Ville inte börja det nya året med ett Om kriget kommer-inlägg så därför fick årets första inlägg istället handla  om den mycket mer lustfyllda Premiepensionen!

Med framtidens glada dagar avklarad så kan vi nu komma in på något mer dystrare – Vad bör man ha investerat i om kriget kommer?

Det finns ju lite olika tillgångsklasser som man placera sin surt förvärvade pengar i. Låt oss kolla hur de klarade sig under förra gången då det begav sig med krig och ofred som spred sig genom Europa och i Världen. Utgår bl.a. från vad Barton Biggs kom fram till i sin bok Wealth, War and Wisdom.

Låt oss börja med fysiskt guld, smycken och dylikt. Fungerar om det är en rimlig mängd och om de kan förvaras hemma. Historien har visat att under tider av krig så kan det vara en ok investering. OM du inte har dem i bankfack eller liknande förvarade hos någon annan för där löper de risk att konfiskeras. Kommer en främmande makt och ”begär” nyckeln av banken kommer de också ”få” nyckeln. Då förvandlas en kanske realtivt stor förmögenhet till 0.

Bra att ha hemma alltså. Dock ska det inte skyltas att det finns hemma. Bor du på en fin herrgård eller sprungit runt och skrytit med dina fysiska guldtillgångar så är risken för stöld/konfiskering också stor. Inte bara av främmande ockupationsmakt utan även från omgivningen. När svälten slår till importstopp av livsmedel, sönderslagen infrastruktur eller liknande ja då ökar kriminalitet och inbrott. Vintrarna 1945-1946 brukar ibland kallas de laglösa vintrarna i Europa.

Konst. Vackra tavlor och stayetter? De är svårgömda och förstörs lätt. Konfiskeras gärna av främmande makt. Finns exempel på människor som lyckades smuggla ut några av sina tavlor, men då pengar behövdes efter kriget för uppehälle så fick man ofta bara en liten, liten andel av målningens urprungliga värde. Dålig värdehållare med andra ord. Att tavlan återfått sitt ”värde” 20 år efter krigsslutet hjälper dig inte strax efter.

Räntepapper? Ja kan fungera. Låg volalitet och kanske inte den där fantastiska avkastningen som aktiesparare är van vid, men rimlig. Brukar också kunna handlas, men baksidan är att det kan slå väldigt fel om man sitter på papper i ”fel” land. Inte minst om det gäller statspapper. Gäller att veta vilka som vinner.

Hus då? Ska familjen fly så verkar människor historiskt ha en tendens att sälja sina fastigheter till vilket under-pris som helst. Så en kraftig prispress på fastigheter som följd. Då har man ändå haft tur och inte fått sitt hem sönderbombat. Då är det bara att fly utan medel. Värdeförstöring av kolosala mått. I alla fall för dem som har sitt hus som största och enda ”spargris”.

Lite bättre (relativt) verkar det gått för de som hyr. Lättare att komma ifrån utan att det påverkar ekonomin på samma sätt.

Nu måste krig nödvändigtvis inte innebära flykt, men värdeförstöring i form av förstörelse är ändock en påtaglig risk. Efter kriget så verkar det varit oerhört svårt att få ut någon eventuell kompensation också.

Markägande verkar det gå bättre för. Mark som helhet är en tillgång som ofta genererat en helt ok värdetillväxt. Undantagsfall finns. Exempelvis om en främmande makt konfiskerar marken (kommunisterna) eller tvingar markägaren till tvångsförsäljning (McArthur med japansk jordbruksmark). För att undvika ”landsrisk” så vore det ultimata ett väldifersifierat markägande, men kan i praktiken vara svår att uppnå. I alla fall för oss vanliga dödliga småsparare.

Pengar i madrassen då? Stor risk för inflation samt så brukar valutan i förlorande länder och/eller ockuperade länder förändras. Vilket gör pengarna värdelösa.

Så vad kommer Biggs fram till är det mest lämpliga att investera i?

Aktier.

Vara väldifersifierad i aktier. Det är tydligen det tillgångsslag som till helhet sett klarat av krig och umbäranden bäst. Så tillvida att man varit någorlunda väldifersifierad för det förekommer många osäkerheter även där. Enskilda nationers börser har även historiskt haft en tendens att svänga beroende på hur krigsförloppet (positiv eller negativ riktning) utvecklat sig.

Det här talar för att det finns (om man tror vi riskerar krig) en poäng i att geografiskt sprida sina aktieinvesteringar.

Problemet är bara att vare sig aktier eller marktillgångar går att för dagen leva på. Då det verkligen gäller är det mat och kläder som är hårdvaluta. Eller som Briggs utrycker det:

”One European family that lived through the war in Japan found that the exchange rate for clothes was much higher than that for jewelery, and they survived the hungry years by bartering their large inventory of sweaters and overcoats for food.”