Blog Archive
Lite om min strategi, placeringshorisont, tillväxtbolag mm.
Sedan jag kom upp i en utdelningsnivå som för mig är ”lagom” kom jag vid årsskiftet 2019/2020 börja fokusera mer på tillväxt. Med ”lagom” menar jag inte att jag kan leva gott på bolagens utskiftningar av pengar, utan mer handlar det om att överleva. Då jag ej har något intresse av att sluta förvärvsarbeta som lärare samt är relativt ung kände jag här att jag har skapat mig en stabil bas (lön + utdelningar). Givet denna bas har jag nu ett bra och pålitligt kassaflöde att fokusera med och mer på tillväxtfokuserade bolag. Utöver detta har jag en edge i form av tid. Jag har råd att ligga länge och, vilket absolut kommer inträffa, på minus. Så länge bolagen exekverar väl är det relativt irrelevant vad aktiekursen har för sig i det kortsiktiga perspektivet. För eller senare kommer ett bolags fundamenta visa sig i aktiekursen.
”In the short run, the market is like a voting machine--tallying up which firms are popular and unpopular. But in the long run, the market is like a weighing machine--assessing the substance of a company.” (B. Graham)
Att hitta och sedan behålla sina innehav är inte en lek, utan kräver såväl ihärdighet som tålamod. Därtill kräver det tilltro (till sin egen analys samt uppfattning om såväl omvärld, sektor som bolaget och dess ledning) och en optimistisk tro. Jag tycker Professor Kalqyl får med det bra då han hänvisar till John Harris, managing partner på fonden Sequoia; Imagination, resilience and thining like a business owner. Ja, den belästa ser mycket Buffett och Munger i detta. Detta är inte konstigt, då Buffett har en mycket bra och nära relation med nämnda Harris.
Som exempel på ovan och vikten av dessa insikter, egenskaper samt förmågor är att studera ett bolag såsom Amazon. Jag läste under min första semesterhelg ut boken Uppfinna och drömma – Lärdomar från livet och företagandet, som är ett sorts subjektivt utvalt Eldorado av aktieägarbrev, telegram, tal et cetera från Jeff Bezos från 1997 och fram t.o.m. 2020. Gång på gång återkommer Bezos till vikten av långsiktighet, tro och en vilja att alltid, alltid vilja utvecklas. Utveckling kräver uppoffringar, såväl på ett mer personligt som ekonomiskt plan. Ibland går det väl (AWS), ibland mindre väl (Fire Phone). Emellertid kommer ingen förlust utan möjlighet till lärdom, insikter och möjlighet till just utveckling. Just detta återkommer Bezos, Zuckerberg, Nadella med flera till gång på gång.
“Mistakes are a fact of life. It is the response to error that counts.” (N. Giovanni)
Vad är min strategi? Vad är min placeringshorisont? Vad är syftet med mina investeringar? Låt mig börja med förstnämnda. Att applicera ”buy & hold” tror jag kommer vara mer belönande än straffande, men jag är mer mot att applicera ”buy & build”. Även om det enbart rör sig om ett morfems skillnad är betydelsen – andemeningen – enorm. Buy & build betonar vikten av att följa upp och med bolagen och dess prestationer. Fortsätter de exekvera väl ökar du ditt innehav (givet att du finner pris/värde befogat). Utvecklas de inte enligt din analys eller hur du först hade föreställt är det din uppgift och på ditt ansvar att noggrant reflektera kring att skala/sälja av.
Ovan leder mig in på min placeringshorisont. Jag är mycket, mycket långsiktig. Ett kvartal, två eller till och med tre där bolaget möter motstånd är för mig att betrakta som normalt. Inget eller ingen är perfekt. Visst blir jag mer observant, men jag tror att det är viktigt att dels inse, dels acceptera att den perfekta kurvan utan minsta hack vare sig finns i bolagens liv eller i våra egna.
