Avblåste noteringen nu gör bolaget miljardsuccé utanför börsen.
Vindkraftsbolaget OX2 är stor vinnare på rekordinvesteringarna i vindkraften. Omsättningen rusar och nu väntar fortsatt mångmiljardexpansion både i Sverige och utomlands. Det avslöjar vd Paul Stormoen som ifrågasätter de partier som vill se mer kärnkraft i Sverige. Många känner nog inte ens till OX2 eftersom de inte är noterade. Men OX2 har haft en fantastisk utveckling de senaste åren.
Energibolaget som från början hette O2, men 2014 bytte namn till OX2, startades av entreprenörerna Johan Ihrfelt och Thomas von Otter för femton år sedan. 2010 fanns långt gångna planer på en börsnotering, som dock avbröts på grund av bland annat bristande intresse från de finansiella institutionerna. Men företaget som utvecklar, bygger och förvaltar förnybar elproduktion, främst vindkraft, har fått upp farten och i flera år slagit nya rekord i både försäljning och vinster.
Förra året nästan fördubblade OX2 omsättning till drygt 4,1 miljarder kronor. Därmed fortsätter tillväxt där omsättningen ökat med i snitt över 50 procent per år de senaste fyra åren.Resultatet före skatt nådde också en ny toppnotering med 363 Mkr 2018. Det innebar ett vinstlyft med över 50 procent från förra rekordet 2017.
”Vi ser inga tecken på avmattning utan räknar med att fortsätta växa både i år och flera år framåt. Jag tror att vi kan mer än fördubbla omsättningen till över 10 miljarder kronor inom fem år. Nästa steg i expansionen är att gå in i Polen, där ju kolkraften hittills dominerar”, säger Paul Stormoen.
Det är genombrottet för vindkraft som uppges ligga bakom den explosiva tillväxten och OX2 är den kanske enskilt största vinnaren när alltifrån bolagsjättar som Ikea till utländska pensions och infrastrukturfonder vill ha hjälp att bygga och driva vindkraftsparker i bland annat Sverige.
”Sverige är faktiskt det land i Europa där det just nu byggs mest landbaserad vindkraft. Och det är faktiskt vi på OX2 som bygger klart mest på marknaden”, säger Paul Stormoen. Just nu bygger OX2 14 vindkraftsparker i Norden för motsvarande runt 12 miljarder kronor, varav lejonparten i Sverige. Anläggningarna får en samlad effekt på drygt 1000 megawatt, vilket är mer än Ringhals 2, den reaktor som av lönsamhetsskäl stängs för gott senare i år.
”Teknikutvecklingen för vindkraften är oerhört snabb, med ökad effekt och drastiskt sjunkande kostnader. Faktum är att vi i dag i Sverige bygger utan statligt stöd, enbart på marknadens villkor och billigare än någon annanstans”, säger Paul Stormoen.
Att Moderaterna, Kristdemokraterna och även Liberalerna tydligt argumenterar för att ökad kärnkraft i Sverige är oroväckande, anser han.
”Det är helt fel väg och obegripligt eftersom dessa partier brukar vilja ha fria marknader och konkurrens. Att bygga ut kärnkraften kommer att kräva massiva statliga stöd”, säger Paul Stormoen.
”Att på det sättet bryta mot energiöverenskommelsen i Riksdagen kan samtidigt hindra att vi fortsätter att ta vara på vindkraftens enorma potential att med billig och förnybar el både klara klimatomställningen och samtidigt fortsätta skapa jobb och tillväxt genom att attrahera elintensiv industri.”
Er nuvarande intjäning skulle väl kunna motivera en värdering på miljardbelopp börsenr nu ett alternativ? ”Det vore fel att utesluta, men är inte aktuellt. Våra ägare är nöjda med utvecklingen och vårt fokus är att fortsätta växa och skapa vinster och samtidigt bidra till att klara klimathotet”, säger Paul Stormoen.
Det måste bli enklare att äga elbil för att få det stora genombrottet.Fossila bränslen går mot sin död. Det tror drivmedelskoncernen OKQ8 som nu startar en storsatsning på laddning av elbilar, både på alla sina hundratals mackar och utanför.
”Elbilar kommer att vara av central betydelse i framtidens mobilitet. Vår breddning är därför ett enormt stort och samtidigt nödvändigt steg för att vi ska kunna fortsätta vara relevanta för kunderna och på sikt kunna överleva som ett framgångsrikt företag”, säger Helen Axelsson, chef för företagsförsäljningen på OKQ8.
