Blog Archive
Taggar
Other
Ett första kvartal av börsåret är nu avslutat och mot de flesta odds har Stockholmsbörsen stigit med ca 12% - även om mars månads bidrag till uppgången inte varit så märkvärdigt. Sjunkande räntor och framförallt ränteutsikterna har visat sig vara viktigare än konjunktursignalerna för börsens indexutveckling. Det är bara att hoppas att detta inte förbyts i sin motsats under det andra kvartalet när nu rapporterna för det första kvartalet börjar komma in och effekterna av en avsvalnande konjunktur kanske börjar skymta fram. Veckan som gått präglades som bekant av Swedbank och jag överlämnar med varm hand till andra att kommentera denna skandal där verkligheten återigen verkar överträffa dikten. Men det händer mycket annat.
Att komma bakom skynket. Få bolag har varit så förknippade med en person som just bioteknikbolaget Oasmia. Grundaren Julian Aleksov har för de flesta varit själva bolaget – en person som med järnhand styrt det under lång tid. Informationsgivningen har flera gånger fått kraftig kritik och ständiga konflikter har uppstått kring bolaget. Efter att fastighetsmiljardären Per Arvfvidsson på årsmötet nu i våras lyckades få majoritet för en ny styrelse och utmanövrera Julian Aleksov ska det bli spännande att se vad han upptäcker ”bakom skynket”. Den nya styrelsen har utlovat en första sammanfattning av läget efter styrelsemötet nu på tisdag den 2/4. Då ska det redovisas styrelsens bedömning av värdet på Oasmias tillgångar och skulder samt tidigare mellanhavanden med ”närstående”. Det ska bli en intressant genomgång och det är väl inte helt otänkbart att denna kan leda till vissa nedskrivningar och/eller juridiska förvecklingar. För alla som deltagit i den sorglustiga utvecklingen i Oasmia är det glädjande att styrelsen i sin programförklaring inte bara vill förstärka möjligheterna att skapa en övergång från ett utvecklingsbolag till ett kommersiellt bolag utan även sätta in åtgärder för att förstärka informationsgivningen. Det behövs för att förtroendet till detta bolag ska återupprättas. Det något oväntade valet av Jörgen Olsson (fd VD i Hoist Finance) till ny ordförande är enligt min mening en bra start för Oasmias nya kommunikationspolitik men också ett plus när det nu kommer till att också börja sälja produkterna.
Riskviljan tillbaka. I USA noterades Uber-konkurrenten Lyft i veckan med ett börsvärde på över 20 mdr SEK och fick ett varmt välkomnande med en kursuppgång första dagen med nästan 10%. I och med att det är den första stora noteringen i USA och att aktien är svår att med mer fundamentala angreppssätt räkna hem säger det en del om riskviljan på den amerikanska börsen. Vi skrev förra veckan om det lilla miljöteknikbolaget Triboron som utan några intäkter men med stora förluster ska noteras på First North. När teckningstiden gick ut i veckan visade det sig att emissionen var sju gånger övertecknad !! Stort i USA och smått i USA men riskviljan verkar finnas där ute. Vi får se om riskviljan består nu i veckan när teckningstiden i Karnov Group börjar. Bolaget är Skandinaviens största leverantör av juridiska informationstjänster med bland annat det välkända varumärket Norstedts Juridik och siktar på att dra in ca 0,8 mdr SEK i form av nyemission (före transaktionskostnader om 64 MSEK!!!) men genom att nuvarande aktieägare också säljer aktier (71%) kan erbjudandet bli totalt på nästan 3 mdr SEK. Karnov har mycket av det som investerare för närvarande efterfrågar i form av stabil tillväxt samt en stor andel abonnemangsdrivna (förutbetalda) intäkter och skalbarhet. För att vilja vara med och teckna i denna emission ska man dock vara beredd att acceptera bolagets definitioner av rörelseresultat och kassaflöde och inte titta så mycket på det redovisade resultatet. Bolaget redovisade nämligen förra året en omsättning på 715 MSEK och ett negativt resultat efter finansnetto om 35 MSEK. Jämförelsestörande poster om 80 MSEK belastar visserligen detta resultat men framförallt avskrivningar om 145 MSEK. Den senare posten består av avskrivningar på investeringar i mjukvara men också till stor del från förvärv (bl a Norstedts som förvärvades i början av 2018). Avgörande för hur man ser på detta erbjudande blir därför hur man ser på goodwill och andra immateriella tillgångar och behovet av att göra några årliga avskrivningar på dessa. Men man kan kanske konstatera att det inte skulle gå att ens försöka notera ett bolag som Karnov, där de immateriella tillgångarna totalt är fem gånger så höga som det redovisade egna kapitalet om inte riskviljan är mycket hög.
