Nu väntar marknaden desperat på riktiga nyheter.
vi tenderar att tänka i termer av länder, krig, branscher, stilar och storlek. Utgångspunkten är frågor som: Hur fungerar marknaderna? Var är vi i cykeln? Vad brukar fungera då, och vad brukar inte fungera?.Den kände investeraren John Templeton sa att uppåtgående marknader föds ur pessimism, växer på skepsis, mognar på optimism och dör av eufori. Och oftast är det så, men naturligtvis inte alltid.
I efterdyningarna av finanskrisen 2008–2009 kom Pigs-krisen 2011–2012, vilket gav vad man skulle kunna kalla ett ”utdraget mardrömsscenario”. På grund av storleken och längden på den mardrömmen har vi fått en mycket långsam och långvarig uppåtgående marknad. En bedömning så gick aktiemarknaden in i optimismfasen först 2016. Att det tog så lång tid att nå dit talar för att börsuppgången kommer att hålla i sig i flera år till.
Storbolag, kvalitetsbolag och tillväxtbolag, men stabila sådana, inte förhoppningsbolag. Sent i uppgångsfaser brukar även de aktier som tidigare har gått bra fortsätta att utvecklas starkt, samtidigt som eftersläntrarna fortsätter att underprestera.
För att köparna sent i börscykeln tidigare var rädda att köpa något överhuvudtaget. Så de vågar inte ge sig in i det mest riskabla; små värdeaktier som folk är rädda ska gå omkull i sämre tider. Det finns en tid för de bolagen, för de rusar mest precis när börsen vänder upp efter ett ras. Men nu söker sig de trygghetssökande köparna till exempelvis stora teknikbolag, läkemedelsjättar, stora och välskötta banker och stabila konsumentvarubolag, inom exempelvis kosmetika och alkohol.
Sällanköpsvaror däremot går sällan bra i slutet av börscykeln, något vi i Sverige nu kan se i H&M. Även verkstadsbolag brukar ha svårt att hänga med, vilket påverkar Sverige negativt. Tiden att äga svenska aktier är normalt tidigare i börscykeln då verkstadsbolag och mindre bolag utvecklas bäst.
Det finns ett citat från president Franklin D. Roosevelt under depressionen på 1930-talet: ”The only thing to fear is fear itself” (”Det enda att frukta är fruktan själv”, reds anm). Det största orosmolnet nu är om vi skulle få en brist på rädsla eftersom det skulle signalera att vi nått den euforiska fasen som normalt avslutar en börscykel.