Blog Archive
Jag har uppnått ett par portföljsdelmål långt tidigare jag hade prognostiserat. Ett av dessa var att ha en utdelning norr om X kronor, vilket nåddes redan 2019. Under 2020, då Corona slog världen näst intill sönder och samman, fick jag, likt alla andra, uppleva ett stresstest likt detsamma som europeiska, nordiska och amerikanska banker utsätts för varje år. Då minskade utdelningarna med cirka 35–40 % för mig och summan jag fick hamnade strax under den lägsta utdelningssumma jag har som ”minsta” (del)mål. Ett helt fingerat exempel: om jag har som mål att ha minst 120 000kr/år i utdelningar blev det alltså under 2020 cirka 75 000 kronor utdelat. Visst ”visste” jag att det i många fall inte var bolagen själva som ej förmådde dela ut, utan att de i många fall förhindrades av restriktioner och andra politiska riktlinjer. Dock ändrar det ej faktum; summan var mindre. Hade jag levt ett sorts ”FIRE”-liv då hade jag nödgats att sälja av lite från mina innehav för att uppnå (de fingerande) 10 000kr/månaden. Visst hade detta fungerat, men jag är avig till dessa beslut. Helst vill jag, tills portföljen har vuxit si än större, ha det passiva pengaflöde utdelningar ger (här behöver inte jag ta beslut när/om att ”sälja”, utan bolagen gör det åt mig).
Jag räknar med att min portföljs utdelningar, på totalen, har en utdelningstillväxt på ca 4–5 % per år. Således växer de av sig själva och utan att jag behöver skyffla in mer kol i kaminen… Därtill investerar jag cirka 50 % av allt månadssparande i bolag som delar ut, i såväl högt som lågt direktavkastande (dock mer fokus på sistnämnda). Självklart tas alltid hänsyn till nyckeltal såsom skuld, utdelningsandel et cetera.
När jag räknar, och i denna uträkning utgår från ett sorts ”worst case”-scenario, landar jag vid att jag mer och mer kan börja att investera/spara i (index)fonder. Jag sparar redan i TIN Ny Teknik, AMF Småbolag samt Avanza Småbolag by Skoglund. Här, men även i den globala indexfond jag har planer på att köpa, ämnas sedan fyraprocentsregeln appliceras. Gällande fonder är min tanke att få exponering mot sektorer jag ej kan/förstår mig på samt mot segment jag vill exponera mig mot, men där jag upplever att jag ej har den tid som krävs för att välja ett eller två enskilda bolag.
Varför en global indexfond? Varför finns denna tanke? Som så många har läst visar forskning att ytterst få slår index över det långa tidsloppet. Därtill visar densamma att den genomsnittliga, årliga avkastningen mätt över lång tid är cirka 8 procent. Detta är BRA avkastning för en ”minimal insats” av mig. Jag siktar inte på att slå index. Mitt mål är att ha en portfölj som finansierar ett liv där jag äger min tid och den månatliga summan som ska kunna tas ut via sälj/utdelningar ska vara norr om 25 000 kronor. Denna summa genereras ömsom via utdelningar, ömsom via att sälja av enligt fyraprocentsregeln. Om jag når detta med en årlig avkastning om 6 procent, medan det breda indexet stiger med 9 procent gör mig föga. Så länge portföljen ej avkastar under fyraprocentsregeln + inflation över tid är jag nöjd. Som jag tidigare skrivit har jag inget intresse av att mäta könsorgan med alla i stammen.
När jag studerar globala indexfonder, såsom Avanza Global, Swedbank Robur Global, SPP:s dito med flera, framkommer att det är få av dessa som klarar av att trumfa Investor. Även om historik ej är en garant för framtida avkastning bör ändå historik beaktas och behandlas såsom att den troligtvis kommer att i alla fall rimma, eller? Nedan jämförs i bild 1:
Investor B
AMF Aktiefond Global
SPP Global Plus
Swedbank Robur Global A
Swedbank Robur Global A
Swedbank Robur Access A
Då vissa fonder ej funnits sedan 2000 har dessa tagits bort i nedan bild.
Jag har ej tagit med ETF:er eller Avanza Global, då de flesta har för kort historik att spela en signifikant roll.
