
Taggar

Bytet från Handelsbanken till Skandiabanken är nu klart
Med över 20 dagar till godo innan årsskiftet då det skulle börja kosta pengar för oss att vara kunder i Handelsbanken är allt nu avslutat och överflyttat till Skandiabanken. Det har som jag skrivit tidigare krånglat en del längst vägen som är svårt att avgöra exakt vad det berodde på. Jag fick nämligen bara beskedet att något hade blivit fel och att de pga sekretess inte kunde säga vad på telefon. Så jag fick fylla i papper och kopiera körkort och krångla en del.
Sen när allt nästan var klart gjorde jag en liten tavla och registrerade Mobilt Bank-ID på Skandiabanken innan jag var 100% klar med avslutningen på Handelsbanken. Så när jag skulle logga in på Handelbanken för att flytta över de sista pengarna så kunde jag helt plötsligt inte logga in. Helt obegripligt då jag kan logga in på Nordea, Avanza, Nordnet, Skatteverket med mera med Mobilt Bank-ID både tidigare från Handelsbanken och nu även med mitt nya Mobila Bank-ID från Skandiabanken. Men logga in på Handelsbanken med detta gick inte.
Jag skulle då istället logga in med dosa och ett kort från Handelsbanken. Jag hade grejerna kvar trots att jag inte använt det på ett år. Men då hade kortet i läsaren gått ut för några månader sen, men inget nytt har skickats. Chattade med dom och enda lösningen var att komma in på ett kontor. Så idag begav jag mig lite småirriterad till kontoret, men gled rakt in utan vare sig kölapp eller kö och fick träffa en trevlig tjej som hjälpte mig föra över kvarvarande pengarna och stänga ner kontot på ett par minuter. Så jag lämnade kontoret något mer positiv till det där personliga mötet ute på kontoren som Handelsbanken pratar sig varma för men som jag tänker att man helst vill slippa.
Nu tror jag inte det ska vara så krångligt som det råkade bli för mig. Men ska bli intressant att se hur länge det dröjer innan Skandiabanken också börjar kosta pengar. Jag har säkert lagt ner 8-10 timmars arbete på den här flytten nu så timpengen blir låg för att spara 25 kronor i månaden om de inte är gratis i bra många år. Hoppas ni andra som liksom mig inte vill betala för att ha ett Internetbank, Swish och Mobilt Bank-ID har fått till en smidigare flytt. Min fru fick till det hela på säkert halva min tid och hon behövde varken kopiera körkort eller besöka något kontor.
Jag tror inte jag köpt en kvällstidning på 15 år. Men igår när jag var och handlade såg jag en rubrik på framsidan av Expressen som gjorde mig lite nyfiken och ledde till att jag googlade upp artikeln som till min glädje och förvåning inte var låst. Den handlade om komikern Babben Larsson som vid drygt 60 års ålder insett att hon har så mycket avsatt till sin pension att hon aldrig kommer hinna göra av med pengarna om hon inte börjar använda dessa redan nu. Så nu jobbar hon vidare och fakturerar några miljoner om året men lever på pensionen och låter alla fakturerade pengar ligga kvar i bolaget istället för att ta ut lön. Höga avsättningar till pension via hennes jobb i eget bolag och bra utveckling för fonderna är förklaringen till Babbens situation enligt henne själv.
Igår såg jag även en bild på Twitter från signaturen Robin Capital (@HerschelRothman) som visade hur mycket kapital de anställda i Handelsbanken hade i deras pensionsfond Oktogonen beroende på hur många år man jobbat. Så här ser den ut.
Har man jobbat heltid på Handelsbanken sen början av 70-talet då Oktogonen skapades fram till idag har man alltså runt 20 miljoner kronor i fonden som man kan välja att ta ut som klumpsumma från det att man fyller 60 år, eller utspritt på upp till 20 år om man hellre vill det. Detta gäller alltså oavsett vilken befattning och lön man haft, det är bara antalet år och att man jobbar heltid som spelar roll. Nu ska vi komma ihåg att det är en väldigt lång period att jobba heltid utan avbrott på samma jobb i 45 år, men även de som började på Handelsbanken för 25-30 år sen verkar ju få ett ok tillskott till vanliga pensionen.
