Spartacus
Likes
162
Antal inlägg
645
Följare
47
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
29 mars

Pressade räntor inom P2P företagslån?

För ett tag sedan gjorde jag en jämförelse mellan några olika P2P-plattformar. Bland annat vad genomsnittsräntan var under 2017. Nu går detta kvartal mot sitt slut och det ser inte ut som att fler lån kommer tecknas innan kvartalets utgång på de två portalerna som hanterar just företagslån, Kameo och ToBorrow. Så jag har kikat på hur räntorna ligger på företags- och fastighetslån tecknade under Q1 2018.

Lendify exkluderas denna gång i jämförelsen. Lendify hanterar lån till privatpersoner så det är en annan riskkategori än vad företagslån är.

Börjar vi med Kameo så låg den genomsnittliga räntan under 2017 på lån i SEK på 9,71 %.

Under Q1 2018 hamnade genomsnittet på 9,67 %.

Den genomsnittliga löptiden låg på 14,5 månader.

 

Tittar vi ToBorrow så var den genomsnittliga räntan under 2017 7,61 %.

Under Q1 2018 landade det på 6,85 %.

Den genomsnittliga löptiden låg på 24 månader.

 

Kanske inte den mest vetenskapliga mätningen, men det ser m.a.o. ut som räntorna sjunkit lite.

I fallet ToBorrow så innebär 6,85 % i ränta en inkomst om 4,8 % efter skatt. Sätt det i relation till att om man äger de fyra storbankerna så är den genomsnittliga direktavkastningen 7,18 % och dessa kan hållas i en ISK där man i stort slipper kapitalbeskattning.

Visserligen kan bankaktier både sjunka som stiga i värde, men fordringar kan egentligen bara sjunka (eventuella kreditförluster).

Så till skillnad från övriga världen där högre räntor förväntas så ter sig räntan sjunka inom P2P. Detta är ju bra för svenska småföretag som letar billig finansiering, men sämre för investerare som söker avkastning.

 

Vill man ha högre avkastning genom att låna ut till företag så måste man söka sig utomlands. En plattform som t.ex. Mintos erbjuder företagslån, men inte i SEK (ännu i alla fall).

Där varierar räntan på företagslån beroende på land och valuta. Exempel (före skatt) följer nedan:

EUR 7 % - 15,6 %.

GBP 10 %

PLN 11,5 %

GEL 17,5 %

Här exponerar du dig dock inte bara mot kreditrisk utan också valutarisk då valutorna kan sjunka eller stiga i pris. En sidonotis är visserligen att det finns en andrahandsmarknad på Mintos, så man kan köpa/sälja fordringar till premium eller rabatt vilket kan påverka avkastningen också.

 

Nu finns det fler P2P aktörer i Sverige.

Savelend är en som så vitt jag vet fokuserar på snabblån till privatpersoner.

Brocc (tidigare Sparlån) fokuserar så vitt jag vet på personlån till privatpersoner.

De är m.a.o. inte riktigt jämförbara med företagslångivning.

Vill man testa och kika runt på Mintos kan man registera sig via denna affiliate-länken. Utifall man vill testa investera i lån, så får man i så fall lite bonus på medel man investerat under de första 90-dagarna.

En annan utländsk plattform som erbjuder företagslån i EUR  är Viventor. Dock har jag inget bonus-erbjudande att komma med där. Men det går ju kika på både Viventor och Mintos och göra en egen bedömning vilket plattform man gillar bäst om man är intresserad av det.

Kameo erbjuder även fastighets- och företagslån i NOK.

När du utvärderar P2P tjänster kontra aktier tänk dock på risken och din egen risktålighet. Vad som passar någons portfölj kanske inte passar i en annans. Som sagt. Bankaktier är också alltid ett alternativ om man kan stå ut med akteimarknadens volalitet. Söker man ett regelbundet kassaflöde finns även en korg preferensaktier. Eller varför inte en korg med investmentbolag och helt sonika ta del av utdelningar? Ja varianterna som står tillbuds är många. Är man intresserad av just en investmentbolagskorg kan jag tipsa om mitt nyhetsbrev som oftast har det temat. Du kan registrera dig här: Nyhetsbrevet. Jag hoppas jag får se dig som prenumerant, om du inte redan är det.

 

10 februari

P2P eller bankaktier?

En risk som man, liksom banker, löper genom att investera i P2P-lån är kreditförluster. Det finns ju alltid en risk att en långivare inte kan betala längre utan ställer in ränteinbetalningar och amorteringar.