Kvar återstår nu syftet: Kortfattat är svaret – att skapa mig en ekonomisk trygghet som gör att jag har en frihet att, mer eller mindre, välja vad jag vill göra med min tid. Jag siktar inte på FIRE, men visst kommer jag förr eller senare att nå just ”FI” långt innan pensionsålder fylld. Utifrån detta har jag aldrig investerat all in i bolag med extrem hög direktavkastning (kommer i detta inlägg ej gå in på allt från skuld till utdelningsnivå, utdelningsttillväxt mm.), utan mer i bolag där jag har funnit tillväxt, utdelning (+utdelningstillväxt) mm. tillsammans har upplevts värt sitt pris. Som bekant är pris vad du betalar och värde vad du får. Detta värde kan ses, synas och tolkas på många sätt och inte bara bolagsspecifikt!
You cannot change your destination overnight, but you can change your direction overnight- (J. Rohn)
Ovan text är en mindre version av en längre jag har och som bara jag läser. Det är en del av ett dokument jag alltid läser innan jag gör en investering. I detta finns även andra punkter som skall bockas av, såsom vissa, enligt mig mer, viktiga nyckeltal. Ett av dessa är det fria kassaflödet (FCF).
Även här är låter jag Bezos agera pedagog (själv har jag ju semester…). Som framkommer talar det fria kassaflödet ett språk som rimmar mycket väl med långsiktighet, vilket även intäkter gör men som framkommer blir slutet mindre… hmm, ”lyckligt”. När allt kommer omkring är det teoretiska värdet av ett bolag summan av dess framtida diskonterade kassaflöden (DCF). Bilderna är tagna i aktieägarbrevet för räkenskapsåret 2004.
Tre bolag som jag har i min tillväxtorienterade del av portföljen är Pinterst, Unity samt Kaspi (sistnämnda bolag handlas via hantelefonorder mot London via AVA. Detta kostar 200 kr + växlingsavgift). De två förstnämnda har jag köpt in mig i under sen vinter och tidig vår samt skrivit om dem, medan sistnämnda köptes in ett par dagar innan bolaget passande nog var med i Market Makers (lyssna gärna!). Det var Alexander Eliassons (följ + presumera på hans subtrack) analys som fick mig intresserad och sedan dess har jag följt bolaget mer nära. Jag tänker inte skriva en analys här, utan finner att Market Makers podd samt Eliassons text mer än väl räcker för dig att utgå från. Det jag här vill lyfta fram är… ja, rätt gissat; det fria kassaflödet.
Då Börsdata, en underbar tjänst och där man alltid får svar, hjälp och adekvat feedback, tycks ha ett tillfälligt problem med Unitys senaste rapport(?) tog jag de sista två skärmdumparna från bolagets senaste Q1. Unity har inte samma fina trend som Kaspi och Pinterest, men när man läser hur/varför i deras rapporter får man bra svar på varför.
Nu är det fria kassaflödet verkligen inte allt. Men det är mycket och speciellt i bolag som ämnar att växa kraftigt och ”snabbt”. Viktigt i dessa är också att studera skuld, antalet aktier samt omsättning (dvs. översta raden). Skuldsätter sig bolaget och varför? Har de historiskt visat sig duktiga på att hantera skuld? Antalet aktier – är de duktiga på att hushålla på dessa och inte ösa ut optionsprogram efter varandra samt göra nyemissioner lika ofta som alla och envar byter underkläder? Omsättningen... visst gillar man svarta siffror på sista raden, men när ett bolag ska växa måste detta hamna lägre på prioriteringslistan.
Oavsett var du är och befinner dig i dina investeringar och oavsett hur länge du har hållit på är jag av uppfattningen att det alltid är bra och av vikt att då och då stanna upp och se var man spår och att man håller sig till den färdriktning man sedan länge stakade ut.
