Blog Archive
Ännu en fredag, ännu en helg. Ännu en solig dag, ännu en dag när allt är BRA. Kanske är börsen upp, kanske ned. Kanske är börsen upp, men din portfölj ned? Kanske vice versa? Ännu en gång – det handlar inte om dagsaktuella värden. Inte heller om hur värdena utvecklas vecka till vecka. Nej, det rör sig istället om år. Bolag som växer gör det inte över en natt. Det tar tid, precis som det gjorde för dig när du var yngre och mindre.
Då och då får jag frågor där skribenterna undrar om jag kan ge förslag på bra böcker om ekonomi i dess allmänhet, men i ett historiskt perspektiv i synnerhet. Jag brukar då svara att jag råder alla att läsa brett och inte alltid (och bara) fokusera på ekonomi. Ekonomi är världen och världen är ekonomi. Utvecklingar som vi ser och uppmärksammar i vår vardag, såsom streamingtjänster, kaffemaskiner et cetera är alla förknippade med bolag och därmed ekonomi. Men de hade inte kommit till om inte X inträffat. Och att X inträffade beror på att Y inträffade. Och så vidare.
"History is a cyclic poem written by time upon the memories of man" (P. B. Shelley)
Genom att läsa om historia, men framför allt idé- och kulturhistoria, kommer du öka din insikt i människan, hennes utveckling och historia. Du kommer lära dig se mönster, strukturer, samhällsutvecklingar och så vidare. Inte sällan tenderar dessa att återupprepas, eller "rimma" med tidigare epoker, likt det på 1980-talet var populärt med ömsom rock, ömsom disco - något som sågs som ”off” under 1990-talet, då det skulle vara eurodisco och… ja, Genesis och… Hanson? Eller Backstreet Boys och Britney Spears?
Att läsa om historia kommer inte bara berika ditt liv och din förståelse för omvärlden, såväl på hemmaplan som bortaplan. Det kommer också göra att du kan glänsa vid TP-bordet och i tv-soffan när ni sitter och tittar på På spåret. Det kommer att berika dig för att få en större inblick och insikt i varför vissa produkter och tjänster är starka och varför andra är dömda att gå under. Och så vidare.
Jag har tidigare recenserat flera av nedan titlar, men mitt råd är att göra en enkel googling likt ”Titel + review” eller dylikt. Listan här under står i en sorts inbördes ordning, men titlarna kan absolut läsas i exakt vilken ordning du vill.
Sapiens: en kort historik över mänskligheten (Harari, 2014)
Vete, vapen och virus (Diamond, 2005)
Berättelsen om allt: 13,8 miljarder års historia (Christian, 2018)
A Concise History of the World (Wiesner-Hanks, 2015)
Sidenvägarna: en ny världshistoria (Frankopan, 2018)
The WEIRDEST People in the World (Henrich, 2021)
Why Natiosn fail: The Origins of Power, Prosperity and Povetry (Acemoglu & Robinson, 2012)
The Fourth Turning (Strauss & Howe, 1997)
Black Athena (Bernal, 1991)
The Dawn of Everything (Graeber & Wengrow, 2021)
Det globala imperiet (Bard & Söderqvist, 2011)
Digital Libido (Bard & Söderqvist, 2018)
Samtliga av dessa är väl värda sin tid och låt det just ta tid. Läs, lägg ifrån dig och reflektera. Försök att införliva och relatera. Låt bokens text få den tid som den behöver, för någon stress från varken boken eller någon annan finns inte. Läs, få en ökad förståelse och du kommer inte bara bli kung/drottning i tv-soffan, utan även som investerare.
Att läsa, diskutera och tänka tvärvetenskapligt är alltid att föredra; alltid att eftersträva. Genom att släppa in flera olika perspektiv breddar du ditt synfält och ökar sannolikheten att du kommer se samt identifiera saker som andra, mer enspåriga och tunnelseende skulle missa.