En tanke som finns är att inte ta in en globalfond, utan istället fokusera än mer på Investor så länge de handlas med en rabatt. Visst blir jag mer beroende av dem, men är R/R så dålig? Diversifiering har jag redan med en portfölj bestående av ca 50 bolag, varav +10 är investmentbolag (därav att jag ej äger fonden ”Spiltan Investmentbolag”). Ännu en gång är inte historik en garant för framtida avkastning, men med denna historik av totalavkastning kan jag inget annat göra än att lyfta på hatten om de klarar av att prestera 85 % av den.
Fokus: ej slå index, men ha en portfölj vars innehav tillsammans (och via såväl utdelningar som 4 %-regeln) täcka en (netto)”månadslön” på 25 000 kronor.
Jag skrev för ett par veckor sedan om att Cliens skulle starta en global småbolagsfond. Fonden är nu igång och snart torde vi se vilka innehav som fonden har störst vikt mot. Det är beklagligt att dessa fakta inte presenteras när fonder börjar och görs tillgänglig för handel och för mig ter det sig relativt komiskt samt tragiskt att många investerar i något där de inte vet vad exakt de får exponering mot. Att starta en fond när världen börser befinner på eller näst intill ATH är utmanande. Likväl måste man här reflektera kring att fonderna sällan investerar för närmaste 1-2 kvartalen, utan snarare de närmaste 1-2 decennierna.
Jag har i dagarna gått och reflekterat kring hur jag skulle vikta de största innehaven om jag startade en fond. Det kan låta komiskt och jag ämnar inte starta en, likväl är det ett bra och tacksamt tankeexperiment. För mig är det mer passande, då jag upplever att min portföljs bas med utdelande bolag mer än väl ligger före det mål jag skrivit upp och numer mer fokuserar på tillväxt, men med ett tydligt GARP. Med det menas att jag inte investerar i vad som helst till vilket pris som helst. Det ska även sägas att jag inte är ett matematiskt snille som kan räkna på marginalernas marginaler, utan upplever att min styrka är att jag mer ofta än sällan lyckas blanda en känsla för bolaget och dess produkter samt tjänster och det finansiella. Jag säger detta med största ödmjukhet, för ju mer jag läser och ju mer jag skriver, desto mer inser jag att jag inte kan och vet. Jag finner detta mycket ”kittlande” och det ger mig endast mer motivation att förkovra mig än mer i de uppslag jag tar mig an.
Den ”fond” jag nu ämnar sätta samman ska inte ses som råd för köp och jag äger inte alla av nedan bolag. Jag är intresserad av dem, men allt har sin tid och sitt pris.
Jag tänker mig en globalfond, där bolagen ska vara ledande, eller bland de främsta, inom sin sektor och nisch (beträffande investmentbolagen ska detta såklart åsidosättas och här är mer anledningen deras bevisade expertis och innehavsallokering). Placeringshorisonten är 10 år. Hos mig är den egentligen längre, men låt oss leka med tanken att om 10 år ska fonden stängas och den förväntade avkastningen delas ut till andelsägarna.
Jag vill även ha en spridning geografiskt för att inte fastna med en viss valuta. Ett sorts lex turkisk lira känns inte lockande…
Xylem
Beskrivning från Avanza: Xylem är ett teknikbolag. Bolaget är idag inriktade mot vattenteknik och erbjuder produkter som möjliggör transportering, behandling och användning av vatten. Deras kunder återfinns huvudsakligen inom den offentliga sektorn, bland aktörer inom fastighetsbranschen, samt inom jordbruk- och industri.
Microsoft
Beskrivning från Avanza: Microsoft är ett globalt IT-bolag. Bolaget utvecklar, designar och tillverkar ett brett utbud av programvaruprodukter, inklusive hård- och mjukvara, för den globala datamarknaden. Verksamheten drivs via flertalet affärssegment, där störst specialisering återfinns inom utveckling av operativsystem och produktivitetsverktyg. Utöver erbjuds även diverse videospel.
Unity
Beskrivning från Avanza: Unity Software är verksamma inom teknikbranschen. Bolaget är specialiserade inom tillhandahållandet av mjukvarulösningar. Exempel på produkter som bolaget erbjuder inkluderar grafiska 3D-verktyg för framställandet av bilder och övrigt innehållsbaserat material. Störst verksamhet återfinns inom den nordamerikanska marknaden, där kunderna huvudsakligen består av medelstora företagskunder och professionella privatanvändare.
