Det är viktigt att ha en genomtänkt ”bottenplatta” i aktieportföljen för att få en hög avkastning på lång sikt.”Titta på den fina investmentbolag vi har i Sverige, som Latour eller Investor. De har slagit börsen ordentligt de senaste tio åren. Lägg de bolagen som grund i portföljen så får du en naturlig diversifiering och låt dem ligga där”.
En fördel av en långsiktig placering är att det går att dra nytta av den så kallade ränta på ränta-effekten, det vill säga räntan på avkastningen. Erik Hermansson ger ett exempel på vad som skulle hända om ett samlat barnbidrag över 16 år, motsvarande 240.000 kronor, skulle placeras långsiktigt.
Om du skulle placera dem i 64 år till när barnet går i pension utan att röra dem alls och få rimliga 6 procent i avkastning, så skulle det ge 10 miljoner kronor. 10 procent i avkastning och det är 100 miljoner, eller 14 procent så är det 1 miljard. Det är ränta på ränta-effekten.
En långsiktig portfölj minskar även risken för att tajma toppar på marknaden fel och ökar chansen till en bra avkastning för den som inte är villig att lägga ner mycket tid på att bedöma marknadsläget.Jag tror att majoriteten av privatsparare skulle trivas bättre och få en bättre avkastning av att inte försöka tajma för mycket. Ett vanligt misstag är att försöka tajma toppar en marknad går oftast längre än vad man tror.
För den som ändå vill köpa och sälja mer kortsiktigt är rådet att titta gå in på en tidig marknad, snarare än att tajma en topp.
Och när ska man sälja?
”En vanlig psykologisk fälla är att man säljer vinnaraktierna för tidigt. Det finns en ökad riskaversion i vinnaraktierna, medan man är mer riskbenägen i förloraraktierna. Hoppet är det sista som överger oss och människan har en tendens att ligga kvar i förloraraktierna alldeles för lång tid”.
Omställningen börjar med bränslet.
Fossila bränslen i bygg och anläggningssektorn ligger bakom stora utsläpp, men när branschen nu arbetar för att ställa om finns det en lättillgänglig och enkel lösning.
Danmark lade nyligen fram ett lagförslag som ger enskilda kommuner rätt att förbjuda fordon på byggarbetsplatser från att köra på fossila bränslen. När omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle går allt snabbare ställs fler branscher inför påtryckningar om att minska sin miljö- och klimatpåverkan, både från politiker, allmänhet och företag. Bygg- och anläggningssektorn är, som det danska exemplet visar, inget undantag.
Bygg- och anläggningssektorn är en viktig del av samhället, den omsätter över tusen miljarder kronor per år och har stor betydelse för den svenska ekonomin. Branschens storlek ger dock även upphov till omfattande klimatpåverkan. Enligt rapporten ”Klimatpåverkan från byggprocessen” beräknas bygg- och anläggningssektorns årliga utsläpp vara 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter, nästan lika mycket som alla inrikestransporter. Hälften av transportvolymen i stora svenska städer är relaterade till byggen enligt Trafikanalys.
Tillverkningen av byggmaterial ligger bakom majoriteten av utsläppen, både stål och cement är resursintensiva att framställa. En annan källa är de olika fordon som används i bygg- och anläggningssektorn. De orsakar runt 20 procent av de totala utsläppen eftersom de i regel körs på vanlig fossil diesel. En omställning till eldrift är ett alternativ men en sådan tar tid. Nya fordon måste införskaffas, vilket också innebär stor miljöpåverkan och det kräver omfattande investeringar av företagen.
Det finns en enklare lösning som är tillgänglig redan nu. En lösning som exempelvis används på bygget Ebbepark i Linköping. Här pågår ett pilotprojekt för fossilfrihet där man byter ut fordonsparkens drivmedel. Leverantören Energifabriken har monterat upp en mobil tankstation på platsen med Neste MY Förnybar Diesel, även kallat HVO100.
Neste MY Förnybar Diesel är ett fossilfritt biobränsle, med mycket goda köldegenskaper. Bränslet kan tankas i alla dieselmotorer och blandas med fossil diesel i valfri mängd, eftersom de två bränsletyperna har samma kemiska sammansättning. En viktig fördel för många professionella användare. Neste MY Förnybar Diesel uppfyller även typgodkännandet för den amerikanska dieselstandarden.
