Blog Archive
Förra veckan gästade Miljonärsyrran bloggen och idag är det Spargeneralen, som kommer återkomma med en del 2 lite längre fram. Jag har följt vår general under flera år och kan varmt rekommendera dig att så göra. Här finns mycket matnyttigt att få.
Jag fick en förfrågan av Cristofer att skriva ett gästinlägg. Detta är ju något man inte kan tacka nej till. Jag vill såklart tacka Cristofer för förfrågan och säga att det känns mycket hedrande! Många har frågat om mina strategier och hur mina investeringar ser ut därför tänkte jag gå in på det här.
En del av er har säkert sett att jag lagt upp diverse trådar och tweets på twitter där jag beskriver min handel, mina olika portföljer och strategier... Det är mycket ibland, många trådar, många grafer och en hel del “udda” innehav och strategier.
Några vänner brukar skämtsamt säga att jag är typ twitters mest “sönderdiversifierade” investerare. Det ligger en del i det, men det är en något förenklad bild. Jag har förvisso ett väldigt stort antal innehav och olika tillgångsslag, men i det stora hela finns det en strategi och en tanke bakom varje tagen position och denna “sönderdiversifiering”. Med anledning av detta tänker jag i det här inlägget berätta om min största portfölj - “Multiasset-portföljen”.
Portföljen
Kortfattat kan man säga att jag har en investeringsfilosofi där målet är att, med en lägre risk och volatilitet relativt att ligga fullt exponerad mot aktier, få ut en årsavkastning på 15 % oavsett klimatet på börsen och den generella ekonomin i världen. Redan här inser du säkert hur svårt detta skulle vara och ännu svårare om man enbart “spelar” med aktieexponering, som kan pendla väldigt hårt mellan åren. Alltså måste portföljen innehålla annat som kan gå bra när aktier går dåligt. Idén är alltså att ha en diversifierad portfölj med innehav som inte korrelerar med varandra (för mycket)... “Enter” råvaror, alternativa tillgångar och hedgestrategier.
Strategin
Denna portfölj utgör den största delen av mitt totala sparande. Strategin bygger på att jag ska kunna ligga kvar i mina positioner ganska länge, nästan oavsett vad som händer i världen. Jag kallar den för “multiasset-portföljen”. Vissa skulle betrakta den som en “allvädersportfölj”, men anledningen till att jag inte tycker att det är en “allväders” är för att jag faktiskt inte är helt passiv med innehållet, även om själva grunden är tänkt vara passiv.
Grunden är alltså att portföljen ska vara exponerad mot ca 35 % aktier, 35 % råvaror, 15 % alternativa tillgångar (t.ex. Bitcoin och Ethereum) och 15 % obligationer, valutor och långa “positioner i volatilitet” eller korta positioner.
De olika delarna av portföljen
För att gå in på lite mer detaljer kommer jag att beskriva lite kort hur varje del av portföljen är uppbyggd.
I aktiedelen lägger jag stort fokus på ETF:er, dvs. jag köper ETF:er kopplade till sektorer eller regioner som jag tror på den kommande tiden. Genom att använda ETF:er behöver jag inte lägga lika mycket tid som jag skulle behöva göra om jag hade motsvarande antal enskilda aktier i sektorn. Att ha en ETF kopplad till en hel sektor eller en hel region bidrar till diversifiering och minskar därmed svängningarna i portföljen. Riskerna är mycket lägre än om man äger en enskild aktie. Nackdelen kanske är att uppsidan inte blir lika stor som om man hade ägt en aktie.
Jag har dock inte enbart ETF:er eller indexfonder i denna del, utan jag äger faktiskt enskilda aktier också. Det finns bolag som jag tycker är intressanta och tror på och dessa lägger jag lite mer tid på, där jag även tittar mer på den fundamentala biten. Dessa aktier har jag gärna i portföljen tillsammans med ETF:erna. De blir lite som en extra krydda i portföljen.
För råvarudelen blir det “inte” lika komplicerat, då man inte har lika många innehav att välja på. I det stora hela vill jag äga mycket guld, minst 15 % av portföljen. Jag ser guldet som en stabil grund i portföljen, en form av “hedge” och det som dämpar svängningarna när det är oroligt i världen, inflationen blir hög eller när centralbankerna fortsätter att stimulera. Jag ser inte guldet enbart som en råvara utan också som “kassa”. Jag försöker nämligen undvika allt för stor andel likvida SEK och väljer hellre då att växla över till t.ex. guld eller USD om jag måste hålla “cash”.
Utöver guldet lägger jag stor vikt på breda råvarufonder som innehåller de vanligaste råvarorna, dessa kommer jag också åt via ETFer. Tänk en “globalfond” fast i råvaruform. Råvaror jag tror extra på äger jag som enskilda innehav (också via ETFer). I nuläget är en sån råvara uran och från våren 2020 var det olja. Även silver finner jag intressant just nu. Ibland kan jag också äga tematiska råvarufonder, t.ex. “enbart alla jordbruksråvaror” eller “enbart metallproducenter”.
Jag har valt att dela upp råvarudelen i två, där den ena halva består av råvaror som jag skriver om ovan och den andra halvan av råvaruproducerande bolag (ETFer/aktier). Detta för att ytterligare minimera risken och även öka avkastningen. Det är nämligen så att de flesta råvaror vi kan köpa på börsen är i form av produkter kopplade till terminer. Det är enbart vissa råvaror som faktiskt ägs som en fysisk produkt av vissa ETFer. Bl.a. ädelmetaller och uran. Det mesta är annars “pappers-produkter” (tänk ungefär “pappers-guld"). Därför vill jag gärna ha råvaruproducerande bolag då de ofta ger stabilare och ibland bättre avkastning över tid, till skillnad från råvaror som kan vara väldigt volatila och inte lika bra att hålla på längre sikt pga. t.ex. “contango-effekten”. Dessutom kan det ibland vara lättare att “ta del” av en råvaras uppgång via bolagen än att faktiskt äga råvaran(terminen).
I delen “alternativa tillgångar” hamnar just nu t.ex. Bitcoin och andra intressanta kryptovalutor, eller helt enkelt annat som skulle kunna vara intressant för portföljen som inte är “det vanliga”. Just Bitcoin är något tror på kommande år, dels pga. hur den är uppbyggd och för att det är den första riktigt “stabila” kryptovalutan. Jag har också Ether som är den näst största och bland de mest omsatta.
Skulle t.ex. en ETF kopplat till konst, eller varför inte alkohol som lagras (lagrad vin/whiskey), skapas skulle det definitivt vara något som skulle kunna hamna i denna del. Det kanske ger en bild av vad jag ser som “alternativt”.
Den sista delen består bl.a. av korta och långa räntor i olika viktning, beroende lite på vad jag tror om ränteläget kommande tid. Ofta är det statsobligationer från olika länder jag använder mig av då de är säkrare än företagsobligationer. Här hamnar också t.ex. valutor såsom USD, EUR mm. Men inte helt oviktigt är tex. positioner i VIX. Jag tar exponering mot VIX (långar volatilitet) när det är ett gynnsamt läge och när jag tycker att börsen gått på tok för fort. Ibland har jag också regelrätta korta positioner i denna del. Här kan det handla om att korta index via olika derivat eller korta en enskilt aktie som gått på tok för fort, som jag ser stor nedsida i.