Embryot till detta inlägg kommer från min bloggkollega och vän – Miljonär Innan 30, som den 9 januari skrev ett inlägg om målsättningar. Precis som nämnda konstaterar är de första veckorna i januari en tid då näst intill alla och envar formulerar tillika skriver och presenterar mål. Dessa kan vara sådana som ”jag skall läsa minst 10 böcker” och ”jag skall göra en Ironman”. Många, bland annat The Dividend Story, har också skrivit om vikten att inte gå ut för hårt, men att vara dedikerade och hängivna. Jag tror vi alla har en bekant eller närstående som har bestämt sig för att ”ta tag i hälsan” och som därefter köpt gymkort, bokat en PT, beställt hem diverse kosttillskott, köpt de senaste idrottskläderna et cetera för att sedan lägga ned efter tre till fyra veckor.
Det som MI30 kommer in på är när man vill ha och sätta mål som inte så lätteligen låter sig mätas och där prestationen mer lyser med sin från- än närvaro. ”Jag vill ha ett mer lugnt år” – hur mäter man det? Vad definierar det? Visst kan man vara noga med att säga ”nej” till fler saker än vad man tidigare har gjort, men det handlar ändå om en känsla, vilket det inte gör när man bockar av den tionde lästa boken.
"[...]Många har också som mål att öka utdelningarna med X procent. Detta är såväl bra som mindre bra[...]"
Jag brukar sällan ha eller skriva ned mål såsom ”läsa 20 böcker” – inte för at jag tycker det är något negativt med förfarandet, utan för att det inte ger mig något. Det är behållningen av läsandet; innehållet som ger mig glädje, kunskap samt eskapism och om jag upplever detta av att ”bara” läsa ett tiotal böcker mår jag bra och således är mitt mål – att fokusera på ett välmående och utveckling – uppnått. Att addera är att jag är uppvuxen i en familj där läsning var en naturlig del av vardagen och således har jag alltid haft en bok på mitt skrivbord, viket jag vet och förstår att alla inte har.
Att ha som mål att läsa tio böcker riskerar att leda till att det blir mer jakt på att bocka av alla böcker, än att faktiskt LÄSA dem. Varför då inte sätta som mål att man ämnar läsa mer och då bestämma att X antal timmar i veckan vill jag lägga på läsning, må det vara en bok, tidning eller något annat, men X antal timmar skall ägnas till läsning(?). Även om timmar kan bli det man jagar ökar möjligheten att det är läsningen och behållningen av denna som hamnar i fokus.
Många har också som mål att öka utdelningarna med X procent. Detta är såväl bra som mindre bra. Bra då det går att mäta och uppnå (dvs. SMART), mindre bra då det, om det skall dras till sin spets, tvingar personen att kanske investera i bolag som just då har hög direktavkastning, men som i övrigt är allt annat än ett bra bolag. Varför då inte ha ett mer kvalitativt mål om att ”bara” öka utdelningen utan att nämna några exakta procent mer än att det skall överstiga inflationen?
”F*n – en månad kvar och jag ligger 1000 kronor back från mitt mål om en utdelningshöjning på 8 %. Jag ”måste” således köpa ännu mer i Y, även om de troligtvis kommer att sänka utdelningen nästa år samt de risker som bolaget just nu utsätts för…”
När jag arbetar med mål utgår jag från en måltavla, som jag reviderar envar år. Den är menad att vara en inspiration och motivationshöjare – inte att ge mig dåligt samvete eller att känna mig mindre lyckad om jag inte gör allt som jag hade hoppats/hade velat. Bilder, kärnmeningar och kärnord är mycket tacksamt att använda sig av, då de gör att hjärnan måste tolka, reflektera och bearbeta. När jag skapar min måltavla brukar jag sätta som riktlinje att det skall vara 7-10 bilder och/eller kärnord.
Som ett exempel kan tas Stina, som har som mål att utveckla och bli än mer insatt i yoga, umgås med sina vänner och familj mer, meditera, utvecklas inom investeringar samt att äta mer hälsosamt. Istället för att skriva ned och säkert ”glömma” dessa gör hon en måltavla, som hon dels skriver ut och sätter på kylskåpet, dels har som bakgrund på sin mobil och på andra ställen där hon vet att hennes ögon ofta fastnar.