Investor
Beskrivning från Avanza: Investor är ett investmentbolag. Verksamheten grundades ursprungligen 1916 och bolaget är storägare i en rad svenska storbolag inom sektorerna telekom, industri, elektronik samt fordonsindustrin. Investmentbolaget bedriver även verksamhet i USA och Asien. Affärsidén är att skapa långsiktigt god avkastning för aktieägarna genom att äga och utveckla företag med värdepotential
LVMH
Beskrivning från Avanza: LVMH Moët Hennessy Louis Vuitton är ett franskt holdingbolag inom lyxvaror. Under varumärket omfattas ett flertal globala aktörer inom produktion av vin, kosmetika, parfymer och accessoarer. Exempel på varumärken som går under koncernen inkluderar exempelvis Dom Perignon, Fresh, Guerlain, Christian Dior och Tag Heuer. LVHM är verksamma på en global nivå.
Mastercard
Beskrivning från Avanza: Mastercard är ett globalt finansbolag. Bolaget är specialiserade inom betallösningar och förbinder konsumenter, företagskunder, institutioner och handlare genom betal- och kreditkort. Några av bolagets mer populära konsumentmärken inkluderar MasterCard, Maestro och Cirrus.
Evolution gaming
Beskrivning från Avanza: Evolution Gaming är en B2B-leverantör inom livecasino. Livecasino utförs i realtid och spelen streamas via bolagets egenutvecklade plattform till datorer, mobiltelefoner och plattor. Bolagets portfölj består exempelvis av livespel inom roulette, blackjack och poker. Störst verksamhet återfinns inom Norden, Baltikum och Europa, med privata aktörer som dominerande kundbas.
Thermo Fisher Scientific
Beskrivning från Avanza: Thermo Fisher Scientific är verksamma inom medicinteknik. Bolaget tillhandahåller analytiska instrument, diverse utrustning och förbrukningsmaterial, samt mjukvara och övriga tjänster för sjuk- och forskningsindustrin. Verksamhet innehas på global nivå via flertalet dotterbolag med vardera affärsinriktning.
Addlife
Beskrivning från Avanza: AddLife är en koncern med verksamhet inom life-science sektorn. Inom koncernen återfinns specialisering främst mot diagnostik, medicinteknik och biomedicinsk forskning. Verksamhet innehas främst i Norden och Baltikum med kunder inom vård och omsorg, samt forskningsinstitut. Addlife bildades under 2015 vid en avknoppning ur Addtech koncernen
EssilorLuxottica
Beskrivning från Avanza: EssilorLuxottica är specialiserade inom tillverkning av linsteknik. Inom koncernen återfinns ett flertal varumärken, där de mer kända inkluderar Crizal, Varilux samt Essilor. Utöver erbjuds även helhetslösningar med ramar och glasögon för personligt bruk, men även för industriell användning. Verksamhet innehas på global nivå, huvudsakligen runtom Nordamerika och Europa, med privata kunder som dominerande kundbas.
Samtliga av dessa har visat och fortsätter visa att de har stabila, pålitliga och ständigt efterfrågade produkter samt tjänster. När deras siffror granskas framkommer att de förvisso har tagit stryk i större kriser, men det har aldrig varit mer än ett blåmärke, medan andra bolag drabbats av såväl avhuggna ben som armar. Bolagen ligger också rätt i tiden och är verksamma inom de megatrender som tros fortsätta växa under en lång tid framöver.
Har du Börsdata är det en stark rekommendation att du studerar dessa bolag och hur de gått de senaste 3, 5, 10 och 20 åren. Vill du, likt jag, sova gott om natten men ändå vara riktad mot börsen i allmänhet, men aktier i synnerhet tror jag att dessa kan vara passande. Som ovan kommunicerats är detta inte en rekommendation i form av ”köp”, utan enbart som en rekommendation på uppslag till eventuella investeringar.
Om du skulle starta en fond idag, vilka bolag skulle tillhöra dina 10 största innehav och varför?
Ännu tvistar de lärda om vad som är bäst – att sprida och äga flera bolag verksamma inom olika sektorer, eller att fokusera på ett fåtal eller till och med ett och kunna dessa/detta utan och innan, likt vore de ens egna fickor. Det finns argument såväl för som emot men jag ämnar inte dryfta dessa i detta inlägg. Istället ska dessa rader handla om hur mina innehav i diverse investmentbolag dels väger i förhållande till inköpsvärde samt nuvarande värde, dels hur de har presterat relativt min totala portfölj samt OMX 30 GI under det hittills gånga räkenskapsåret.
