Blog Archive
Vårstädning av ekonomin.
Se över hemmets abonnemangsflora, byt ut förloraraktier, inflationsskydda sparandet och se över el- och matkostnader.
Med den högsta inflationen på 30 år, stigande boräntor och oro på finansmarknader är det hög tid för en kraftfull vårstädning av privatekonomin.”Vardagen löper på och de flesta är alldeles för lojala kunder i de företag vars tjänster och varor man köper.”
Utgifter för media, mobil och streamingtjänster har för de allra flesta hushåll dragit iväg under de senaste åren.Se regelbundet till att du har de bästa mobil- och bredbandsabonnemangen och att abonnemangen verkligen används. Jag pekar på att en uppsagd streamingtjänst på knappt 200 kronor i månaden kan ge drygt 30.000 kr på 10 år om pengarna investeras på börsen.
Privatekonomen rekommenderar också en översyn av familjens samtliga kostnader. Ett sätt är att titta på Konsumentverkets schabloner över vad hushåll i snitt lägger på områden som mat, kläder, resor och fritid. Det kan ge en tankeställare över om den egna budgeten ska stöpas om.Fundera också på att hyra ut prylar som sällan används, allt från elverktyg till bil.
Vintern har medfört höga el- och drivmedelspriser som gröpt ur plånboken. Det mesta pekar mot att våren kommer med både högre livsmedelspriser och stigande boräntor. Nu är ett ypperligt tillfälle att stresstesta privatekonomin.Det långsiktiga sparandet hör fortfarande hemma på börsen och inte på sparkontot. När det kommer till pensionen kan det vara en risk att inte ta risk med sina pengar.
Med hjälp av undersökningsföretaget Demoskop har SEB ställt ett batteri av frågor till svenska folket om sparande och konsumtion. Enkäten visar bland annat att var fjärde person avser att spara mer det kommande halvåret. I orostider är det naturligt att hushåll bygger upp ekonomiska krockkuddar. Ett tecken på att det framför allt är trygghetssparande som ligger högst på listan är att nästan varannan sparkrona går direkt in på sparkontot.
Åtta av tio svenskar månadssparar och det genomsnittliga beloppet är drygt 5.300 kronor per månad. Sparkulturen i Sverige är stark enligt SEB:s privatekonom. Sparandet är som högst i åldrarna 40-49 år, närmare 6.300 kronor, och som lägst för personer över 70 år där sparandet uppgår till 3.400 kronor. För män ligger sparandet på i snitt cirka 6.300 kronor, medan kvinnor sparar nästan två tusenlappar mindre per månad.
”Det är med största sannolikhet en effekt av löneskillnader. Män har i genomsnitt högre löner än kvinnor och därmed också större möjligheter att sätta av mer till ett sparande varje månad.” På frågan om vilka skäl som motiverar sparandet kommer buffertsparande och pension högst upp på listan. ”Det var väntat. Däremot är det något förvånande att var fjärde sparare uppger ekonomiskt oberoende som ett av de viktigaste skälen till sparande. De är ett tecken på att FIRE-rörelsen (Financial Independence Retire Early) ändå är en stark underliggande drivkraft för många.”
Av undersökningen framgår också att 28 procent planerar att minska sin konsumtion, medan 55 procent planerar att konsumera lika mycket som man har gjort under de sex senaste månaderna.Att så många som drygt var fjärde person planerar att dra ner sin konsumtion de närmaste sex månaderna riskerar att få svensk ekonomi att tappa fart. En utveckling som gör Riksbankens balansakt mellan att höja reporäntan eller hålla den oförändrad ännu svårare.
Den sura börsen svider för småsparare med investeringssparkonton som måste betala skatt på sina värdepapper oavsett om kurvorna pekar uppåt eller nedåt. Nu hotar dessutom en rejäl skattesmäll den populära sparformen – som utifrån nuvarande ränteläge skulle beskattas dubbelt så högt som i dag.
Börsåret 2022 har hittills gått i moll med Stockholmsbörsens breda index OMXSPI ned 15 procent sedan årsskiftet. Om de röda siffrorna står sig svider det sannolikt lite extra för de småsparare som valt sparformen ISK, investeringssparkonto. Kontotypen beskattas nämligen, till skillnad från en traditionell depå, årligen oavsett om avkastningen är positiv eller negativ.