Har du läst några av ovan? Vad anser du om dem? Är det någon titel i listan som väcker ditt intresse?
Knappt har det värsta med Covid-19 lämnat oss innan vi ser till att begå samma ”misstag” igen. Mer och mer tycker jag mig se att många börjar med belåning i syfte att jaga de sista procenten. Detta behöver inte vara fel och givet den låga räntan samt att vissa banker, såsom Avanza, erbjuder förmånliga lån kan det absolut finnas fog för en viss belåning. Emellertid tycks flera öka sin belåning mer än vad de egentligen klarar av. Mot bättre vetande? Här kan enbart var och en gå till sin egen jury.
För 1,5 år sedan kommer jag ihåg hur jag kunde läsa om hur flera skrev och berättade hur deras belåning gav dem en hävstång, men raka motsatsen till den de hade belånat sig för. De kraftiga fallen gjorde att den negativa avkastningen sved dubbel så mycket och som bekant är det när du minst vill det som banken ringer och ber dig sälja av diverse bolag/skala av i innehaven för att täcka den belåning du tagit.
När ingen fara på isen syns. När solen skiner och träden grönskar, ja då är det lätt att skapa sig en föreställning om att det inte kan gå fel; att allt är perfekt och så även kommer fortsätta vara. Med en börs som näst intill oavbrutet stigit sedan finanskrisen är det inte så svårt att zooma ut och se att trenden bär de breda indexen är näst intill perfekt (jmfr. gärna med ett "sorts" survivorship bias). Vad kan gå fel? Lite belåning här, lite där och vips så har vi ökat möjligheten till än mer avkastning. Det blir en genväg till målet. Du vet det som alltid flyttas framåt och det vi aldrig upplever oss nå. Och som bekant är genvägar alltid det bästa… Aldrig har en genväg kostat det dubbla i långa loppet, eller hur? Aldrig har du själv fått erfera att den rygg du tog, eller den läxa du löste med google före bokens sidor med mera alltid har lett till positiva utfall. Eller hur?
Att ha en viss belåning har historiskt visat sig vara bra, men denna ska vara i relation till din övriga ekonomi samt till ditt kynne. Om du inte upplever dig ha kontroll över hur du förhåller dig till dina tankar och känslor är det mindre klokt att ha en hög och kanske till och med låg belåning. Kanske bör du överhuvudtaget inte ha någon alls. Kommer du ihåg hur du upplevde februari och mars 2020? Var du den där starka, fullt rationella som agerade på det sätt du anser att en god investerare ska? Klarade såväl din dåvarande portföljskonstruktion som kynne av den 1–1,5 månaden som gav många såväl huvud- som magvärk? Tänk dig då att detta är "ingeting" jämfört med finanskrisen, som inte bara var värre och kraftigare, utan även mer långdragen. Två månader? Ha - testa det gånger minst det tjugodubbla. Minst.
Människans minne är som en guldfisk dito, som Doris i filmen Hitta Nemo. Vi minns, men våra minnen är enbart fragment av allt som vi har i vårt bagage. Hjärnan hatar obehag och är duktig på att trycka undan minnen som ger just detta. De placeras och lagras långt bak. Väl där låses de in och nyckel slängs i havet för att enbart hittas då blodet flyter och det är försent att parera den situation vi själva satt oss i. "Fan. Igen?!" Exakt - det blev "fan" igen, för att vi tryckt undan minnen, minnen som annars skulle ha hjälpt oss att inte hamna i "fan" igen. Och igen.