Jag har som mål och ambition att cirka en femtedel till en fjärdedel av min totala portfölj ska bestå av investmentbolag. Detta på grund av flera orsaker. Den första är att de historiskt har visat sig duktiga på att leverera avkastning som inte så sällan har presterat bättre en det breda indexet. Den andra är att dessa har balansräkningar som aldrig får mig att ligga sömnlös. Det kan rasa och det rejält, men att det hos de svenska investmentbolagen skulle till en påtvingad nyemission krävs det mycket för. Jag lockas även av de innehav som finns i respektive investmentbolags portfölj, om än med vissa avvikelser.
Som sagt ska jag inte dryfta om man ska, och i sådana fall hur mycket, diversifiera sig och äga 10–12 bolag inom olika sektorer eller ej, men det är intressant att studera ett bolag som Investor. De gör ju just detta, dvs. äger bolag verksamma inom olika sektorer och ”trots” det har de levererat en överavkastning så imponerande att jag nästan har lust att lägga allt mitt kapital hos dem. Varför gör jag inte verkstad av snacket? Historia är historia. Du är aldrig bättre än din senaste prestation och den får dig inte att vinna guldmedaljen idag. Jag tror att historien har en tendens att om inte återupprepas, så åtminstone rimma. Emellertid vågar jag ej ta gift på det. Inte om jag inte måste.
Jag äger just nu 11 investmentbolag, varav sju är svenska och de övriga fyra är noterade i Frankrike, Schweiz samt Belgien. Jag räknar inte konglomerat såsom Sampo och LVMH hit, utan har samma definition som är grunden för ibindex.se.
När jag studerar innehavens vikt utifrån de summor (exk. värdetillväxt) jag har investerat relativt totalt investerat kapital (exk. värdetillväxt) framkommer att de står för 14,9 %. Med andra ord står ”mina” investmentbolag för 14,5 % av min totala portfölj.
Gör jag samma översyn men tar med värdetillväxt på såväl innehaven som det totala kapitalet, dvs. vad ömsom bolagen, ömsom det totala kapitalet är värt idag då dessa rader skrivs utkristalliserar sig sifforna 21,4 %.
Då Det ej tycks gå att ha fler än nio bolag att jämföra sin egen utveckling med ska det noteras att OMX 30 GI är upp cirka 27,3 % när dessa rader skrivs. Jag kan ej ta med BB Biotech, då det är telefonorder för det bolaget. Ej heller tar jag med Spiltan, som började handlas den 26/10.
Jag är inte missnöjd, men inte heller nöjd med dessa siffror. Min ambition är, som ovan skrivits, att gruppen ska stå för cirka en femte- till en fjärdedel och detta syftas till investerat kapital. Inte värde. Att dock bara köpa och investera för att uppnå en fjärdedel är ej klokt, utan det gäller att ha tålamod och invänta tillfällen då jag upplever mig få bra värde till ett bra pris – GARP. Är Investor med cirka 12 % rabatt bra pris relativt värdet? Jag vill hävda det, men är detta till trots inte beredd att öka ännu. Mer kommer jag fokusera på att bygga upp innehavet i Spiltan tills jag nått hälften av det totala kapital jag kan tänka mig ha investerat i dem. Skulle något mot förmodan inträffa… varför skriver jag ”mot förmodan”? Inträffar det inte alltid något och detta när vi som minst anar det? .. .. Nåväl – skulle skiten träffa fläkten och då menar jag verkligen T.R.Ä.F.F.A den där snurrande makapären kommer jag inte tveka att aktivera min kreditlina för att öka i alla investmentbolag som jag äger.
Spiltan Aktiefond Investmentbolag? Absolut vet jag att den finns, men då jag har en fetisch för utdelningar (ex. Spiltan) har jag valt att äga investmentbolagen direkt. ”Men du kan ju alltid applicera 4-procentregeln!”. Absolut även här, men istället för att tvingas skala då och då, när ett av dessa ”då:n” kan vara vid inte mindre passande börsperiod, väljer jag här det mest passiva, dvs. ser till att de ger mig pengarna 1–2 gånger per år. Pengarna kan jag sedan investera i de bolag jag vill öka i/ta in. Vissa applicerar samma metod och tankesätt som jag, andra inte. Jag har respekt och förståelse för alla parter och önskar inte diskutera varje metods för- och nackdelar, för vi kan enas om att de har just det – ömsom för-, ömsom nackdelar.