Att gå över från fossil diesel till rent Neste MY ger stora miljövinster i form av en minskning av växthusgasutsläppen upp till 90 procent och en avsevärd minskning av de lokala utsläppen. Bränslet framställs av avfall och rester, som exempelvis animaliska fetter från kött- och fiskindustrin, samt matolja. Neste MY Förnybar Diesel produceras av det finska bolaget Neste, världens största leverantör av förnybara bränslen.
Byggbranschen har mycket att vinna på att byta ut sitt fordonsbränsle till fossilfritt. Med Neste MY Förnybar Diesel kan det göras enkelt utan nyinvesteringar eller kostsamma modifieringar av befintlig fordonspark. Det har aldrig varit enklare för bygg- och anläggningssektorn att bli en del av omställningen till fossilfritt, bara att tanka och köra. Läs mer om förnybart bränsle
Läs mer: Var kan jag tanka Neste MY Förnybar Diesel (HVO)?
Bli inte lurad under reor som Black Friday och mellandagsrean.
Du får det du betalar för, brukar jag säga när personer i min omgivning vill veta om en specifik produkt är prisvärd eller inte. Jakten efter det perfekta klippet verkar vara en enorm drivkraft hos många, och när det lackar mot jul är det här något som blir extremt tydligt.
Men är det verkligen så att några få lyckliga kunder, kanske de som står längst fram i kön, har turen att få den där tv:n, datorn eller kanske drönaren till riktigt bra pris långt under vad produkten egentligen är värd?
Givetvis inte, med något enstaka undantag som till exempel en illa marknadsförd auktion. Här är några vanliga knep branschen använder för att blåsa dig på ”rean”.
1. För högt ordinarie pris
Att det står ”30 procent rabatt” betyder inte alltid att varan kostar 30 procent mindre än vad den i normala fall är värd. Egentligen säger det bara att handlaren innan rean hade satt en prislapp som gjorde den här stora procentuella sänkningen möjlig.
Det priset i sig kan ju vara på tok för högt, vilket det ofta också är. Ett vanligt knep är just att man strax innan rean drar upp priset för att sedan sänka till en mer normal nivå.
Lösning: Använd prisjämförelsetjänster som till exempel Prsjakt för att få koll på vad normalpriset är.
2. Gammal, utgången produkt
Hur kul är det att komma hem och upptäcka att den där snygga tv:n du köpt, kanske utan den vanliga ångerrätten, är över ett år gammal? Att den har ett segt och föråldat smart-tv-gränssnitt och att den kanske inte ens är kompatibel med ditt sprillans nya CI+-programkort?
Är det tokbilligt handlar det ofta om en produkt som ersatts av minst en generation nyare modell, och som redan tappat värde ordentligt. Googla på produktnamnet och lägg några minuter för att undersöka saken.
3. Icke fungerande lägsta pris-garanti
Hittar du din nyinköpta tv billigare hos en konkurrent veckan efter att du själv handlat? Det låter väldigt bra med lägsta pris-garanti, men det är ytterst sällan den går att utnyttja.
En modell som innan reasäsongen har en viss beteckning kan ha fått en ny några veckor senare för att undvika just den här typen av återförsäljarproblem. Men det är också vanligt med finstilta regler om andra saker som måste uppfyllas för att lägsta pris-regeln skall vara giltig. Vilket den nästan aldrig är.
Lösning: Läs det finstilta, fråga försäljaren om vilka regler som gäller. Våga vara ifrågasättande.
4. Lockvaror
Du läser om den där drömdatorn som skulle vara perfekt för dig, för bara 2 995 kronor. Väl i butiken, strax efter att butiken slagit upp portarna inser du att varan är ”slutsåld”. Men för bara en femhundring mer kan du få en nästan likadan produkt.
Spara pengar och energi
När kylan kommer är det hög tid att se över värmeekonomin. Solceller och värmepumpar lockar, men glöm inte enklare åtgärder som isolering, sänkt värme och snålspolande munstycken. Investeringen betalar sig på mellan två och fyra år.