Att nå investmentrating. I veckan meddelade Samhällsbyggnadsbolaget i Norden (bevakat av TradeVenue) att de genomförde en riktad nyemission av D-aktier om 285 MSEK (till bl a Klövern) samtidigt som man återköper preferensaktier i det norska dotterbolaget om nästan lika mycket. Transaktionen är troligen ännu ett steg för att nå det eftertraktade målet om att få en Investment Grade Rating. Prestationen att expandera kraftigt, minska den finansiella risken och samtidigt öka vinst och substansvärde per aktie är det få fastighetsbolag som klarar av. SBB tillhör undantagen. Nettobelåningsgraden var vid utgången av 2018 ca 53% och har med denna och tidigare i år registrerad nyemission troligen sjunkit under 50%. Det kan jämföras med 64% vid utgången av 2016. Samtidigt har marknadsvärdet på bolagets fastigheter stigit från 7,5 mdr SEK vid utgången av 2016 till drygt 25 mdr SEK vid slutet av 2018 och aktieägarna kan glädja sig åt att substansvärdet per aktie bara under 2018 stigit med 20%. Det är på tiden att kreditvärderingsföretagen ger samma erkännande till Ilja Batljan som aktiemarknaden gett.
Vad har de gemensamt? Telia, Samsung, Attendo och Bang Olufsen har något gemensamt – de har nämligen alla vinstvarnat i veckan avseende innevarande kvartal. Men i övrigt har de inte mycket gemensamt och det finns ingen möjlighet att rikta strålkastarljuset mot andra bolag som kan tänkas vinstvarna. Men med tanke på den avsvalnande konjunkturen både i Europa och USA vore det inte konstigt om det i denna och nästkommande vecka är fler bolag som känner sig kallade i och med att de får in det sista månadsresultatet i kvartalet.
En nästan rapportfri vecka är framför oss men i veckan därpå börjar de amerikanska Q1-resultaten trilla in. Till dess får vi hålla tillgodo med ett antal bolagsstämmor såsom Volvos på onsdag och påfyllnad i kassan när ett stort antal utdelningar betalas ut. Välkommen till en ny och spännande vecka!!!
Claes Vikbladh
Veckobrev v13
Stockholmsbörsen rekylerade förra veckan med drygt 1% efter att veckan dessförinnan som bekant haft en mycket stark utveckling. Svaga konjunktursignaler från både Tyskland och USA satte en negativ prägel på de flesta aktiemarknader. För första gången sedan 2007 noterades i fredags den amerikanska 10-åriga obligationen lägre än tremånadersväxeln, vilket brukar vara en klar indikation om inbromsning.