Det finns många tankar som väcks när jag skriver detta inlägg – vilket fantastiskt verktyg det är att skriva och med det kommunicera med sig själv. Jag kommer sannolikt att återkomma om detta. Kan i skrivande stund även lyfta fram att utdelningarna har passerat ett nytt ATH. Just om detta kommer jag återkomma senare i år. Till dess – allt gott.
OBS: Jag måste tyvärr meddela att Marius, likt många andra böcker, har drabbats av diverse flaskhalsar och den tidigare planerade releasen den 11/11 nu är förskjuten till den 22/11. Tyvärr inget jag/förlaget kan påverka, utan det är enbart för oss att dels acceptera, dels förhålla oss till dessa störningar. Håll emellertid ut, ty snart finns den "där böcker finns". Vill du vara med i utlottningen om ett exemplar gör du det på denna länk. "Vem f*n är Marius?!". Om det är din fråga rekomenderas detta inlägg.
Jag har valt att ta in Spiltan i min portfölj och ämnar se innehavet som ett av de jag gärna håller ”livet ut”, likt Investor, Svolder, Creades, Öresund med flera. Det ska sägas att jag hyser ett visst tvivel för Paradox. Det är inget annat än ett fint bolag och mycket av dess framgångar stavas Fredrik Wester, men givet de mindre lyckade spelsläppen de senaste 1-2 åren, en VD som inte tycks ha haft samma mål (och därmed fått gå, ändock med skadan lämnad efter sig) och visioner som övriga i såväl styrelsen som ledningen samt att man har tappat lite av sin tidigare fina organiska tillväxt på sin ”core-gamers” skrämmer lite. Emellertid är nämnda Wester nu tillbaka som VD och bolaget har kommunicerat att man ämnar återgå till tidigare kärnverksamhet och med ett entydigt fokus på det som de kan bäst, nämligen grand strategy. Flera spelprojekt har kastats i soptunnan och den som hittar denna och har förmåga att koda kan ha funnit något till ett värde av cirka 135 Mkr.
”Paradox aktiekurs har en historia av kraftiga svängningar och som långsiktiga ägare blickar vi framåt. Bolagets intäkter varierar i takt med att man släpper nya spel och Paradox har varit tydliga med att covid-19-pandemin påverkat utgivningstakten av nya titlar. Samtidigt kan jag konstatera att bolagets spelarbas växer organiskt och många befintliga spel fortsätter generera intäkter år efter år. Med en stor pipeline av spelprojekt och växande antal spelare ökar bolagets långsiktiga intjäningsförmåga.” (Per-Håkan Börjesson, Spiltans delsårsrapport)
Paradox står för ca 34 % av Spiltans substans, vilket inte är en liten del. Samma del är den som gjort att Per-Håkan Börjessons skapelses substans har vuxit så snabbt och kraftigt sedan 2010 i allmänhet, men 2016 då Paradox noterades och precis som ett mynt har två sidor har andelsägare i Spiltan fått se hur det blir när det inte går upp, utan ned i det största innehavet.
I sin intervju med Nicklas ”investeraren” Andersson, men även i delårsrapporten från i somras, betonar Per-Håkan Börjesson att man hyser stor tilltro till det svenska gamingbolaget i allmänhet, men Fredrick Wester i synnerhet. Tiden får visa om denna tilltro är värd sin vikt i guld. En individ, men även ett bolag, är inte bättre än sin senaste prestation och de senaste från Paradox har lämnat mycket att önska. Kan de åter finna sin kärna och ge sina spel den kärlek som kännetecknar Crusder Kings 1, 2 & 3 och Hearts of Iron 3 & 4 kan detta bli en fin vändpunkt för bolaget där man varje fredag alltid dinerar lasagne till lunch.
Nedan bilder om Paradox är från Börsdata - en tjänst jag uppmuntrar alla att införskaffa.
