Jag tror inte att en närmare beskrivning av företaget som går vid namnet ”Millicom” behöver en närmare förklaring, men för allas skull tar jag med den beskrivning som Avanza ger: ”Millicom är verksamma inom telekommunikation. Bolaget arbetar som mobiloperatör med särskild inriktning mot tillväxtmarknader. Tjänsterna som erbjuds inkluderar huvdusakligen tjänster inom mobil, tv och bredband, samt tillhörande tilläggstjänster. Verksamhet återfinns på global nivå, främst inom till Sydamerika, Afrika och Asien, där leverans sker via bolagets varumärken Tigo, Bima och Zintel. Bolaget har sitt huvudkontor i Bertrange, Luxemburg.”
För ett tag sedan skrev jag om Afrikas ”Amazon” – Jumia och för den oinvigda kan nämnas att Millicom hade en andel i detta bolag, men i sin Q2 skriver de att de har avyttrat detta ägande, vilket är vad VD, Mauricio Ramos, berättade för Dagens Industri i maj 2020. I nämnda intervju berättar även VD att innehavet/ägandet var en rest av tiden innan han positionerade som VD och att han länge haft som agenda att renodla Millicom – en process som har varit igång sedan 2015. Via försäljningen av Jumia samt en annan i Helios Tower frigjorde Millicom $89 miljoner som används för att minska bolagets skuld, vilket, såklart, är inget annat än positivt.
Kortfattat kan caset i Millicom beskrivas att de erbjuder mobil- och bredbandsabonnemang till befolkning i tillväxtländer (Sydamerika och Afrika). Länderna i dessa regioner tros utvecklas mer åt där vi i väst är idag med mer stabilare och tillgänglig infrastruktur (4G, 5G, mobilt bredband, WiFi et cetera). Man säljer även många kontantkort, vilket spås minska i takt med att dels infrastrukturen byggs ut, dels att allt fler kunder blir mer ”digitala” samt får bättre/mer pålitlig månadsinkomst. Just nu är försäljning av kontantkort en viktig inkomstkälla för Millicom och då covid-19 drabbade världen kom denna, föga förvånande, att minska. Ömsom blev det förbjudet att vistas ute, ömsom var det många som gick från en mycket liten och låg lön till en ännu lägre/mindre samt ingen alls.
Att investera i Millicom är att investera i tron att dessa regioner kommer att utvecklas och att befolkningen kommer att få tillgång till det vi idag har med Telia, Tele2, Telenor, Orange, AT&T, Verizon, Telus, T-mobile, China Mobile et cetera. Det är högre risk, men likt sig bör är då även uppsidan större.
Kinnevik har länge ägt stora delar av Millicom, men i början av räkenskapsåret 2020 kom de att… ja, avyttra sitt innehav på ett sätt som saknar motstycke. Jag har aldrig blivit så häpen över ett agerande från ett sådant stort bolag som Kinnevik är som jag blev då. Min tanke om VD och ledning var ingen annan än ”inkompetenta”. Punkt. Totalt avsaknad av känsla och förmåga att veta vad de vill och ämnar. Ena dagen skulle innehavet säljas, andra dagen inte. Ena dagen var det förhandlingar med Liberty och ett pris om 700 kr/aktie, medan det en annan dag var fullkomligt tyst. Och sedan… ja – vad mynnade det ut i? Jo, att Kinnevik valde att dela ut sitt innehav till sina aktieägare (vilket kan ses som utdelning). Således kom 37,5 % av ALLA utomstående aktier i Millicom att bli tillgängliga den breda massan, varav det kan utgås från att en majoritet ej ville äga dessa. Därav ett säljtryck utan motstycke.
Och sedan, likt det ökända brevet på posten, kom också covid-19…
Sedan dess har bolaget kommunicerat att de pausar sin utdelning och sina planerade återköp. Detta år och en bit in på räkenskapsåret 2021 kommer fokus att vara på kassaflöde och med det inte bara hålla verksamheten på status quo, utan även att trimma ned skulderna. Att göra detta medan covid-19 huserar är svårt, men i Q2 tycker jag mig finna bevis på att ledningen, med Ramos i spetsen, inte bara snackar, utan även levererar.
