Blog Archive
Jag kan inte börja utan att skriva något om AIKs SM-guld igår. 9 år sen sist och 4e guldet under min livstid, men precis som mina reflektioner förra veckan när jag varit och sett sista hemmamatchen så känner jag att jag inte längre kan bli lika glad som många andra över sportsliga framgångar. Visst kul att de vann och spännande under matchen igår. Men idag är livet ganska likt hur det var förra veckan. Det har kommit lite med åldern, men samtidigt har jag många äldre i min omgivning som snarare blivit mer engagerade i sitt favoritlag när de slutade jobba och fick mindre annat att fundera på.
Grejen med sport är ju att det är helt meningslöst om man inte själv skapar meningen och spänningen med det. Så problemet ligger hos mig att jag inte lyckas skapa mer mening med ett SM-guld i fotboll, inte att guldet i sig är oviktigt. Jag kan känna minst lika stort engagemang som andra personer för andra saker så det borde inte ha med att jag är känslokall och avtrubbad att göra. Hoppas få lite pepp av att titta på fotbollsgalan ikväll på TV4.
Nu över till det alla väntat på. Oavsett intresse för fotboll eller favoritlag. Veckans materbjudanden. Det var flera i kommentarsfältet förra veckan som hittat billig kyckling på Willys, men fanns inte i min butik och inte i kampanjbladet och inte i appen. Så här hemma är det fortfarande dåligt med kycklingfilé och vi sitter därför och pillar med ben och skit när vi äter kyckling numera. Illa.
Willys
Fläskytterfilé 49,90 kr/kg
Bearnaisesås 7,90 kr/burk
ICA MAXI
Kaffe 19,90 kr
Kycklingdela 15 kr/kg
Clementiner/apelsiner 10 kr/kg
Äpple 10 kr/kg
Nötfärs 59,90 kr/kg
Ost 39,90 kr/kg (Kundkortskväll torsdag)
Popcorn 3 pack 5 kr (Kundkortskväll torsdag)
Deo 10 kr (Kundkortskväll torsdag)
City Gross
Ägg 15 st 19,95 kr
Paprika 29,95 kr/kg
Tacobröd 3 för 25 kr
Balerinakex 3 för 25 kr
Coop Forum (kan vara medlemspris)
Nötfärs 59,90 kr/kg
Bananer 12,90 kr/kg
Ägg 15 pack 15 kr
Jag väljer att lista stormarknader och kedjor som finns på många ställen. Men hittar ni fynd på mindre butiker eller lokala aktörer så tipsa gärna mig och varandra i kommentarsfältet.
Under några månader har jag testat ett nytt extrajobb varje månad. Du kan läsa tidigare tester här:
September - Röstmottagare på valet
Oktober - Mystery shoper
Tanken är att det ska vara lite annorlunda saker av typen extrajobb. Det vill säga både passa för den som redan jobbar eller pluggar heltid men vill öka sparandet genom lite extraintäkter och för den som inte jobbar men vill ha lite intäkter via fria extrajobb snarare än en vanlig anställning. Jag kommer med andra ord inte testa att sätta mig i kassan på ICA under december.
Jobbet som röstmottagare i september var så långt ifrån fritt man kan komma då det var schemalagt och helt utan möjlighet att lägga upp jobbet som man själv önskade. Däremot väldigt intressant att få se hur det gick till och det kändes meningsfullt att jobba med en bra sak som demokratin. Betalningen var dessutom rätt ok med runt 200 kronor per timme och många sammanhängande timmar på en dag. I andra änden av skalan befinner sig den här månadens jobb. Helt fritt men betydligt sämre betalt. Det jag testat är att göra marknadsundersökningar via mobilen.