Beslutsprocess
För att fatta beslut om vilka innehav jag ska plocka in lägger jag en hel del tid på teknisk analys, men jag tittar även på styrka och “performance” (relativt index och mot andra sektorer/aktier).
I den tekniska biten letar jag trender, “break outs” och tydliga bottnar. Jag tittar också på volym, inflöden och vissa indikatorer som jag tycker om att använda.
När jag tittar på styrka listar jag upp de regioner och sektorer jag följer, sorterar fram de som gått bäst och sämst inom en viss period och plockar in de på toppen som har potential att gå ännu bättre. Men ibland bevakar jag de som gått sämst för att försöka “invänta botten” för att sedan kliva in när jag upplever att en tydlig botten är satt och trenden har vänt till positiv. Oljesektorn var ett sånt exempel 2020, guldsektorn 2016.
När jag handlar råvaror tittar jag mycket på lagerstatus, produktion, länders import/export, historik och försöker även att få en bild av det jag tror kommer vara en bristvara eller behövas mycket av i framtiden pga. någon kommande trend. 2017 och 2018 var bra år att plocka upp t.ex. koppar och silver då solenergisektorn och elbilstillverkning, som kräver bl.a. dessa råvaror, var på väg att få en rejäl trend. Samma sak med energisektorn 2020, en sektor som tog rejält med stryk under 2020, efter att redan ha fallit mycket långt innan covid. Där dök det upp ett perfekt läge att plocka in energisektorn och energiråvaror.
Senaste månaderna har uran varit en riktigt bra presterande råvara. Trots uppgången finns det troligen en stor potential framgent, om man vågar blicka fram ett år eller två. Detta med anledning av den energibrist vi har i världen, liten produktion och hur mycket kärnkraft som kommer behöva byggas ut. Ibland behöver man faktiskt inte göra sin beslutsprocess svårare än det är, utan man kan komma ganska lång med “first level thinking” också.
De positioner jag tar i denna portfölj är sällan kortsiktiga, undantaget VIX eller korta positioner. Tanken är att portföljen inte ska vara för “aktiv”, även om den blir det pga. att det blir många innehav och mycket dynamik i portföljen. Normalt håller jag en position i minst 3-6 månader men vissa saker kan jag hålla i flera år. Är trenden intakt och innehavet fortsätter leverera finns egentligen ingen anledning att sälja av. Går saker ner köper jag ofta mer av det då jag inte behöver oroa mig så mycket för att saker ska “gå under”. Ta t.ex. råvarorna, de flesta kommer troligen behövas de kommande 30 åren. Samma sak gäller ju egentligen när man köper en hel sektorn, t.ex. tech i USA. Man minskar lite när det gått lite för bra och ökar när det gått dåligt ett tag och det ser ut att börja vända. När jag tar en position kan jag antingen ta en stor position direkt eller så skalar jag in mig över en längre period. Det sistnämnda är det vanligaste jag gör, speciellt när jag inte är helt säker på om rörelsen på nedsidan är klar.
Kortfattat kan man säga att mycket av min handel är baserad på omvärldsläget, makro och megatrender t.ex. demografi eller teknologiska lösningar. Och när jag sedan exekverar, tar en “entry” i något, nyttjar jag verktyg som bl.a. teknisk analys.
Ombalansering och omviktning
En viktig aspekt är “ombalansering” och omviktning. För att portföljen ska fortsätta vara stabil och för att jag ska kunna få bättre avkastning behöver jag lite då och då vikta om i portföljen. Här kan jag omvikta på lite olika sätt. Ibland ombalanserar jag hela portföljen, med nästan alla innehav, för att närma mig den grundläggande allokeringen. Ibland kanske jag säljer positioner i en del av portföljen för att köpa i en annan del. Och ibland kanske jag bara skalar av i en ETF eller aktie som gått väldigt fort eller blivit väldigt “dyr”, för att köpa något annan aktie eller ETF, eller helt flytta till råvarusidan. Det händer också att vissa innehav går väldigt bra på kort tid och dessa vill man så klart inte minska i för snabbt om trenden är intakt och det finns mer uppsida. Risken är att man säljer för tidigt och missar mycket av uppgången. Ett bra exempel på detta var när bitcoin gick från $7000-8000 till $60 000 på ganska kort tid efter covidkraschen. Här valde jag att inte sälja förrän $55 000 – 60 000, där jag fick bekräftelse från de tekniska signaler jag följer att läget för att skala ner var inne. Jag skalade därefter ner ungefär halva vinsten och fyllde på i de andra delarna av portföljen. Denna rörelse som kryptovalutorna skapade kan man se om man tittar på portföljens utveckling. Generellt vill man alltså låta starka rörelser löpa på innan man börjar vikta om eller ombalansera hela portföljen för tidigt. Något annat jag gör om jag inte väljer att skala ner är att jag inte köper det som blivit “för dyrt” utan fyller på i de andra delarna av portföljen istället, på så sätt får man balans i portföljen igen.
Ska man ombalansera hela portföljen tycker jag att sommarperioden, juli-augusti, är en bra period för däromkring brukar finansmarknaden vara lite lugnare. Dessutom brukar de stora rörelserna komma efter sommar och då vill man vara “förberedd”. En total ombalansering kan man göra årligen eller flera gånger per år beroende på hur aktiv man vill vara. Dock är det bra att tänka på att om man ombalanserar hela portföljen för ofta kan det göra att avkastningen inte blir lika stor, men får förvisso portföljen att bli stabilare.
Belåning
Eftersom portföljen är väldigt diversifierad och har relativt låg volatilitet så har jag valt att nyttja belåning för att få lite extra avkastning. Det är dock sällan jag belånar portföljen mer än 20% för att riskerna inte ska bli för höga. I vissa fall tar jag bort belåning helt beroende på om jag anser att börsen eller annat är för övervärderat, eller om räntorna skulle bli för höga att det inte längre lönar sig.
I och med att portföljen ofta består av en del räntor och valuta, som sällan rör sig mycket, skulle man vid en oväntad händelse kunna "betala av" delar av lånet med detta kapital. På lång sikt är det bra med lite belåning då det har visat sig ge en viss överavkastning, men återigen, så länge som räntorna (och villkoren hos mäklaren) inte äter upp avkastningen.
Senaste årens utveckling
De senaste 3 – 4 åren har varit volatila... Först 2018 där året började med en hökaktig amerikansk centralbank, som tidigt satte skräck i marknaden. För att senare på hösten följas av mer nedgång på grund av handelskriget mellan Usa och Kina.
2019 blev betydligt bättre med "återinförd" expansiv penningpolitik och bolag som blev övervärderade. Men året följdes av 2020s covidkrasch, som blev den snabbaste nedgången sen den stora depressionen 1929. I stort sett allt som gick att sälja såldes av samtidigt av hela investerarkollektivet. Covidkraschen satte rejäla spår i allas portföljer.