Perfekt mix i dagens klimat. Ett nytt bolag i den till synes aldrig sinande noteringskön på de mindre listorna utgörs av Triboron, som har en teknik för att minska energiåtgången i förbränningsmotorer. Genom att mixa tillsatsmedlet från Triboron påstås bränsleförbrukningen minska med 3-5% (ännu mer i äldre bilar). Med dagens miljöfokus och placerares brist på seriösa alternativ inom området verkar noteringen ligga precis rätt i tiden. Om man till det lägger att ett antal kända investerare återfinns bland nuvarande aktieägare såsom Leif GW Persson, Carl-Henrik Svanberg och Hans Stråberg får man en mix som borde passa dagens aktieklimat. Bolaget värderas före emissionen till 190 MSEK och ska ta in drygt 30 MSEK. Bolaget har höga målsättningar och tror sig inom fem år kunna nå en omsättning på 400 MSEK med en rörelsemarginal på över 50%, vilket kan jämföras med dagens i stort sett obefintliga omsättning och stora förluster. För att Triboron ska vara i närheten av att nå målet måste bolaget lyckas få ett antal bränsleproducenter och distributörer att tillsätta additivet mot licensintäkter. Här har ett avtal slutits med Future Fuels, som under en 10-årsperiod enligt bolaget ska ge 40-50 MSEK i intäkter per år vid full utrullning. Det är som vanligt tråkigt i denna typ av bolag när behovet av kapital för kommersialisering just gör att det inte finns mycket att gå på vad gäller försäljning och intjäningsförmåga. Utan miljöfokuset och de kända investerarna hade nog därför denna emission varit körd men nu förefaller det att kunna lyckas.
Prominenta investerare. En av First Norths lysande stjärnor utgörs för närvarande av just ett miljöteknikbolag - Climeon - med ett börsvärde på 4 mdr SEK och som mångdubblats sedan introduktionen för knappt två år sedan. När bolaget noterades gjorde undertecknad och troligen många andra misstaget att rata aktien efter att ha följt det till synes snarlika bolaget Opcons katastrofala utveckling för några år sedan. I likhet med vad Opcon gjorde är Climeon verksamt med att omvandla spillvärme till elektricitet men där slutar likheterna. Climeon har en verkningsgrad som är dubbelt så hög som konkurrenterna och själva modulen kan tillverkas till en betydligt lägre kostnad och bolaget har under 2018 byggt upp en imponerande orderstock som vid årsskiftet uppgick till 800 MSEK. Det som fått aktiekursen att explodera på senare tid är att Climeons intressebolag Baseload Capital (ägs till 16%) – som ska fungera som finansieringsmaskinen för tekniken – fick minst sagt nya prominenta investerare. Leif GW Persson med flera framstår inte som speciellt tunga om man jämför med Breakthrough Energy Ventures (BEV). Bakom detta bolag står nämligen ett antal av de rikaste techmiljardärerna i världen som Bill Gates, Jeff Bezos samt Mark Zuckenberg och när de nu väljer att som första investering utanför USA göra det i denna teknik är det naturligtvis tungt. Även om investeringen bara är på 100 MSEK och den alltså sker i själva finansbolaget som ska se till att utrullningen går snabbt har det ett betydande signalvärde. Enligt BEV tror man att den geotermiska värmekraften som Climeon använder sig av kan få större genomslag än kraftkällor som sol och vind. Skulle de bara få delvis rätt i denna utsago har naturligtvis kursuppgången i Climeon bara börjat. En mer anonym investerare i Baseload Capital och som lockar till köp utgörs sedan tidigare av Gullspång Invest, som är familjen Brandbergs investeringsbolag. Christer Brandberg var en nära medarbetare till Jan Stenbeck och kan bland sina succé investeringar räkna in Axis, där familjen fick ut 3,4 mdr SEK. Att ”följa John” och förlita sig på att andra gjort själva ”due diligencen” är ett farligt sätt att investera och kan få katastrofala konsekvenser men blir tyvärr i teknologibolag av denna typ ett av de få sätten att hitta vinnare.