Jag inser att det inte är direkt revolutionernade som jobb då det pratats om det på olika ekonomibloggar under alla år. Det finns också andra bloggar som gjort väldigt fina sammanställningar av hur man går till väga och vilka sidor som det går att registrera sig på. En sådan genomgång som hjälpte mig mycket var denna från "Pappa betalar?" Så istället för att fokusera på samma sak dvs hur man gör rent praktiskt och lista vilka olika sidor det finns så tänkte jag fokusera på mina egna erfarenheter och tankar.
Numera verkar standard vara att göra undersökningarna via en app i mobilen. Det är rätt bökigt att registrera sig på de olika sidorna med många frågor för att skapa profilen vilket sker helt oavlönat. Därefter är det däremot väldigt smidigt då alla undersökningar kommer i appen och man ser redan innan undersökningen hur lång tid den kommer ta och hur mycket pengar den ger.
Lönen är oftast 50 öre till 1 kr per minut. Det vill säga en undersökning som tar 10 minuter kan ge ungefär 7-8 kr i ersättning. Riktigt dåligt egentligen men fördelen är friheten att man kan göra det när man ligger i sängen, sitter på toaletten eller väntar på bussen. Nackdelen är å andra sidan att man bara kan göra undersökningar som man blir tilldelad. Det går alltså inte att tjäna 400 kronor under en 10 timmar lång tågresa eller lägga in ett extra ryck när det är rea på börsen eller tomt i kylskåpet. Utan när undersökningarna är slut så är det bara att vänta till det kommer nya. Hinner man inte göra några under ett par dagar är de förbrukade och går inte att jobba ikapp när man helt plötsligt har mer tid. Jag har bara testat i mindre skala men min upplevelse är att det är störst chans att få undersökningar på morgonen, går man in i appen senare under dagen är risken stor att undersökningen inte finns kvar. För den som har minst 20 minuters resa till jobbet med buss eller tåg varje morgon borde detta alltså passa bra.
Även om man inte kan jobba hur mycket som helst en dag då man har mycket tid så kan man påverka hur mycket jobb man erbjuds genom att välja antalet sidor man registrerar sig på. Då de kommer in i samma app så är det smidigare än vad det låter (se Pappa betalars blogginlägg). Jag valde att skriva upp mig på 5 olika sidor vilket under testet gav mig undersökningar motsvarande 10 kronor om dagen, vilket tog 10-15 minuter att genomföra. Nackdelen är att ersättningen då sprids ut på de olika sidorna och att man i vissa fall måste komma upp i 100 kronor för att kunna få det utbetalt. Det löser sig ju på sikt, men ska man dra igång med 10-20 olika sidor bör man ändå ha som plan att hålla på uthålligt flera månader. Ersättningen kan betalas ut antingen via Paypal eller via presentkort som går att använda i mängder med olika butiker. Det går även att ta ut pengarna i form av tex trisslotter eller skänka till välgörenhet.
Även om jag testade i ganska liten skala så borde det enligt mitt test inte vara omöjligt att tjäna 50 kronor om dagen genom att vara ännu mer aktiv och registrera sig på alla tänkbara sidor. Vilket skulle ta ungefär 1 timme om dagen. Personligen tycker jag 5-10 kronor om dagen för 10-15 minuter jobb känns bättre än 50 kronors lön för att jobba en dryg timme. Några minuter om dagen på bussen som en rutin för att döda lite tid tror jag många kan tycka ok, men vill man sitta och pilla med något i över en timme om dagen måste det finnas bättre jobb. Detta blir väldigt enformigt.
Värt att notera är att ersättningen som betalas ut ska skattas då det är lön för jobb oavsett om man tar det i pengar eller presentkort. Men jag kan ju inte tänka mig att någon som gör undersökningar och tar betalt i presentkort eller trisslott som mailas ut (man behöver inte ange sitt personnummer när man registreras) tar med det i sin deklaration. Det skulle i så fall vara motsatsen till arbitrage att jobba, ta betalt i trisslotter och sen betala skatt på värdet av lotten (som troligtvis är en nit). Däremot lite konstigt att undersökningsföretagen (som ju får betalt av varumärkena som är med i undersökningen) kommer undan med att betala ut ersättning som så uppenbart undanhålls för skatt.