Det är inte Paradox som lockar mig i Spiltan, utan jag bedömer mig få mycket fina, ömsom noterade, ömsom onoterade, innehav. Därtill får jag Spiltan Fonder, vilket jag bedömer vara den absolut viktigaste och mest värdefullaste tillgången. Allt fler sparar och investerar i fonder och givet de avkastningsprestationer som Spiltans fonder har skapat samt att många nya investerare väljer dem framför andra givet dels goda vitsord, dels god, historisk avkastning tror jag att inflödet av kapital enbart kommer att öka. Idag står Spiltan Fonder för cirka 7 % av substansen och jag hoppas och tror att den andelen kommer öka.
Jag finner även innehav såsom husdjursbolaget Swedencare, serieförvärvaren Idun Industrier, VVS-bolaget Instalco och investmentbolaget Byggmästare A J Ahlström lockande. Sistnämnda handlas för övrigt just nu till en rabatt. Utöver detta får man även en andel i Buffetts konglomerat, Berkshire Hathaway. Icke att förringa är att bolaget även sitter på en fin kassa och att man just nu ämnar investera i några, enligt Börjesson, intressanta mindre bolag. Nedan bild är hämtad från de alltid så serviceinriktade och eminenta individer bakom ibindex.se. Spiltan handlas enbart 1 gång per vecka, tisdagar. Detta finner jag bra och passande. Jag skulle inte vara avig till om fler bolag gjorde detta. Det skulle då skapa möjlighet för alla att handla på samma information samt få bort den värsta skada robothandlare kan åstadkomma.
Studeras hur diversifierat Investment AB Spiltan tycker jag det ser bra ut. Bilden är från senaste rapporterade fakta om subatnsvärde och den rapporten släpptes den 31/10.
Som jag skrev för cirka 2 år sedan har jag mer och mer valt att ta in innehav som inte är utdelande. Detta dels då jag vid årsslutet 2019-2020 såg att utdelningssummorna som årligen flödar in mer än väl ligger före den plan jag för än längre sedan satte upp, dels då jag tror mig få mer totalavkastning från bolag som inte, alternativt enbart lite, delar ut. Min portfölj är således lite av en ”Gott & Blandat”-påse. Ömsom finns här lite sött och surt, ömsom lite salt.
Jag är inte ute efter att slå index med tvåsiffriga procenttal och skriva spaltmeter om att jag gör just detta. Nej, det jag överlåter till andra som önskar mäta sina könsorgan bland övriga flockmedlemmar. Jag vill med det säga att jag såklart gläds och inte minst imponeras med alla som slår index med hästlängder år efter år, men det är inte mitt mål. Mitt mål är att skapa mig en ekonomisk trygghet med så lite tid- och energikrav som möjligt att alltid kunna falla tillbaka på. I den får jag årligen utdelningar som täcker alla fasta utgifter och lite mer därtill och här får jag även en ökad värdetillväxt. Detta passar mig och det är det viktiga. Jag vill kunna arbeta, umgås med vänner, släkt och familj samt sova utan att känna en oro för min portfölj. Den ska vara, vilket den är idag, ett självspelande piano.
Spiltan köptes in till en kurs om 229 kr per aktie. Priset motsvarar en premie om ca 9 %. Jag vet att Spiltan historiskt har handlats till en stor rabatt. Dock tror jag att det nya normala är en premie eller plus/minus noll. Detta framför allt då aktien nu handlas betydligt enklare och mer tillgängligt än den tidigare månadsvisa via Peppins.
Jag kan även nämna att för de som söker en spänning i tillvaron... ursäkta min 031-humor. För de som är intresserade av historia och romarriket kommer min första historiska spänningsroman att släppas den 11/11. Jag skrev om detta i detta inlägg och du kan nu vara med i en utlottning om signerade exemplar.
För bara ett par månader sedan var det inte många som skrev något om investmentsbolagens premier. Då var det mer ”köp investmentbolag, ty de har gång på gång visat att de klarar av att prestera bättre avkastning än det breda indexet”. Allt fler har lockats till börsen och många av dessa är tämligen ointresserade av aktier, värderingar et cetera, men någonstans måste ju pengarna investeras. Kanske blev det därför ett direkt ägande i ett eller flera investmentbolag, kanske blev det istället en fond, såsom Spiltans investmentsbolagsfond. Oavsett vilket är det bra att de flesta hellre investerar i dessa bolag/fonder än vad som för dagen är ”hett” i valfri aktiegrupp på valfri sociala medieplattform.