Kraschen 2020 följdes av något helt otroligt, en unik återhämtning som mer eller mindre aldrig skådats, där i stort sett allt rusade. Detta skedde p.g.a. ofantliga stödpaket, stimulanser och fiskal politik som kom direkt efter covid-kraschen. Detta fortsatte nästan hela vägen fram till början av 2022.
Personligen är jag extremt nöjd med min portfölj och hur den hanterat svängningarna. Den gick betydligt bättre än vad jag hade förväntat mig innan och portföljen gjorde det den var skapad för att göra.
Det jag är mest nöjd med är att min “conviction” i bl.a. råvaror som till slut gav en bra belöning. Tillsammans med kryptovalutornas och råvarornas uppgång efter 2020 har portföljen överpresterat S&P500, även om detta kanske är ett dåligt index att jämföra portföljen med.
Portföljen har egentligen sedan jag skapade den, fram till covidkraschen, nästan följt S&P500s utveckling. Jag anser dock att jag alltid haft lägre risk då jag aldrig haft över 50% aktieexponering i portföljen och har under stora delar av 2018 och 2019 haft ganska mycket kassa eftersom jag minskade ganska mycket av aktieexponeringen dessa år. Detta blev en kassa som kom väl till användning under covidkraschen och tiden efter. Det är dock först efter 2020 som råvarorna faktiskt började gå bra på riktigt och gav den effekt jag ville ha i portföljen.
Som jag var inne på lite högre upp i inlägget har jag försökt leta och fånga det som varit relativt billigt bland de olika tillgångsslagen jag bevakar, framförallt på råvarusidan. Detta har levererat en stabil avkastning. Jag vill dock verkligen säga att det varit exceptionella tider de senaste fyra åren och mycket av avkastningen kan bero på en del tur. Det är nog ingen överdrift att säga att centralbankerna spelat en väldigt avgörande roll i de senaste årens börsutveckling. Men, det jag som investerare kan göra är att fortsätta med processen att leta efter det jag tror på, positionera mig så att portföljen fortsätter att vara stabil och att fortsätta att ha lika mycket tur. Jag tror på mottot “Den förberedde överlever”.
Nu är vi här... Våren 2022, precis efter en pandemi som knapp hann ta slut, med enorm inflation och centralbanker som förbrukat mycket av sitt krut och nu tvingas höjar räntorna, mitt i en humanitär katastrof i hjärtat av Europa där Ryssland för sitt brutala krig mot Ukraina... Hur detta kommer att sluta vet vi inte, men utgångsläget är i vart fall det sämsta tänkbara på länge. Här gäller det att inte tro på “så har det gått förut” utan istället fundera på om vi kanske får se något helt annat än det vi sett de senaste 10 åren. Det är faktiskt ingen självklarhet att “tech” blir den bästa sektorn kommande 10 år, inte heller är det självklart att centralbankernas roll kommer vara samma som den varit. Det gäller alltså att anpassa sig och våga testa nytt om man vill “slå index”.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man säga att denna portfölj går att göra hur enkel eller hur avancerad som helst. Den kan passa vem som helst egentligen. Den går till och med att automatisera med fonder, något jag bl.a. gjort till föräldrarna. Portföljen är bara ytterligare ett sätt att positionera sig på börsen, fördelen med denna portfölj är att den är tryggare när det känns lite oklart vad som komma skall i framtiden. Det handlar egentligen inte om att “tajma” marknaden även om det finns vissa inslag av detta i strategin. Målet är alltså inte att pricka någon botten eller topp, utan snarare att vara förberedd med sina positioner.
Anledningen till att jag gillar en sådan här portfölj är för att jag har ett stort samhällsintresse och det får en att vara “up to date” vilket är kul. Det känns naturligt att titta på det stora hela och försöka skapa något av det.
För ett tag sedan hörde jag av mig till ett fåtal profiler och frågade om de önskade gästblogga. De fick välja ämne, längd och allt som hör till. De hade således fritt spelrum. Eb av de som jag hörde av mig till var allas vår syrra - Miljonärsyrran. Nedan är hans text baserad på upplevelser från coronahelvetet.
Att jag själv ska driva en blogg kräver för mycket från mig, men när vår kära Cristofer ställer frågan om jag ännu en gång kan skriva ett inlägg, är mitt svar såklart ”ja!”. Senast jag gästade Cristofers blogg skrev jag om att jag omöjligen kommer kunna sluta arbeta.
Vad jag hänt sen senast? Jag har blivit pappa igen. Tredje barnet inkom till vår familj under slutet av november. Grattis till mig och min familj. Samtidigt som det är väldigt mysigt känner jag att jag börjar bli för gammal för detta med väldigt små barn (är född tidigt 80-tal). Massvis med gubbstön när jag bär barnet, blir inte lika exalterad när barnet lyckas hålla upp nacken 7 sekunder längre än för en vecka sedan. Det var en annan (och roligare) grej med de två första barnen. Den tredje ungen hänger helt enkelt bara med, så att säga.
Jag fortsätter driva mitt bemanningsföretag där jag hyr ut mig själv som specialistsjuksköterska och annan vårdpersonal till regioner och privata kliniker. Det har oftast gått väldigt bra, där behovet av sjukvårdspersonal den senaste tiden varit enormt. Annat var det slutet 2019, då jag hade svårt att hitta arbetsplatser som tillät fakturering. Detta efter ett beslut från Riksdagen som gjorde sjukvårdstjänster momspliktiga, vilket medförde en högre kostnad för kliniker att hyra in mig och min personal. Mars 2020 förändrade allt. Plötsligt ville alla ha personal som kunde hantera en ventilator. Till vilket pris som helst.
De senaste två åren har det varit en riktig prövning för samhället, världen och sjukvården. Jag vill verkligen beklaga sorgen för alla som avlidit eller fått bestående men av pandemin. Jag själv var med och hjälpte till på Covid-IVA under den första vågen, men valde under andra, tredje och även fjärde vågen att arbeta på ambulansen samt på operation. Första vågen var verkligen rejält tungt. Dels då vi inte visste något om själva viruset, dels kände vi en stor fara för våra liv när vi var mitt i pandemins centrum. Det spelade ingen roll att ersättningen var väldigt hög, jag ville ge mitt yttersta när det var som värst. Många av mina upplevelser var under första vågen, och då var det verkligen kaotiskt på så många plan. Med tiden blev vi bättre, men anekdoterna nedan är från första vågen. Vill även tillägga att det jag försöker dela med mig här är ljusglimtar från pandemin (som inte är över, ska tilläggas). Allt som hade med vaccinmotstånd, trotsade restriktioner och att pandemin är en bluff att göra har jag valt att lägga åt sidan.
Satt nyligen med att par kollegor från anestesin under veckan och diskuterade pandemin som började för lite drygt två år sedan, och hur det var precis i början, där vi försökte fånga ett par ljusglimtar under tiden då det var som värst. Lite som med lumpen, när man väl var inne i det var det mycket som var roligare, men ändå något man kan garva åt när det gått en tid.