Hur kan banken ha råd att betala ut sådana enorma summor? Förklaringen är helt enkelt att avsättningarna investerats i aktier som gått väldigt bra under många år. Det vill säga den som jobbat och fått avsättningar i 45 år har fått väldigt mycket effekt av ränta på ränta i bankens aktier som utvecklats bra, vilket också syns på grafen som blir brantare och brantare ju tidigare man började jobba. Precis som grafen för sparande med ränta på ränta brukar se ut. Sätter du av 3 000 kr i månaden i 45 år och får 9,5% årlig avkastning landar du på runt 20 miljoner kronor. Så att få ihop 10-20 miljoner kronor under ett helt arbetsliv har varit möjligt även för andra personer än de som jobbat på Handelsbanken, utan att som mig behöva spara 50-80% av lönen varje månad.
Om jag och min fru hade jobbat heltid fram till 67 och levt på dagens nivå och sparat det som hade blivit över från rätt vanliga tjänstemannalöner på en aktiemarknad som fortsatt gå som den gjort historiskt hade vi troligtvis fått ihop över 200 miljoner kronor lagom till pensionsåldern. Så det här "problemet" som Babben upplever med att spara ihop så mycket pengar att man inte hinner använda dom är fullt realistiskt för den som vill jobba till normal pensionålder och samtidigt kan spara 20-30% eller mer av lönen.
Kanske upplever man inte det som ett problem med för mycket pengar efter 60 och sparar man skattade pengar i ISK/KF är det ju lätt att använda pengarna när och hur man vill eller att ge bort dom. Men har man ambitionen att avända pengarna själv under sin egen livstid och är övertygad om att man ska jobba till 70 så bör man nog fundera på syftet med en sparkvot på över 20-30%.
Det var ett bra tag sen jag slutade (eller pausade?) med måndagsrapporterna om veckans bästa materbjudanden. Men nu tycker jag det var en intressant vecka på Willys så jag gör en liten comeback och hoppas att några av er läsare får lite inspiration inför julmaten. Svensk kokt skinka för 29,90 kr/kg är riktigt bra och förutom ev överbliven skinka i början av januari så blir det inte billigare än så. Grädde från Milda med olika fetthalt 10 för 40 kr (ord pris 89 kr) är också en favorit som återkommer med jämna mellanrum. Något som däremot förvånade mig är att man kan köpa morötter för 4,90 kr per kg, det brukar man så vitt jag kan minnat inte kunna hitta i december, tillsammans med vitkål för 8,90 kr/kg så blir det en rejäl sats coleslaw. Det passade väldigt bra med lite rotfrukter då de 20-30 kg jag bunkrade i höstas och lagrade på balkongen tog slut för några veckor sedan.
Förra veckan kunde man köpa 3 x 1,5 liter Apotekarnes julmust för 15 kr. Så det står nu 6 flaskor julmust light och väntar på julen, men vi väntar nog till i alla fall Lucia med att öppna första flaskan. Den enda riktiga förhoppningen just nu är att det kommer billig sill också. Sillburkar för 5-6 kr styck brukar man kunna köpa till påsk, midsommar och ofta även julen. Det är en höjdare att ha 10 burkar i kylen efter en sån högtid vilket räcker ett par månader för mig som äter sill en gång i veckan så länge lagret räcker.
På den tiden jag jobbade så brukade det bli julbord minst fem gånger under december. I år kommer det troligtvis bli två stycken "rikiga" julbord ute på restaurang. Det första ska jag och min fru iväg på kommande helg då vi bokat ett julbord med övernattning på hotell och sen blir det ett till en vardagskväll efter det. På julen brukar vi ha lite julbord på själva julafton och kanske risgrysngröt och någon skinkmacka förutom det. Men i övrigt äta vanlig mat. Så nu blir det ganska lagom att äta lite skinka några gånger som mer vanlig middag under december och sen förhoppningsvis sill som en enklare lunch när jag är ensam hemma i januari och februari.
Sen gäller det så klart att vara uppmärksam i början av januari då det kan bjudas på fantastiska priser på köttbullar och annat som blivit över i butikerna som funkar hur bra som helst att frysa in och äta som vanlig middag. Jag tror köttbullar för 5 kr kilot i början av januari är bland det mest prisvärda jag hittat i en matbutik någonsin.