Jag kommer inte fortsätta i någon större skala men kanske göra en undersökning någon gång då och då om andan faller på för att kanske få ett presentkort på 100 kr på H&M en gång i kvartalet. Kanske kan jag bli självförsörjande på strumpor via undersökningar? Allt jobba mer och ligga hemma i sängen och göra undersökningar för 50 kronor i timmen var inte syftet när jag slutade jobba. För dig som är ung och hungrig tycker jag dock inte en lön motsvarande en extra Investor varje månad i utbyte mot 15 minuters jobb på bussen där du annars skulle spelat candy crush är att förakta.
Nästa månad lovar jag återkomma med något lite mer exotiskt extrajobb.
I samarbete med BetterWealth
De flesta med intresse för sparande och investeringar har säkert sett hur ett antal så kallade robotrådgivare har växt fram de senaste åren. Både nya okända aktörer och nätmäklarnas egna varianter. Robotrådgivning innebär alltså någon form av automatiserade system som är programmerade till att förvalta kapitalet enligt ett visst system. Ofta får man ett brett utbut av indexprodukter och en regelbunden rebalansering mellan aktier och räntor enligt en fördelning som man antinger väljer själv eller låter systmet föreslå efter att man har fått svara på frågor om tidshorisont och risknivå.
Nu har det dykt upp mer avancerade typer av robotrådgivning som jag blev lite nyfiken på. Ett sådan exempel är BetterWealth. För mig som ligger obetydligt över genomsnittet i intelligens verkar det riktigt avancerat. Vilket kanske inte är så konstigt med grundare som läst finansiell ekonomi i London, jobbat med kvant- och riskanalys på BlackRock och forskar på maskininlärning vid Oxfords universitet. Men förhoppningvis ska även vi dödliga bli lite klokare på hur det fungerar efter den här intervjun.
Berätta lite om dig själv
Jag heter Henrik Jönsson och mitt intresse för investeringar började under gymnasietiden när jag och min vän startade en aktieklubb. Uppvuxna i småstaden Kristianstad var vi spända över att åka till Stockholm för att göra ett studiebesök hos Spiltans grundare Per H Börjesson. Han berättade om Warren Buffett, investeringsstrategier och hur viktigt det var att spara i aktier. Vi gjorde vår analys och investerade i diverse aktier. Inom ett par veckor kom finanskrisen och stora delar av våra sparpengar gick åt skogen.
Detta blev en läxa och jag gav inte upp min investeringskarriär. Istället bestämde jag mig för att vara bättre förberedd nästa gång.
Jag pluggade till civilingenjör i Lund och sedan en master i finansiell matematik på London School of Economics, arbetade som kvant- och riskanalytiker på BlackRock och har investerat aktivt i både aktier och fonder sen dess. Jag har alltid tagit risk och investerat 80-90% i aktier vilket har varit en bra strategi, dock med vetskapen om att det någon gång kommer komma ännu en börsnedgång. Detta var en av anledningarna till att BetterWealth bildades.
Vad är då BetterWealth och hur fungerar er tjänst?
BetterWealth är en digital oberoende portföljförvaltningstjänst, en “robotrådgivare” som riktar sig åt kunder som efterfrågar en professionell investeringstjänst med långsiktig och stabil avkastning.
Vi hjälper våra kunder att investera i globala portföljer av ETF:er/indexfonder med en optimal riskspridning enligt kundens riskpreferens. Vi justerar löpande portföljens allokering för att bibehålla målrisken i olika marknadsscenarion. Som exempel, när vi ser att marknaden blir stressad allokerar vi mer till säkrare tillgångar som obligationer. På samma sätt investerar vi i en större andel aktier när marknaden är stabil.
