- Recensioner och mediaframträdanden om "Livet, Börsen & Allting"
- Min bok: "MER Börspsykologi" - recensioner, utlåtanden, media etc.
- Min bok - "Börspsykologi - så blir du en bättre investerare"
- Portföljsutveckling
- Utdelningar & totalt kapital
- Dokumentärer och serier
- Sidor där jag finner underlag för aktier/investeringar
- Poddar
- Gaius Marius - Roms Tredje Grundare
Blog Archive
Förr var säkerhet någon konkret; polisen, piketbussar, väktare, lås, kameror et cetera och visst finns dessa kvar än idag, men i takt med att vi – homo sapiens – har skapat en virtuell värld under namnet ”Internet” har alternativa och nya versioner av dessa nödgats att skapas, för precis som det i den ”verkliga” världen finns tjuvar och andra bedragare, finns de även i den virtuella dito.
Cyber and Cloud Security är en marknad som inte bara har växt i en imponerande takt, utan den beräknas även att så fortsätta göra. Enligt Mordorintelligence beräknas sektorn som helhet att från 2019 till 2025 ha ett CAGR om 14,4 %, vilket bedöms som mycket attraktivt. I siffror mätt motsvarar dessa 14,4 procent om året för sektorn - ett språng från $8 589 95 miljoner till att år 2025 vara värd $19 192 ,82 miljoner. Som görs gällande kommer IoT, som föranleds av 5G, att inte bara skapa nya möjligheter, utan även ny och högst adekvat efterfrågan.
Emellertid består en sektor av bra och mindre bra bolag och likt alltid är det din, min och alla andras uppgift att sila sanden från guldkornen. Vilket/vilka bolag tenderar att stå bäst rustade för kommande år?
Likt ofta (alltid?) handlar det om first move advantage, men om dessa kommer att behålla sin ledning kommer vi först att få veta om cirka 4-5 år. De som har varit snabba att addera denna del i sin redan befintliga verksamhet är Cisco, Intel och IBM. Beträffande sistnämnda, som jag sedan sommaren 2019 äger, har jag skrivit ett par inlägg om och då lyft fram deras framstående position inom blockchain. De är just nu först ut med att kunna erbjuda en företagsklar blockchain-tjänst baserad på Linux-stiftelsens Hyperledger Fabric version 2.0, som gör det möjligt för utvecklare att snabbt bygga och omhulda robusta, säkra produktionsblockchain-nätverk i IBM:s molntjänst. Att Red Hat, IBM:s senaste förvärv, har varit med i utveckling gör mig mycket tillfredsställd, då jag anser att en fungerade Röd Hatt, som inte ska förstöras med IBM:s tidigare(?) mer destruktiva företagskultur, är essentiellt för att detta hangarfartyg ska vända och göra en Microsoft.
Utöver nämnda tre bolag finns även andra som jag tittar på, men som jag ej har fått tid att verkligen sätta mig in i – Palo Alto, Checkpoint Software Technologies samt Fortinet. Vi har även det svenska Proact IT, men jag är kluven till om de är så nischade som ovan bolag och har en sådan robust ställning att de är att ”räkna med”(?).
Som bekant är världen drabbad av covid-19 och likt allt och inget gäller den enas död, den andras bröd och bolag som är verksamma inom cyber securtity är de som just nu täljer guld. När 75 procent av världens befolkning helt plötsligt ska arbeta hemifrån får bolagsledningar insikten om att ”jävlar… ska de sitta hemma måste vi se till att särkra allting x2, för blir det en läck är det adjöss och tack för fisken”. Denna insikt hade drabbat dem oavsett covid-19, då det vi nu ser är hur framtidens arbeten/arbetare kommer att verka; nomader, ständigt mobila et cetera, men viruset kom att påskynda processen med minst 2-3 år.