Rubriken kanske kan låta lite märklig och som ett tecken i tiden såhär efter drygt 10 år med stark börs. Men jag ska förklara vad jag menar och är ute efter.
Jag skulle beskriva mig själv som ganska intresserad av aktiemarknaden men absolut inte jätteintresserad. Det gör att jag följer med en del, lyssna på poddar och läser på "finanstwitter". Jag kanske lägger runt en timme per dag på börsen på något sätt, mest som ett intresse då jag agerar väldigt sällan. Men när man följer med i ett ämne blir det ju automatiskt så att man till stor del följer personer som är mer insatta och kunnigare än man själv är. Twitter (precis som sociala medier i allmänhet) används dessutom ofta på så sätt att många visar upp en lite vinklad sida av verkligheten, dvs man visar hellre upp en graf över sin utveckling under en period där de gått bra än dåligt. Det gör att man lätt får bilden av att väldigt många där ute är väldigt kunniga, lyckas leta upp små okända bolag som de tajmar köpen bra i och skapar en utveckling långt bättre än index. Sådana personer finns så klart, precis som det finns de som är väldigt duktiga inom de flesta områden.
Jag tycker mig också märka på de frågor jag får från läsare att många är på jakt efter dessa resultat själv. Även om man är ganska ny på börsen och kanske inte har tid att lägga ner så mycket tid så vill man hitta den där nästa raketen. 9 gånger av 10 när jag får frågor om bolag så har jag knappt hört talas om bolaget i fråga. Den 10e gången får jag en fråga om ett bolag som jag visserligen har lite koll på, men då är frågan om det är rätt läge att köpa nu eller om man ska vänta till börsen är lite billigare. Inte heller det har jag något bra svar på.
Känner du att du verkligen brinner för det här med aktiemarkanden och vill lägga ner 1000-tals timmar på att lära dig bemästra den så kan du säkert lyckas. Det kräver dock inte bara intresse utan även lite fallenhet för hantverket och dessutom ett starkt psyke. Då kan du säkert lyckas med att uthålligt slå index med några procentenheter om året. Med ränta på ränta blir det fantastiskt på sikt och du kommer kunna bli extremt förmögen. Men det fina är att du helt utan fallenhet och genom att lägga ner 5 minuter om året kan få fantastiska resultat också. Bara genom att spara någon tusenlapp varje månad automatiskt i indexfonder så kommer du få ett resultat som är så otroligt mycket bättre än de flesta personer i din omgivning. Du skulle till och med kunna köpa en jättedålig dold indexfond med 1,5% i avgift vilket kommer kosta dig 100.000 tals kronor i avgifter under ett liv men ändå prestera riktigt bra.
Istället för att försöka hitta nålen i höstacken (succéaktien) så kan du istället bara köpa hela höstacken (indexfonden). Men bara det faktum att du befinner dig på bondgården (valfri aktiefond) räcker långt. De flesta människor är ute i skogen några km från bondgården och snurrar (lågt sparande och det mesta på sparkonto). Sen finns det några som krävt ner sig ordentligt i ett träsk långt från närmaste bondgård (negativ sparkvot finansierat med blancolån).
Jag tänkte avsluta med en liten uppmuntrande bild kopplat till det här med tajming nu när börsen gått bra under en period. Förhoppningsvis har du redan kommit igång med sparande på aktiemarknaden och fått ta del av uppgången, men på lång sikt är det troligtvis en bra affär att börja spara i aktier även idag. Precis som alla andra dagar.
Utdelningsåret är visserligen inte riktigt slut än, jag kommer i december få knappt 2000 kr från JNJ. Men då jag inte kommer köpa några fler JNJ innan dess så vet jag vad utdelningen kommer bli och kan således summera 2019 som utdelningsår redan nu. Totalt kommer året landa på 183.000 kr i utdelningar. Då ska nämnas att ganska precis halva vår portfölj består av fonder utan utdelning. Genom att sälja 4% av fondernas värde skulle vi landa strax över de 30 000 kr i månaden vi räknat med att kunna leva på som passiv inkomst. Dvs en bas som kommer in varje månad även om vi inte kliver ur sängen, sen är det en bra gissning att några kronor kommer ramla ut utöver detta även i framtiden.