Pandemi? Va?! Nej, det var väl sådant som hände på medeltiden då digerdöden härjade? Ja, men även ”nej”. Den som kan sin historia vet att historien har utsatt vårt släkte för flera liknande; den Antoninska pesten mellan 165-180 e.kr, som dödade 5 miljoner; den Justinianska som dödade mellan 30-50 miljoner; Digerdöden, som sägs ha utplånat cirka 65 procent av Europas befolkning; Smittkopporna som upptäcksfarana tog med sig till Sydamerika i början av 1500-talet beräknas ha dödat 80 procent av urinvånarna; Pesten i London år 1665, som sägs ha bragt 75 000 – 100 000 människor livet; Kolerapandemier, som från 1854 och framåt har skördat miljontals offer; Gula febern, Spanska sjukan, Asiaten, Sars… Hur är det möjligt att vi dessa hemska händelser till trots blev häpna, likt det vore första gången som människan drabbas av en global och hotande smitta?
Oavsett om nästa orsak till kraftiga fall är en pandemi eller ej säger historien att kraftiga ras inträffar ungefär vart 10:e år. Detta är fakta. Ibland kan det gå 8, ibland 12. Emellertid är det relativt irrelevant, för poängen är att skiten har och kommer fortsätta träffa fläkten med jämna mellanrum. Glöm inte. Glöm inte att historien förvisso inte upprepar sig, men att människan gör det. Är din belåning värd de där extra procenten relativt den skada den också kan åstadkomma? Jag säger vare sig ”kör på” eller ”undvik”. Det jag säger är att du måste utgå från dig och din ekonomiska och vardagliga situation. Lockas inte med av ”alla andra”. Fokusera på dig. Det är, när allt kommer omkring, ditt liv det handlar om.
Jag har flera gånger tidigare lyft fram hur viktigt jag finner ämnena historia i allmänhet, men kulturhistoria i synnerhet vara. Att identifiera, tolka och utvärdera mönster, trender och så vidare ger inte bara en skön ”f*n vad jag är smart”-känsla (reservation för hybris…), utan rätt använt kan det även ge starka fördelar i allt från Jeopardy och TP-kvällen föregått av en parmiddag till investeringar och... ja, korsord.
Ett område jag läst mycket kring den senaste tiden är försäkringsbranschen och försäkringar mer i allmänhet. Jag äger b.la. NN Group, AXA, Sampo och Admiral Group PLC. Många? Absolut, men istället för att ta ett enda bolag valde jag att skapa en korg, då dessa bolag skiljer sig åt med verksamheter mot olika geografier, har olika styrkor, såsom NN Group och dess styrka på livförsäkring.
I Europa har vi en relativt stark försäkringsanda, både en privat och statlig sådan. Vi har alltid haft starka nationalstater, såväl på gott som ont. Något som har karaktäriserat de flesta av dessa sedan WW1 och WW2 är trygghetsnäten, såsom pensionssystem samt statliga/allmänna försäkringssystem. Detta är inte vad som står att finna i USA, i alla fall inte i lika hög omfattning. Om du har en minut över kan du leka med Google, eller Duckgogo, och söka på vad kostnaden för att föda barn i USA är. Eller vad det kommer kosta dig om du bryter benet och måste till akuten och få den vård som krävs. Jämför gärna sistnämnda med att vi i Sverige betalar en avgift om 200 kr och då får vi undersökning, röntgen, gips, medicin med mera. Visst får vi erfara de obligatoriska 5–6 timmarna i väntrummet, likväl…
Den europeiska befolkningen som grupp är mer försiktiga och tenderar att vara lite mer… pessimistiska, i brist på bättre ord, relativt den amerikanska. Det är fler ”men tänk om”, istället för ”Just do it!” á la Nike. Varför? Beror det på den amerikanska drömmen och att alla är så influerade av den att det mer ofta än sällan blir ”fake it untill you become it” som appliceras? Kanske, men det finns ett annat, mer starkare argument för denna skillnad i trygghetsnät, försäkringar och åsikterna kring det. Detta stavas just WW1 och WW2, men även de krig som föregick nämnda två.
