kurserna i realtid de närmaste dagarna, men tänker mig kolla till läget några gånger om dagen via mobilen. När prisskillnaden börjar bli 1-2 kr i rätt riktning så blir jag ännu mer observant. Själva bytet måste göras via dator, då det är för bökigt via mobilen. Och så gäller det att komma ihåg att byta till rätt courtageklass innan. Se också till så det är tillträcklig omsättning i båda aktieslagen, troligtvis inget problem i Investor och Industrivärden, men i andra bolag kan omsättningen i ena aktien vara väldigt liten.
De senaste dagarna har jag stött på lite kommentarer kring hur riskabelt det är att tro sig kunna leva på en aktieportfölj, med anledning av den senaste tidens kraftiga börsras och oron kring inställda utdelningar. Så jag tänkte reflektera lite kring detta ämne.
Grunden i det som av många kallas FIRE-rörelsen (dvs att gå i pension mellan 30 och 50 och leva på kapitalet) är 4%-regeln. Dvs att man plockar ut 4% av portföljens värde år 1 när man slutar jobba och sen höjer uttaget i takt med inflationen. Tanken är alltså inte att man ska behöva sänka sina uttag när börsen går ner däremot blir uttagen i procent större än 4% om börsen rasar och portföljens värde gått ner under ursprungsvärdet. En variant av 4%-regeln är att sikta på en direktavkastning på runt 4% och leva på utdelningen och låta aktierna ligga orörda i så stor utsträckning som möjligt. Historiskt har 4% regeln klarat större börsnedgångar än den vi sett hittills 2020. Den stora faran är också långa nedgångar, då man under en längre period gör uttag som motsvarar en hög % av portföljens värde. Vilket gör att portföljen blir så hårt angripen och liten att den inte klarar av att återhämta sig när börsen vänder upp igen. Om börsen går ner 75% på några månader och sen snabbt vänder upp så är det mycket bättre än om börsen långsamt går ner 40% och sen ligger kvar på den nivån i tre år innan den långsamt återhämtar sig. Med det sagt, om denna nedgång blir längre och djupare än någon vi sett tidigare kommer 4% uttag om året beräknat på ett värde från 1 feb 2020 inte funka.
Det är också för tidigt att uttala sig om huruvida ägarna och utdelningarna kommer bli hårdare drabbade än löntagarna i form av uppsägningar till följd av denna kris. Jag känner ingen som jobbar på SAS eller Scandic men jag har en vän som jobbar som personlig tränare/instruktör på en stängd gymkedja och en släkting som är frisör med egen verksamhet genom hyrd stol på salong. I media har vi kunnat läsa om artister som funderar på att börja baka och sälja bröd när vårens spelningar bli inställda. Alla dessa fall är personer som borde klara sig ganska bra om de bara hade haft ett rimligt buffertsparande. Värre är det för företagare med stora kostnader i form av lokaler, anställda etc där så klart några månader helt utan intäkter kan sänka ett i övrigt välmående och välskött bolag.
Om vi lämnar företagarna inom hårt drabbade branscher som alltså har en situation som jag verkligen förstår var svår att förbereda sig på. Det är inte rimligt att driva ett bussbolag med några bussar och ett antal anställda där man kör turister på gruppresor i Europa och ta höjd för att man under flera månader inte ska köra en enda person en enda meter i sina bussar. Vi fokuserar istället på privatpersoner och vår egen privatekonomi. Då anser jag att det några stora grejer man kan tänka på oavsett om man är anställd med fast lön, provisionsanställd/timanställd eller tänker sig leva på passiv inkomst av en aktieportfölj.
- Ha en buffert för plötsligt ökade kostnader eller minskade intäkter. Att som personlig tränare jobba på gym som är stängt några veckor får inte vara ett problem för hela din privatekonomi. Lika lite som att du ska behöva ta ett lån när diskmaskinen går sönder.
- Skaffa en möjlighet att anpassa dina utgifter. Självklart ska man köpa det som man behöver och ger mest värde i livet, men rent riskmässigt finns det en fördel med att gå ut och äta all mat på restaurang jämfört med att köpa ett nytt kök på avbetalning. Eftersom man i händelse av minskad inkomst kan sluta gå på resturang men inte att betala av på köksrenoveringen.
- Skapa flera olika inkomstkällor. De flesta av oss kommer förmodligen ha en huvudsaklig inkomstkälla men kan man ha ett par alternativa källor vid sidan om som ger en tusenlapp i månaden var och som är helt oberoende av varandra så är det en trevlig bonus i goda tider men något som verkligen kan göra skillnad i tuffa tider.
Att jag är så lugn som jag är när portföljen gått ner med runt 3 miljoner i värde på en månad beror på att vi har över ett årsbehov av pengar på sparkonto (punkt 1 ovan), utan problem kan sänka våra kostnader från 20 000 kr i månaden till 10 000 kr i månaden (punkt 2 ovan) och har inkomster från aktieutdelningar, min frus lön och min firma som alla tre var och en täcker våra kostnader (punkt 3 ovan). Nu har vi lite tur att nedgången kom redan i år när vi fortfarande har mer inkomster än vad jag tror vi kommer ha om ett par år, men vi kommer inte tjäna noll utanför aktieutdelningen de närmaste 10 åren.