På sjukhuset jag arbete kom våra första fall under slutet mars månad (år 2020) och dagarna innan skulle vi åka ner till plan x för att kollegor till oss skulle visa hur vi skulle klä oss i de där stora dräkterna. När jag kom dit och såg hur våra kollegor var klädda trodde jag först att det var ett stort skämt. Dolda kameran eller något liknande. Händer detta? De var som två astronauter med stora fläktar i nacken som inte såg riktigt kloka ut. Vissa hade som små ljusdioder inuti masken samt två vid hakan och två i pannan. Minns tydligt en kollega vars ljusdioder vid pannan hade slocknat och han såg ut som ett monster man imiterade när man läste läskiga historier för barn och höll en ficklampa under hakan. Svårt att förklara i text men det såg fanimej inte klokt ut.
Man fick välja mellan en sån och en annan mer lik en "one-piece" där man fick trä på sig en skyddsmask 90.
"Redo för Covid-IVA"
Dagarna gick och inflödet av patienter blev enormt. Kollegor till oss insjuknade, samtidigt som antalet covid-patienter ökade. Sjukhuset hade begränsat antal IVA-platser. Efter några veckor fick vi flytta till en postoperativ avdelning pga det stora patientinflödet. Innan dess var det som små bås där 1-3 patienter vårdades. Genom en glasbur och en walkie-talkie kunde man samtala med kollegorna utanför glasburen. Minns flera gånger när man befann sig bland patienterna och man behövde hjälp pga tubstopp eller något liknande, och vissa kollegor som inte förstod hur en walkie-talkie fungerade. Pratade med kollega som höll in knappen och inväntade svar från mig, fortfarande knappen intryckt - samtidigt som mina patienter kvävs av allt sega bruna slem som fastnade i tuben. Hjälp kom ju inte med en gång heller, utan kollegorna som skulle komma var ju tvungna att trä på sig denna rymddräkt, i stress, vilket tog sin tid. Det var inte kul, men minnesvärt!
På postoperativa avdelningen var det annorlunda. Plötsligt låg alla patienter på rad. I bukläge oftast. Anhöriga fick komma in när patienten hade en utsiktslös chans att överleva, annars fick de inte komma in, utan endast telefonsamtal.
Allt pip från alla apparater. Två pipiga apparater är hanterbart, men när 10 piper samtidigt - där går gränsen. Hjärtstopp på plats 13, 15 och 22 - hur ska vi prioritera? Ofta hamnar man "vid huvudet" som anestesisjuksköterska, så man många gånger slapp bada i sin egen svettpöl efter utförda hjärtkompressioner. Kollegor man träffar utanför IVA känner man ju knappt igen. "Jaha, var det vi som jobbade med de där hjärtstoppet på hon den där unga tjejen på plats 15? Va sjukt, xxx heter jag, trevligt att träffas".
Alla dessa rutiner som ändrades hela tiden! För varje dag ändrade man i det medicinska. Luftfuktning var det inte tal om i början. Blodproppar, fick patienterna det? Jaha okej. In med Fragmin då. Aha, ska patienterna ha dubbla dosen Fragmin? Okej. Kortison? Visst. Halverad dos? Okej. Ska patienterna vara relaxerade? Perfekt, då slipper dom hosta mot tuben. Nej, de ska kunna hosta mot tuben, så man ser hur pass vakna de är. I helvete heller, mina patienter ska inte hosta mot någon jävla tub. Är det något vi anestesisjuksköterskor avskyr så är det när patienter hostar mot tuben.
Långa stunder var det väldigt långtråkigt. Flera gånger som man bara suttit, tittat på klockan och velat åka hem. Arbetspass man blir ombedd att läsa ett nytt PM om hur vi på ett smittsäkert sätt packar ner döda människor i säckar gör att man ibland undrar om allt bara är på låtsas. Andra patienter (som inte hostade mot tuben) kunde man prata med - trots att de var djupt sederade nickade många patienter och svarade på frågor. Trodde det endast hände på film, så jag blev något chockad trots mina snart 7 år på anestesin.
Trots allt elände, all död, alla anhöriga man mentalt plåstrat om så känner jag att jag gjort vad jag kunnat för patienterna. Covid-19 har gett mig mängder av nya arbetskamrater, och minnen jag tar med mig till graven.
Few, if any, I think have missed in any way getting acquainted with Brian Feroldi, who writes and podcasts for Motley Fool. Personally, I have appreciated his analyzes and interpretations of many companies, such as Mercado Libre, Pinterest and OLO. I had the honor of having more in-depth contact with him a while ago and then took the opportunity to ask if he wanted to stand up for an interview, which he was positive about.
Brian, thank you for coming to this interview. You work as a writer and podcaster at Motley Fool and are seen more or less daily on twitter. However, there are many if not know who Brian is. Thus - who is Brian?
Career-wise, I'm best known as a contractor for the Motley Fool. That means that I'm a regular contributor to Fool.com as a writer of both free & premium articles, recording audio for their podcasts, and sharing investing lectures on their live stream which is called "Fool Live". I found the Fool in 2005 after learning about financial independence while i was young and realized that that's what I wanted to achieve in my life as early as possible. A big part of financial independence is learning how to invest well, and I had NO CLUE how to do that at the time. The Fool helped me a lot. fast forward to today and I've made just about every investing mistake that you can make. I've made it my career mission "to spread financial wellness", so I'm on a mission to teach other people how to do better with their money.
How long have you been investing and can you share with us some of the best investments of your life, but also those that have not developed well? What lessons have you learned from the above investments and how do you apply it today?
About 17 years in total. The "best" investing moments of my life are when I see a stock that I have owned for years start to pay off to pay off (like $TSLA in 2019 - 2021). As for mistakes, there are too many to count, but this thread can help to showcase my biggest mistakes and the key lessons I learned: Länk 1 och länk 2.
Sweden and the swedes is a country that is very interested in equities and the fact is that most people own shares, either through funds or directly. However, the Swedish stock market is small, especially in relation to the American one. How big is the Swedish stock market in the US? Are any Swedish companies / shares being discussed within your friend/contacts? Witch and why?
I am spoiled. The U.S. has the most investing opportunities of any equity market in the world. For that reason, I rarely look outside the U.S. for investing ideas.
You often tell us followers how you buy to build your position and that you are long-term (á la foolish investment), but I never think I heard you tell us about how big
your portfolio is. How many companies are you a partner in and which are in the top 10?
All Motley Fool employees/contractors have to disclose our holdings at all times, myself included. Here's the current composition of my portfolio. Here is the last time I shared my top holdings and this order is still roughly correct.
There is often talk of value vs. growth and this has really been seen since November 2020, when the news of vaccines reached us deadly. However, the sector rotation we have seen has stopped and the same trend has been seen on the ten-year US interest rate, which from quotations of around 1.7% has now fallen to around 1.2%. I am against the categories "value" and "growth", and think more that I invest in good, growing companies. How do you reason about value companies and growth companies? Has the division played its role? Is growth preferable to value?