“The second quarter of 2020 was one of the most challenging in Millicom's 30-year history, but we have responded quickly and decisively to the pandemic. Our primary goal has been to protect our employees and customers and to keep our communities connected during this time of need. The measures we have taken are paying off, as we have maintained or increased market share, preserved cash flow, and have continued to make progress on strategically important initiatives.
The lockdowns had a major impact on our mobile business, especially in those markets with severe mobility restrictions, but we are now seeing some easing, and most of our key performance indicators and our revenue improved in June as compared to April and May.
As we navigate through this crisis, we remain focused on advancing our agenda of the last several years: building a purpose-driven and client-centric organization that attracts a diverse and talented workforce inspired to do great things, the right way. Once again, we were recently recognized as a Great Place To Work, ranking thirteenth among all companies in Latin America, and the number one telco on the list.
Meanwhile, we continue to invest in our state-of-the-art broadband networks, including major mobile network upgrades ongoing in Colombia, El Salvador, Panama, and Nicaragua, and we are investing in the digital channels and tools that we need to delight our customers and reduce costs. We remain laser-focused on integrating our recent acquisitions, and we are on track to exceed our initial cost-savings expectations.
The ongoing pandemic presents many challenges in the short term, but I am more confident than ever in the long-term opportunity before us. As the premier provider of fast and reliable broadband in our markets, we are uniquely positioned to benefit.”
Som ovan kommuniceras befinner sig Millicom i en svår situation, men de håller ut. Jag är inte orolig i ett långsiktigt perspektiv, men är medveten om att det kommer att ta tid – inte bara för bolaget, utan även för aktiekursen (som inte alltid följer bolagets utveckling, utan det kan dröja innan den följer med upp/ned. Dock, förr eller senare, sker det). Som framkommer i nedan bilder har förbuden att vara ute/röra sig drabbat bolaget hårt och i bild nummer två framkommer att en positiv utveckling har startat. Dock kan mycket hända, likt vi ser i dagens Spanien, som återgår till en viss sorts nedstängning.
I mars skrev Per Ericson en analys på Placera och jag finner innehållet där vara lika relevant då som idag och jag rekommenderar att läsa denna.
Nedan är två bilder från Marketscreener, där estimat för de kommande tre räkenskapsåren står med. Detta är estimat och skall ej ses som sanningar, men de ger ändå en viss inblick i hur många analytiker tror/reflekterar kring Millicoms utveckling.
Jag var ägare innan debaclet från/med Kinnevik och jag var ägare under covid-19raset och jag är ägare idag och antalet TIGO-aktier i min portfölj har ej minskat, utan ökat. Min horisont är mycket, mycket lång och jag är beredd att utsätta min portfölj för den höga R/R som finns i Millicom.
När tillväxtgeografier diskuteras nämns framför allt Sydamerika och Afrika och i sistnämnda finns ett bolag som jag tror har gått under radarn för många – Jumia Technologies. Bolaget är ett afrikanskt IT-företag som tillhandahåller en e-handelsplattform på den afrikanska kontinenten. Företaget erbjuder marknadsplats, logistik, leverans, leverans och betalningstjänster. På marknadsplatsen erbjuds varor och tjänster av olika slag.
Som framkommer är det Afrikas svar på Sydamerikas MercadoLibre, som i sin tur ses som ett svar på USA:s – förlåt: världens – Amazon och på denna länk visas en video om bolaget och dess verksamhet.
Jumia har underpresterat index sedan börsintroduktionen i augusti 2019 och en av flera anledningar till detta är att bolaget har kämpat med bedrägeri på sina plattformar och tunna marginaler på några av sina marknader. Jumias intäkter växer dock fortfarande i en respektabel takt och företaget har en, enligt mig, övertygande plan för att vända saker på lång sikt.