För att hantera risken med detta så brukar man bedöma kreditvärdigheten hos låntagaren. Störst i Sverige att bedömma kreditvärdigheten är Upplysningscentralen även kallat UC, men P2P-låneförmedlare använder sig även av t.ex. Creditsafe i kombination med UC.

Ju högre risken för betalningsinställelse är ju högre ränta krävs i regel från låntagaren. I alla fall ska det fungera så. Ju högre risk, ju mer betalt.

För bolag har UC fem riskklasser, 5-1, eller även benämda A-E. Kreditbetyget indikerar hur stor risk det finns för betalningsinställelse. I genomsnitt ska vid betalningsinställelse ca 70% av eventuella panter och borgen kunna drivas in, så i praktiken riskerar man, statistiskt sett, 30%. Dock anser jag man ska ta det med en nypa salt. Risken finns att det tillkommer indrivnings- och administrationsavgifter samt diverse ”oppertunity costs” då det säkert kan drar ut på tiden. Bättre är nog att räkna med siffrorna indikerar risken att förlora fordran helt och hållet.

Nedan UC:s riskklassificering för bolag i kombination med bedömd risk för betalningsinställelse.

A. mindre än 0,24 %

B. 0,25 % - 0,74 %

C 0,75 % - 3 %

D. 3 % - 8 %

E. större än 8 %

 

Ett lån med klassificering C löper alltså 0,75-3% risk för betalningsinställelse Den optmistiske anser att 70% av eventuell kreditförlust kan återfås medan den pessimistiske räknar med att risken att förlora allt är just 0,75-3%.

Nu till en jätteviktig sak. Det här är bara medelsiffror. I verkligheten går inte kreditförluster till på det sättet. I alla fall inte historiskt. Vare sig i storbankerna eller bland de mindre utlånarna. Graferna för kreditförluster ser i princip ut likadant för alla aktörer.

Det är business as usual tills en urblåsning kommer. Då accelererar kreditförluster fort. Kikat på blancolån och samma grafer där. De accelelerar fort när lågkonjunktur och arbetslöshet slår till.

Räkna alltså med att kreditförluster kommer vara sällsynta tills de slår till brett. Även om vissa P2P aktörer infört Andrahandsmarknad så räkna med att det kommer finnas få köpare men många säljare på lånefordran då. Samma fenomen som på smålistorna när det gäller aktier.

Nåväl. Låt oss titta på inkomsterna nu istället.

Jag har tagit en närmare titt på låneförmedlarna Kameo och ToBorrow samt vilka ränteinkomster man fått där. Både Kameo och ToBorrow använder sig utav UC samt hanterar företagslån. Lån genomförda under det första verksamhetsåret är undantagna (2015 för ToBorrow och 2016 för Kameo) utifall de ej är representativa.

Kameos ränta på avslutade och fulltecknade lån (from 2016 tills nu) var:

A. 5,88%

B. 8,73%

C. 10,63%

D. 12,21%

 

Kameo förmedlar lån i SEK och NOK. Investerar man i NOK tar man naturligtvis även en valutarisk.

 

För ToBorrows del (from 2015 tills nu) så är siffrorna

A. 6,87%

B. 7,53%

C. 8,19%

D Inga förmedlade

 

Jämför vi bara A-C lån så visar Kameo alltså upp 8,41% och ToBorrow 7,53. Kameo inkluderar dock även lån i NOK vilket medför en valutarisk för investeraren. Vi kan dock snabbt göra ett överslag och notera att ca 8% bör en investerare kunna få om denne investarer via P2P företagslån. Risken för kreditförlust är du upp till och med 3%, men märk väl att kreditförlusterna inte kommer komma i jämn takt över tid. Låt oss göra det enkelt för oss och anta att vi aldrig gör någon kreditförlust.

100.000 med 8% samt 30% skatt på det ger en inkomst på 5.600 kr.

Som en jämförelse så erbjuder de fyra storbankerna (SEB, SHB, Swedbank, Nordea) en genomsnittlig direktavkastning på idag 6,68%.

100.000 i bankaktier med direktavkastning på 6,68 % i en ISK samt schablonskatt för 2018 på det ger en inkomst på 6.233 kr

En annan stor svensk P2P aktör är Lendify. Undantog dock dessa i jämförelsen då de håller på med personlån inte företagslån och därmed ger lägre ränta till P2P investerare.