Efter en lång period med kraftigt stigande elnätsavgifter, höjda energiskatter och högre spotpriser på el blir intresset för energibesparande åtgärder allt hetare.Även om marknadspriset på el kan gå både upp och ned på kortare sikt är det klokt att ta höjd för dyrare el framöver. Exempelvis visar en prognos fram till 2030 från elhandelsföretaget Bixia på väsentligt dyrare el. Befolkningsökningen i kombination med bland annat allt flera elintensiva datacenter i Norden samt påverkan från en snabbt växande elbilsmarknad driver upp efterfrågan på el i Norden.
Samtidigt så består drygt hälften av hushållens elnota av skatter. Elskatter är en populär finansiering av klimatreformer, så sannolikt lär skattetrycket på el öka framöver. För att hålla ned de växande elnotorna kan småhusägare satsa på energieffektivisering.klimatrådgivare i Stockholm, slår ett slag för att ta ett helhetsgrepp på energin. Allt från att sänka värmen inomhus och täta dörrar och fönster till lite större investeringar i värmeteknik bör granskas.
”Titta runt på olika alternativa investeringar, fastna inte för det första bästa. Det kan ju finnas smartare alternativ för just ditt hus än just en värmepump, nya fönster eller solceller”.I ett svenskt genomsnittshus används ungefär 23.000 - 25.000 kilowattimmar el per år om det värms med direktverkande el. Kostnaden för det ligger runt 27.000 kronor. Ungefär hälften av energin går till uppvärmning och resten till varmvatten samt hushållsel.
Att sänkt inomhustemperatur är en bra första åtgärd, dessutom helt gratis. Med 1 grads sänkning sparas cirka 5 procent på uppvärmningen vilket ger en besparing på 700 kilowattimmar per år för ett normalstort hus. I dagsläget motsvarar det cirka 800 kronor. Varmvatten är en annan hjärtefråga för energirådgivaren.
En ofta förbisedd åtgärd är att installera snålspolande vattenmunstycken. En installation som kostar mellan 3.800 kronor och 8.000 kronor kan spara cirka 1.560 kilowattimmar. Investeringen betalar sig på mellan två och fyra år”, säger Ted Lundberg. Svenska småhusägare är pigga på att investera i tekniska lösningar för att spara energi. Olika typer av värmepumpar och kaminer har länge varit en stor marknad.
På senare år har solceller seglat upp på topplistan. Klimatsmart uppvärmning, bidragsmöjligheter och fallande priser lockar. I grafiken visar Di två översiktliga exempel på vad tekniska investeringar kan resultera i. ”Är huset modernt, väl underhållet med effektiv värme och har ett bra inneklimat kan det vara intressant att titta på solceller. En vanlig avkastning på investeringen ligger mellan 5 till 7 procent om året”.
Solceller används dels för att producera och använda egen el, men möjligheten att kunna sälja överskottsproduktion under soligare årstider finns också. Det gör investeringen mindre känslig för elprisförändringar.”Priset på din solel kommer inte kosta mer än du betalat för anläggningen. Stiger elpriserna stiger även inkomsten från den el du säljer till elbolaget”.
Att elbolag som Vattenfall och möbeljätten Ikea nu har gett sig in i matchen om solcellsanläggningar borgar för prispress, samtidigt som solceller blir allt mer effektiva.
Dessutom finns det två stödmöjligheter att välja på för hushållen. Rotavdraget går att använda, vilket sänker arbetskostnaden med 30 procent vid installationen. Alternativet är att söka investeringsstöd som uppgår till 20 procent och söks hos länsstyrelsen. Väntetiderna är dock långa och det finns inga garantier att pengarna räcker till alla som söker. Det går inte att kombinera rotavdrag med investeringsstödet.
Hur lönsam en solcellsanläggning är avgörs bland annat av livslängden och elproduktion. Enligt Vattenfall har en genomsnittlig solcellsanläggning på ett småhus betalat sig på 15 år och livslängden uppskattas till 30 år.
Energi- och klimatrådgivningen i Stockholm uppskattar att totalkostnaden för solel uppgår till 15.000 till 20.000 kronor per installerad kilowattimme. En anläggning på en kilowattimme tar upp cirka sju kvadratmeter takyta och producerar ungefär 800 till 1.000 kilowattimmar per år i ett bra läge.
