Blog Archive
Lågprishandel har länge setts som något mindre attraktivt att investera i dels då människor i allmänhet har fått det ekonomiskt bättre ställt de senaste åren med löneökningar samtidigt som inflationen var mycket låg, dels då många sett hur jättar såsom Amazon växer och tar allt fler marknadsandelar. Således har bolag såsom norska Europris, finska Tokmannin, amerikanska Dollar Tree och brittiska B&M European Value Retail inte setts som bolagen framför övriga att investera i. Dock kanske detta är på väg att ändras?
Ponera att vi kommer ha en inflation som kommer snitta cirka 5–6 % 2022 och åren därefter kring cirka 3 %. Ponera också att löneökningarna inte kommer stiga lika snabbt och kraftigt som inflationen. Allt annat lika betyder det att allt fler kommer ha det något sämre, rent ekonomiskt. Vissa saker kommer man fortsätta köpa – det som är värt något just för dem, såsom just den osten eller just den hudkrämen, men man kommer samtidigt söka billigare alternativ på de flesta basvarorna. Här kan Europris vara ett alternativ. Jag är inte någon expert på städ- och hygientillbehör, men såpa är såpa oavsett om det är märke X eller märke Y. Absolut ska man studera innehåll och eventuella farliga tillsatser, men jag hoppas min poäng levereras. 300 st av Dollars Stores bomullspinnar för 10 kr eller 50 st från märke Z för 15 kr? För många är mellanskillnaden på fem kronor mycket och många bäckar små gör att ekonomin går ihop envar månad.
Förvisso hotar Amazon, men frågan är hur stort och reellt det hotet egentligen är. Marginalerna på ett schampo motsvarande ICA Basic är näst intill obefintliga och hur många näthandlar dessa varor? Det är möjligt att man köper just basvaror om man samtidigt är på Amazon för att handla annat, såsom en stereo, en ny TV eller köttklor á la Wolverine eller Shredder. Dock tror jag det max går 2-3 på dussinet här. Amazon är nog inte heller så fokuserade på de basala, billiga basvarorna, utan siktar främst på att sälja sådant där de har en någorlunda marginal. Jag kan absolut ha fel, men så går mina tankar för stunden.
Det är ofta lätt att man fastnar i sin egen (livs)värld och vi som har investeringar som hobby, eller yrke, har det ofta relativt gott ställt. Med gott ställt menar jag att vi har råd med alla våra fasta kostnader samt att unna oss både det ena och det andra. Handen på hjärtat tror jag att du nu, bara sådär, skulle kunna klicka hem såväl ett PS5 som en totalt ”onödig” kabbelhållare till formen av en stormtrooper. Så är inte fallet för många i såväl Sverige som i andra länder. Långt ifrån. Det är den skara av människor som kommer bli än mer lidande med stigande inflation.
”In more difficult times, our concept should do well. When customers must watch their pennies, having good products at low prices is an advantage. A broad product range and low prices have been a relative market winner for many years – not only in Norway, but also in the rest of the world. Confidence in discount variety stores is increasing, and customers are ever more positive to trying private labels. While it used to be considered “cheap” to shop in such places, the “smart” customers are now flocking to this part of the market.” (Espen Eldal, årsrapport för räkenskapsåret 2021)
Europris har täckts av Börsveckan såväl i mitten av 2021 som i mars 2022. Jag rekommenderar dig att läsa dessa och kommer inte upprepa allt matnyttigt som de skriver. Kort sagt finns stabila finanser, en aktieägarvänlig ledning, en historik av att såväl ledning som styrelse har mer rätt än fel samt att de har en stark marknadsposition. Jag gillar framför allt att man har ett ägande i Ö&B med en option att kunna köpa ut hela bygget.
Studerar vi lite nyckeltal framkommer att de just nu handlas till ett P/E om 8,7. Detta är fortfarande lite coronadopat, men inte lika kraftigt som för 6 månader sedan. Under 2022 kommer vi få se en mer normalisering gällande vinst, kassaflöde, marginaler et cetera men oavsett hur jag räknar hamnar P/E inte över 10. Det finner jag lockande givet att de växer och har sin starka finansiella position (en sjunkande nettoskuld ska alltid hyllas).