Slutsatsen är att jag tycker det är mycket farligare att leva på gränsen och spendera hela lönen varje månad än att leva på kapital. Men att man både som anställd och ung pensionär bör ha flera lager av säkerhetsmarginaler. Jag tycker också att säkerhetsmarginalerna påverkar varandra. Den som har en väldigt säker anställning eller så stort kapital att den kan leva på 2% av kapitalet varje år behöver mindre säkerhetsmarginal i form av kontantbuffert eller alternativa inkomster.
I dessa tider är det många som har det kämpigt och då tycker jag det är lika onödigt att skriva saker i stil med att "nu är inte alla knäckebrödsmiljonär som ska leva på aktierna så kaxiga längre" som att skriva "nu kanske det inte var så smart att starta ett företag i eventbranschen".
Det har varit oundvikligt att fundera en del på Corona även om börsen varit stängd under helgen. När jag var och handlade i fredags var det kaos på Willys. Slut på vissa varor och långa köer trots att alla kassor var öppna en vardagsförmiddag. Vi räknar med att kunna ta oss till butiker även kommande veckor och hade inga planer på att bunkra, men vissa saker jag hade tänkt köpa i vanlig omfattning som tex frysta grönsaker var slut. Detta har vi dock kompletterat med under helgen så nu har vi ungefär lika stora lager av mat här hemma som vi brukar ha, vilket säkert gör att vi skulle klara oss 2-3 veckor om det kniper.
Min fru har fått order om att jobba hemifrån i största möjliga utsträckning och jag har inget konsultjobb som kräver mänsklig kontakt med någon inbokat de närmaste tre veckorna. Så vi kommer göra vårt bästa för att bidra till minskad spridning och mest vara hemma och ute i naturen de kommande veckorna oavsett om vi känner oss sjuka eller friska.
Det är helt klart en ökad osäkerhet kring vad det här kommer innebära för ekonomin i stort och börsen både på kortare och längre sikt. I takt med att det hela har eskalerat har jag landat mer och mer i att det är viktigt att begränsa nedsidan för oss. Vår strategi är att ha ett årsbehov av pengar på sparkonto och sen leva på utdelningarna som kommer in under ett år det följande året. På det sättet får vi ett år på oss att reagera (minska kostnaderna eller öka inkomsterna) om utdelningarna sänks. Det gör att osäkerheten som jag ändå tycker finns kring utdelningarna 2021 gör att det inte riktigt känns som rätt läge att beta av sparkontot eller skapa belåning just nu, även om det nu skulle vara ett bra långsiktigt köpläge på börsen den kommande tiden. Prio ett blir att ha den tryggheten som gör att vi välja själva om/hur/när vi ska jobba i framtiden och ha pengar som gör att vi täcker våra basbehov. Dvs hellre vara så gott som säkra på att vi kan leva på 25.000 i månaden i dagens penningsvärde resten av livet (även om Corona och dess effekter på ekonomin blir värre än någon idag tror) än att ta ökad risk, passa på och göra ett stort bet med lånade pengar för att kanske kunna leva på 40.000 kr i månaden resten av livet (om Corona klingar av och börsen snabbt går upp 30% i april).
Men även om vi inte kommer börja köpa för pengarna på sparkontot eller belåna oss just nu så kommer vi ändå försöka använda tillfället med nedgång på börsen till att köpa så mycket aktier som möjligt. Vi kommer sänka våra kostnader på flera sätt. Vi har till exempel två utlandsresor inbokade, en bokad paketresa i april där vi kommer få pengarna (25.000 kr) tillbaka och en europaresa i juli med egenbokade hotell (där vi hade räknat med en kostnad på runt 30.000 kr för hotell, bensin, mat och aktiviteter). Vi måste ta beslut även om sommarresan ganska snart då det finns deadline för fri avbokning av många hotell. Sen kanske det är möjligt att åka på något i sommar ändå, men på kort sikt frigörs det ändå runt 50.000 kr om vi utgår från att ingen av dessa två resor blir av. Trist så klart att resorna blir inställda, men samtidigt en ganska liten uppoffring på det stora hela med tanke på läget. Det här är pengar som vi redan betalat i fallet med första resan och öronmärkt på sparkonto genom månadssparande till andra resan.
Jag har noterat att många lyfter fram att det i dessa lägen gäller att hålla ekonomin igång och stötta företag som har det kämpigt nu genom att hellre boka om resa till senare tillfälle än att få pengarna tillbaka och att handla lite extra hämtmat på lokala restaurangen osv. Men vi har samtidigt en inställning som gör att vi aldrig ska ligga samhället till last. Så när staten nu pratar om stöd och stimulanser för småföretagare, arbetslösa och andra i dessa tider står vi utanför detta system, jag använde inte ens a-kassan vilket jag tror hade varit fullt möjligt när jag slutade jobba. Och ska man göra sitt absoluta yttersta för att inte behöva ligga samhället till last får man också se till att göra sitt yttersta för att ta hand om sina egna intressen i tuffa tider. Våra minskade kostnader för resor och eventuellt restauarang/evenemang kommer därför gå till oss själva i vårt långsiktiga aktiesparande snarare än att stötta företagare vi tycker synd om.
Jag räknar fortfarande med att utdelningarna som beräknas betalas ut nu närmaste månaderna kommer komma enligt plan. Men i teorin är det väl fullt möjligt för styrelsen att revidera de förslag som ligger fram till själva årsstämman?