Konsumenter uppmuntras att handla på kredit och annonser lockar med snabba lån. Samtidigt växer svenskarnas skulder lavinartat hos Kronofogden. Betala direkt för att inte gå vilse i kreditdjungeln, uppmanar experten. Men det finns några tillfällen då ”köp nu, betala sedan” faktiskt är bästa alternativet.

”Köp nu, betala sedan!” pumpas ut från butikernas hemsidor och i reklamen. Och det är ett upplägg som många konsumenter uppskattar.

”För konsumenter som har bra koll på sin ekonomi kan det vara bra att ha den möjligheten. Man tycker att det är bra att få en sammanställning i slutet av månaden, och när man handlar på kredit har man ett extra skydd i konsumentkreditlagen”.

Beställer man varor från sajter utomlands där man är osäker på företaget, eller flygbiljetter från bolag som riskerar att gå i konkurs, rekommenderar hon till och med att man använder kreditbetalning. Säger konsumentjuridisk expert hos Sveriges Konsumenter.

Men den växande trenden med att handla på avbetalning har en rejäl baksida. Under 2018 kom rekordmånga krav på obetalda skulder in till Kronofogden, över 1,1 miljoner. Unga personers nätshopping stod för en stor del av ökningen.

”Vi har en stor grupp konsumenter som inte kan motstå frestelsen att köpa mer än man har råd med, när man hela tiden exponeras för och blir pushad att välja lösningar som innebär att man inte behöver betala med en gång”.

Skulderna har under 2019 fortsatt att ligga på en hög nivå. I år har Kronofogden även sett en ökning av de enskilda beloppen, där lån utan säkerhet är en förklaring.Lockelserna finns där ständigt. Nu närmar sig en av årets stora köpfester. Black Friday, som i år infaller den 29 november, har växt kraftigt och i fjol handlade svenskarna för närmare 7 miljarder kronor, enligt en undersökning från Postnord. Det är sedan inte långt kvar till jul och efterföljande mellandagsrea.

Det är frestelser i flera steg.

Först lockas man genom aggressiv marknadsföring att köpa något man kanske egentligen inte har råd med. Men även om jag som konsument har tänkt betala direkt med mitt kort, så är det lätt hänt att man blir omdirigerad till en betaltjänst. Hittar du direktbetalning kan du ändå i flera steg bli påmind om att det finns möjlighet att betala på kredit.

När man erbjuds att betala från konto är det lätt att tro att det syftar på ens eget bankkonto, när det i själva verket handlar om att upprätta en kredit hos betalföretaget. Nästa stora fallgrop är att avvika från avbetalningsplanen som gällde vid köpet. Är kapitalskulden 1.000 kronor, som man har valt att betala i slutet av månaden, kan det stå på fakturan att minsta belopp att betala är 50 kronor. 

Väljer man det sistnämnda alternativet kan nya kostnader tillkomma, som räntor och aviavgifter som avsevärt ökar skulden. Det är företagen inte tillräckligt tydliga med. ”Sitter man lite trångt till är det mer lockande att betala ett lägre belopp än ett högre, särskilt om man inte tror att det kostar något extra. Avtalsvillkor är inte skriva för att du som konsument lätt ska få en överblick. Många företag lyfter fram krediten mer än att man ska betala direkt”.

Betalar man med ett kreditkort är köpen ofta räntefria i upp till 60 dagar. Missar man att betala innan dess ligger räntorna på 5–25 procent, enligt en kartläggning av Konsumenternas bank- och finansbyrå.

Hos betaltjänster som Klarna kan man också välja månadsbetalning. Ett månadskonto har en återkommande obligatorisk avgift, och förseningsavgifter och dröjsmålsränta om man inte betalar i tid.

Delbetalning är ett annat alternativ. Hos Klarna betalar man ingen ränta det första året, däremot en uppläggningsavgift och en administrativ avgift varje månad som gör att ett köp på 2.000 kronor som betalas av på sex månader får en totalkostnad på 2.243 kronor. Det motsvarar en effektiv ränta på 48 procent.