I don't subscribe to the "growth" vs "value" argument. It's counter-intuitive, but I've learned that a stock can trade at 1,000x earnings and be "cheap" while another company can trade at 5x earnings and be "expensive". I personally pay little attention to macro factors such as inflation, interest rates, and unemployment. It's not because those factors don't matter (they do!). But my sole investing strategy is to find, but, and own awesome companies for as long as possible. Over time, I'm a firm believer that following that strategy will result in good long-term returns.
The Fed and all the other central banks in the world are currently doing everything they can to stimulate the economy, and so far they have succeeded. However, there are many risks and dangers ahead. With respect to the fact that you are not a macro expert and that you do not spend all your time on the above, what are the biggest risks / dangers for the stock market (and thus the world) in the next 6-12 months?
I don't focus on the Fed or short-term price movements. And yes, 6 - 12 months is a short-term price movement. I focus on buying great businesses that can succeed no matter what is happening in the stock market.
7. FIRE is a phenomenon that has begun to grow more and more in Sweden, to the annoyance of our politicians. In the United States, this movement is much, much larger. Is a quick retirement something that has attracted, or still attracts you? If not - what drives you in your investments? The feeling of getting "right"? Financial security? Finances for children and families?I used to think that "FIRE" was the ultimate goal, but I since change my tune. I know a lot of people who are at FIRE, and ALL of them are still working in some capacity. I am no longer chasing "RE" but I am still firmly interest in "FI". FI, to me, is the ability to work on what you want, when you want, with who you want, for as long or as little as you when, and you can quit anytime without any lifestyle impact on your family. Once you are there, "retiring" isn't necessary!
New question: Speaking of family and thus leisure - how do you spend your free time? Exercise? TV game? Activities with the kids?Leisure time is spent at kid's sporting activities, hanging out with friends, playing games with my family, at the beach, hiking, walking, or doing stuff around my home.
Last question: I will now let you move on and want to thank you for your time. However, before I let you go, we need to know - what do you choose when you consume?
Boston pizza or Domino's?
Dominos!
Starbucks coffee or McDonald's?
Starbucks
McDonald's Crispy Chicken Sandwich or Tim Horton's the same (QSR)?
Pass on both!
Coca-Cola or Pepsi?
Coke
Take Two Interactive's GTA or Activision Blizzards World of Warcraft?
World of Warcraft
Zoom or Microsoft Teams?
Zoom
Netflix or Disney+?
Netflix
Jag vill tacka dig, Erik Sprinchorn, att du tar er tid att svara på dessa frågor. Emellertid är jag inte direkt förvånad, då du, men såklart även Carl, om några har visat en transparens få andra fondförvaltare har gjort. Dels har ni ert månadsbrev (som man kan prenumerera på), dels öppna investerarträffar via Youtube. Utöver detta har ni även TIN Analytics med mera.
Då ni har blivit intervjuade av flera, såsom Nicklas aka. "Investeraren" aka. ”Mr. google” (snart ”Mr. duckducko”?) Andersson på Avanza, har många frågor redan avhandlats och diskuterats. Jag skall göra mitt bästa i att inte återupprepa dessa.
1.Ni förvaltade tidigare Swedbank Robur Ny Teknik och gjorde detta extremt framgångsrikt. Varför lämnade ni denna ”trygga” plats? Frihet? Pengar? Ett sorts ”vad har jag åstadkommit i mitt liv”-val?
Vi har drivit egen verksamhet förut och vet en hel del om för- och nackdelar med entreprenörskap respektive tjänstemannarollen. Vi trivdes verkligen med alla smarta och duktiga kollegor i förvaltningen på Robur. Men när vi såg chansen att starta eget var det aldrig någon tvekan – skulle vi fortsätta springa fort var det nödvändigt. Vi tror mycket på pilotskolan och skin in the game. Många studier visar också att förvaltare som är delaktiga och delägare i verksamheten gör bättre ifrån sig över tid. Den vanligaste frågan vi fick på Robur var ”vad händer med fonden om ni slutar?”.
Nu har vi surrat oss vid masten och kommer förhoppningsvis göra vad vi gör i decennier. Att driva egen verksamhet har också gjort det möjligt att skapa saker som hade varit svårt eller omöjligt inom en större institution. Ta TIN Analytics som exempel. Jag känner personligen att det också är lättare att se, uttrycka och verka för ett större ”Varför?”, ett högre syfte, nu. Om vi kan göra vår del, ge vårt lilla bidrag till att fler innovativa bolag startas, växer och blir kvar i Norden så har vi gjort något bra för samhället.
2.Hur ser arbetsfördelningen ut för er? När ni hittar ett bolag som väcker ert intresse förstår jag att ni besöker det, men därefter? Är någon ansvarig att studera och analysera de mer mjuka värdena och en de finansiella dito? Då ni har känt varandra så länge – finns någon risk att ni ej klarar av att säga ”nej” till varandra, dvs. att ni har ett för starkt emotionellt band? Djävulsadvokat?
Vi har jobbat tillsammans länge och har ett grundmurat förtroende för varandra. Det finns många vägar till Rom och det finns ingen mall eller recept för hur man driver en optimal förvaltning. För mig är den optimala storleken på förvaltningsteamet två personer. Jag brukar ofta likna det vid militärens stridspar. Ett väl sammansvetsat sådant har högre stridsvärde än 3 – 5 enskilda soldater. Sedan antiken är stridsparet ”atomen” i alla militära organisationer. Rent praktiskt finns det många fördelar. Man kan ha fyra ögon och öron på allt. Man kan växeldra i möten, ställa frågor, anteckna, studera motparten och så vidare. Mentalt finns ännu större fördelar. Rollen som förvaltare är ganska utsatt – marknaden går dit den vill på kort sikt och även om du har en sund strategi går det ofelbart dåligt från tid till annan.
Du vet bättre än de flesta hur vi människor är våra värsta fiender och vilka mentala fällor som finns. Förlustaversion är kanske den jobbigaste att hantera. Tillsammans kan vi förhoppningsvis hantera demonerna bättre. Definitivt bättre än om vi förvaltat på egen hand. Vi tror inte vi kan dela upp arbetet, vi måste båda vara mer eller mindre ”full stack”. Tänk om någon av oss blev sjuk eller gick framför en buss? Delade vi upp arbetet hårt skulle kanske halva portföljen ligga för fäfot om något tråkigt händer. Vi är självklart inte kloner av varandra och självklart ser vi på saker utifrån egna erfarenheter och kynne. Men vi har sällan friktion – tvärtom går nästan inte en dag utan ett gott skratt. Vi har helt enkelt väldigt kul ihop. Skulle vi ha helt olika syn på ett bolag så får vi helt enkelt avstå från att investera.