Värmepumpar utnyttjar skillnaden mellan ute- och innetemperatur för att utvinna energi. Den billigaste tekniken är luft-luft, vilket innebär att inomhusluften värms upp. ”Om ett normalstort hus har direktverkande el, öppen planlösning och kompletteras med luftvärmepump sparas cirka 6.000 kilowattimmar per år”.
Betala direkt för att inte gå vilse i kreditdjungeln.
Konsumenter uppmuntras att handla på kredit och annonser lockar med snabba lån. Samtidigt växer svenskarnas skulder lavinartat hos Kronofogden. Betala direkt för att inte gå vilse i kreditdjungeln, uppmanar experten. Men det finns några tillfällen då ”köp nu, betala sedan” faktiskt är bästa alternativet.
”Köp nu, betala sedan!” pumpas ut från butikernas hemsidor och i reklamen. Och det är ett upplägg som många konsumenter uppskattar.
”För konsumenter som har bra koll på sin ekonomi kan det vara bra att ha den möjligheten. Man tycker att det är bra att få en sammanställning i slutet av månaden, och när man handlar på kredit har man ett extra skydd i konsumentkreditlagen”.
Beställer man varor från sajter utomlands där man är osäker på företaget, eller flygbiljetter från bolag som riskerar att gå i konkurs, rekommenderar hon till och med att man använder kreditbetalning. Säger konsumentjuridisk expert hos Sveriges Konsumenter.
Men den växande trenden med att handla på avbetalning har en rejäl baksida. Under 2018 kom rekordmånga krav på obetalda skulder in till Kronofogden, över 1,1 miljoner. Unga personers nätshopping stod för en stor del av ökningen.
”Vi har en stor grupp konsumenter som inte kan motstå frestelsen att köpa mer än man har råd med, när man hela tiden exponeras för och blir pushad att välja lösningar som innebär att man inte behöver betala med en gång”.
Skulderna har under 2019 fortsatt att ligga på en hög nivå. I år har Kronofogden även sett en ökning av de enskilda beloppen, där lån utan säkerhet är en förklaring.Lockelserna finns där ständigt. Nu närmar sig en av årets stora köpfester. Black Friday, som i år infaller den 29 november, har växt kraftigt och i fjol handlade svenskarna för närmare 7 miljarder kronor, enligt en undersökning från Postnord. Det är sedan inte långt kvar till jul och efterföljande mellandagsrea.
Det är frestelser i flera steg.
Först lockas man genom aggressiv marknadsföring att köpa något man kanske egentligen inte har råd med. Men även om jag som konsument har tänkt betala direkt med mitt kort, så är det lätt hänt att man blir omdirigerad till en betaltjänst. Hittar du direktbetalning kan du ändå i flera steg bli påmind om att det finns möjlighet att betala på kredit.
När man erbjuds att betala från konto är det lätt att tro att det syftar på ens eget bankkonto, när det i själva verket handlar om att upprätta en kredit hos betalföretaget. Nästa stora fallgrop är att avvika från avbetalningsplanen som gällde vid köpet. Är kapitalskulden 1.000 kronor, som man har valt att betala i slutet av månaden, kan det stå på fakturan att minsta belopp att betala är 50 kronor.
Väljer man det sistnämnda alternativet kan nya kostnader tillkomma, som räntor och aviavgifter som avsevärt ökar skulden. Det är företagen inte tillräckligt tydliga med. ”Sitter man lite trångt till är det mer lockande att betala ett lägre belopp än ett högre, särskilt om man inte tror att det kostar något extra. Avtalsvillkor är inte skriva för att du som konsument lätt ska få en överblick. Många företag lyfter fram krediten mer än att man ska betala direkt”.
Betalar man med ett kreditkort är köpen ofta räntefria i upp till 60 dagar. Missar man att betala innan dess ligger räntorna på 5–25 procent, enligt en kartläggning av Konsumenternas bank- och finansbyrå.
Hos betaltjänster som Klarna kan man också välja månadsbetalning. Ett månadskonto har en återkommande obligatorisk avgift, och förseningsavgifter och dröjsmålsränta om man inte betalar i tid.
Delbetalning är ett annat alternativ. Hos Klarna betalar man ingen ränta det första året, däremot en uppläggningsavgift och en administrativ avgift varje månad som gör att ett köp på 2.000 kronor som betalas av på sex månader får en totalkostnad på 2.243 kronor. Det motsvarar en effektiv ränta på 48 procent.