Överlag är det starka resultat som bankerna visar upp, och de välfyllda kassavalven öppnar för extrautdelningar nästa år. Direktavkastningen ligger på saftiga 5,5-7,2 procent.

Nordea har jobbat med att förbättra lönsamheten de senaste åren. Under tredje kvartalet ökade intäkterna med 9 procent till 23,5 miljarder kronor. Högre marknadsandelar på bolån plus ökad efterfrågan på lån till små och medelstora företag gjorde att räntenettot lyfte 7 procent. De finansiella mål som sattes upp hösten 2019 är nådda. Avkastningen på eget kapital var i kvartalet 10,8 procent (mål 10 procent) och k/i var 49 procent (mål 50). Banken återkommer med nya finansiella mål i samband med bokslutet i början av februari. Aktien värderas nu till p/b 1,2 mot femårssnittet på 1,1. 

Även SEB stack ut med en 5-procentig ökning av räntenettot, och totala intäkter som ökade drygt 9 procent till 13,7 miljarder. När det gäller utlåningen bidrog bolån positivt medan företagen var avvaktande. Däremot bidrog hög aktivitet bland storföretagen till att provisionsnettot ökade 21 procent till 5,2 miljarder, vilket var den procentuellt största ökningen i bankerna. SEB presenterar sin nya treåriga affärsplan för 2022–2024 senast i samband med rapporten för fjärde kvartalet. Aktien värderas till 1,5 gånger eget kapital vilket är något över femårssnittet för p/b på 1,4, och lyfte något på rapporten.

Det stora plustecknet i Swedbanks rapport var att banken nu verka ha vänt den negativa trenden för bolån. Med en total marknadsandel på 23 procent, är Swedbank störst på den svenska marknaden. Men 2016 var andelen 25 procent. Sommaren var dock stark och i augusti var andelen av nya lån 20 procent. 

Jämfört med för ett år sedan var dock räntenettot ner 2 procent, vilket gjorde att totala intäkter ökade 2 procent till 11,9 miljarder. Samtidigt steg kostnaderna, vilket gjorde att resultatförbättringen på 6 procent var den lägsta av storbankernas. Även Swedbanks värdering tyngs av eventuella amerikanska böter, p/b är 1,3 mot femårssnittet på 1,5. Kursuppgången på drygt 3 procent på rapporten är klart motiverad.  

Handelsbanken överraskade marknaden genom att kvällen före rapporten meddela att verksamheterna i Danmark och Finland är till salu, vilka svarar för 8 procent av bankens rörelseresultat. Det är ett led i planen att öka lönsamheten, tidigare har bland annat det svenska kontorsnätet bantats. 

Ett minus var att räntenettot, som står för två tredjedelar av intäkterna bara ökade 0,9 procent. Ett starkt provisionsnetto drivet av god utveckling för bankens fonder, gjorde dock att totala intäkter ökade 7 procent till 11,8 miljarder. Senaste årens svagare utveckling har pressat ned den tidigare premievärderingen och aktien handlas nu till p/b 1,1 jämfört med femårssnittet på 1,4. Att aktien föll 4,8 procent på rapportdagen beror snarare på uteblivet besked om vad som ska hända med verksamheten i Storbritannien.

En gemensam nämnare i alla bankerna är att det förvaltade kapitalet steg tvåsiffrigt, vilket bidrog till högre provisionsnetto. En annan är att alla nu har beslutat om resterande utdelningar baserade på vinsterna under 2019 och 2020, plus att Nordea och SEB har börjat köpa tillbaka egna aktier. Trots det finns det fortfarande goda kapitalbuffertar, vilket öppnar för extra utdelning nästa år. Med gynnsammare räntor, fortsatt återhämtning i ekonomin och förhoppningsvis en hygglig börs kan den positiva trenden för bankaktierna hålla i sig åtminstone en bit in i 2022.