
Min blogglista
Blog Archive
- Vem är aktiepappa?
- Vem äger vad i svenskt näringsliv?
- Kontakt
- Swedish Wealth Institute – vilken bluff!
- Frihet - Vad är det och vem bestämmer?
- Allt snack om att kliva av börsen är bara trams!
- Balco till börsen med några av de tyngsta ankarinvesterare jag sett.
- Spara eller leva - måste man välja?
- Aktieägarrabatter och aktieägarförmåner
- Hur hög var boräntan 2011?
- LVMH varumärken
- Avanza eller Nordnet - bästa nätmäklaren
Taggar
Other

Så, då var det dags för ytterligare en artikel om slöseri med skattepengar i Göteborg. Den här gången är det en artikel om stadens lånecyklar som får oss att se rött. Vi har flera gånger sett och pratat om de cyklar som Göteborgs stad erbjuder sina invånare att hyra. De heter "styr och ställ" och de är turkosfärgade och gamla och enligt oss ganska fula. Man tecknar ett abonnemang och sen kan man hämta upp sin cykel i något av alla se ställ som finns runt om i staden och sen måste man parkera den i ett annat ställ när man är klar. Det går alltså inte att lämna den på gatan vilket delvis är bra för då ser det snyggt och trevligt ut till skillnad mot elsparkcyklarna som parkeras lite överallt.
Enligt artikeln introducerades dessa cyklar 2015 men intresset har varit mindre och mindre. Speciellt sedan 2018 då Voi och deras konkurrenter kom till stan. Detta märker Göteborgs stad och vad gör de då? Jo de tänker om och utökar området för cyklarna och byter ut alla cyklar till nya cyklar och kör på ungefär som vanligt. Vilket innebär att de har kostnader på 12 miljoner per år samtidigt som cyklarna drar in 600.000 kr per år. Planeringsledaren för projektet kommenterar det hela på SVT "Det är såklart tråkigt".
Återigen blir vi helt förstummade över att se hur dumt våra skattepengar hanteras. Fy skäms Göteborgs stad!
Läs mer om skatter
Allt färre använder lånecyklarna i Göteborg
Det är häftigt att betala skatt - eller inte...
Hur kan frisören överleva på 180 kr/klippning?
Jobbar frisörer svart?
Det här är en fråga som antagligen alla som gått förbi en frisör som skyltar med sina billiga priser ställt sig och för att hjälpa alla er att få svar på denna fråga skriver vi detta inlägg. Många tror att det handlar om svarta pengar och det kan det säkert göra men med dagens kassasystem och med ett Skatteverk som faktiskt är riktigt på tårna så tror vi inte det är den egentliga förklaringen. Nej istället handlar det om något så enkelt (och svenskt) som bidrag. Aktiepappa har gjort en empirisk studie och talat med ett antal av de frisörer han känner och det visar sig snart att det finns ett mönster. De anställda är anställda med olika former av lönebidrag. Det finns ett par vanliga exempel och då får den anställde antingen 63 % av sin lön i bidrag eller 90 % av lönen i bidrag. Detta gäller under olika tider men vanligast är ett år. För att utnyttja detta (för systemet utnyttjas ju såklart) så låter man en frisör jobba i ett år och därefter får han (det är i princip bara killar på de här salongerna) gå på A-kassa under en period för att därefter kunna komma tillbaka och jobba med merparten av lön i bidrag. I vissa fall kan den anställde även få gå på A-kassa under tiden.
Fel i systemet
Vi riktar faktiskt ingen kritik mot de frisörer och salongsägare som utnyttjar det här systemet även om vi såklart tycker att det sticker i ögonen att cyniskt utnyttja ett system som är avsett att skapa ekonomisk trygghet för anställda och för att hjälpa folk att komma in på arbetsmarknaden efter en tids arbetslöshet. Istället är det systemet som vi riktar kritik mot. Det gynnar inte Sverige och Sveriges invånare att bygga så stor del av samhället på bidrag. Dessutom skapar det här systemet en skev konkurrens för de stackars frisörer som faktiskt betalar hela lönen för sina anställda. Det är inte lätt att konkurrera med nästan gratis.
Trots att det inte är den 30 november ännu kan vi räkna ut skatten för ISK nästkommande år. Skatten beräknas utifrån statslåneräntan den 30 nivember året innan aktuellt beskattningsår men då vi har negativ ränta 30 november 2019 kommer skatten istället att bli den botten som Regeringen bestämt: 0.375% Egentligen är gränsen satt i form av att schablonintäkten inte kan understiga 1,25 %. Multiplicerar vi 1,25 med kapitalskattesatsen 30% så får vi alltså fram skatten för nästkommande år.
Detta är alltså en sänkning från tidigare års 0,453 %. Inte varje dag man ser en sänkning av någon skatt, eller hur?