Så här har den årliga utdelningen utvecklats sen jag la om strategin att köpa och behålla aktier på evig sikt 2015 (jag har klippt bort åren 2008-2014 då dessa mest bestod av fonder och in och utträde i aktiemarknaden vilket inte ger någon vettig bild när det kommer till utdelning Jag hade en del likvider under sommaren och hösten 2015 vilket sattes i arbete och förklarar den snabba utvecklingen både i procent och kronor mellan 2015 och 2016. Men sedan dess har ökningen enbart bestått av nysparande, återinvestering av utdelning och utdelningstillväxt.
Diagrammet störs lite av att amerikanska fastighetsbolaget HCP delades upp i två varav vi fick aktier i det avknoppade QCP. Aktier som jag sålde rätt omgående, men dessa aktier räknades som utdelning vilket "dopade" stapeln 2017 och gjorde att det blev kämpigt att få till en ökning till 2018. Men under 2017 hade vi fortfarande dubbla löner och månadssparade friskt vilket gav effekt 2018.
Att vi lyckats få över 20% tillväxt i utdelning för portföljen som helhet mellan 2018 och 2019 känns väldigt bra. Då har vi lagt runt 80% av vårt nysparande på sparkonto, ca 10% i fonder och ca 10% i aktier. All utdelning har dock återinvesterats i aktier. Att vi lagt så pass mycket fokus på sparkonto är främst för att vi ville bygga upp en buffert på ett helt års förbrukning av pengar för att från den dagen min fru också slutar jobba hela tiden ha ett års framförhållning på de pengar vi ska leva på från portföljen. Denna buffert ville vi få klart till årsskiftet 2019/2020. Nu talar inget för att inkomsterna blir noll redan 2020 vilket gör att vi redan nu vet att hela utdelningen för 2020 också kommer kunna återinvesteras och att trots det kommer gå in i 2021 med en årsförbrukning pengar på sparkonto.
Frågan är då vad ett rimligt mål för utdelning 2020 skulle kunna vara? Att vi sparat mest på konto i år skapar främst effekt på utdelningen nästa år, så några 20% är inte längre att tänka på. Frågan är om portföljen klarar 3% organisk utdelningstillväxt (dvs 3% högre utdelning för portföljen som helhet om jag inte hade köpt några nya aktier) vilket är målet över tid. Några lite halvstora innehav som Sampo och Nordea kommer sänka och Volvo hade 2019 en fet extrautdelning. Jag siktar trots allt på 7% total tillväxt där ungefär 4% kommer från att jag köpt fler aktier under 2019 för utdelning och visst nysparande (och hinner köpa lite till löpande under nästa år innan utdelningarna skiljs av i bolagen) samt att jag trots allt hoppas på 3% tillväxt. Fixar jag 7% skulle det betyda att utdelningen landar på 195 000 kr nästa år. En liten nyckel blir så klart vad jag gör med pengarna från Akelius Pref, men tanken är väl att flytta dessa till någon annan högutdelare med liknande direktavkastning som Akelius pref.
Visst har vi avbrutit lite av snöbollen genom att jag slutat jobba och min fru gått ner i tid. Men kan utdelningen växa med 7% till nästa år och även 7% till 2021 (vilket är rimligt eftersom vi räknar med att kunna återinvestera all utdelning under 2020) så börjar det se rätt bra ut ändå. Snöbollen är mäktig och tuggar på nerför berget även om man inte stoppar in så mycket ny snö från sidan. Efter 2021 vågar jag inte redan nu räkna med mer än 3% tillväxt om året i snitt, men även det bör vara bra om inflationen håller sig runt 2%. Sen kommer det så klart pendla lite upp och ner mellan åren och inte alltid bli just 3%, jag tror dock det är en rimlig och ganska försiktig förhoppning över tid.
Jag hoppas att ni som jobbar heltid och fick lön idag matar portföljen ordentligt. I så fall bör det inte handla om några löjliga 7-8% tillväxt i utdelning i era fall utan betydligt mer än så.