Hög direktavkastning. Trots fastighetsbolagens kraftiga uppgångar fortsätter det att finnas bolag i sektorn med hyfsade direktavkastningar som NP3 och Diös, som både ger en utdelning motsvarande över 4%. Botaniserar vi bland de mindre noterade fastighetsbolagen hittar vi Cibus Nordic (noterat på First North sedan ett år tillbaka med ett marknadsvärde på 3,7 mdr SEK), som har en föreslagen utdelning på 0,84 euro, vilket motsvarar en direktavkastning på ca 7,5% (delas ut kvartalsvis). Det finns i och för sig ett antal andra högavkastande fastighetsbolag på de mindre listorna men genom att de oftast bara äger en fastighet med en hyresgäst är risken i denna typ av bolag betydande. Cibus äger till skillnad från dessa drygt 130 fastigheter företrädesvis i de stora städerna i Finland inriktade på livsmedelsbutiker med Kesko (Finlands motsvarighet till ICA) som största hyresgäst (ca 60%). Cibus har långa avtal med sina hyresgäster (snitt 5 år) med KPI-uppräkning. Visst livsmedelshandeln både i Sverige och Finland håller på att förändras med ett större inslag av direktleveranser till hemmet men det är ändå svårt att se att det under överskådlig framtid utgör något större latent hot. Tvärtom finns en stor konjunkturstabilitet till skillnad från andra segment i fastighetssektorn. Med en belåningsgrad kring 55% finns också möjligheter att öka beståndet – vilket också skedde under 2018. Cibus har en nytillträdd svensk VD i form av Sverker Källgården (tidigare VD ByggPartner), som förhoppningsvis kommer att medverka till att göra företaget mer känt i Sverige. Förutom den höga direktavkastningen är Cibus lockande för svenska investerare, som därigenom kan skydda sig mot fortsatt kronkollaps, både vad gäller tillgångar och avkastning.
Det här med bioteknik är svårt. En ny påminnelse om hur svårt bioteknik är kom i veckan då Biogen och Eisai beslöt att avbryta de globala fas 3-studierna med aducanumab mot alzheimer. Detta var den läkemedelskandidat som kommit längst i försöken att nå ett läkemedel mot den fruktade sjukdomen. En stor internationell analytikerkår och uppenbarligen bolagen själva har knutit mycket stora förhoppningar på aducanumab. Beslutet ledde till att ca 30% av Biogens börsvärde försvann på två dagar motsvarande ca 15 miljarder USD i börsvärde. Detta är återigen en påminnelse om hur svårt bioteknik är när en läkemedelskandidat så nära framgång och som följts av de bästa läkemedelsanalytikerna i världen från en dag till en annan förvandlas till noll och inget värde. Såvida man inte tillmäter det ett värde att ha kommit fram till att det var fel spår.
Torsdagens stämma i Swedbank, fredagens rapport från H&M och fortsatt Brexitcirkus utgör veckans höjdpunkter. Det saknas alltså inte saker att följa. Välkommen till en ny och spännande vecka!!!
Claes Vikbladh
Veckobrev v12
Stockholmsbörsen – liksom de flesta andra aktiemarknader - visade på en förbluffande styrka i veckan med en uppgång på ca 2,5% trots Brexitkaos, framflyttat avgörande av handelskriget mellan USA och Kina samt fortsatt negativa ekonomiska indikatorer. Den svenska marknaden specifikt tyngdes också av en eskalerande kris kring Swedbank och försäljningssiffror från HM som inte underbyggde den senaste tidens kursuppgång. Det fanns dock ljuspunkter såsom budet på Acando (se nedan) som piggade upp börshumöret
Bud på Acando. Många med mig har förundrats över att det inte kommit fler bud på noterade bolag under det senaste året. Visst det har kommit ett antal de senaste månaderna men i denna fas av börscykeln och med ett ränteläge som inte gör att det behövs mycket av synergieffekter för att få de flesta affärer att se bra ut ur köparens synvinkel skulle jag i alla fall trott att vi för närvarande skulle haft ett stort antal pågående budstrider. Hur som helst veckans bud från Kanadabolaget CGI på Acando med en 44% premie i förhållande till stängningskursen förra fredagen piggade upp stämningen och kurserna i hela IT-konsultsektorn och det är väl inte helt osannolikt att budet följs av fler. Med i de flesta fall stora nettokassor och starka kassaflöden borde sektorn locka många köpare även om bolag med anställda som enda riktiga tillgång är känsliga. När det gäller budpremien ska det anmärkas att Acandos aktiekurs inte har rosat marknaden under de senaste månaderna bland annat till följd av en dålig Q4-rapport och att budpremien i förhållande till toppkursen i höstas bara är ca 10%. Budet innebär att Acando värderas till EV/EBIT om ca 15x på årets vinst, vilket är klart över snittet för de andra noterade IT-konsulterna och borde leda till en fortsatt uppvärdering.