”’Allt kommer att gå åt helvete till slut’, är den ständiga bakgrundsmelodin […]”
3.Peter Lynch sägs ha sagt ” If You Spend 13 Minutes A Year On Economics, You’ve Wasted 10 Minutes”. Min tro och tolkning är att ni lägger just 3 minuter på makroanalyser, likväl… hur mycket vikt lägger ni på detta? Fonden har många tillväxtfokuserade bolag och även om aktiekursen, i långa loppet, följer vinstutvecklingen spelar makro roll, eller?
Vi lägger inte särskilt mycket tid på makro. Vårt arbete handlar ju om att hitta bolag med vettiga affärsmodeller och duktig ledning. Bolag som kan växa lönsamt och producera värde över tid. Personligen lägger jag kanske en timme i veckan på makro, oftast genom att lyssna på podden Macrovoices. Det kanske låter konstigt, men det är skönt att få lyssna på övervägande negativa åsikter som motvikt till vår egen grundmurade framtidsoptimism. ”Allt kommer att gå åt helvete till slut”, är den ständiga bakgrundsmelodin, men med intressanta perspektiv på saker vi normalt inte funderar särskilt mycket på där emellan.
4.Ni har över 70 bolag(!?) i TIN Ny Teknik därtill har ni även World Tech by TIN. Hur ser teamet bakom dessa ut? Hur fördelar ni arbetsuppgifterna med att studera och följa upp dessa?
Vi förvaltar båda fonderna tillsammans. Antalet bolag i TIN Ny Teknik är som du uppmärksammar lite högre än tidigare. Vi gick in i det här året med ökande osäkerhet på många håll – 2020 var ett år med extrema rörelser ned och upp. Varken investerarna eller vi gillar volatilitet och vi har helt enkelt velat sprida riskerna något. Jag vill tillägga att vi historiskt förvaltat fler fonder med ännu fler innehav i ännu fler segment och sektorer. Vårt fokus nu – innovationsdrivna bolag – hjälper oss verkligen hålla ännu bättre koll på portföljerna. Med det sagt kommer vi aldrig att kunna undvika att saker går fel, det är omöjligt i en verksamhet som i så hög grad präglas av slump.
5.Hur var och är känslan av att ha fått emottaga ett sådant stort och varmt välkomnande av fondinvesterare i form av inströmmande kapital som ni har fått? Det om något torde vara av kvitto på att alla, mig själv inklusive, har högt förtroende för er? Och… har ni känt att detta skapar en sorts prestationsångest, eller är det enbart positiva krafter ni tar med av detta?
Allt jag kan säga är: tack för förtroendet! När vi startade TIN hade vi en förhoppning om att någon andel av alla som investerat i fonder vi förvaltat tidigare skulle hitta oss. Detta trots att ingen startat något liknande – ett fondbolag som riktar sig till de många, vanliga spararna – på mycket länge. Så här långt har allting gått klart mycket bättre än vi någonsin vågat hoppas. Vi vet inte exakt, men tror att mellan 350 och 400 tusen personer anförtrott oss med en del av sitt kapital.
Att starta en fond är ett vågspel, man kan aldrig veta om tidpunkten är rätt. Men vi hade tur och fick en bra start. Många hittade oss och gillar vad vi gör – igen, stort tack för det! Avkastningen har ju också varit väldigt god fram till nu, trots att vi under stor del av tiden levt med en pandemi. Det känns som om mycket längre tid har förflutit än de dryga två åren sedan start. Starten vi haft och mottagandet vi fått, allt engagemang från våra investerare. Detta är väldigt peppande och ger oss ytterligare energi att anstränga oss under lång tid framöver.
”[…]men om det inte kommer några vinstvarningar i början av juli är det ändå en ”hund som inte skäller” av positiv karaktär.”
6.Snart stundar Q2-rapporter, men även semester. Hur ser det ut på TIN Fonder under denna tid. Är det mobilen i hängmattan, eller sitter ni på kontoret?
Money never sleeps…skämt åsido, vi kan arbeta varifrån som helst så länge det finns en bra uppkoppling. Det blir naturligt ett lite lägre tempo under sommaren, färre aktiviteter på grund av att vi alla, hela näringslivet, tar semester på ett sätt eller ett annat. Vi ska försöka titta lite mindre på skärmen under några veckor, samla energi inför vad vi vet kommer bli en intensiv höst. Sedan börjar ju som du säger rapporterna för andra kvartalet att komma in. Många mjukvaruföretag vet väldigt snabbt hur det har gått och traditionellt har mycket av försäljningen skett i slutet av kvartalen. Därför har första veckan i det nya kvartalet varit vinstvarningssäsong, både upp och ned. Tendensen har blivit mindre i takt med att bolagen gått över mer och mer åt att leverera mjukvara som tjänst (SaaS), men om det inte kommer några vinstvarningar i början av juli är det ändå en ”hund som inte skäller” av positiv karaktär.
7.Fonder har vissa restriktioner, såsom att ett innehav inte får uppta mer än 10 procent. Har detta varit er mer till godo än till ondo? Är de fondbestämmelser ni måste förhålla er till otympliga?
Är du redo för lite bokstavssoppa? Fonderna vi förvaltar är så kallade UCITS-fonder, vilket är en EU-standard. Det betyder helt enkelt att de är av den enklaste karaktären som går att erbjuda till det största antalet investerare i Europa. Det innebär bland annat att man måste hålla sig inom ramar för riskspridning, den så kallade 5/40-regeln. Inget bolag får utgöra mer än 10 procent av fonden och de innehav som utgör 5 procent eller mer får tillsammans inte utgöra mer än 40 procent av fonden. Om man räknar lite på det så inser man att en UCITS-fond inte kan ha färre än 16 bolag i sig, och då sladdar man nog på regelverket nästan dagligen med alla rörelser som sker. Det här är det vatten vi simmat i länge och vi har inga problem med fondbestämmelserna.
8.ESG – ett extremt brett och misstolkat begrepp som har fått en enorm spridning. Grunden i de värden som akronymen står för är goda och viktiga, likväl är definitionen från alla och envar inte ensidig eller enkel. Hur reflekterar ni kring ESG i era innehav? Hur stor vikt lägger ni vid detta? Har alla bokstäver – E, S och G – samma vikt?
Hållbarhet är en mycket viktig del i vår förvaltning, men jag håller med om att definitionen av vad exakt hållbarhet är kan vara lite utmanande. Jag tror det är en sak där vi, var och en av oss, har en egen bild av vad som är viktigt. I finansvärlden är ESG ett försök att strukturera upp det, Environment, Social och Governance, det vill säga bolagsstyrning.
Från början var ordningen en annan, man pratade om GES. Det var mer logiskt i min värld. Allt börjar och slutar med bolagsstyrning och vilket ansvar man tar där, som samhälle, företag och investerare. Vår viktigaste hållbarhetsfråga är faktiskt att få så många innovativa, växande och framtidsorienterade bolag som möjligt att bli kvar här i Norden. Det är därför vi gärna välkomnar dem till börs, där entreprenörer kan behålla kontrollen och använda börsen som finansieringsplattform för fortsatt expansion.