Även om jag är emot relativvärderingar, för alla bolag är unika på sitt sätt, kan konstateras att Tokmannin handlas till P/E 10,9, Dollar Tree till 29,8 och B&M European Value Retail till 12,6
Europris PEG-tal ligger just nu på 0,25, vilket är bra. Dock är som sagt vinsten fortfarande lite dopad av Corona, men även om vi räknar med en lägre vinst blir PEG inte alls dyrt, speciellt inte för ett bolag som verkar inom en sådan stabil sektor (lite lös jämförelse med Axfood m.fl.).
Nedan bilder är från Börsdata, en tjänst jag varmt rekommenderar.
Jag äger inte aktier i Europris, men just nu lutar mycket åt att jag kommer ta in bolaget givet att kursen ej sticker iväg. Vad är dina tankar om sektorn i allmänhet, men Europris i synnerhet.
Jag har tidigare skrivit om varför jag inte tror på räntespöket, som föregås av inflation. Om det blir en sanning, en partiell sanning eller en ren och skär osanning återstår att se. Emellertid är det, som så ofta inom finansvärlden, mycket intressant att diskutera och reflektera kring.
Under vecka 30, närmare bestämt den 25 juli, publicerade Wall Street Journal en artikel som visade att USA:S befolkning minskar och antalet döda relativt nyfödda tar in på sistnämnda. Faktum är att USA:s befolkning enbart ökade med 0,35 % mellan 20 juli 2019–2020. Man kan även se att det är stater som bedöms som ”rurala”, dvs. mindre utvecklade relativt städer såsom New York, San Fransisco och Orlando är de som är mest drabbade.
Samma tendenser som ovan har vi sett i stora delar av världen, inte minst i Japan. Här börjar man få lite bukt på problemet, även om det är långt ifrån löst. Kina, som tidigare hade sin ”ett barn per familj”-doktrin har nu slopat denna och istället ökat till tre barn per familj.
Varför är detta ämne tillika dessa fakta så viktiga? Svaret är: ”av många anledningar”, bland annat för att en åldrande befolkning kommer vid pensionsålder att leva på just det, pension. Det betyder att de arbetsföra får bära ett ännu större last och givet att det finns färre att ersätta dem gör att det kommer bli än fattigare fattigpensionärer, än sämre statlig sjukvård och andra statliga tjänster.
En annan anledning är att befolkningstillväxt dels driver tillväxt, dels inflation. Fler konsumenter betyder fler produkter. Detta skapar en större efterfrågan. Om det finns färre människor som vill köpa ett Playstation femtioelva kommer färre sådana att produceras. Därtill kommer prishöjningar vara obefintliga. Vi har sett detta i lågkonjunkturer, men denna gång kan samma inträffa i en mer normaliserad konjunktur.
I diskussionen måste vi även ta med det jag skrev i mitt tidigare inlägg, nämligen att utveckling och teknik alltid drivs mot en produktion till lägre kostnad. Lägre produktionskostnad betyder, mer ofta än sällan, lägre pris till slutkund.
”Men det är väl bara att börja para sig igen”, tänker du? Absolut. Men betänk att 3–5 år med minskad befolkningstillväxt betyder 3–5 år när det kommer vara mycket (läs: jävligt) tight för de som arbetar och de som ska ha statlig finansierad vård, pension med mera.
Kina, som länge haft sin ”ett barn per familj”-politik kan komma att drabbas än hårdare. Betänk att det kan bli så mycket som 15 år där detta ”glapp” kan uppstå. Jag skriver ”kan”, för det behöver ej bli en realitet. Emellertid bör man som investerare vara medveten om denna befolknings-, produktions- och inflationsproblematik.
Lite makro är aldrig fel, eller hur?