Som lök på laxen ligger dessutom en kraftig skattehöjning i korten för ISK-spararna, som ränteläget ser ut nu.
När ett investeringssparkonto, ISK, ska beskattas räknas en schablonintäkt fram utifrån kapitalunderlaget, som lite förenklat kan beskrivas som ett över året utjämnat totalvärde för innehaven på kontot. Schablonintäkten beskattas sedan med 30 procent.
Hur stor andel av kapitalunderlaget som ska räknas som schablonintäkt är i sin tur direkt kopplat till den så kallade statslåneräntan, som Riksgälden fastställer utifrån statens genomsnittliga ränta för långsiktiga lån.
Myndigheten reviderar statslåneräntan varje vecka, men det är räntesatsen som spikas den 30 november som avgör vilken ränta som ska användas för skatteberäkningar inklusive beskattningen av ISK under nästkommande inkomstår.Schablonintäkten för ett ISK bestäms sedan som statslåneräntan plus en procentenhet, där summan som lägst får landa på 1,25 procent. I fjol låg statslåneräntan på 0,23 procent per den 30 november. Det medför att skatten på kapitalunderlaget på ett ISK, då den 30-procentiga skatten dras på schablonintäkten, landar på 0,375 procent.
Nästa år talar dock mycket för att den skattemässiga bilden kommer att se betydligt bistrare ut för ISK-sparare. Sedan november i fjol då statslåneräntan spikades till 0,23 procent har mycket hänt. Inflation och förväntningar om allt fler och snabbare räntehöjningar från centralbankshåll har marknadsräntorna skjutit iväg rejält.Det har gett avtryck i statslåneräntan, som vid Riksgäldens senaste uppdatering för knappt en vecka sedan uppgick till 1,45 procent.
Den innebär att den för ISK-skatten avgörande räntesatsen mer än sexfaldigats på mindre än ett halvår. Utifrån nuvarande statslåneränta skulle schablonintäkten på ett ISK landa på 2,45 procent. Efter den 30-procentiga skatten ger det en skattesats på 0,735 procent på kapitalunderlaget, vilket är nära en fördubbling från nuvarande nivå. Om det nuvarande ränteläget står sig fram till den sista november, då statslåneräntan och därmed nästa års ISK-skatt definitivt spikas, återstår att se.
Defensiv placering.
Den tidigare surdegen Telia, som haft en usel utveckling på börsen under många år, har i år gett en totalavkastning på 15 procent. Men att köpa in sig i Telia eller något annat telekombolag är inte något som jag gör nu.
Telekomoperatörerna i allmänhet är givet sin historik ganska dyra. Problemet med de bolagen är att det är svårt att hitta något riktigt tillväxtcase. Det handlar väldigt mycket om att minska kostnader. Om man inte har någon tillväxt och bara ska skära kostnader finns det till slut inte något kvar av bolagen.
I nuläget pekar han ut två sektorer att luta sig mot när det stormar på börsen. Läkemedelsbolagen, med Astra Zeneca i spetsen, påverkas inte av konjunkturen och bör därför kunna gå fortsatt bra tror jag.När samhället kommit på fötter igen efter pandemin, kan läkemedelsbolagen få ännu mer medvind.
”Astra Zeneca har gått väldigt bra och har fotsatt väldigt bra potential. Där finns bra tillväxtcase för det bolaget. Man har en pipeline som är väldigt välfylld med olika produkter som kommit långt i forsknings- och utvecklingsstadiet och ska lanseras under de kommande 3-4 åren.”
Med inflationen och ett hökaktigt Federal Reserve, stigande långräntor och osäkerhet kring konjunkturen pekar jag även ut banksektorn som en defensiv placering. Intjäningsprofilen för svenska banker har ändrats ganska kraftigt på kort tid. De kan vara intressanta i den nya räntemiljön vi kommer till framöver.
Riksbanken har vaknat bakom ratten, nu sitter man yrvaket och konstaterar att det händer grejer med inflationen. För bankerna är det en mer gynnsam miljö när man får lite medvind av ett stigande ränteläge. Förutsättningarna för banker med starka balansräkningar och bra utdelningspotential känns bra. Favoriter är Nordea och SEB.
Ett allmänt råd är att det kan vara värt kostnaden att vänta in rapporterna för att läsa av vad bolagen säger om utvecklingen och förutsättningarna för andra kvartalet.Osäkerheten är något han tror kommer att fortsätta under både tredje och fjärde kvartalet.
