Jag minns det som det var igår när en tjej vid namn Elin Helander som var forskare vid Karolinska Institutet hade skickat in lite tips om hur våra hjärnor fungerar och kopplingen till sparande till Sparpodden med Günther och Jan. Det var hösten 2014. Åren går och Elin har varit med i en massa olika sammanhang sedan dess, ändå tror jag många kan ha missat hennes tips om hur våra hjärnor fungerar och varför vissa kan ha så svårt att spara. Så nu tänkte jag att det var dags att skapa lite kunskap med förankring i vetenskapen för er läsare. Även om man inte själv upplever att det är svårt att spara pengar kan det underlätta med lite kunskap om man vill förstå andra som inte lyckas och hur man ska kunna hjälpa personer i sin omgivning.

Vill ni läsa mer om Elin så tycker jag ni ska besöka hennes hemsida. Nu över till intervjun.

Kul att ha dig med i Fredagsintervjun. Berätta lite om dig själv

Min bakgrund är inom psykologi och jag har en master i något som kallas kognitiv neurovetenskap. Det innebär att jag har studerat hur vårt tänkande fungerar och hur det hänger ihop med olika strukturer i hjärnan. Innan jag valde att gå till finansbranschen arbetade jag med hjärnforskning på Karolinska institutet. Jag älskar forskning, det är det bästa jag vet - att på ett strukturerat och objektivt sätt försöka finna svar på svåra frågor. Men jag brinner också för innovation och att knyta samman forskarvärlden mer med samhället så att forskningen kommer mer till nytta. Och det gör jag idag. Dreams är ett exempel där jag har gjort detta inom finans. Jag har byggt upp ett nätverk med forskare från hela världen som kan forska på vår produkt, detta hjälper oss att ta fram en så bra produkt som möjligt, samtidigt som vi genomför riktiga forskarstudier som kommer publiceras och kan bringa mer klarhet inom det vetenskapliga området som kallas beteendeekonomi, alltså hur vi fattar ekonomiska beslut. Jag har också gett ut boken Hjärnkoll på pengarna som fick mycket uppmärksamhet när den kom ut. I den berättar jag för läsaren hur man kan bli en bättre sparare genom att förstå hur vår hjärna funkar.

Hur ser ditt eget sparande ut?

Jag lägger undan 30% av min nettolön. Det mesta går in ett långsiktigt fondsparande. Jag har också aktier, men köper inte mer nu, jag har inte tid att följa med så mycket som jag vill i aktiemarknaden. Jag spontanspar till kortsiktiga saker, t.ex. resor eller någon pryl i Dreams och har även ett fondsparande i appen i en gruppdröm med min sambo till en längre sommarhus-dröm. Jag kickar väldigt mycket på att spontanspara och genom små beteendejusteringar kunna lägga undan mer pengar än det jag sparar undan varje månad med automatiska överföringar. Det blir som en liten tävling mot mig själv. Jag amorterar också på ett bostadslån, det är inte inräknat i sparkvoten även om det är ett typ av sparande. 

Jag sparar i fonder till min dotter varje månad också. När jag var föräldraledig (kom nyss tillbaka till jobbet) sparade jag ingenting till mig själv. Jag hade sparat ihop en buffert inför min föräldraledighet för att ha extra pengar till roliga saker. Men under föräldraledigheten prioriterade vi att ta ut så få dagar som möjligt från försäkringskassan ist för att spara (utöver sparandet till dottern) för att kunna vara hemma längre. Vi sparar alltså föräldradagar ist för pengar kan man säga. Tid är också en tillgång :) 

Och vad är målet med pengasparandet?

Målet med mitt sparande är en trygg framtid för mitt framtida jag. Pengar är lika med frihet för de kan omvandlas till precis vad som helst, och jag vill att min frihet ska öka med åldern. Inte tvärsom, som det faktiskt blir för många, för man drar på dig en dyrare livsstil. 

Jag har ett generellt framtidssparande i fonder/aktier, och även ett pensionssparande via mitt egna företag. Sedan målsparar jag en hel del. Det blir lättare att spara om det är till en specifik sak. Det är alltifrån ett sommarhus till en kul-buffert eller diamanter som jag vill sätta in i en ring jag ärvt från mormor. 

Hur kommer det sig att du intresserat dig just för hjärnans koppling till sparande och privatekonomi?