Palo Alto är extra intressant, då de nu skeppar ut det sista av sina köp-och-behåll-brandväggar för att istället, likt Microsoft 365, erbjuda prenumeration. Således är det idag ett än mer renodlat SaaS-bolag. Därtill har ledning varit tydliga med att de kommer att sitta beredda att göra förvärv när lägen till detta infinner sig, vilket jag tror kommer att ske under kommande kvartal. Nedan axplock om bolaget från Börsdata är rikrigt tilltalande (Helår, 10 år).
Jag äger IBM och har även Prosus, som äger en stor andel i Tencent, där jag har en exponering mot molntjänster och cyber security. Hur är du exponerad och vad tror du om sektorn framgent?
Världen står inför stora utmaningar, inte minst gällande klimat och tillgång till grödor. Dessa befinner sig också i en symbios och således är det dels viktigt att beslutsfattare inte gör X för att lösa förstnämnda, men att detta skadar Y i sistnämnda, dels att forskning kring detta ges än mer tillskott i form av kapital, materiella ting, kompetens et cetera.
Något som har fångat min uppmärksamhet de senaste veckorna är vertikala odlingar. Jag kom att bli (än mer) upplyst och fångad av detta då jag läste en artikel om den i oktober kommande världsutställningen i Dubai, ett land som importerar en majoritet av sina kostförnödenheter. Temat på denna världsutställning är ”hållbarhet” och givet detta är det mycket opassande att flyga in mat från världens alla hörn. Som en reaktion på detta, men även för landets egen önskan, har de valt att satsa på vertikala inomhusodlingar, som dels växer snabbare i och med mer anpassat ljus och värme, dels förbrukar 90–99 % mindre vatten. De gör detta i ett samarbete med Crop-One, ett Sillicon Valleybolag, samt flygbolaget Emirates cateringverksamhet (dagligen, vid tider då inget coronoaspöke jävlas, skickas 2700 kilo bladgrönt till Dubais flygplats). I dessa tre videor (video 1, video 2, video 3) får man en liten inblick i detta fascinerande projekt, men också på hur andra riskkapitalister har satsat (video 2) samt hur det, på ett mer generellt och internationellt plan, ser ut när odling/gödsel flyttar från landsorten och in till (super)städerna.
Sedan ett par år tillbaka har privata investerare kastat sig över bolag likt Crop-One, då de ser en enorm tillväxt. Som exempel kan nämnas Softbanks investering om $200 miljoner i Plenty anno 2017, Ikeas densamma, men i Aerofarms samt Google Ventures’ investering i Bowery Farmings.
Under 2020 lanserar Intelligent Growth Solutions, som ligger nära Dundeee i Skottland, ett LED-system för vertikal odling som kan minska energikostnaderna med hälften. De flesta vertikala odlingar kommer att byggas i närheten till städer, vilket kommer att minska miljöpåverkan från den annars långa fraktdistansen från bondgårdar på landet. Ett exempel på detta är ovan nämnda Plenty, som har öppnat en högautomatiserad odling nära San Fransisco, vilken skall försörja mer än 100 mataffärer. Även mindre anläggningar kommer att byggas och i Storbritannien kommer matvarukedjan Mark & Spencer att installera vertikala odlingsenheter från det tyska bolaget Infarm för att odla färska örter direkt i gångarna på sina stormarknader.
Jag har letat efter bolag inom denna verksamhet och som är noterade på börsen, men denna sökning har tyvärr burit en mycket liten frukt. Jag tror att dessa nya marknader som kommer med vertikala odlingar har enorma skalfördelar och att en stor tillväxt finns att finna tillika få ta del av. Jag har läst lite kring hur stora bolag, såsom BASF, men även Samsung och IBM, gör försök att äntra marknaden. Självklart kommer vi att få se förvärv inom denna sektor och frågan är vilka som kommer att vara bland de mest önskade för de stora att överkomma.
Är denna sektor något som du är insatt i, eller som du nu fick ett intresse av? Vet du hur man på bästa och mest direkta sett kan få exponering mot sektorn i allmänhet, men dessa ”nya” bolag i synnerhet?
