Den sura börsen svider för småsparare med investeringssparkonton som måste betala skatt på sina värdepapper oavsett om kurvorna pekar uppåt eller nedåt.  Nu hotar dessutom en rejäl skattesmäll den populära sparformen – som utifrån nuvarande ränteläge skulle beskattas dubbelt så högt som i dag.

Börsåret 2022 har hittills gått i moll med Stockholmsbörsens breda index OMXSPI ned 15 procent sedan årsskiftet. Om de röda siffrorna står sig svider det sannolikt lite extra för de småsparare som valt sparformen ISK, investeringssparkonto. Kontotypen beskattas nämligen, till skillnad från en traditionell depå, årligen oavsett om avkastningen är positiv eller negativ. 

Som lök på laxen ligger dessutom en kraftig skattehöjning i korten för ISK-spararna, som ränteläget ser ut nu.

När ett investeringssparkonto, ISK, ska beskattas räknas en schablonintäkt fram utifrån kapitalunderlaget, som lite förenklat kan beskrivas som ett över året utjämnat totalvärde för innehaven på kontot. Schablonintäkten beskattas sedan med 30 procent.

Hur stor andel av kapitalunderlaget som ska räknas som schablonintäkt är i sin tur direkt kopplat till den så kallade statslåneräntan, som Riksgälden fastställer utifrån statens genomsnittliga ränta för långsiktiga lån.

Myndigheten reviderar statslåneräntan varje vecka, men det är räntesatsen som spikas den 30 november som avgör vilken ränta som ska användas för skatteberäkningar inklusive beskattningen av ISK under nästkommande inkomstår.Schablonintäkten för ett ISK bestäms sedan som statslåneräntan plus en procentenhet, där summan som lägst får landa på 1,25 procent. I fjol låg statslåneräntan på 0,23 procent per den 30 november. Det medför att skatten på kapitalunderlaget på ett ISK, då den 30-procentiga skatten dras på schablonintäkten, landar på 0,375 procent.

Nästa år talar dock mycket för att den skattemässiga bilden kommer att se betydligt bistrare ut för ISK-sparare. Sedan november i fjol då statslåneräntan spikades till 0,23 procent har mycket hänt. Inflation och förväntningar om allt fler och snabbare räntehöjningar från centralbankshåll har marknadsräntorna skjutit iväg rejält.Det har gett avtryck i statslåneräntan, som vid Riksgäldens senaste uppdatering för knappt en vecka sedan uppgick till 1,45 procent.

Den innebär att den för ISK-skatten avgörande räntesatsen mer än sexfaldigats på mindre än ett halvår. Utifrån nuvarande statslåneränta skulle schablonintäkten på ett ISK landa på 2,45 procent. Efter den 30-procentiga skatten ger det en skattesats på 0,735 procent på kapitalunderlaget, vilket är nära en fördubbling från nuvarande nivå. Om det nuvarande ränteläget står sig fram till den sista november, då statslåneräntan och därmed nästa års ISK-skatt definitivt spikas, återstår att se.