Ascelia Pharma bestod provet. Jag skrev för två veckor sedan om Ascelia Pharma, som är den första introduktionen på huvudlistan i år med en sammanhängande relativt stor nyemission (drygt 200 MSEK). Med tanke på det stora antalet kursfloppar på framförallt de mindre listorna är det glädjande att kunna konstatera att aktien som introducerades i veckan – i alla fall initialt - bestod provet och kunde i slutet av veckan visa upp en kursuppgång på drygt 10%. Även om betydelsen av en lyckad mindre introduktion som denna inte ska överdrivas borde det ändå vara en positiv signal vad gäller sentimentet för alla de bolag som står i börskön. Våren brukar traditionellt vara en het period för nyintroduktioner när boksluten är klara och reviderade och 2019 kommer nog inte bli något undantag.
Att bemästra negativa trender. Clas Ohlsons aktie rasade i veckan med ca 10% när rapporten för det viktiga julkvartalet kom ut - inte för att resultatsiffran skiljde sig så mycket från förväntningarna (borsett från eoposterna) men mest till följd av nedskruvade marginalprognoser för resten av året. Men med tanke på den motvind som bolaget för närvarande har tycker jag ändå att det finns ljuspunkter och det är imponerande att de kan redovisa ett underliggande oförändrat resultat i förhållande till förra året. Trots en nedgång i julhandeln i alla de nordiska länderna man är verksam i och en totalt minskande marknad i kvartalet lyckades Clas Ohlson valutarensat i jämförbara butiker att öka försäljningen med 2%. Att nätförsäljningen ökade med 50% visade också att den gamla postordertraditionen i företaget finns kvar. Ännu mer imponerande är hur man lyckas klara av kronförsvagningen. Utan några större möjligheter att höja priserna till följd av konkurrensen lyckades bolaget klara av en drygt 10% förstärkning av dollarn i förhållande till den svenska kronan (som är den huvudsakliga inköpsvalutan) i förhållande till för ett år sedan utan att bruttomarginalen minskade mer än marginellt till 40,4%. Det ska dock framhållas att Clas Ohlson har en nästan lika stor försäljning i Norge som i Sverige, där valutan inte erbjuder samma motvind. Bolaget hade dessutom ett klart positivt kassaflöde och lyckades förbättra den finansiella ställningen. Därmed inte sagt att aktien är köpvärd (P/E 13x årets vinstprognos enligt konsensus) men det visar ändå enligt min mening att Clas Ohlson gör mycket rätt i en minst sagt utmanande miljö.