Vill man upp i ränta behöver man kika på någon utländsk aktör. Exempelvis Mintos. Där man kan hitta räntor på upp mot 18 %. Då blir matematiken lite annorlunda. Länken är en s.k. affiliate länk så om den som är nyfiken registrerar sig via den får denne 1 % av det som man investerar de första 90 dagarna.

Även ViaInvest erbjuder högre räntor samt möjlighet att investera i korta konsumentlån. Grupeer erbjuder investeringar i utländska företagslån.

Med banker och bankaktier så löper man också risk. Jämförelsen är inte gjord för att befrämja köp av bankaktier för när kreditförluster hopar sig för banker så riskerar naturligtvis även vinster och utdelningar att sjunka för dem. Dock alltid kul med en titt på nuläget. Storbankerna och P2P-lån har ju trots allt en del gemensamt, och vissa saker skiljer sig dramatiskt.

Hur ser du på P2P-aktörer och bankaktier?

2 november 2017

Industrivärden

Industrivärden bytte ju inriktning (samt nyckelpersoner) för drygt två år sedan. Placeringsalternativen skulle utökas och man skulle kunna gå in i mindre bolag än tidigare. Belåningsgraden skulle ned och därmed skars det i utdelningarna.

Schackpjäserna ställdes upp. Ordförande-kungen Lundberg och VD-drottningen Stjernholm verkade redo.

Öppningen kan dock vid en första anblick verkat lite långsam då inte mycket nytt på innehavsidan har hänt.

De fyra stora innehaven för Industrivärden var, och är nämligen fortfarande, Handelsbanken, Volvo, SCA/Essity och Sandvik.

Handelsbanken ser stabilt ut som vanligt. Volvo´s och Sandviks kurser har under tidsperioden i princip fördubblats  och förtroendet för dessa bolag verkar vara på topp. Volvo har ju bl.a. fått nya finansiella mål. SCA har därtill delats upp i skogsbolaget SCA och hygien- och hälsobolaget Essity.

Så även om det på innehavssidan hänt lite, verkar det hänt mycket på innehållssidan.

Det enda sorgebarnet verkar vara Ericsson, som står för ett fåtal procent av portföljen. Bolaget sticker också ut lite från vad ordföranden Lundberg brukar syssla med så min gissning är att om man skulle få ett ok pris för det så skulle det vara till salu.

Substansvärdet ligger nu på 233 kr/aktie. Förvaltningskostnaderna ligger på ca 0,10 % i relation till bolagets innehavsportfölj vilket är riktigt, riktigt lågt jämfört med aktivt förvaltade aktiefonder. Man nyttjar ungefär en 10 %-ig belåning.

Senaste utdelningen var på 5,25 kr/aktie. Vilket i skrivande stund skulle motsvara en direktavkastning på ca 2,4 % och en liten substansrabatt.

Pjäserna har bevisligen flyttats skickligt men något köpläge ser jag inte just nu. Jag håller däremot hårt i mina Industrivärden-aktier och väntar med spänning på nästa drag.

Vad tror du nästa drag blir?

 

1 augusti 2017

MIILF-uppdatering

Konceptet MIILF har snart körts på bloggen i fyra år.MIILF är förkortning av Mature Investors I´d Like to Follow, eller m.a.o erfarna investerare som jag både finner duktiga samt kan sympatisera med vad det gäller deras investeringsstrategier. Sådana som jag helt enkelt tycker kan vara värt att följa för att eventuellt finna nya investeringsideer. Eller för att följa upp för att lära mig mer kring hur de eventuellt kan tänka.

MIILF-uppdateringarna sker fortlöpande, lite sporadiskt, några gånger per år. Nog om det . Låt oss titta på några.

 

Bill Nygren Q1

Delphi Automotive 75 usd

AutoNation ca 48 usd

Chesapeake Energy ca 6 usd

Moodys ca 107 usd

 

Odin Fonder Juni

H&M ca 205 kr

Nibe ca 82 kr

Dustin ca 73 kr

Byggmax ca 60 kr

Avanza ca 360 kr

Atea ca 105 nok

Sparebanken Öst ca 50 nok

TGS ca 170 nok

Amer ca 21 eur

Kesko ca 45 eur

 

Simon Blecher Juni

SCA ca 63 kr (om B-aktien)

 

Skagen Fonder Q2

China Unicom ca 13,50 usd (om via NYSE)

Ericsson ca 60 kr

Marsh & McLennan ca 74 usd

Henkel AG ca 125 eur

Flex LNG ca 10 nok

 

Didner & Gerge Q2

SKF ca 178 kr

Autoliv ca 890 kr

Nibe ca 78 kr

H&M ca 210 kr

Handelsbanken ca 122 kr

Getinge ca 165 kr

Robit ca 10 eur

 

Spiltan Fonder Q2

SCA ca 63 kr (om B-aktien)

Essity ca 238 kr

Trelleborg ca 200 kr

Sweco ca 205 kr

 

Kommentar

Nygren verkar gilla bilbranschen. Både underleverantör (Delphi) som försäljningssidan (AutoNation).

