Idag kom det in rätt rejält med utdelningar då både Castellum och alla tre D-aktier vi äger delade ut på samma dag. En av årets fyra utdelningar för alla dessa bolag. Lite utdelningar får sparas då det ska dras skatt på kapitalförsäkringen om några dagar, men drygt 15 000 kr kunde omedelbart investeras i fler aktier. Jag spred ut det rätt ordentligt och köpte Investor, Industrivärden, Diös, Sagax D och SBB D.
Jag kommer vara hemma och ha en del tid att följa rapporterna de närmaste 1,5 veckorna, vilket jag tycker ska bli ovanligt intressant. Sen blir det några veckor "semester" (om man nu kan ha det när man jobbat max 4h i veckan de senaste 4,5 åren?) där vi kommer resa och göra annat och då blir det mindre tid och lust att följa börsen. Jag räknar inte med att agera på något sätt till följd av rapportfloden. Jag har inte mer än småpengar kvar att återinvestera och att sälja något för att frigöra pengar till köp ligger inte i planen. Och just nu lutar det åt att jag inte använder belåning av vare sig portfölj eller ökad bostadsbelåning för att frigöra pengar till aktieköp, även om jag delvis är lockad och lekt med tanken senaste månaden. Så det blir mest för att det är roligt och intressant jag ska försöka förstå vad som händer i bolagen där ute.
Nu blir det alltså återigen lugnare på köpfronten i väntan på nya utdelningar. Det kommer lite småskvättar i form av utdelningar från Diös här i juli och Johnson&Johnson i september innan det är dags för dagens kvartett att återigen dela ut pengar om 3 månader. Och det roliga är att redan nu vet jag att det blir lite högre summa utdelning än idag då en del av dagens pengar gick till Sagax D (till 8,1% DA) och en lite större del till SBB D (12,5% DA). Och då även dessa utdelningar i höst kommer återinvesteras så finns det mycket goda grunder att gissa att januari månads utdelning från de fyra bolagen i fråga blir högre än oktobers. För jag tror faktiskt vi kan räkna med att bolagen klarar utdelningen, även om marknaden verkar se nattsvart på fastighetsbolagens läge just nu.
Det fanns en period då jag hade ett korsägande som skulle göra till och med Sverker Martin-Löf avundsjuk. Eller ska man vara noga var det inte så mycket korsägande egentligen i mitt fall, utan snarast ett dubbelägande. Jag hade nämligen aktier i Atlas Copco, ABB och Electrolux samtidigt som jag hade aktier i Investor och aktier i Essity, SCA, Sandvik och Volvo samtidigt som jag ägde aktier i Industrivärden. Det vill säga jag ägde samma bolag två gånger dels direkt och dels via investmentbolag där samma bolag är stora innehav.
Ganska snart insåg jag att det där var lite onödigt, inte minst då både Investor och Industrivärden större delen av tiden då jag ägde portföljbolagen dubbelt handlades till en rabatt om 10-25%. Så när rabatten var ovanligt stor eller något portföljbolag hade gått väldigt starkt kursmässigt på kort sikt jämfört med investmentbolaget så sålde jag Atlas Copco, Electrolux, Essity, SCA och Sandvik och köpte pengar i investmentbolaget istället. Vilket gjorde att Investor och Industrivärden blev mina två överlägset största innehav. För ett år sedan hade jag bara ABB och Volvo kvar som dubbelägda bolag.
När det kom till ABB gjorde jag inte som med övriga och köpte Investor för pengarna. Då börsen gått extremt bra första kvartalet 2021 sålde jag isället ABB och köpte Akelius D för pengarna. Det var egentligen mer ett spel på att "ta bort lite marker från bordet" när börsen gått väldigt bra en längre period och placera pengarna i något med stabil och hög utdelning än att jag trodde det var säljläge i just ABB just där och då. Rabatten var vid tillfället ovanligt låg i Investor så det kändes inte så lockande och jag tyckte det kändes attraktivt att flytta lite pengar från stamaktier till D-aktier.
Så från att ha ägd sju olika bolag dubbelt via Investor och Industrivärden återstod nu bara bara ett bolag som jag ägde dubbelt, nämligen Volvo. Och så ser det fortfarande ut. Volvo kom med sin rapport i fredags och jag tycker det fortsätter se bra ut. Så bra att jag inte riktigt tycker det känns värt att sälja aktierna på den här kursen. Förra året fick vi två feta extrautdelningar vilket tillsammans med ordinarie utdelning gav 24,50 kr per aktie. I fredags kom årets förslag på 6,50+6,50 i utdelning och extrautdelning för det här året. Vilket ger en direktavkastning på 6,25% på dagens kurs. Och även om Volvo kommer satsa mycket pengar på omställningen till el så talar det mesta för att det kommer fortsätta komma höga utdelningar och extrautdelningar även kommande år. Nettokassan motsvarar nämligen hela 33 kr per aktie och då är det så klart inte speciellt kämpigt att dela ut 13 kr i år samtidigt som kassan fortsätter fyllas på löpande.