Det är viktigt att förstå den kopplingen och den saknas inom finans idag. Jag är den enda kognitionsvetaren som jobbar inom finans på det här sättet. Det kommer komma fler, det är jag helt säker på och det är viktigt att det gör det, för alla är vi bra på olika saker och kan bidra till en bättre finansbransch. Intresset för beteendeekonomi har drastiskt ökat det senaste året. Även hos ekonomer och nationalekonomer börjar man prata mer öppet om känslor och den irrationella människan och intressera sig för detta. Men de är fortfarande inte utbildade i psykologi och hur hjärnan fungerar vilket leder till att det ibland blir missförstånd när de ska beskriva människan. Jag har hört ekonomer prata beteendeekonomi eller om hjärnan som säger fel saker, saker som faktiskt inte är sanna, kanske för att de läst någon blogg på ämnet som skrevs för 10 år sedan.

Vad är det med våra hjärnor som gör att det är så svårt för många att spara pengar?

Det är vårt belöningssystem som spökar. Kort och gott, vi är konstruerade att söka enkla och snabba belöningar. Belöningar som vi kan få här och nu. Medan sparande handlar om precis tvärt om, det handlar om att avstå belöningar idag (alltså inte konsumera en pryl eller upplevelse) för att lägga undan pengarna till framtiden. Det man behöver göra är att börja samarbeta med sin hjärna så man känner den här belöningen av att spara istället och det är detta jag går igenom i min bok Hjärnkoll på pengarna.

Vilka är dina bästa tips för att besegra dessa utmaningar med svårigheten att spara?

Mina bästa tips är att;

- Spara till något konkret. Det gör det lättare för hjärnan att prioritera sparmålet. 

- Sätt upp delmål på vägen och belöna dig med något du blir glad av att göra när du klarat av ett delmål. Detta är viktigt för att hålla motivationen vid liv och fokus på sparmålet

- Gå inte ut för hårt. Ett jättevanligt misstag är att man sätter ribban för högt, man klarar sen inte av det och så tröttnar man av all motgång. Det är klart att vi kan triggas av höga mål. Men se till att du kan ha en livsstil som håller i längden och vart den ribban ligger är olika för oss alla. Vissa kickar ju på att gå in i totalt spar-mode. Men alla gör inte det. Hitta din nivå. Huvudsaken du sparar något till dig själv i framtiden.

Många av mina läsare kanske inte känner igen att det är svårt att spara. Går det att säga något om det omvända när man blir så intresserad av sparande att man istället får svårt att konsumera? När man sitter uppe till midnatt för att kunna föra över lönen till aktieportföljen och när man som mig helst återinvesterar utdelningen inom 5 minuter från att den betalas ut. 

Ja, då har man programmerat om hjärnans belöningssystem till att kicka igång på sparandet ist. Grattis! Det är bra! 

När jag är klar med min resa på Dreams kommer jag starta ett beroende-center för sparknarkare :D Vi ses då! ;)

Har du några tips utifrån hur hjärnan fungerar på hur man kan tänka för att bli bättre på att hantera börsen psykologiska utmaningar? Jag tänker på att man kanske sätter upp en plan för hur man ska agera men sen har svårt att följa den i stundens hetta när aktiemarknaden går kraftigt upp eller ner.

Ja, om vår hjärnan inte riktigt är skapt för att spara (den vill ha belöning idag ist för att skjuta på den till framtiden) så är vår hjärna verkligen inte skapt för att handla på börsen skulle jag vilja påstå. Där sätts verkligen vår känsloreglering på prov. Och det är svårt! Såklart inte omöjligt, men helt klart en resa med mycket inre dialog och många känslokonflikter. Det finns många tankefällor vi lätt hamnar i. Jag skriver om några i min bok och det finns en hel del skrivet på ämnet. 

Det jag skulle vilja belysa är att precis som det är viktigt att förstå de bolag eller branscher du investerar i så är det precis lika viktigt att förstå dig själv. Det betyder att du bör lägga tid på att lära dig om beteendeekonomi om du vill bli en bra investerare. Den absolut största utmaningen skulle jag säga är att lära oss vilka känslor vi ska agera på eller ignorera. När vi investerar så uppstår tillfälliga känslor, och många av dem ska vi nog inte agera på, men ibland behöver vi tänka om och ta ett nytt beslut för ny relevant information har tillkommit, och att skilja på dessa är svårt. I Hjärnkoll på pengarna beskriver jag hur man kan sätta upp strategier för hur dessa beslut ska tas. Det handlar i grund och botten om att skapa en fördröjning mellan tanke och handling, alltså att ge dig tid till att sortera känslor och information innan man agerar så man inte blir för impulsiv.