Detta är en robust och akademiskt stöttad strategi som har visat sig minska risken för stora förluster när marknaden är volatil och som har levererat bättre avkastning än enklare strategier. Tidigare har liknande strategier framförallt används av stora banker, men dagens tillgänglighet av datorkraft och matematiska modeller gör att vi nu kan erbjuda samma tjänst till privatpersoner.
Idén till BetterWealth kom från dess grundare. David som jobbat med portföljanalys inom private banking såg möjligheten att bygga väldiversifierade portföljer till en låg kostnad genom att plocka bort alla onödiga kostnader. Jag som jobbat med systematisk investering och olika typer av riskstrategier åt stora institutioner insåg att dagens tjänster för privatpersoner helt enkelt inte var lika bra. Martin som är forskare inom maskininlärning vid Oxfords universitet såg möjligheterna att applicera smarta metoder för att lösa annars svåra problem, och slutligen Andreas, stjärnutvecklaren som gjorde allt möjligt. Tillsammans bildade vi BetterWealth som registrerades 2016, har 8 medarbetare, ena foten i Malmö och andra i London.
Hur stort förvaltat kapital har ni idag och hur stora behöver ni bli för att bli lönsamma? Robotrådgivning med låg avgift måste ju verkligen vara en volymaffär.
I dag är BetterWealth relativt litet men växer fort med tanke på att väldigt få vet att vi faktiskt finns. Målet är att nå 100 miljoner till årsskiftet och vi är på god väg. Du har helt rätt i att det krävs stora volymer för att bli lönsamma men genom att erbjuda en mer avancerad investeringstjänst hoppas vi kunna attrahera både kunder med mer kapital, som är vana vid denna typ av tjänst, och kunder som är intresserade men inte haft tillgång till denna typ av tjänst tidigare. Vad vi ser som mycket positivt är att många av våra nya kunder investerar större belopp än vad vi räknat med, vilket tyder på att kunder efterfrågar mer riskfokuserade investeringstjänster. Exakt hur mycket som krävs under förvaltning för att nå lönsamhet är svårt att svara på men fortsätter vi att ta in kunder i samma takt borde vi vara lönsamma redan nästa år.
Jag ser att pengarna jag investerar placeras i en ISK, men finns det någon ökad risk i att investera via ett mindre bolag relativt okänt bolag som BetterWealth? Hur är mina pengar skyddade om ni skulle gå i konkurs?
Nej det innebär ingen extra risk eftersom BetterWealth enbart sköter den diskretionära förvaltningen åt kunden. D.v.s. alla fonder äger du själv som kund och de är helt separerade från BetterWealths egna medel. Alla våra kunders kontanter och investeringar förvaras hos en separat förvaringsbank, varifrån kundens alla innehav kan överföras till valfritt konto. Dessutom står BetterWealth under finansinspektionens tillsyn vilket innebär att när du överför pengar till ditt BetterWealth konto så gäller insättningsgarantin och investerarskyddet.
Det har ju dykt upp ett antal olika robotrådgivare de senaste åren. På vilket sätt skulle du säga att de skiljer sig åt mellan varandra och vad är er främsta fördel?
Majoriteten av de robotrådgivare som existerar idag, både på den svenska och globala marknaden erbjuder samma typ av tjänst - de gör det enkelt att investera i en fast allokering av billiga indexfonder som rebalanseras enligt fördefinierade regler. Deras främsta sätt att urskilja sig på är lägre pris eller genom att erbjuda “mer” diversifierade portföljer som innehåller fler indexfonder. BetterWealth är annorlunda.
BetterWealth bygger på dynamiska portföljer av passiva indexfonder. Det innebär att portföljerna inte har någon förutbestämd fördelning mellan aktier och obligationer utan att vi istället ändrar dess fördelning för att bibehålla en risknivå.
Vi sätter kunden och hens förmåga att bära risk i total fokus. Vi vet att diversifieringen och risken i en portfölj ändras över tid, (särskilt under marknadsstress). Det är därför vår främsta styrka är att vi löpande justerar våra kunders portföljer för att bibehålla optimal diversifiering och en stabilare risk i alla marknadslägen.