Skulle rabatten i Industrivärden stiga till klart över 15% är det svårt att bortse ifrån att det kan vara intressant att sälja Volvo och köpta tillbaka en portfölj där Volvo väger över 25% till låt säga 15-20% rabatt. Eller om marknaden helt plötsligt skulle värdera upp Volvo så att det bara känns rimligt med 3-4% direktavkstning de kommande åren kan det också bli aktuellt att ta hem lite vinst. Men tills dess kan jag leva med att sitta på mitt dubbla Volvo-ägande och plocka hem 10-15 kr per år i utdelning många år till.
(Den uppmärksamma läsaren kanske noterar att jag äger både Sampo och Nordea vilket även det är ett dubbelägande. Men här håller Sampo på att göra sig av med aktierna i Nordea, så det är på väg att lösa sig av sig självt.)
Man stöter ofta på påståendet att större delen av ett bolags avkastning de senaste 10 åren har kommit från utdelningen jämfört med kurstillväxten. Senast jag stötte på påståendet var i Kvalitetsaktiepoddens frågeavsnitt nr 96 från 8 juli (fråga nummer 1). Där förklarades det med att mogna bolag kanske inte kan växa med mer än 5% om året och att kursen då allt annat lika ska gå upp med 5% om året. Och om då direktavkstningen är 5% så fördelar sig avkastningen från kurstillväxt och utdelning 50/50. Exemplet som sådant är givetvis korrekt, men det har smugit sig en en liten klurighet i frågeställningen.
Frågan härrör nämligen troligtvis från bolagens årsredovisning där det kan stå något i stil med "aktien har gått upp med 250% se senaste 20 åren, med återinvesterad utdelning har avkastningen varit 520%. Man får här intrycket att utdelningen stått för en större del av totalavkastningen än prisuppgången på aktien. Men det behöver inte vara fallet, det är helt enkelt effekten av att ränta på ränta. Låt mig ta ett exempel.
Du köper en aktie för 100 kr, den stiger i pris med 6% om året i 20 år. Det betyder en slutkurs på 320 kr (100 x 1,06^20)
Utöver kursuppgången har aktien delat ut 4% om året. Vilket gett en totalavkstning på 10% per år (där 6% är kursuppgång och 4% är utdelning). Med återinvesterad utdelning har du då ett värde på 672 kr efter 20 år (100x1,10^20).
Det vill säga vi har fått mer än dubbelt så mycket pengar i slutänden tack vare att vi återinvesterat utdelningen. Men det är fortfarande så att en större del av avkastningen kommit från värdestegringen. Det är helt enkelt en effekt av att 10% om året ger mer än dubbelt så bra avkastning som 6% om året över lång tid tack vare ränta på ränta. Mäter vi avkastningen på 1 år blir givetvis resultatet ett annat. Och hade vi bara fått utdelningen men ingen kursuppgång så hade avkastningen blivit sämre än om vi bara fått kursuppgång men ingen utdelning oavsett vilken tidsperiod vi mäter på, i exemplet med 6% resp 4%.
Ingen har väl missat att vi befinner oss mitt i brinnande utdelningssäsong. Förra veckan kom det in runt 30 000 kr från Investor, Volati pref och Akelius D vilket återinvesterades i nya aktier. Med förhoppning om att utdelningarna 2022 ska slå utdelningarna för 2021 med minst 7%.
Jag har länge eftersträvat en direktavkastning för portföljen på runt 4% och en genomsnittlig utdelningstillväxt på befintliga innehav på 3% per år. Det betyder att om utdelningarna återinvesteras bör den totala utdelningen kunna stiga med runt 7% om året utan nysparande. På den tiden jag sparade och stoppade in nya pengar var det inte ovanligt att utdelningen växte med 20-30% om året.