Båda dessa världskrig kom, till största del, att ske på den europeiska kontinenten. Städer, hus, fabriker, bondgårdar, vägar, kyrkor… allt och alla blev sönderbombade. De som levde då, men också deras ättlingar, har fått se, höra och uppleva hur det är att växa upp i tider där allt i livet kan vändas snabbare än en reddit-aktie. Oavsett hur psykiskt och fysiskt stark du var kunde dessa fördelar inte täcka upp för ett hus, ett förlorat jobb under lågkonjunktur samtidigt som frugan ska föda och övriga tre så barn önskar mat i magen och tak över huvudet. Och ett Playstation. Och en Iphone. ”Alla andra har ju detta! Jag är den enda som inte har.”
USA har, sedan sitt frihetskrig 1776 och sitt inbördeskrig 1863, aldrig upplevt ett krig på hemmaplan. De har aldrig fått uppleva hur hemskt det är när allt, bokstavligen allt, rasar sönder och samman. Visst har de haft lågkonjunkturer, terroristattacker med mera, men jämför detta med Europa och dess senmoderna historia. Vem tror du är mest benägen att se till nedsidan – den europeiska bonden eller den amerikanska jänkaren?
Dock börjar lite av denna mentalitet á la ”staten ska skydda mig och jag är beredd att bidraga till det allmänna genom att betala skatt” att avtaga, då det i många europiska länder har varit lite, milt uttryckt, lite si och så med styrningen och förvaltningen av både kapitalet och förtroendet. Jag ämnar inte peka finger på Steffe, Maggan med flera, då vi kan se det i andra länder också. Jag enbart skriver en tolkning av långtgående mönster och långtgående tendenser.
Ponera att Europa och dess länder inte kommer uppleva något nytt storkrig (i dess mer traditionella mening och på dess mer konventionella förfaringssätt) – kommer den tidigare ”hellre fasta på ned- än uppsidan”-mentaliteten med betoning på och förtroende för statens roll att fortsätta? Sedan tillkommer såklart frågan om att försäkringar är och, i stigande grad(?), kommer fortsätta vara en klassfråga. Tand-, sjuk-, och psykisk vård kommer vara ytterligare en sak som skiljer de innanför från de utanför de gated communitys vi redan idag ser.
Det är hemskt och tråkigt, likväl ändrar det ej faktum. Och även om det känns ”hemskt” att skriva detta kan du, jag och övriga dra nytta och fördel av dessa mönster och tendenser genom att t.ex. investera i just försäkringsbolag.
Likt alltid ska du göra din egen analys. Allt som jag skriver här är inte en rekommendation. Pengar kan både öka och minska i värde och det finns ingen försäkring (haha… suck, ständigt denna Monty Pyhtonhumor…) mot ogenomtänkta och icke på underlag av en egen analys-investeringar.
Jag har gång på gång återkommit till vikten av att läsa och att läsa brett. Jag blir alltid glad när jag hör, ser och får mig berättat om hur såväl elever som nära och bekanta läser. Även om jag själv inte förstår tjusningen med deckare á la Camilla Läckberg (vill dock betona att jag gärna läser Baldacci, Deaver m.fl.), ger läsningen möjlighet till eskapism i allmänhet, men till att förstå människan i synnerhet. När vi läser lär vi oss om såväl oss själva som om andra; om människan, hennes tankar, gärningar, historia med mera och inte sällan reflekterar vi om var vi själva befinner oss i detta. Vad hade jag gjort? Vad gör jag? Vad tror och tycker jag om X? Hade jag agerat annorlunda? Kan Y inträffa idag, trots att vi har sagt ”aldrig mera X”?
Att framför allt läsa historia och kulturhistoria kommer att ge dig en mycket bra bas för att förstå världen. För att förstå börsen måste man förstå dess grundmekanism. Den uppmärksamma läsaren noterade att jag skrev "mekanism" i singular och jag gjorde det med flit. Börsen är skapad och uppbyggd av människan. Den kan ses som ett derivat av människan styrkor och framsteg, men också hennes svagheter och misslyckanden.