Detta är bättre för kunden som får en jämnare utveckling och kan vara tryggare med sina investeringar även i stressade perioder
Berätta mer om hur ni viktar om mellan aktier och obligationer?
När vi märker att det skett en omfattande förändring i marknaden kommer det ske en omallokering mellan de olika tillgångsslagen i våra portföljer (BetterWealths portföljer innehåller inte bara aktier och obligationer utan även indexfonder med exponering till råvaror och alternativa investeringar). Till exempel, om marknaden går in i en stressad period med högre volatilitet, ökad korrelation och därför ökad risk för stora förluster, så kommer vi att omallokera en portfölj som normalt innehåller säg 80% aktier till 70% eller kanske till och med 60% aktier. Omallokeringens storlek är inte förutbestämd utan baseras på den rådande risken.
Vi bedömer behovet av en omallokering dagligen men hur ofta det faktiskt sker bestäms av marknaden. Till exempel höll våra portföljer en större andel aktier under hela 2017 eftersom marknadsrisken var låg medan den allokeringen minskade strax efter ”Volmageddon” i februari 2018 för att under sommaren återgå till en mer normal aktieallokering.
Är det du beskriver ovan ett försök till att tajma marknaden?
Nej, jag tror det är omöjligt att tajma marknaden och att alla lyckade försök enbart handlar om tur. BetterWealth fokuserar istället på att hålla en stabil risk i våra kunders portföljer.
Det innebär att under perioder av ökad marknadsvolatilitet (som exempelvis finanskrisen) kommer vi att allokera en mindre andel till aktier. Inte för att tajma ett eventuellt marknadsfall utan för att en ökning i marknadsrisk innebär att vi måste minska risken i portföljen för att bibehålla en stabil risk. På så sätt skyddar vi kunden från stora förluster. Liknande under längre perioder med lägre marknadsrisk (som 2017) kommer våra portföljer innehålla en större andel aktier och därför kunna delta i börsuppgången.
Eftersom fokus är att skydda våra kunder mot stora förluster är vi mer benägna att vikta ned aktieallokeringen än att vikta upp den. Baksidan av myntet är att vi gör en omallokering till säkrare tillgångar och missar en kortare börsuppgång vilket vi anser är ett billigt pris att betala för att kunna sova gott om natten.
Ni säger på er hemsida att ni använder maskininlärning, kan du kort berätta lite om det?
Maskininlärning har gjort framsteg inom flera industrier och särskilt när det handlar om analys av ostrukturerad data. Algoritmer har visat sig vara effektiva på att hitta mönster som inte är identifierbara för en människa. Dessutom kan de urskilja slumpartad data från data som faktiskt betyder något.
BetterWealths mål är att ligga i framkanten med hjälp av ny teknologi. Eftersom forskning inom finans visar på flera fördelar med maskininlärning har vi valt att använda tekniken vid riskhantering. Varje dag läser vi in ett hundratal olika finansiella tidsserier som vi analyserar med klusteranalys. Detta gör att vi effektivt kan urskilja brus från signal för att identifiera marknadsrisk bättre än med klassiska metoder.
Slår verkligen en portfölj som viktar om regelbundet och innehåller obligationer att vara 100% investerad i aktier över lång tid?
Ja! Självklart beror det på vilken tidsperiod man kollar på, men generellt visar våra egna tester och akademisk forskning att portföljer som viktar om mellan aktier och obligationer slår en ren aktieportfölj.
Till exempel visar en studie vid Yale University från 2016 att en riskbaserad strategi där omallokering mellan aktier och obligationer sker baserat på den förväntade risken slår en 100% aktieportfölj. Både om man jämför total avkastning och riskbaserad avkastning.
Efter att ha gjort ett test på er hemsida fick jag rådet att sprida mitt sparande i tre olika portföljer. Buffert, Pension och Generell investering. Hur skiljer sig dessa tre portföljer åt vad gäller innehåll/risk?