Det har nog inte undgått någon om att marknaden tar höjd för en ökad inflation och med det eventuellt höjda räntor. Detta torde vara den främsta anledningen till att, framför allt, tillväxtorienterade bolag har tappat från mycket höga nivåer till mer ”normala” givet deras extrema tillväxt och, i de flesta fall, extremt lönsamma och kassaflödesgenererande utbud (tjänster/produkter). Inflation och räntor är makro och det sägs att man ska fokusera på bolagen och jag håller detta för sant. Dock är makro dels intressant, dels är det viktigt att förstå varför bolagens aktiekurser sjunker och varför dessa möjligheter(?) till inköp ges.
Att vi kommer få en högre inflation tror jag är en sanning utan modifikation. Jag tror också vi kommer så se s.k. ”inflationschocker”, såsom vi gjorde tidigare under våren. Emellertid tror jag att dessa kommer vara relativt kortvariga och att inflationen sakta, men säkert, kommer att ebba ut till att ligga kring 1-1,5 procent. På onsdag, den 16/6, kommer Powell göra sin stämma hörd och visst kommer alla att sitta och lyssna på varje stavelse. Det kommer absolut även bli lite räntesnack i Jacksonville den 5-8 augusti, då FED-ledamöterna samlar till möte för att ömsom klia varandras ryggar, ömsom se viktiga ut och se ut att göra nytta för deras höga löner. Dock tror jag inte det blir mer. Och skulle det bli mer pratar vi om räntor som i historiskt mått mätt är låga. Absolut är det ”nya tider” nu och en låg ränta idag kan vara lika ”straffande” som en på 4-5 procent förr var för de mer tillväxtorienterade, likväl… 0,5-1,75 procent torde vara det intervall som jag ser som en möjlighet. Tror… Om det nu ens blir några räntor att tala om.
Varför tror jag inte att det kommer bli en stor räntehöjning och att nuvarande rädsla kommer falla in under Buddhas ”This too shall pass”?
- Löneökningarna är låga och i vissa fall obefintliga. Förvisso börjar det nu komma rapporter om ökningar i USA, men är dessa enbart en tillfällighet, eller är de nu här för att stanna?
- Produktion och tjänsteutbud blir än mer billigare iom. alla förbättringar som ständigt sker. Detta leder till att priset till kund sällan höjs, utan mer ofta minskar. Således är ny teknik till sin natur deflationistisk.
- Utöver detta har vi en relativt hög arbetslöshet och i relation till att mycket inom produktion mer och mer övergår till A.I. samt blir än mer automatiserat kommer många, men långt ifrån alla, antingen tvingas till att skola om sig, eller sätta sig på en stubbe, beklaga sig och sedan rösta på de röda.
- I och med att de ”besuttna” blir ”mer besuttna” och de ”rika” blir ”mer rika” kommer en räntehöjning slå hårt mot båda läger. Mer troligt är att de förstnämnda har lån, på allt från bostad till bil och säkert sin PS5:a, och att sistnämnda har detsamma (i alla fall på hus och bil), men att de även har tillgångar som staten vill kunna tappa ur likt vore de en kran. En räntehöjning kommer slå hårt på båda, men framför allt på de besuttna. Vad leder detta till? Större klassklyftor. Och då är vi där igen; de rika har det så bra och måste ”straffas” med miljonärsskatter… jag orkar inte skriva om detta, för dessa hot(?) aka. förslag är så barnsliga och bakom all verklighetskontakt som finns. Säkert vinner de lite sympatier, men hos alla som har mer än två pommes frites på tallriken inser att det enda de (röda) gör är att skrämma de rika ur landet och med de öka skattebördan på de ”mindre” rika.
Drömscenariot för världens stater torde nog vara en inflation på ca 1-2 procent men med nollräntor. På det sättet finns kan de fila lite på de ofantliga lån som de tagit det senaste året.
Men vad vet jag. Jag är en enkel bonde från en bondehålla. Som jag skrev i inläggets inledning ska och är fokus på bolagen, men visst är det roligt att spåna i kaffesumpen? Risken med detta är, när man ej får rätt, att man får göra spåmännen i Dantes åttonde krets fjärde dike sällskap. Du vet, de som på grund av sina löger och falska profetior tvangs att vandra runt och runt med deras huvuden vända i 180 grader; ty de kunde ej se framåt så varför skulle då deras huvuden/blickar vara riktad(e) dit?