Koncernen är en av landets största drivmedelskedjor. Men affärsmodellen som hittills byggts kring att sälja fossil bensin och diesel på stationer runt om landet går mot sin undergång och måste därför breddas och utvecklas, bedömer OKQ8.
Sverige har en klimatlag och ska bli nettonollutsläppare och vi ser inte att fossila bränslen har någon framtid. Vi har börjat resan att ställa om till förnybara drivmedel som HVO, E85 och biogas, men vår bedömning är att också att olika laddbara bilar kommer att få ett stort genombrott vilket vi ser som en stor möjlighet”, säger Helen Axelsson.
Efter intensiva analyser och förberedelser under mer än ett år har bolaget nu beslutat att på allvar satsa på att bli en ledande aktör även inom laddning av elfordon.
Bland annat är målet att samtliga drygt 700 mackar i Sverige förses med laddmöjligheter inom fem år”, säger Helen Axelsson, och bedömer att det kommer att kräva investeringar på flera hundra miljoner kronor.
Men i den satsning som nu ska rullas ut går OKQ8 också långt utanför sina stationer.
”Alla som har laddbara bilar inser snabbt att man måste kunna ladda både hemma, på jobbet och andra ställen. I dag finns det alldeles för få laddplatser och dessutom är det en uppsjö av olika system och appar vilket bromsar utvecklingen och skapar frustration. Det måste bli enklare att äga elbil för att få det stora genombrottet”.
För att möta det har OKQ8 tagit fram ett helhetskoncept för elbilsladdning med bland annat laddutrustning, laddboxar, installation och drift samt laddning utanför hemmet. Och koncernens drivmedelskort ska kunna användas även i samband med laddning.
Hur målen ser ut vill OKQ8 inte avslöja.
”Men det är klart att vi har höga ambitioner och förväntningar. Elektrifieringen av fordonsflottan har bara börjat och efterfrågan på laddning kommer att explodera. Vi tror att stora företag med stora fordonsflottor kommer att vara tidigt ute, men att genombrottet kommer även bland privatpersoner”.
Rapportfloden innebär i regel en rad kraftiga kursreaktioner, varpå sparare ofta avråds från att handla på kvartalssiffrorna. Långsiktiga sparare som hoppas kunna gå in i bolag innan eventuella rapportlyft kan ta rygg på analytikernas riktkurser innan rapporterna publicerats...
Analytikerrekommendationer, där proffsen räknar med stigande kurser.
I topp hittas forskningsbolaget Bioarctic, där riktkursen på 173 kronor är hela 189,5 procent över måndagens kurs.
Övriga pallplatser upptas även de av forskningsbolag:
Alligator och Hansa Biopharma som bedöms ha uppsidor om nästan 162 procent respektive 145 procent.
Därefter är det ett större glapp ned till specialistläkemedelsbolaget.
Medivir och forskningsbolaget Oncopeptides. Det förstnämnda spås klättra nästan 99 procent till 43 kronor per aktie, medan det sistnämnda har potential att stiga med 86 procent, enligt analytikerna.
Den tungviktare som placerar sig överst sett till kurspotential är bilsäkerhetsbolaget Veoneer, med en uppsida om 83 procent. Andra tyngre pjäser är mediebolaget MTG, försvarskoncernen Saab och ståljätten SSAB, där riktkurserna är 57, 54 respektive 50 procent över rådande kurs.
Tre av bolagen inom spelbranschen hittas inom topp 20. Kindred ska stiga med 55 procent, enligt experterna, medan Leovegas och Betsson har kurspotential om knappt 41,6 respektive 37,5 procent.
Får se hur mycket rätt Analytikerrekommendationer, där proffsen räknar med stigande kurser?.
Se upp med oktober börsens spökmånad.
Oktober, årets skräckmånad med historiskt många dramatiska ras, fick en turbulent börsstart. Onsdagen blev årets sämsta dag hittills för Stockholmsbörsen, som backade med resoluta 2,5 procent i spåren av dystra inköpschefsindex för både Sveriges och USA:s industri.
På torsdagen stod det även klart att ISM:s inköpsindex för tjänstesektorn kom in lägre än vad analytikerna räknat med. Ytterligare en kalldusch för aktiemarknaden. Handelsveckan avslutades ändå med försiktig optimism, tack vare den månatliga amerikanska jobbstatistiken som i princip låg i linje med förväntningarna och som presenterade den lägsta arbetslöshetsnivån på 50 år.