Buffertinvestering är en strategi med medelrisk (målrisk VaR 11%) menad för att spara till en buffert för oväntade händelser. Vår rekommendation är 2 x månadslöner + vad du kan förvänta förlora under ett dåligt år (11%).
Pensionsinvestering är en strategi där målrisken trappas ned allt eftersom du närmar dig din pension. Om det är 20+ år tills det att du fyller 65 kommer vi placera dit sparande i en portfölj med hög risk (målrisk VaR 25%) för att sedan sänka risken när du blir äldre.
Generell investering är en strategi med konstant målrisk enligt kundens önskemål.
Innehållet i portföljerna skiljer sig åt baserat på målrisken. Förutom att lägre risk innehåller mindre aktier innehåller lågriskportföljer en större andel svenska bolag och statspapper för att minimera valutarisk. Högrisk innehåller flera olika tillgångsklasser i olika valutor och från olika regioner. Dessutom innehåller våra portföljer ETF:er med exponering till smart-beta som low vol och quality.
Vilket blir den totala årskostnaden i procent?
Det beror på vilken målrisk du valt i din portfölj men generellt hamnar den totala avgiften (inklusive avgifter för underliggande ETF:er) på mellan 0,9 % - 1 %.
På vilket sätt skulle du säga att en investering hos er motiverar den högre avgiften jämfört med att köpa en mix av gratis Svensk Indexfond, billig Globalfond och billig Tillväxtmarknadsfond? En sådan hemmasnickrad mix skulle ju kunna landa på en total avgift på kanske 0,2% om året totalt och med ett autogiro skulle även det vara enkelt att sköta.
Det är en bra allokering men vi anser att BetterWealth är bättre. BetterWealth sprider nämligen riskerna i över 10 000 olika aktier, räntepapper och råvaror i både utvecklade- och tillväxtmarknader världen över. Genom att sen dynamiskt justera portföljerna löpande för stabilare risk, beräknar vi kunna öka den riskjusterade avkastningen över tid med 25% efter avgifter jämfört med enkla köp-och-håll strategier. För en kund som investerar 5000kr/månaden under 30 år i en högriskportfölj innebär det en total vinstökning på över 2 miljon kr eller 20% efter avgifter.
Att erbjuda en tekniskt avancerad tjänst som normalt inte är tillgänglig för privatpersoner och som framförallt får våra kunder att bekymra sig mindre för potentiella börskrascher anser jag kan vara värt en aningen högre avgift.
Jag tackar Henrik för hjälpen att bli lite klokare. Läs mer på BetterWealth hemsida om du vill veta mer. Jag själv kommer följa detta med stort intresse!
När det kommer till sparande via aktier finns det egentligen tre huvudvägar att gå.
- Köpa aktier och själv försöka hitta bolag som man tror har goda chanser att utvecklas bra.
- Köpa en aktivt förvaltad fond med en förvaltare som är så duktig att du först kan betala en avgift för förvaltningen och sen efter avgiften ändå tro på en avkastning som slår index.
- Köpa en passiv fond med låg avgift som följer index dvs genomsnittet.
Sen kan man givetvis blanda dessa tre och till exempel ha indexfonder som bas men lite aktivt förvaltade fonder eller rena aktier på toppen. Det går även att hitta olika strategier för hur man med indexfonder som grund ändå kan ha någon form av aktiv strategi och viktar om mellan räntor och aktier eller mellan olika regioner beroende på hur de utvecklas och på så sätt försöka slå index.
Vår portfölj består till cirka 50% av indexfonder med inriktning på andra regioner än Sverige och 50% aktier med huvuddelen i svenska bolag. Vi känner oss nöjda med ungefär 50/50 vilket gör att vi nu lägger hälften av vårt månadssparande (som kommer från min frus lön) via autogiro till fonderna och den andra halvan köper jag aktier för. Aktieutdelningen återinvesteras i nya aktier, men dessa pengar kommer ju också från aktiedelen och utdelningen i fonderna återinvesteras automatiskt så det ska inte påverka fördelningen "allt annat lika".