Vi försöker också ta vårt ansvar genom att delta i valberedningsarbete i de bolag där vi har ett ägande som motiverar det. Dialog och ägarinflytande är överlag det främsta sättet vi försöker få bolagen att arbeta hållbart. Vi tror inte man löser särskilt mycket genom att exkludera företag utan att man kan påverka mer genom att engagera sig i dialog med företagen. Vi har inget stort koldioxidproblem i fonderna, det är ju en stor andel digitala bolag i portföljerna. Snarast ser vi många av bolagen tvärtom som nycklar till en mer hållbar framtid, då digitala lösningar kan ersätta fysiska, mer koldioxidintensiva produkter.
Ett tema som inspirerar är dematerialiserad tillväxt, vilket innebär att man med mer digitalisering kan se en fortsatt växande ekonomi utan att vi för den skull tär mer på vår planet. Ettor och nollor istället för atomer.
9.Då jag tidigare (och fortfarande) har god kontakt med dig, Erik, förstår jag att du läser mycket litteratur. Skulle du kunna ge din ”topp tre” böcker att läsa och en kortfattad motivering till varför? Den första jag tänker på är Oryx & Crake av Margaret Atwood. För det första skriver hon fantastiskt bra. För det andra kom boken tillbaka på näthinnan för mig när teorin om att pandemin uppstod efter en läcka från labbet i Wuhan flyttades upp från konspirationsteori till vad som verkar vara den mest troliga. Slutligen aktualiseras den av framstegen vi ser i giftermålet mellan datavetenskap och biologi.
Den andra boken har jag läst mer nyligen och den gjorde verkligen intryck. Den heter Flocken och är skriven av journalisten Johan Anderberg. Boken skriver historien om hur Sverige hanterade inledningen av pandemin och hur folk tänkte vid olika tidpunkter. Väldigt välskriven samtidshistoria! Om man vill förstå företag på djupet kan det ibland vara nyttigt att läsa biografier. Jag vet att Calle nyligen läst biografier av både Walt Disney och Disneys före detta VD Bob Iger som givit mycket inspiration (Cristofers kommentar: Greatest Ride of a LIfetime).
Själv läste jag för inte så länge sedan om bröderna Nobel och deras affärer i Ryssland. Böcker kan inspirera på så många olika sätt. Själv började jag fundera på alla de handskrivna brev mellan bröderna som bevarats och vidare på alla digitala bolag av idag. Det lär inte finnas särskilt många handskrivna saker – utom den där affärsidén på baksidan av en servett förstås. Men det är lika angeläget att deras historia bevaras, dokumenteras och uppmärksammas!
10.Slutligen, och tack för att du har tagit dig den tid dessa frågor har tagit (notan tar jag… senare) – vad kan man förvänta sig som fondinvesterare av er kommande år, såväl i singularis som pluralis?
Det kanske låter tråkigt, men man ska inte förvänta sig särskilt mycket i termer av nytt beteende eller arbetssätt. Vi kommer fortsätta göra det vi gör så gott vi bara kan. Om något ska vi försöka bygga ännu mer kvalitet i våra processer, skapa ett fondbolag som kan stå sig under riktigt lång tid. Lite kaizen, ständig förbättring, till exempel inom TIN Analytics. Vi har inga interna mål vad gäller avkastning, det är helt enkelt omöjligt att prognosticera. Jag kan bara säga att vi är framtidsoptimister och övertygade om att innovativa bolag har kapacitet att fortsätta skapa värde.
I veckan hörde jag av mig till Patrik Wahlén, grundare och ordförande i Volati. Jag har följt honom länge och beundrar sättet han skapar aktieägarvärde, men också för hans genomtänkta och viktiga tweets om allt från litteratur till politik. Att han hejar på Arsenal drar tyvärr ned helhetsbehållningen, men jag ska inte ge mig an att tävla i den svenska nationalsporten (att klaga). Det faktum att jag hörde av mig på torsdagen, den 29/4, och fick svar redan samma dag och under kommande fredag (detta samtidigt som bolaget hade sin årsstämma) vittnar om en person som verkligen ställer upp för sina investerare. Jag vill rikta ett stort tack till Patrik och för er som ej följer honom, eller Volati, är det en stark rekommendation.
Volati har haft ett starkt år och står idag starkare än innan corona bröt ut. Det finns många anledningar till detta, b.la. fokuserad ledning och tydliga mål. Om du tillåter dig själv att tänka tillbaka på det senaste året – vad är de främsta saker som ni tar med er? Vilka nycklar hittade ni och vilka fällor kom ni dels att trampa på, dels att lära er av?
Jag mins så väl min första diskussion med Mårten och Andreas, VD och CFO på Volati. Jag var i Österrike på sportlov och vi nåddes av rapporter att några banker skulle sätta personal som varit utanför Sverige i karantän. Spontant tyckte jag att det var en överreaktion och att vi skulle följa utvecklingen noga men inte agera. Under kvällen slog det mig att jag tagit för lätt på signalerna. Att det fanns en uppenbar risk att detta skulle kunna bli en stor utmaning. Så på morgonen tog vi ett nytt telefonmöte för att starta upp arbetet med att förbereda vår organisation på de utmaningar som potentiellt låg framför oss. Så min första lärdom är att man skall agera snabbt.
Den första fasen av vårt arbete handlade om att få upp krismedvetenhet i våra bolag. Att få alla våra ledare att förbereda sig för olika scenarion. Min andra lärdom är att man behöver en robust styrmodell och inte minst duktiga ledare och medarbetare. Jag är väldigt stolt över hur våra bolag reagerade och den 31 mars 2020 skickade vi ett pressmeddelande med anledning av Corona och noterade att vi dittills sett mycket begränsade effekter på vår verksamhet. Vi skrev också:
”I syfte att ha beredskap för eventuella kommande negativa avvikelser har Volati sedan cirka tre veckor arbetat systematiskt med åtgärder för att säkerställa hälsa och säkerhet, stärka likviditet samt trygga lönsamhet i koncernens verksamheter. Det finns också planer för hur affärsenheterna ska agera om situationen skulle försämras.”
En tredje lärdom från pandemin är viktigt av att ha ordning på balansräkningen. Går man in i en kris med för hög belåning och för dålig likviditet är risken stor att man drabbas hårt.
Belåning tycks vara något som är legio i såväl bolag som hos gemene man. En lagom sådan är inga fel, utan kan tvärtom vara bra. Emellertid visar fakta från såväl diverse myndigheter, såsom Kronofogden, att Sveriges befolknings skuldkvot ökar. Det tycks finnas en mentalitet att ”någon annan betalar” samt att ”det löser sig”. Är du rädd för att vi kommer ha en nationell kris inom 3-5 år vars främsta orsak är den unga generationen som har vuxit upp med allt från SMS-lån till kreditbetalningar?
Jag tycker Ray Dalio skrivit mycket klokt om skuldcykeln. Mycket tyder på att vi är i slutet på den långa skuldcykeln och att vi kommer behöver minska den totala skuldsättning genom en kombination av tillväxt, besparingar inflation och skuldavskrivningar. Det är oerhört viktigt att politiker och riksbanker klarar av den här utarmningen. Annars är risken stor för en ny kris.