En av de böcker jag håller högre än andra är en som handlar om ett övervakningssamhälle i en inte allt för främmande framtid. Jag tror du redan av denna första mening vet vilken bok jag åsyftar, men för att ändå dramatisera kommer här lite fler ledtrådar; “If you want a picture of the future, imagine a boot stamping on a human face—for ever.”; “The object of terrorism is terrorism. The object of oppression is oppression. The object of torture is torture. The object of murder is murder. The object of power is power. Now do you begin to understand me?” samt “Big Brother is Watching You.”
Som framkommer är alstret 1984, som publicerades 1949 och skrevs av George Orwell; författaren som även gav oss Vägen till Wigan Pier samt Djurfarmen.
Övervakningssamhället är idag mer närvarande än vad det någonsin har varit och detta tack vare teknologins utveckling. Utan att du, jag och alla andra egentligen reflekterar över det, använder vi idag ansiktsigenkänning för program/saker såsom att starta bilen, öppna mobilen, ID-igenkänning i vissa appar et cetera. Denna artikel från CBinsights lyfter fram mer områden där ditt ansikte idag är nyckeln framför övriga.
"This spring, we heard that the FBI’s facial recognition database now includes more than 641 million images and the identities of an unsuspecting majority of Americans, which can be searched anytime without warrant or probable cause." (Intelligencer)
Biometri har kommit att bli det nya svarta och framför allt är det just nu ansiktsigenkänning – facial recognition - som är i ropet. Sedan tidig höst 2019 har det rapporterats om de hemskheter som händer i Hong Kong, där polisen inte bara möter demonstranter med batong, tårgas och vattenkanoner, utan även med biometriska verktyg, såsom just ansiktsigenkänning. För att skydda sig har de utsatta inte bara sjalar, dukar e.d. för sina ansikten, utan de är även beväpnade med laserpekare och liknande för att kunna angripa kameror.
Hong Kong må vara i ropet och visst är det hemskt att det finns cirka 50 000 övervakningskameror vars syfte är att observera invånarna. Emellertid är detta inte ens ”mycket” om det skall presenteras en ”tio-i-topp”-lista och staden rankar inte ens in på ”tjugofem-i-topp”-listan heller (om man nu vill vara med på dessa…). Faktum är att Hong Kong ”bara” har 6,71 kameror per 1000 invånare, medan London har 68,4 per 1000 invånare, Atlanta 15,6 per 1000 invånare och Chicago 13,1 per 1000 invånare. För ett par månader sedan kom även nyheter om att Seoul kommer att insatllera AI-kameror för att förutsäga därtill verka proaktivt mot brott. Tankar till Tom Cruises film "Minority report" blir genast än mer närvarande.
Om du nu frågar dig när valet, diskussionerna, löpsedlarna et cetera om införandet av detta var kan jag tyvärr meddela att de aldrig har förekommit, ty dessa kameror och detta övervakningssamhälle har tillkommit mer eller mindre utan invånarnas möjlighet att påverka, om ens deras medvetande.
Förvisso finns det mycket positivt med dessa kameror och detta bygger på att polisen; makten använder dem på rätt sätt. Detta förutsätter att makten – de styrande – dels har en moralisk kompass lika pålitlig som att Kalle Anka sänds kl 15:00 på julaftonen, dels en etisk kompass lika fast, beständig och cementerad likt vore den svärdet i stenen. Om jag ställer frågan till dig, din granne och dennes granne om ni litar på staten och i förläggningen dess institutioner, såsom polisen, att de enbart använder och kommer att använda alla kameror i din stad; de som sitter i ditt kvarter, utanför ditt hus et cetera enbart för goda syften och att allt annat raderas lika snabbt som det spelas in, skulle du ta det för troligt?
Lägg därtill att makten; polisen har möjlighet, och i många fall tillgång, till att, via stingrays som ”härmar” mobilmaster, att komma åt samtal, sms och annan kommunikation som utförs. Därtill vet vi sedan tidigare att bolagen bakom alla de appar som envar Svensson använder, såsom Facebook, twitter, Instagram et cetera, sparar, lagrar och nyttjar all data. All data.