Ett litet mellanting mellan aktier och aktivt förvaltade fonder som jag verkligen gillar är investmentbolag. Man får glädjen i att välja ett bolag och känna sig som en riktig delägare, man får den årliga utdelningen, man får riskspridning och man får också duktiga personer som sköter det dagliga arbetet till en i jämförelse med många aktivt förvaltade fonder riktigt låg avgift. Ofta till rabatt. Och som nu i Investor till ganska stor rabatt.
Även om vi inte har några aktivt förvaltade fonder i portföljen så gillar jag att läsa fondförvaltarnas månadsbrev och titta till största innehaven i några av de duktigaste förvaltarnas fonder. I år tycker jag vi har fått en bra påminnelse i hur svårt det är att slå index varje år med aktiv förvaltning. Både Carnegie Sverigefond (med Simon Blecher bakom spakarna) och Didner&Gerge Aktiefond (som har fantastiskt historiskt trackrecord) har haft det kämpigt under 2018. Men investeringar är ju ett marathonlopp så det kommer säkert vända och jag lät mig inspireras av dessa två fonders största innehav när jag valde aktier att lägga fokus på denna månad.
Carnegie Sverigefonds största innehav är Investor. Vilket också är det bolag som jag själv gjort störst köp i senaste åren. I förra månadens månadsbrev skrev Blecker att rabatten i Investor var obegripligt stor. Historiskt har rabatten dock vid tillfällen varit ännu större, så inget talar för att det är jättebråttom att komma in bara för rabattens skull. Men jag kommer störa ihjäl mig på om jag inte ökar för fullt nu och rabatten sen minskar till 10-15%. Det gjorde att jag denna månad fortsatte köpa Investor.
Didner&Gerge Aktiefonds största innehav när Nordea. Överlag ligger de väldigt tungt i bank då de 3 största innehaven är just storbanker, vilket också förklarar det sämre resultatet under 2018. Jag valde att istället köpa Sampo som är stor ägare i Nordea för att få banken men även lite riskspridning till de försäkringsbolag som Sampo äger.
Så det var en lång utläggning för att komma fram till att de två största köpen denna månad blev Investor och Sampo. Nu är klockan 9 och börsen öppnar. Jag fick lite utdelning från Akelius pref och Volati Pref här på morgonen. Denna kommer återinvesteras i Akelius pref som nu handlas till 6% direktavkastning. I övrigt är kassan tom och jag inväntar kommande utdelningar och lön för att kunna göra nya aktieköp.
Diskussionerna kring för- och nackdelar med att spara för att kunna sluta jobba i tidig ålder rullar vidare. Och jag ska inte ge mig in i den ytterligare en gång jag också. Men igår kom jag att tänka på en sak som på sätt och vis berör denna diskussion. Nämligen behovet av "driv" för att kunna sluta jobba vid låt säga 40 eller 45 års ålder.
Ibland höjs ju rösterna för hur långtråkigt och meningslöst det skulle vara att inte ha något jobb att gå till, vad ska man göra hela dagarna om man inte jobbar? Motargumentet har då ofta varit att de som lyckas med något sånt som att gå i pension vid 40 är hårt arbetande personer med stort driv som givetvis inte kommer sätta sig i soffan och pilla naveln och invänta utdelningar de sista 50 åren av sitt liv. Jag har själv använt det som argument. Men frågan är om det nödvändigtvis stämmer, måste man ha stort driv för att kunna sluta jobba vid 40?
Vad menar jag då med driv till att börja med? Om vi tar två ytterligheter som exempel.
Person 1, utan driv. Hoppade av gymnasiet för att det var så jobbigt att gå upp på morgonen och lektionerna var tråkiga. Är för närvarande arbetslös och orkar inte söka jobb just nu eftersom förra chefen var så dum. Det ligger oöppnade kuvert med räkningar från abonnemang som inte används, men som är för jobbiga att säga upp. Visst vore det bra att sluta röka och dra ner lite konsumtionen av 4 Red Bull per dag, men inte just nu.