Människan är i sin grund en optimist och det måste vi vara; vi är förprogrammerade (hardwired) att överleva och jakten på denna överlevnad bottnar i en optimistisk tro (annars skulle vi ej ha överlevandsdrivet inom oss). Samma optimism visar sig bland livets alla sektorer och sfärer och jag tror du säkert känner igen detta bara genom att blunda, ta ett steg tillbaka och reflektera kring dig själv och var du är just nu samt var du vill vara om +10 år – det är tro och tankar på en ”ljusare framtid”, eller hur?
Människan opportunistiska grundbult kan även vara oss till nackdel. Om vi studerar alla börsbubblor, men även mer ”lokala” sådana i diverse enskilda bolag, visar sig detta. Just nu är GME och AMC passande exempel att nämna och jag ämnar inte på några sätt att ”hänga ut dem” eller de som investerar i dem, utan läs bara detta som att jag har valt att exemplifiera med dem.
Finns det ett hundra procent objektivt inneboende värde i Gamestop, vars aktie fredagen den 13 mars stängde på $264? Om så är fallet – vad är detta? Det är den frågan alla investerare frågar sig och den är inte exklusiv för bara GME och AMC, utan för alla aktier - vad är det inneboende, sanna och objektiva värdet och vad är jag beredd att betala för detta? Just nu drivs denna aktie – men även alla andra i hela världen – av en viss form av spekulation och var går gränsen mellan objektivism och spekulation; mellan investering och spekulation? De som hävdar sig vara strikt rationella och logiska hävdar att de investerar, men de lurar enbart sig själva, ty optimism agerar och lever i symbios med spekulation och vice versa. Det svåra som investerare, om du såväl är day trader eller momentuminvesterare, är att veta var gränsen mellan en för farlig och ”lagom” spekulation är?
Likt alltid kan vi bara i efterhand – hindsight – se var gränsen var. Det är så lätt att i efterhand säga; jag såg att det var en bubbla; jag såg att det skulle ske; jag "visste" att X skulle inträffa (hindsight bias), men att i stunden innan den spricker räkna ut var den sista lilla decimalen av uppgång finns är en omöjlig uppgift och för de som lyckas handlar det mer om tur och tillfälligheter än ren skicklighet (något jag skriver mer om i Mer Börspsykologi).
Jim Grant, författare och grundare av bland annat Grant’s Interest Rate Obsserver, har sagt: “To suppose that the value of a stock is determined purely by a corporation’s earnings discounted by the relevant interest rates and adjusted for the marginal tax rate is to forget that people have burned witches, gone to war on a whim, risen to the defense of Joseph Stalin and believed Orson Welles when he told them over the radio that the Martians had landed.” Reflektera gärna över detta träffande citat.
Optimism övertrumfar alltid. Det måste det. Det rätta priset på en tillgång är vad någon annan är villig att betala för den, eftersom alla tillgångspriser är beroende av subjektiva antaganden om framtiden. Och som en blind man som inte vet var en mur är förrän han stöter på den, kan marknaderna inte veta exakt hur mycket människor är villiga att betala förrän de går lite för långt och säger ”Ah, så det var där gränsen var…”.
Eftersom människan är så opportunistisk betyder det att hon alltid kommer att sträva efter utveckling och förbättrande av allt från en enkel tvål till en månraket; från en enkel musli till helautomatisk espressomaskin… hon kommer alltid att jaga utopin (som hon aldrig kommer att nå) och detta kommer att synas i form av att såväl nuvarande som kommande bolag skapar nytta och därmed (aktieägar)värde. Genom att vara långsiktig – optimistisk – kommer du att få ta del av denna underbara resa.