Jag ämnar inte bli dramatiserande. Ej heller ämnar jag skapa en dystopisk stämning, även om jag på den punkten säkert redan har misslyckats. Det jag ämnar är att lyfta fram att om man tror på att ett övervakningssamhälle, må det vara statligt kontrollerat eller ej, kommer att fortsätta expandera, kan här finnas en marknad att investera i. Emellertid måste ett varningens finger höjas, då många städer, framför allt i den ”fria världen”, börjar att höja sina röster. Under 2019 förbjöd många städer längs USA:s väst- och östkust polisen från att använda ovan nämnd teknologi. Kongressdemokarterna har lagt fram ett lagförslag som ämnar att hindra algoritmbaserade program och ansiktsigenkänning, men eftersom det är val 2020 tror många att detta först kan behandlas efter att Trump har svärtat ned den demokratiska processen vi kallar för ”demokratiska val”.
"[...]Nvidia, Qualcomm, CACI International, Synaptics Incorporated, IBM, Alibaba samt Gentex[...]"
Oavsett vem som vinner tror många insatta att det ändå kan bli lag av förslaget, då det inte tycks vara några större skillnader mellan demokrater och republikaner i förhållningssättet gällande denna fråga. Dock vet man aldrig säkert med alla lobbyorganisationer och jag vågar ej ropa ”hej” förrän pennan har signerat pappret.
Jag har ägnat lite tid till att läsa in mig på detta ämne och försökt finna bolag som är involverade denna teknik. Listan kan göras lång, men de främsta som återkommer i flera olika artiklar, såsom från Zacks och Investorplace, är bolag såsom Nvidia, Qualcomm, CACI International, Synaptics Incorporated, IBM, Alibaba samt Gentex. Investor Ideas lyfter fram bolag vars produkter just nu främst används vid gränskontroller, men som lika väl kan användas i städer; Accel Path, Alibaba, Analogic Corp. med flera.
“The object of terrorism is terrorism. The object of oppression is oppression. The object of torture is torture. The object of murder is murder. The object of power is power. Now do you begin to understand me?” (Orwell, 1984)
Jag äger IBM (som jag har skrivit tre gånger tidigare), men syftet där är mer för deras AI (eg. ”Watson”), kvantdatorer, molntjänster et cetera än för deras mjukvara om ansiktsigenkänning. Har jag dåligt samvete för att äga ett bolag vars produkt kan användas i ett mindre bra och integritetskränkande syfte? Nej, för jag vill hävda att det inte är leverantören av produkten som är den ”onda”, utan den som använder den. Om vi bortser från miljöaspekten är en bil inte vidare farlig om individen som sitter bakom ratten är en noggrann och duktig förare. Är denne däremot allt annat än detta är det en mycket farlig teknisk utveckling av människan. Detsamma kan sägas om knivar, osthyvlar, pilbåge och allt mellan himmel och jord.
För mindre än hundra år sedan ansågs tåg, telefon, radio et cetera vara djävulens påfund och många var bergsäkra på att det enbart var skada och elände med all ”den där jävla tekniken”. Detsamma sade våra mor- och farföräldrar om smarta telefoner, streamingtjänster et cetera. Nu blir det lite av en jämförelse mellan äpplen och päron, men jag hoppas ändå att poängen framkommer.
I en värld där tilltron till politiker, vilka styr nationer, minskar och där tilltron till andra tjänster, såsom sociala medier och andra mediebolag, tappar måste de med makten anstränga sig än mer för att dels behålla den, dels visa att de är rätt att innehava tillika bruka den. För eller senare kommer denna kamp att leda till ett mycket negativt resultat – frågan är när. Fram till dess kan biometribolag som fokuserar på att skapa mjukvaror som i detta inlägg har behandlats fortsätta att frodas.
Äger du bolag som är exponerad mot den biometriska övervakningsmarknaden? Varför/varför inte? Och - kommer detta växa än mer nu iom. covid-19? Vi läser än mer om appar som brukas och där röd och gul färg är ekvivalnt med att du inte får gå till vissa områden/ej visats i en butik e.d.