Person 2, med jättedriv. Direkt efter 4 år på universitetet med dubbla examen och jobb i studentkåren gick flyttlasset till New York. Den här start-up idén var för bra för att bara lansera i Sverige. Med hjälp av lån och riskkapital sitter man nu i fina lokaler nära Wall Street och bygger bolag och ringer runt till företag för förutsättningslösa möten för att sälja in idén.
Jag tror inte vi hittar den typiska personen som får ihop 10 miljoner och väljer att leva enligt 4% regeln från 40 årsdagen i något av dessa två fall.
Om jag går till mig själv visade jag framfötterna en del på jobbet under mina första 8-9 år, Fick upp ansvaret och lönen lite mer än genomsnittet kanske. Sen kände jag de sista åren att det inte gav så mycket att ta det sista steget och jobba häcken av mig för ytterligare en löneökning som knappt skulle hinna slå igenom innan jag slutat. Samtidigt som organisationen gjordes om och jag trivdes sämre med jobbet överlag vilket också dödade lite motivation. Att jag vid sidan om heltidsjobb startade enskild firma för lite småuppdrag, en blogg och skrev min första bok är kanske lite mer än vad de flesta kompisar gjort men de har många gånger lagt betydligt mycket mer tid på sina barn än vad jag gjort på mina små sidoprojekt. Så på det stora hela tror jag mitt driv är ganska genomsnittligt.
Jag tror faktiskt inte heller det behövs så mycket driv för att bli ekonomiskt fri via sparande. Visst det underlättar om man lyckas skaffa sig en ok lön och kanske krävs det visst driv för att tänka utanför boxen och inte göra som alla andra. Det som också krävs är uthållighet och envishet, att sätta upp ett projekt som man jobbar efter i 10-20 år som påverkar mycket annat i ens liv.
Det här tycker jag många har svårt med. Man sätter igång och äter på nytt sätt för att gå ner i vikt och skriver efter två veckor på Facebook hur jäkla bra man mår av denna nya diet. "Varför har jag inte provat det här tidigare? Hur bra som helst". Sen några månader senare har man ändå slutat med denna fantastiska diet. Eller så kommer man på att man ska börja med bergsklättring och går en kurs och köper all utrustning, som sen när engagemanget svalnat efter 4 månader bara ligger och skräpar.
Jag ska inte säga att jag är så mycket bättre. Jag drog igång och pluggade spanska 30 minuter om dagen i våras. Vilket jag inte har lyckats fortsätta med alls i den utsträckning jag hade tänkt. Trots att det borde vara hur enkelt som helst. Jag intalar mig själv att det är bättre att åka till Spanien och prova att bo där först, kanske är det inte vår grej och då är ju spanskan bortkastat. Idiotisk bortförklaring. Det som är intressant är att inte en enda månad de senaste 15 åren har jag tappat fokus från sparande, jag har fört över pengar minst enligt plan och ofta betydligt mer varje månad utan undantag. Hur kan jag ha sån uthållighet just här och inte med spanskan?
Den största egenskapen för stort och uthålligt sparande är nog egentligen att man gillar ett ganska enkelt liv. Det vill säga att det inte blir någon större uppoffring att leva billigt. Gillar man att vara ute i naturen, kolla på TV och umgås med familjen så blir det betydligt lättare att spara pengar än om det stora intresset är modé, uteliv och sportbilar. Tycker man dessutom att kycklingklubbor i ugn med rotfrukter hemma i lägenheten är lika minst lika gott och trevligt som skaldjur på Sturehof kommer inte ett sparsamt liv kräva så mycket ansträngning och driv tror jag.
Vad tror ni, måste man ha stort driv för att kunna sluta jobba långt tidigare än andra?