Dock, och detta är ett stort dock, måste man skilja mellan ett bolag och dess underliggande värde, i detta fall dess substans(värde), och en akties pris. Även om jag tycker bolag såsom EQT och Vitrolife är mycket välskötta, fina och så vidare finns det ändå ett pris jag är beredd att betala. Och det är inte det som marknaden idag erbjuder. EQT och Vitrolife är bolag som finns hos Investor och Bure och dessa är idag tämligen högt värderade (låt oss i detta inlägg bortse från PEG mm.). Det i sin tur påverkar såklart nämnda investmentsbolags substansvärden (dess underliggande värden). Således måste köpare av Investor och Bure idag ta detta i beaktande. Beträffande både Investor och Bure måste även deras onoterade delar reflekteras kring.
Även om jag går med tron – förvisningen – att de svenska investmentbolagen som grupp kommer fortsätta leverera bra överavkastning är jag inte köpare dag in och dag ut. Istället måste man som investerare applicera sin förmåga att avvakta, att inte drabbas av en sorts aktivitetsbias eller av ett flockbeteende.
När nu Dagens Industri i ett flertal artiklar, varav en så sent som idag och skriven av ingen mindre än börsbjörnen himself – Richard Bråse - berättat för gemene man som vare sig har studerat bolagens rapporter eller den mycket tacksamma sidan/tjänsten ibindex.se, faller det sig naturligt att de dels måste göra något – aktivitet, dels följa alla andra som redan har gjort något – en aktivitet samt därmed ett flockbeteende. För det går ju inte att bara sitta still och låta bolagen och dess underliggande verksamhet tuffa på och växa in i värderingen(?). Nej, det tar ju tid, är jobbigt och så visar ju även portföljen röda siffror. Lika bra att sälja! Visa aktivitet. Följa flocken – de som redan har sålt. Väl då kan jag slå mig på bröstet och gå med vetskapen att jag inte är annorlunda. Min plats i flocken är intakt. Ingen kommer att döma eller se ned på mig. Phu… lättnad! Min överlevnad, som förr men inte idag, med hjälp av flockens hjälp är för stunden tryggad.
Vi vet att i takt med att allt fler har lockats till börsen, och att många av dessa köper fonder såsom nämnda Spiltans Aktiefond, ökar även köp- och säljtrycket. Detta måste man som investerare vara observant på – var kommer flödena från? Är dagens, veckans och månadens aktieutveckling befogad, eller är den ett mer tillfälligt brus? Som bekant styrs en akties långsiktiga utveckling av bolagets förmåga att generera vinst och i det kortsiktiga av psykologi och ett s.k. brus.
Jag har en stor exponering mot investmentbolag. Sett till värdering är Investor, Svolder och Latour mina största innehav och självklart har den senaste tidens nedgångar gjort avtryck i min portfölj. Dock är detta inget som påverkar mig, tvärtom. Jag fortsätter att följa bolagen och när jag bedömer R/R vara attraktivt är jag köpare. När jag inte ör det sitter jag stilla, sipprar på min x2 espresso och lägger min tid på annat, såsom plockepinn eller studera färgen när den torkar. Tråkigt? Förvisso, men det är än tråkigare att förstöra för min framtida jag.
Självklart kommer alla investmentbolagen att handlas till såväl premie som rabatt de kommande femtioelva hundra åren och att låta sig drabbas av en sorts ”panik” nu, bara för att ett par analytiker, så rätteligen och korrekt, har observerat att priserna inte speglar det underliggande värdet är att göra sig själv en björntjänst. Det är att skada sin portfölj. Att skada sig själv. Viktigt att i sammanhanget ta med är att jag är mycket långsiktig och att denna text skrivs utifrån den premissen. Du ska utgå från dig, din ekonomi, din livs- och arbetssituation. Har du samma perspektiv som jag? Varför sitter du då och skakar tänder?
Drabbas inte av ett flockbeteende. Låt dig inte luras till att göra en dum, ogenomtänkt och direkt skadlig aktivitet. Tillåt dig själv att sitta ned, läsa, räkna, reflektera samt diskutera med din djävulsadvokat och sedan skriva ned dina slutsatser. Låt dessa vila i minst 24 timmar och återgå sedan till dem. Läs, reflektera igen och se på portföljen med nya ögon. Det är inte lätt och det tar såväl tid som energi, men vad är alternativet?