Nu har dock den genomsnittliga direktavkastningen på portföljen gått ner till runt 3,5%. Trots att jag varit ihärdig med att köpa preffar och D-aktier med över 6% utdelning det senaste halvåret. Främsta orsaken är helt enkelt att börsen stigit mer än utdelningarna. Inte minst för de två största innehaven Investor och Industrivärden, där Investor handlas till under 2% direktavkastning och Industrivärden trots extrautdelning landar på klart under 3% till aktuell kurs. H&M har blivit ett ganska litet innehav, men att utdelningen tills vidare är helt nollad ger så klart viss effekt på totalen.
Jag tycker 4% total direktavkastning är ett bra långsiktigt mål. På så sätt bör portföljen ha god chans att höja utdelningen minst i takt med inflationen den dagen inget återinvesteras. 4% har dessutom historiskt visat sig vara ett ganska säkert årligt uttag. Nu består portföljen till runt 45% av fonder utan utdelning så exakt utdelningsnivå är inte helt avgörande, utan vi kan kompensera utdelningarna med att sälja 2-6% av fonderna årligen beroende på aktuellt behov.
Att direktavkastningen nu ligger klart under målet 4% gör att jag fortsätter köpa en hel del preffar och D-aktier för att vikta upp dessa och för varje köp kämpa mig någon hundradels procent närmare målet 4% direktavkastning för hela portföljen. I planen över hur många aktier jag vill få ihop av varje sort saknas det en hel del Investor och Industrivärden, men historiskt låga rabatter gör att jag inte känner mig superpeppad på att fylla på här just nu. Och köp i dessa skulle dessutom föra mig ännu längre bort från målet om 4% direktavkastning på portföljen som helhet. Skulle börsen gå ner eller rabatterna gå upp kommer det runt 60 000 kr i utdelning i höst också och då fyller jag mer än gärna på i Investor till 20-25% substansrabatt.
Den aktie jag köpt mest senaste veckorna är Klövern Pref. Här kommer jag tacka ja till att växla över dessa till Corem D i samband med samgåendet. Räknat på dagens kurs blir direktavkastningen ganska precis 7% för Corem D eftersom man får 12% fler Coremt D än vad man hade Klövern pref, till samma utdelning. Jag tycker det känns rimligt och Corems plan att få ner belåningsgraden ytterligare och målet att nå "Investment Grade" inom 2 år bör göra risken i Corem D låg.
I fredags köpte jag även 25 stycken Sampo. Här saknas nu bara ytterligare 25 aktier till målet om 1000 stycken. Ett mål jag räknar med vara uppnått innan maj månad är slut. Utdelning och återinvestering är rätt kul ändå.
Imorgon får jag utdelning från Kone vilket inleder utdelningssäsongen, eller regnperioden då det regnar pengar från bolagen som man ibland brukar skoja till det och säga. Det blir lite mjukstart nu med Kone och sen Johnson&Johnsons kvartalsutdelning i nästa vecka innan det om några veckor drar igång på riktigt med de stora svenska bolagen. Totalt handlar det om ca 150 000 kr i utdelning från nu fram till mitten av maj, sen blir det lite lugnare med bara lite kvartalsutdelare under sommaren fram till nästa större omgång under sept-nov i höst.
Att förra veckan var dramatisk på börsen tror jag inte någon missade. Jag höll mig ganska lugn och tittade bara till börsen någon gång per dag och passade på att köpa aktier för 10 000 kr i vanliga portföljen och 10 000 kr i pensionsportföljen. Nu har det stabiliserats några dagar men jag har ingen aning om ifall det är för tidigt att ropa faran över med Coronas påverkan på börsen. Jag skulle inte ha något emot att vi håller oss ungefär på dagens nivå fram till utdelningarna hunnit återinvesteras. Även om det kändes dramatiskt under en vecka med -10% så är mitt minne kort nu känns Investor runt 500 kr med runt 3% direktavkastning fullt rimligt och en nivå jag trivs bra på.
Inför året planerade jag att främst köpa Investor, Industrivärden, Sampo och Volati Pref under 2020 och den grundplanen ligger kvar. Nu har äntligen Volati Pref kommit ner lite i pris så den handlas i över 6% utdelning (vilket är en viktig gräns om man ska leva på 4% uttag som ska höjas i takt med en inflation på runt 2%). Jag fick låg andel preffar i portföljen när Akelius pref löstes in ska jag försöka åtgärda detta genom att prioritera Volati pref lite extra så länge den håller sig under 660 kr. Man borde kunna få lite mer än 6% per år på börsen över tid, men jag tycker stabiliteten i utdelning från preffar gör att de förtjänar upp mot 5-10% av portföljen när man som oss ska leva på utdelningar. Då det i nuläget handlar om ca 2% preffar i vår portfölj är det bara bita i och fylla på nu när tillfälle ges.