För ett par veckor sedan tweetade jag om hur jag, inför den historiekurs jag driver, läste om valda delar ur Frankopans Sidenvägarna (för min recension, klicka här). Jag finner böcker likt nämnda, men även sådana som Sapiens, Big History, Svart Athena och Why Nations Fail är mycket givande att läsa (de flesta av dessa har jag recenserat). Samtliga ryms inom den relativt nya och framväxande genren ”Big History”, vars ambition är att skildra de större och mer långa penseldragen genom historien, snarare än detaljerna. Det syfte som författarna har är att visa hur olika händelser och utvecklingar har skapat olika fjärilsslag (fjärrilseffekten), vilka i sin tur har påverkat till nya händelse och så vidare.

Innan jul kom en ny bok – The Year 1000: When Explorers connected the world and globalization began - inom ämnet ut och jag har länge väntat på denna. Boken är skriven av Valerie Hansen som verkar som historieprofessor på Yale. I sitt bagage har hon b.la. en examen från Harvard.

Boken kommer lägligt iom. de handelskrig som kom att öka kraftigt då Donald Trump svors in som president den 20/1 2016 och i en tid när vi är många som tvivlar på makten och kraften av en globaliserad värld, visar Hansen hur nuvarande situation på intet sätt är ny samt att globaliseringen hittills alltid har övertrumfat det nationnära tillika regionala. Det är inte som så att bakterier eller virus inte har existerat tidigare och vid dessa tillfällen har inte separatismen och isolationen segrat, utan snarare har det globala samspelet ökat!

Genom hela mänsklighetens historia har människan alltid varit nyfiken. En önskan om att söka och finna nya platser, råvaror, kulturer et cetera är något som alltid har funnit med och i oss. Syftet har varit allt från handel till att utbyta tankar, lära sig nya kulturer, språk, religioner et cetera och detta finns kvar än idag, ty inget har ändrats. Jo, en sak som snarare ökar och möjliggör starkare, snabbare och mer omfattande globalisering; tekniken!

Har du läst Sidenvägarna kommer du känna igen mycket i denna bok, men också mycket kommer presenteras ur nya perspektiv. Som Frankophan betonar Hansen Kinas roll såväl då som nu och visar att utan detta väldiga rike skulle vi idag inte ha den utveckling, teknik med mera som vi har. Även om det år 1000, då högmedeltiden var den epok som rådde, inte var som så att ”vanliga människor” reste kors och tvärs likt vore de en Stig Helmer, var det dock tillräckligt med upptäcktsresare och handelsmän som så gjorde och det var deras import tillika export som kom att lägga grunden för hur vi i väst fick kunskap om främmande marker i fjärran Asien.

Hansen är också noga med att hylla samt betona entreprenörer och deras roll – dessa individer som mer såg möjligheter än hinder; de som var agila och dynamiska istället för stela och statiska. Det var dessa som kom att leda globaliseringen och det var således de som kom att dra störst (ekonomisk) nytta av den. Hansen förklarar att exakt detsamma gäller idag; entreprenörer, såväl unga som äldre, är förvisso de som utsätter sig för en stor risk, men också de som dels driver (teknik)utvecklingen framåt, dels de som skor sig på sina ansträngningar.

Har du läst böcker såsom de jag tidigare i inlägget redogjorde för kommer inte mycket att vara nytt, men jag finner ändå de nya perspektiven, exemplen, skildringarna samt betoningarna gör denna bok läsvärd. Om inte annat torde den nog ge pluspoäng att ha i den synliga/offentliga bokhyllan när gäster kommer. Vill du, likt jag, "förstå" hur "allt" hänger samman på ett mer överskådligt och övergripande plan är denna bok väl värd sin tid.