Ni ämnar dela ut Bokusgruppen – skall detta tolkas som att ni inte tror på affärsidén? Är böcker och framför allt fysiskt tryckta sådana något som är på utdöende?
Det kort svaren är Nej och Nej.
För det första så förändrar en utdelning av Bokusgruppen ingenting för oss som ägare. Vi äger idag Bokusgruppen via Volati och efter utdelningen kommer vi äga aktierna direkt.
Bokusgruppen är på många sätt ett missförstått bolag. Omsättning har de senaste åren legat stabilt kring knappt 1,8 miljarder och EBITA stabilt strax över 80 miljoner. De digitala kanalerna växer och stod i Q1 för 54% av omsättningen. Det vi vill göra nu är accelerera satsningarna på omnikanal och ljudböcker samtidigt som vi succesivt öka EBITA-marginalerna från 4,5 till 6%
På tal om böcker är du, likt jag själv, en läsare. Jag ser ofta att du tweetar och rekommenderar diverse titlar från olika genrer, men framför allt faktarelaterade sådana. Vilka titlar har påverkat dig mest genom ditt liv och varför?
Att leva och verka till 100% av Stephen Covey – En bok som jag läste för första gången för mer än 30 år sedan. Jag återkommer fortfarande till de sju goda vanerna Covey beskriver
1. Var proaktiv
2. Börja med målet i sikte
3. Gör det viktigaste först
4. Tänk vinna/vinna
5. Försök först att förstå, sedan att bli förstådd
6. Skapa synergi
7. Vässa sågen
Man kan fundera på värdet av den här typen av råd, men för mig har det fungerat i många olika situationer. Om man tar det första rådet att vara proaktiv handlar det om att fokusera på det du kan påverka. Det är en princip jag tillämpade mycket under förra årets arbete med att hantera effekterna av Corona.
Påverkan av Robert B. Cialdini är nog den bok jag läst flest gånger näst efter mina Hjortfots pocket. Cialdini har påverkat mitt sätt tänka kring besluts, ledarskap, försäljning etc. Att förstå hur beslutsprocesser, egna och andras påverkas är helt central för så många delar av livet.
Att ha en preferensaktie har såväl sina för- som nackdelar. Allt fler, bland annat SBB och Akelius, har istället valt att använda sig av en D-aktie. Varför har ni valt att fortsätta med er preferensnotering? Därtill kan det redan nu finnas en oro hos vissa att ni ämnar lösa in den på 625 kr om fyra år (april 2025) – är denna oro befogad?
Preferensaktier är rätt använt en väldigt bra komponent i en genomtänkt kapitalstruktur. Jag är förvånad att inte fler bolag utanför fasatighetsektorn arbetar mer med sin finansiering. Ur ett bolagsperspektiv preferensaktier evigt kapital med ett lägre avkastningskrav än stamkapital. Det skapar därmed möjlighet till en större hävstång och en högre ROE. Som investerare är fördelen att du kan får en stabil och relativt hög avkastning till måttlig risk. Vad gäller D-aktier så är det ett aktieslag som konturerats för att möjliggöra en högre kreditrating. Eftersom vi inte har ett behov av rating finns det ingen anledning för oss ta kostnader och arbete för att göra denna typ av förändring.
Vad gäller inlösen skall man som investerar självklart hålla koll på de i bolagsordningen reglerade möjligheterna för inlösen.
Du grundade Volati 2003 och har varit med på hela resan fram till idag. Du har således varit med i såväl lyckliga som mindre lyckliga tider och har även fått uppleva finanskrisen 2008-2009. Att påstå något annat än att du är erfaren vore en grov lögn. Att vara så erfaren är såklart en styrka och tillgång för dig själv samt bolaget, men finns inte en risk att du kan bli förblindad av ”hur vi alltid har gjort”? Hur lagar du för att alltid vara öppen, nytänkande och självkritisk?
Jag grundande Volati tillsammans med Kalle Perlhagen 2003. Vi sitter båda i styrelsen och är i högsta grad involverade i bolaget. Vårt fokus idag är det samma som 2003 - att skapa långsiktig värdetillväxt genom att förvärva och utveckla bolag. Vi vuxit vårt resultat mer än 30% per år sedan start 2003. Den tillväxt takten innebär att man blir dubbelt så stor på tre år. Skall man lyckas med det så måste man hela tiden utvecklas. Så även om vi i grunden gör samma sak så gör vi det på ett helt annorlunda sätt. De senaste 15 månaderna har vi tagit många steg för att förbereda Volati för nästa resa. Så parallellt med att vi hanterat Corona har vi förvärvat fem bolag, avyttrat två bolag och därmed avvecklat ett affärsområde, genomfört en extra utdelning på 800 miljoner, beslutat att dela ut Bokusgruppen, ökat självbestämmandet för Salix bl.a. genom att tillsätta en styrelse, bytt VD och rekryterat en ny CFO. Det finns absolut en risk att man stagnerar men än så länge klarar vi av att hålla uppe både tillväxt och förändringstakten.
Sannerligen en fantastisk insats! Har du/ni haft några förebilder för skapandet och byggande av bolaget? Detta kan vara såväl personer som andra bolag – vilka och varför?
Jag har tittat mycket på olika bolag och olika personer. Det viktiga är att skapa sin egen model för gör man som alla andra så går man samma avkastning som alla andra. Vi har sökt inspiration från familjebolag, pe-bolag och investment bolag. Sedan har jag tittat mycket på investerare som Buffett, Munger, Marks mfl. Jag ser oss som en en mix av investerare och företagsbyggare.
Att ni dels förvärvar, dels delar ut (bolag) gör det svårt att kalla er för ”compunders” och på er egens hemsida samt i era rapporter tillika kommunikation presenterar ni er som en industrikoncern. Förvisso bara semantik, likväl finns några tydliga särdrag i envar begrepp. Compunders har ofta premievärdering och bolag såsom Indutrade, Hexagon, Embracer med flera har och fortsätter visa hur den ”svenska modellen” mer tycks vara en framgångssaga än dess antonym. Ser ni er själva som compunders? Om inte – varför?
Jag förstår att man vill etikettera bolag. Men bolagen du räknar upp är ganska olika. Det de har gemensamt är att de jobbar aktivt med förvärv. Men Hexagon har en väldigt spännande historik som kan lära sig mycket av. De var under en period ett väldigt spretigt konglomerat för att sedan successivt sälja och renodla. Man kan också se hur Berman & Beving som framgångsrikt delat upp sig ett antal gånger.
Vårt fokus är att skapa långsiktig värde tillväxt. Ibland kommer sker det bäst genom förvärv. Ibland genom att man säljer något eller spinner ut ett bolag.
Du är mycket aktiv på twitter, vilket jag ser som positivt. Finns det dock inte en risk att dina personliga åsikter kan ses som bolagets? Hur reflekterar du kring din närvaro på sociala medier och det som du skriver?
Att allt för många är allt för ängsliga. Vi behöver många röster och många perspektiv i samhällsdebatten.