Odin köper mer i H&M. Byggmax är väl lite av en Jo-jo kursmässigt. Kursen åker 55-65 varje kvartal ser det ut som, men det är nog knappast därför de köper.

Blecher gillar Skog. Hypotesen är inte att bolaget i sig ska tjäna så mycket mer. P/E-talet är dessutom redan högt. Antagandet är att skogen i norr ska uppvärderas. SCA äger en väldigt massa skog. Mycket av det i Norrland. Priset på skog skiljer sig ganska rejält beroende på var i Sverige du finner den. Därav är SCAs skog i medel lägre värderat än "svensk skog" i genomsnitt. Blechers antagande är i grunden ett antagande om att även Skogen i norr ska stiga i pris.

Skagen gillar sin vana trogen att gå in i lite turn-around liknande situationer. Didner letar kvalitet och investerar på ett par års sikt. Spiltan verkar hålla med Blecher vad det gäller SCA.

Är det några av ovanstående bolag som ter sig intressanta för dig?

25 februari 2017

Avskaffa ränteavdrag istället för att införa bankskatt

Blir en sådan dag idag, med lite "friare" funderingar kring ekonomi och politik. Vinsttak tak i skolan publicerades ju i förmiddags.

En annan fråga jag vill lyfta är den s.k. banksskatten som det verkar regeringen kommer få backa på. Jag är i och för sig inte negativ till att man ser över hur finanssektor bör beskattas, men något jag är anhängare av är att först och främst att ta bort eller skära ned på ränteavdragen.

Jag finner det helt sanslöst att lån ska subventioneras via skattesedeln medan sparande ska beskattas. Gällande bankskatten så blir ju ränteavdragen ändock en indirekt subventionering av banker då den är inberäknad i varje kalkyl som bankerna ger sina låntagare och ger dem möjlighet att låna ut mer. Så vill man få in pengar på "bankernas bekostnad" så vore en neddragning av ränteavdragen en fungerande väg att gå.

Lägre räntor ger ju allt annat högre tillgångspriser, eller annorlunda uttryckt - lånarna måste låna mer för att få den tillgång de vill köpa när räntekostnaderna är låga.

Mellan tummen och pekfingret så motsvarar ränteavdragen just nu ca 30 miljarder.

Vad är dina åsikter kring ränteavdrag och bankskatt?

Taggar (blogg): 
30 augusti 2016

Vad är din syn på bankaktier just nu?

Jag har alltid dragit mig för banker. Svåranalyserade balansräkningar som kan förändras med ett snabbt pennstreck och en historik av att återkommande drabbas av än den ena krisen efter den andra.

MEN, som en mal dras till ljus så dras man till bolag som fått se sin kurs sjunka, relativ hög, nuvarande, direktavkastning och låga PE-tal. Bankaktier både i Sverige som ute i Europa ser lite lockande ut.

Ser man på det populära begreppet kärnprimärkapital så ser de fyra svenska jämförelsevis väldigt välkapitaliserade ut. Nordea 16,8%, SEB 18,7%, Swedbank 23% och SHB 23,3%. Hur mycket "fluff" det är är svårt att säga men i relation till många andra, både europeiska som amerikanska banker så är det bra siffror.

Direktavkastningarna ligger på mellan 5,5-7%. PE-talen på ca 10-12.

Finns lite frågetecken i alla de fyra storbankerna. SEB är hög exponering mot företag och konjunkturen. Nordea har en del exponering mot norsk olja och gas samt står inför stora IT-investeringar. Swedbank  en hel del exponering mot bolån och Handelsbanken mot bl.a. Brexit-landet Storbritannien.

MEN, hur illa kan det egentligen vara? Står vi inför en ordentlig ny finansiell härdsmälta så dras antagligen det mesta ned i detta slukhål då finanssektorn är så integrerad med allt annat. Om inte så ser flera bankaktier ganska intressanta ut.

Vad tycker du om bankerna just nu?

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2018 (49)

Taggar