Kapitalmarknadsdag i Munters. Luftbehandlingsföretaget Munters har sedan noteringen i början av 2017 som bekant haft en extremt dålig utveckling med bland annat en satsning på Data Centers som blivit en total katastrof. Bolaget saknar sedan december förra året dessutom ordinarie VD och har en finanschef som ska lämna bolaget under 2019. De flesta bolag brukar i detta läge sluta sig och arbeta internt för att sedan längre fram förhoppningsvis kunna visa upp gjorda framsteg för aktiemarknaden. Det är därför intressant att notera att Munters i veckan skickade ut en kallelse till kapitalmarknadsdag i början på maj. Styrelsen och ledningsgruppen lanserade i februari en trestegsplan – Munters Full Potential – som ska tillvara bolagets fulla potential och förbättra koncernens resultat. Programmet väntas kosta 350 MSEK och belasta resultatet 2019. För ett företag som redan har en relativt hög skuldsättningsgrad och som nu tvingas till dispenser från långivande banker för att klara av att genomföra programmet är det mycket pengar. Optimisten skulle emellertid kunna tolka beskedet om en kapitalmarknadsdag som ett tecken på att företaget känner sig övertygade om att redan i maj kunna redovisa en vändning och att visa på att det finns en sund kärna i bolaget. Den mer kritiske skulle kanske ta det som ett tecken på att en nyemission förbereds för att bland annat klara av kostnaderna för strukturprogrammet. Då behövs det som bekant investerare som ”förstår bolaget” om inte aktiekursen ska kollapsa.
Unknown unknowns. Enligt USAs förre försvarsminister Donald Rumsfelds omtalade svar i senaten i samband med Irakkrisen 2002 finns det ”known knowns” dvs saker vi vet att vi vet. Sedan finns det ”known unknowns” dvs saker vi vet att vi inte vet. Sedan finns det ”unknown unknowns” dvs saker vi inte vet att vi inte vet. Om man försöker att sortera veckans händelser i dessa fack och översätta det till aktiemarknaden verkar Brexitkalabaliken i Storbritannien och dess konsekvenser tillhöra gruppen ”known unknowns” dvs marknaden har redan diskonterat att vi inte vet utgången men det ska till något extraordinärt negativt utfall för att få någon större påverkan på börsen. Snart kanske konsekvenserna av de nordiska bankernas (påstådda?) penningtvätt i Baltikum hamnar i denna grupp – med en stor osäkerhet diskonterad i aktiekurserna. En påminnelse om ”unknown unknowns” kom i veckan när det börjar stå klart att de två senaste flygkatastroferna verkar bero på ett fel i styrsystemet. Detta skulle i så fall få långtgående konsekvenser för inte bara tillverkaren Boeing utan även flyg- och försäkringsbolag världen över. Det är denna typ av svarta svanar som gör alla prognoser så osäkra och undertecknad analytiker ännu mer ödmjuk.
Förutom KappAhl är det nu i veckan tunt på rapportsidan men i stället börjar bolagsstämmorna. Där brukar det komma intressanta kommentarer om utvecklingen hittills i år samtidigt som det i veckan blir intressant att se hur pass ”dyr” utdelningen blir i högavkastande bolag som Axfood och Castellum. Välkommen till en ny och spännande vecka!!!
Claes Vikbladh
Veckobrev v10
Efter nio veckors uppgång var det så slut på det skojiga – även om nedgången på ca 0,5% i veckan är mycket modest efter de senaste veckornas uppgång. Ska det historiska mönstret med en stark början på året som ersätts av sjunkande kurser under våren upprepa sig?
Utebliven utdelning – behöver inte vara negativt. Stendörren (bevakat av TradeVenue) meddelade i samband med sin bokslutskommuniké att den delvis nya styrelsen (efter EQTs maktövertagande) inte föreslår någon utdelning för 2018. Med tanke på resultatet för 2018 och den finansiella ställningen (även om soliditeten tillfälligt försämrats något) skulle en utdelning och även en högre utdelning vara helt möjlig. Den misstänksamme skulle möjligen då se detta som ett försök från EQTs sida att ”röka ut” minoriteten och komma över 90% och påkalla tvångsinlösen. Styrelsen motiverar dock sitt beslut med att de upplever att de ser så många investeringsmöjligheter med god avkastning att detta är det bästa för bolaget och aktieägarna. Med tanke på att Stendörren avkastade 16% på eget kapital under 2018 och har en rad attraktiva fastigheter i sin stora projektportfölj att utveckla är jag benägen att hålla med styrelsen. Det finns ingen anledning att av falsk stolthet bibehålla eller öka utdelningen och därmed inte fullt ut kunna bevaka de investeringsmöjligheter som ges. Speciellt i ett läge där bankerna kanske inte är lika pigga på att låna ut pengar. Det finns inget egenvärde i att försöka bli någon utdelningsaristokrat.