Jag fick en kommentar på mitt inlägg om Sliding Doors (där jag skrev om vilken tur jag hade som kom in på bostadsmarknaden i Stockholm så billigt). Personen som frågade hur jag skulle gjort hade en boendekostnad på 9 000 kr i månaden inkl amortering (som ju egentligen inte är en kostnad utan ett sparande) trots att hen ansåg sig köpt litet, långt från centrum och gått in med stor egen kontantinsats. Jag har inte räknat så mycket på det här med boendekostnad och amortering på slutet så jag tyckte spontant det lät mycket med 9 000 kr i månaden, under de förutsättningarna. Men efter att ha räknat lite inser jag att det är fullt rimligt och att jag varit lyckligt förskonad från att behöva räkna på effekten av dessa regler.

Allt är ju en fråga om prioriteringar och det går att hitta lägenheter för under 1,5 miljon och med en avgift på 2 000 kr i månaden även i Stockholms län med kollektivtrafik till centrum. Men om vi antar att man vill välja både område och storlek på bostaden lite mer än bara fokusera på att kunna köpa så många aktier som möjligt varje månad för att kunna sluta jobba vid 35 så inser jag att en lägenhet för 2 miljoner med 3000 kr i avgift kan vara minsta tänkbara nivån i många fall.

Köper man en lägenhet för 2 miljoner och har lyckats få ihop kontantinsats på 15% så blir det alltså ett lån på 1,7 miljoner. Då detta lån överstiger 70% av bostadens värde ska det amorteras 2% om året. Tjänar du under 31.500 kr (lånet är mer än 4,5 gånger din årliga bruttoinkomst) så ska du amortera ytterligare 1% om året. Det betyder 3% om året i amortering på 1,7 miljoner = 51 000 kr om året eller 4 250 kr i månaden. Tillsammans med en avgift på 3 000 kr i månaden och en ränta som kanske kan leta sig upp mot 2% de närmaste åren så är vi över 10 000 kr i månaden. 

Åter då till frågan vad jag skulle rekommendera i situationen (personligen skulle jag köpa en lägenhet på max 25 kvadrat och gneta på i gammal god stil, men förstår att det inte är för alla, så besvarar vad jag skulle rekommendera andra snarare än vad jag skulle göra själv). Med en lön före skatt på 30 000 kr i månaden får man ut runt 23 000 kr. Det ska inte vara några konstigheter för en ung person att få runt det och spara 5 000 kr i månaden på aktiemarknaden även om bostaden påverkar kassaflödet med 10 000 kr i månaden. Med 3% amortering om året händer det ju faktiskt en hel del med lånet och redan efter 7 år kan lånet vara nere på en nivå som skulle kräva 1% årlig amortering med ovanstående förutsättningar. Lånet är då dessutom lite mindre vilket även minskar räntekostnaden. Allt annat lika bör man då kunna öka sparandet i aktier med de 3 000 kr i månaden som vi slipper amortera. Dessutom har lönen gått upp lite efter 7 års hårt arbete så vi nu kan landa på 10 000 kr i månaden i aktieköp trots att vi höjt vår konsumtion lite i takt med stigande ålder och högre lön.

Efter de 7 första kämpliga åren med aktieköp bör ändå aktieportföljen trots den blygsamma summan om 5 000 kr i månaden i aktieköp nu generera 2 000 kr i månaden i aktieutdelning som du kan återinvestera. Men utdelning på 2000 kr i månaden och 10 000 kr i månaden i nysparande börjar det nu hända grejer. En aktieutdelning som (troligtvis över tid) stiger både organiskt och via nya aktieköp varje månad är så gott som en ostoppbar kraft.

Har vi under de 7 åren hittat någon att dela bostaden med har vi en betydande uppsida då man inte behöver dubbla antalet kvadratmeter bara för att man är två. Leder tvåsamheten till att man blir fler än två i familjen så blir det en helt annan uträkning, men den får någon annan göra.

Så mitt råd till er som är födda 15-20 år senare än mig och känner en uppförsbacke med bostadsmarknaden blir helt enkelt spara ihop en kontantinsats medan ni bor hemma, gör 5-10 hundår med hög amortering när ni just kommit in på bostadsmarknaden men försökt att få igång ett aktiesparande parallellt. Snart är lånet nere på en bättre nivå och snöbollen kan börja rulla riktigt fort i rätt riktning.