"Show me a pessimist and I’ll show you someone whose economic well-being hasn’t turned out the way they imagined; show me an optimist and I’ll show you someone whose career has exceeded their expectations." (M. Houssel)
Fråga dig själv; kommer världen vara mer utvecklad om +10 år? Kommer dagens och och kommande bolag ha bidragit till att skapa en bättre värld, även om det fortfarande kommer finnas mycket ondska och andra negativa delar? Kommer Apple, Johnson & Johnson, ABB, Volvo, Brookfield Renewable Partners med flera ha utvecklats och skapat mer (aktieägar)värde? Jag tror det – för jag är optimist. Således spekulerar jag jag. Således bedömer jag mig vara en spekulerande investerare. Obotlig optimist? Kanske, men vem vill, långsiktigt, tro på detta och även investera utifrån det? En värld á la Mad Max? En värld där värde mäts i antalet konservburkar och patroner?
Är du en spekulant, en spekulerande investerare, eller är du en investerare?
”Big History” är en genre som har vuxit sig fram under de senaste 20–30 åren. Genren gör anspråk på samt har som ambition att förklara långa historiska utvecklingar med breda penseldrag i syfte att skapa en vidare och mycket bred helhetsförståelse. Detta till skillnad från mer nischade alster, såsom Lindqvists om valfri fransk monark eller Lunds stolthet(?), Dick Harrisons, om allt från svensk till engelsk medeltid.
Genren kom att få en något mer uppmärksamhet då Harari släppte Sapiens: en kort historik över mänskligheten, vilken tydligt visar om genrens ambitioner; att förklara människans och stora mänskliga utvecklingar. Utöver denna bok, som är en ypperlig ”nybörjarbok/första-bok-inom-genren” att börja med, finns det andra som ger mycket till läsaren. Vissa av dessa har jag skrivit om på denna blogg, medan andra ännu inte har omtalats eller recenserats. I detta inlägg tänkte jag enbart dela några av de som jag håller lite högre än andra. Jag har valt att referera till senast utkomna version/tryck och i de fall det finns svensk översättning har jag valt denna. De flesta av böckerna släpptes tidigare än vad som står inom paranteserna.
Sapiens: En kort historik över mänskligheten (Harari, 2018). Även Hararis två andra böcker, Homo Deus samt 21 Lessons for... är läsvärda, även om sistnämnda kändes något... hmm, krystad.
Vete, vapen och virus (Diamond, 2020)
Collapse: How societies Choose to fail or succeed (Diamond, 2011)
The Evolution of Everything: How New Ideas Emerge (Ridley, 2016)
Berättelsen om allt (Christian, 2018)
Until the End of Time (Greene, 2020)
Why Nation Fail: The Origins of Power, Prosperity, and Povertry (Acemoglu, 2012)
Som jag har skrivit ovan har jag I vissa inlägg redan skrivit om nämnda böcker och jag kan inte med tillräckligt stor betoning trycka på hur givande böcker likt dessa är att förkovra sig i. Viktigt är att alltid ha ett öppet sinne samt att vara kritisk och genom detta kommer du, med stor sannolikhet, uppleva att du utvecklas och lär dig mycket av ovan författares alster.
Som jag skriver om boken Vete, Vapen och Virus är det fascinerande att få ta del av en teori som säger att vi i Europa och mellanöstern hade ”tur” som fick just de grödor som vi fick under jordbruksrevolutionen för en sisådär 10 000 år sedan. Likaså hade andra kontinenter och därmed folkslag inte en fullt ut lika stor sådan.
Jag fann denna lista för flera år sedan och har sedan dess utgått från den, men såklart har även andra listor och förslag tagits emot. Min önskan och mitt mål har alltid varit, och fortsätter så vara, att förstå. Att få svar på den evinnerliga frågan: ”varför”. Varför X? Varför Y? Jag går med vetskapen om att det inte alltid finns ett klart och av alla accepterat svar, men jag tror att genom att läsa, vistas med oliktänkande och med personer som inte är rädda att visa och säga sin åsikt kommer jag komma närmare ett svar.
Läser du böcker likt ovan? Vilka är dina favoriter och vilka vill du rekommendera?