Första noteringen på huvudlistan i år. Ett test på marknadens risksentiment kommer snart då Ascelia Pharma ska noteras. Detta är den första noteringen i år på börsens huvudlista (på de mindre listorna har det redan varit många) och följs nog intensivt av ett antal corpfirmor och potentiella börskandidater. Sista teckningsdag är nu på tisdag och en notering förväntas den 13/3. Bolaget värderas före emissionen till 365 MSEK och i samband med noteringen görs en emission om totalt 200 MSEK (som med övertilldelningsoptioner kan öka till 230 MSEK), som därmed totalt värderar bolaget till 565 MSEK (exklusive övertilldelningsoptionerna). Ascelia ska använda pengarna för fas 3-studier för sitt läkemedel Mangoral, som är ett kontrastmedel som kan användas för röntgen på patienter med nedsatt njurfunktion. Huvuddelen av emissionen är garanterad av starka institutioner som Handelsbanken Fonder och Fjärde AP-Fonden, så risken att teckna sig i emissionen borde inte vara så stor men spåren förskräcker efter höstens noteringar av små enproduktsföretag i bioteknikbranschen.
Nyemissioner inte populära. Om antalet noteringar hittills i år varit få är det inget fel på nyemissionsaktiviteten. Det gäller speciellt på de mindre listorna som First North och Spotlight. Bara under mars och april är det ett 20-tal bolag som håller på eller ska ta in pengar via företrädesemissioner. Exempelvis ska My FC med ett börsvärde på 80 MSEK ta in 56 MSEK, BioInvent värderat till 550 MSEK ta in 210 MSEK, Xbrane värderat till 260 MSEK ta in 60 MSEK och Camurus som är bjässen i sammanhanget med ett värde på 2,7 MdSEK ska ta in 400 MSEK. Oavsett om emissionerna är garanterade eller inte har börskurserna visat sig ha en tendens att söka sig mot emissionskursen och leda till en kraftig kursnedgång. Det är naturligtvis glädjande att börsen fungerar och kan tillföra pengar till bolag i behov men som investerare verkar det vara viktigare än någonsin att undvika aktier som kan tänkas ha kapitalbehov samtidigt som det också öppnar sig möjligheter när aktier pressas allt för mycket.
Consilium – delar upp. I delårsrapporten från Consilium (bevakat av TradeVenue) i veckan meddelades att man utreder förutsättningarna för att dela företaget i två fristående bolag – Marine & Safety som sysslar med detektion och larm och Safety Engineering verksamt inom släckning av bränder. I och med fokuseringen de senaste åren inom respektive område uppges några större synergieeffekter inte finnas mellan områdena. Det större affärsområdet Marine & Safety har trots sin inriktning mot en krisande fartygsmarknad klarat sig bra genom en mycket stor eftermarknadsförsäljning (över 50%). Det är det mindre affärsområdet av de två - Safety Engineering - som trots stora investeringar i nya produkter inte lyckats få fart på försäljningen. Nedgången inom olje- och gasindustrin, som är den stora kundgruppen har påverkat försäljningen mycket negativt och affärsområdet redovisar ett EBIT-resultat kring noll. Att dela upp noterade bolag har i allmänhet visat sig vara bra för respektive bolags utveckling men även för aktieägarna. Förhoppningsvis blir det också fallet denna gång även om man kan fråga sig hur stort intresse Safety Engineering med en omsättning på under 100 MSEK skulle möta som fristående bolag.
Rapportfloden börjar ebba ut men visst finns det mycket annat att följa. T ex hur lång tid har Birgitte Bonnessen kvar som VD i Swedbank? Välkommen till en ny och spännande vecka!!!
Claes Vikbladh