Jag säger inte att ett visst förfarande är bättre, eller sämre, utan att vi alla har olika metoder. Välj den som passar dig bäst, men fråga dig alltid vad syftet är och var ärlig mot dig själv. Målen skall utgå från dig och skall inte vara till för att kunna ”skryta” om, utan de är enbart för ditt bästa; din utveckling.
Han: ”Jag har läst 10 böcker”.
Hon: ”Okej – och?”
Han, men med andra formulerade mål: ”Jag läste tre böcker i år och jisses vad intressanta och lärorika de var. Visst tog det tid, men men. Jag lärde mig bland annat X, Y och Z och detta kommer jag ha stor använding av."
Hon: ”Kul och bra!”
Vilket låter mest eftersträvsamt?
Resonerar jag fel?
Jag brukar årligen ha motivationsföreläsningar för alla nya elever som börjar på det gymnasium som jag arbetar på och idag, onsdagen den 8/1, skall jag ha en extrainsatt sådan för två olika RIG-skolor som är på besök (Riksidrottsgymnasium). Syftet är att hjälpa eleverna om vilka tankeknep de kan applicera då det känns tungt samt att hjälpa dem att se att det i mångt och mycket är som att träna och tävla i valfri sport, eller i andra liknande aktiviteter. Dessa föreläsningar brukar vara mycket uppskattade och det är ofta som elever stannar kvar, eller söker upp mig senare/senare under terminen, och berättar hur mycket hjälp som de har fått av föreläsningen.
Jag brukar börja med att spela upp denna film (3 min lång - se den!), vilken jag själv kan ta fram då jag behöver peppas/finna motivation. ”Whats stoping You?”. Denna fråga är central i allt som vi människor utsätter oss för där vi har en vilja att nå ett visst mål; ett visst resultat, men där vi liksom inte förmår att göra den ansträngning som krävs. Att synliggöra ursäkterna och analysera ifall de är rimliga, eller dåliga, sådana, är viktigt om man vill lyckas. ”Jag orkar inte”, ”det är för tidigt”, ”jag gör det i morgon” et cetera är nog några bland flera som både en och en annan känner igen? Ibland kan dessa ursäkter vara adekvata, men oftast är fallet det motsatta.
Det som jag ämnar trycka lite extra på för eleverna är att bakom all den framgång och all den utveckling som de, jag och alla andra vill nå finns ett berg av ”dolda bakomliggande faktorer”; motivation, målmedvetenhet, grit, dedikation, ihärdighet et cetera och att om man verkligen vill – verkligen vill – kan mycket, om än ej allt, uppnås.
Att skriva om detta på denna blogg och i denna sfär, där mer eller mindre alla reflekterar kring ekonomi, mening och mål med livet, sin egen plats i tillvaron, var man är och vart man vill bege sig, är som att slå in öppna dörrar, eller föreläsa för redan frälsta. Så varför författar jag dessa rader? Anledningen är den enkla, vilken all forskning pekar på, att människans hjärna behöver påminnas och uppdateras, för om så inte vore fallet skulle alla kunna läsa en bok och för alltid komma ihåg varje bokstav tillika ord; man skulle komma ihåg varje siffra i ett bolags årsredovisning et cetera.
Jag har gått på många minor i mitt liv och jag kommer fortsätta att så göra. När jag väl trampar på dem ser jag till att göra något gott av dem – misslyckas är något helt annat än att se det som ett statiskt misslyckande. Att se allt som lärtillfällen skapar inte bara en bättre harmoni i kroppen tillika knoppen och en lättare förmåga att kunna stå emot hinder, utan det leder också mer ofta än sällan till nya, större och mer kraftigare framgångar.
När jag ser på tidigare nämnd video och reflekterar kring vad det är som stoppar mig är svaret detsamma som den kommer fram till; det är jag och jag enkom. Jag är såväl min bästa allierade som värsta fiende och så länge jag har detta öppna förhållningssätt, vägrar ge upp på grund av ”dåliga” förklaringar/ursäkter kommer jag alltid att ta två steg fram och ett bak, istället för tvärt om.
Vad brukar du använda för verktyg för att då och då boosta dig själv?