Kronan är svag och undervärderad och mycket talar för att kronan kommer att fortsätta att vara både undervärderad och svag lång tid framöver.
Den svenska kronan fortsätter att gå svagt och har till synes släppt all koppling till konjunkturen. Tunga centralbanksbesked i december lär sätta tonen för nästa års kronutveckling.
Efter att den svenska kronan släpptes att flyta hösten 1992 har den närmast ständigt betraktats som undervärderad ur ett mer fundamentalt perspektiv. Under de här 25 åren är det vid kanske fyra fem tillfällen som kronan ansetts någorlunda rimligt värderad av analytikerkollektivet.
Senast det skedde var runt våren 2014 då kronan tillfälligt uppnådde statusen som säker tillflyktshamn under osäkra tider. Annars har den närmast genomgående analysen varit att det funnits en potential för en kronuppgång på 5–15 till procent på lite sikt.
För det var som ett svar på både låga inflationsutfall och en allt starkare krona som Riksbanken slog in på vägen mot en allt mer extrem penningpolitik. I december 2013 sänktes styrräntan för första gången under 1 procent och sen gick det snabbt ner mot nollstrecket som vi nådde redan hösten 2014. Det hade påtaglig effekt på kronan som försvagades kraftigt.
Under 2015 tog då dock kronan förnyad fart vilket i förlängningen ledde till minusränta, köp av statspapper och hot om direkta valutainterventioner mot slutet av 2015. Det senare manifesterades i ett öppet mandat för Stefan Ingves och Kerstin af Jochnick att ta ett snabbt beslut i frågan. Men det var först under andra halvåret 2016 som kronan åter började försvagas.
Sommaren 2017 tog kronförstärkningen ännu en gång fart och Riksbanken fick åter kalla fötter. Efter de penningpolitiska besluten den 7 september respektive 26 oktober har kronan också befunnit sig i en tydlig negativ trend. Vid det senare mötet betonades särskilt Riksbanken penningpolitiska beroende av hur andra centralbanker (läs ECB) väljer att agera och man förlängde dessutom mandatet som underlättar att snabbt intervenera på valutamarknaden.
Det har verkligen fått effekt och kronan handlas nu till en nivå runt 10,29 kronor mot euron. Något som tidigare setts som en rejäl ”krisvärdering” av kronan. Och som valutastrategen Carl Hammer på SEB, Sveriges största valutabank, skriver i ett kundbrev betraktas kronan nu allt mer som en finansieringsvaluta av utländska placerare och har mer eller mindre helt släppt all koppling till konjunkturen.
Med generellt mycket låga räntor i Sverige har det blivit en lönsam affär för utländska placerare att ta lån i kronor för att placera dem i mer lukrativa tillgångar, främst utomlands. Det trycker ned kronan ytterligare. Vart kronan ska ta vägen härifrån är knepigt att bedöma.