För att öka marginalerna har ledningen valt att avyttra sin verksamhet från mindre lönsamma marknader, som Rwanda, Kamerun och Tanzania, för att fokusera på större marknader som Egypten, Nigeria och Sydafrika, där konsumenterna har större köpkraft och bättre tillgång till internet.
Internetanslutning är en stor drivkraft för att adoptera till detaljhandeln och Jumia är väl positionerad för att dra nytta av flera lovande projekt som syftar till att få fler afrikaner online (jfr. Hur MercadoLibre nu växer i en explosionsartad takt och detta tack vara ökad tillgång till IT-infrakstruktur i form av b.la. bredbandslösningar).
Den amerikanska teknikjätten Facebook har samarbetat med flera topp telekomföretag för att bygga en 23 000 mil internetkabel som heter 2Africa för att länka 16 afrikanska länder till Europa och Mellanöstern. Anslutningen förväntas gå live 2023, eller 2024, och kommer att sänka bandbreddskostnaderna och förbättra internethastigheter och tillgång på kontinenten - tre massiva ”triggers” för Jumias intäktsökning.
Jumia rapporterade resultatet för första kvartalet anno 2020 den 13 maj, och resultaten visar motståndskraft mitt i COVID-19-pandemin (även om denna ej har slagit lika hårt i Afrika som i västvärlden). Årliga aktiva kunder växte med 51 % till 6,4 miljoner, medan marknadsintäkterna ökade med 22 % till 19,1 miljoner euro (21,48 miljoner dollar).
Hur såg det ut i årsrapporten för räkenskapsåret 2019? När denna studeras framkommer att bolaget omsatte intäkter på 160 miljoner euro, vilket motsvarar en tillväxt på 24 % jämfört med 2018. Företaget ökade sin årliga aktiva kundbas under fjärde kvartalet till 6,1 miljoner, från 4,0 miljoner för samma period förra året.
Jumias GMV 2019 - det totala antalet sålda varor under perioden - minskade med 3 % till 301 miljoner euro under fjärde kvartalet.
VD, Sacha Poignonnec, tillskrev nedgången till ”återbalansering av affärsmix”, vilket innebär att utgifterna för kampanjer minskades. Företaget såg också en minskning av försäljningen av telefoner och elektronik, vilket påverkade GMV.
Kanske den ljusaste platsen i Jumias resultat 2019 var företagets förmåga att uppnå en bruttovinst på 1,0 miljoner euro efter avdrag för uppfyllande av kostnader under fjärde kvartalet. Dock gör det dem inte lönsamma inom samtliga av sina sektorer, då kostnaderna fortfarande är höga.
Det övergripande mönstret för växande intäkter och kunder YoY har varit konsekvent för Jumia, vilket ger mer fog för min tro att bolaget kommer att bli lönsamt, likt Amazon kom att bli.
Företagets förluster, som ökade 34 % 2019 till 227,9 miljoner euro, jämfört med 169,7 miljoner euro 2018, skrämmer, men här måste investerare våga lita till story och ha acceptans för nuvarande siffror. Negativ EBITDA för fjärde kvartalet ökade 5 % till 51,2 miljoner euro från 48,6 euro under samma period 2018. Nedan är ett axplock från Börsdata.
Det är ett högst intressant bolag och här får man en bra exponering inte bara mot Afrika/tillväxtgeografi, utan även en sådan som är inom det digitala. Likt alltid skall allt från klimatkriser till korruption, fattigdom et cetera lyftas fram som risker och dessa skall ej negligeras. Om man dels är införstådd i dessa, dels accepterar dem kanske bolaget erbjuder den R/R som man söker och är bekväm med? Jag äger inte aktier i detta bolag, men kommer att ha kvar det på min bevakningslista. Därtill kommer jag att titta lite extra på dem denna onsdag, då de släpper sin rapport för det andra kvartalet - det som har varit än mer drabbat av covid-19.
Äger du Jumia?