Hur snabbt kommer amerikanska centralbanken att gå fram med sina räntehöjningar? Hur agerar Riksbanken? Det blir en helt ny penningpolitisk miljö att leva i framöver. Vi har vant oss vid att räntan är noll, och helt plötsligt hamnar vi i ett läge där räntorna stiger snabbt. Det kommer att vara stor osäkerhet i vad vi ser för inflationstakt framöver.
Speqta, verksamt inom digital marknadsföring, steg över 60 procent i den inledande handeln på torsdagen den 17-3.
Bolaget meddelade då på onsdagskvällen att det slutfört den strategiska översynen som inleddes i november i fjol och innebär att bolaget nu helt fokuserar på marknadsföring för e-handel och den AI-baserade budgivningen med SaaS-tjänsten Bidbrain. Bolaget föreslår samtidigt en utdelning om 4:80 kronor per aktie.
Försäljningarna av de övriga verksamheterna har möjliggjort amortering av samtliga räntebärande skulder och utöver det gett en kassa på cirka 420 miljoner kronor. Mot bakgrund av satsningen på e-handel och den starka finansiella positionen, föreslår styrelsen till årsstämman en utdelning om 4:80 kronor per aktie, totalt 316 miljoner kronor", skriver bolaget.
Vi går nu ifrån att vara en diversifierad grupp av verksamheter inom vin, lånejämförelser, rabattkoder, receptsajter och e-handel till att bli ett teknikfokuserat företag med en tydlig växande kundgrupp: e-handlare. I samband med att övriga verksamheter har hittat nya hem har vi realiserat en betydande del aktieägarvärde.
Vi har behållit den delen med störst tillväxtpotential och kan nu fullt ut satsa fokuserat på Bidbrain och fortsätta att bygga tjänsten och teamet. Vi hoppas också att vår mer koncentrerade verksamhet ska vara mer transparent och enklare att förstå för investerare, kommenterar vd Fredrik Lindros.
I ett separat pressmeddelande på onsdagskvällen lät Speqta meddela att det avyttrar Vingruppen för 120 miljoner kronor.Transaktionen beräknas slutföras i början av april 2022.
Doldisaktie som blir vinnare på omställningen.
Ett svenskt doldisbolag är perfekt positionerat när Sverige och Europa ska ställa om till hållbar energi, och eliminera beroendet av rysk olja och gas. Som jag ser stor potential i aktien/bolaget.De flesta har ingen aning om vad det är för bolag.
Kemibolaget Permascand noterades på First North i somras och har sin huvudsakliga verksamhet inom rening av barlasttankar på fartyg. Mitt öga gör Permascand riktigt intressant som aktie hänger ihop med energikrisen som uppstått i Europa i samband med Rysslands invasion av Ukraina.
”Vi kommer behöva förlita oss på vindkraft i mycket större omfattning än i dag, och då tvingas vi in i tekniker för att lagra energin.”
En sådan teknik är vätgaslagring, där överskottsenergi från vindkraften används till att utvinna vätgas ur vatten. Och där kan Permascand bidra med en kritiskt viktig teknologi.Det handlar om en beläggning på de anoder och katoder som används i vätgasutvinningen, och som är avgörande för att minimera effektbortfall i processen.
”Det finns andra aktörer som också gör den här beläggningen, men Permascand är 'one of a kind'. De har en jättebra position.”
Den här marknaden kommer att bli ”hur stor som helst”.Jag pekar på att bara Tyskland tagit planerar investeringar på 200 miljarder euro, motsvarande drygt 2.000 miljarder kronor, för att snabba på energiomställningen.
Det låter som att det är ganska mycket förhoppning i det här.
Förra året sålde de för 50 miljoner kronor inom det här området. De har en orderbok nu på 100 mkr – en schyst ökning. Och det har inte ens börjat. Så det är inget förhoppningsbolag.Permascand har haft en svängig resa sedan debuten på First North där den i perioder handlats långt under teckningskursen på 34 kronor.
Men den senaste tiden har aktien fått rejält med luft under vingarna.
Den senaste månaden är aktien upp nästan 40 procent, och uppgången fick ytterligare fart på fredagen upp med 8,77%. Permascand är redan en vinnare.