Nästa vecka blir minst lika nervös,
Nu när kvartalsrapporterna närmar sig blir det mycket fokus på förväntningar. Framför allt på verkstadsbolagen som känner av utvecklingen i den globala konjunkturen.
Uttalanden från centralbankerna kommer att analyseras ytterst noga för att upptäcka möjliga tecken på mer penningpolitiska stimulanser.Bland annat ska den amerikanske centralbankschefen Jerome Powell tala under veckan som kommer. Det aviserade handelsmötet mellan USA och Kina, den 10–11 oktober, blir också avgörande för stämningen på marknaden. Det finns visst hopp om förhandlingsvilja mellan ledarna för världens största ekonomier.
Inbromsningen och att handelskriget börjar slå igenom ordentligt i industrin bör göra Donald Trump lite stressad. Han siktar på att vinna presidentvalet nästa år och vill inte att börsen rasar eller att USA går in i en lågkonjunktur.
Jag tror att det finns en hyfsad chans att man helt enkelt kommer överens om att Kina åtar sig att importera en viss mängd amerikanska spannmål mot att USA skjuter upp tullarna som ska införas i mitten av oktovber. Det skulle innebära en viss lättnad för marknaden.
Utvecklingen kommande dagar sätter tonen för handelsveckan.
Alla väntar på att bolagen ska lämna sina kvartalsrapporter, då få vi mer fakta på bordet. Fram till dess kommer Trumps twittrande och utspel i handelskonflikten ha stor påverkan på börserna.
Vi bör även räkna med att det kan komma nya vinstvarningar. Det räcker med en ganska liten nyhet för att få ett stort gensvar på börsen. Alla känner en osäkerhet inför vart konjunkturen är på väg, så varje signal som pekar åt något håll har kraftfull påverkan.Samtidigt vill jag avdramatisera senaste tidens slagiga läge.
Svenska folket behöver skuldbanta, det anser åtta av tio svenskar.
Ytterligare skärpning av amorteringskraven är det förslag som är mest populärt.
Var tredje svensk tycker det är mycket viktigt att hushållen drar ned på sina skulder. Sammanlagt 83 procent anser det är mycket eller ganska viktigt att vi skuldbantar. Det visar en undersökning av Demoskop, som genomförts på uppdrag av SEB.
Det är en fråga som diskuterats intensivt. Antingen för att man själv har stora lån och funderar över hur riskfyllt det är, eller för att man är orolig för att skuldsättningen är att betrakta som en samhällsrisk. Många svenskar minns krisen som följde efter Lehmankraschen 2008. ”Den tjänar som påminnelse om vad stora skulder och svag återbetalningsförmåga kan göra med privat och samhällsekonomin.”
Enligt SEB:s mätningar via Demoskop är den genomsnittliga skulden i förhållande till bostadens marknadsvärde, hos hushåll som har bolån, 42 procent i år. Under de nio senaste åren har nivån pendlat mellan 40 och 46 procent. Toppnivån uppmättes hösten 2014.
Synen på skulder skiljer sig något åt beroende på åldern. I gruppen över 50 år är det flest hushåll som vill se skuldbantning. ”De har i genomsnitt en mer konservativ inställning till lån och är mindre skuldsatta än yngre hushåll”.
Uppdelat på inkomst är höginkomsttagare mer skeptiska till skulddämpande åtgärder jämfört med andra grupper.
Varannan individ anser att en begräsning av ränteavdragen skulle vara en bra skuldbegränsande åtgärd. ”Det finns en förståelse för en nedtrappning och med dagens låga ränteläge skulle en stegvis avtrappning vara hanterbart.”
Däremot är det tummen ned för helt slopade ränteavdrag. Fyra av tio anser att det vore ganska eller mycket dåligt.
”Att slopa ränteavdragen över en natt är en helt annan sak. Även om räntorna är låga så har många hushåll så pass stora lån att ett slopande skulle bli mycket kännbart”.I likhet med många av hushållen är SEB:s privatekonom skeptisk till om bolånetaket skulle sänkas från dagens nivå på 85 procent.
”Det skulle ytterligare öka kraven på kontantinsats och därmed skulle problemen för dem som vill in på bostadsmarknaden öka. Det finns också risk att det skulle spä på ökningen av blancolån, vilket kan skapa fler problem än det löser”.