- Recensioner och mediaframträdanden om "Livet, Börsen & Allting"
- Min bok: "MER Börspsykologi" - recensioner, utlåtanden, media etc.
- Min bok - "Börspsykologi - så blir du en bättre investerare"
- Portföljsutveckling
- Utdelningar & totalt kapital
- Dokumentärer och serier
- Sidor där jag finner underlag för aktier/investeringar
- Poddar
- Gaius Marius - Roms Tredje Grundare
Blog Archive
Jag har vid flertalet tillfällen, såväl i poddar som i inlägg, intervjuer med mera, lyft fram metaforen om doktorn tillika kirurgen som läst sig till all sin kunskap. Låt oss kalla vår doktor för ”Jones”, så har vi även fått med en… 031-referens till Aquas hit(?) Dr. Jones… Jones, Dr. Jones, har sedan barnsben läst allt han kommit över kring människan och människokroppen. Han har plöjt böcker, tidskrifter, sett serier och dokumentärer med mera och har nu efter avklarade studier även en examen. Det finns inget som han inte kan och världens sjukhus är snabba att erbjuda honom en tjänst.
Det finns dock en sak som ligger Dr. Jones (det här går inte… barnsligt, ack jag vet) till fatet, nämligen att han aldrig har bevandrat sig med psykologi och att fullt ut lära känna sig själv. Han vet att han har lätt att bli stressad, upprörd, impulsiv med mera, men upplever ändå att han har en viss kontroll över detta, speciellt i operationsrummet. Det han inte vet och inte har erkänt för sig själv är det faktum att han aldrig utsatts för en riktigt krisartad situation där det handlar om liv och död.
En dag kommer ett akutfall in och Dr. Jones (nej… nu lägger jag av) kallas till operationssalen. Snabbt ombytte, grundlig rengöring med mera och snabbt in för att rädda patientens liv. Det börjar bra och allt går som det ska – de får kontroll över blodvärdena och pulsen minskar. Dr… Allas vår Jones märker hur hans kunskaper är guld värda och detsamma märker alla andra i rummet. En känsla av ”vi ska nog klara det här också” infinner sig hos samtliga, men då börjar vartenda instrument att pipa samt lysa blodrött. Patientens värden försämras snabbt och mycket kraftigt. Jones, som just nyss andats ”faran över”, är inte förberedd och när han ser hur patientens kropp börjar skaka och hur alla i rummet vänder sig till honom för instruktioner börjar han själv darra och skaka.
Han börjar bli osäker, tveksam och känner hur han sakteligen börjar tappa kontrollen. Han vet – borde veta – vad han ska göra, men i hans huvud råder enbart kaos. Han försöker ta sig samman, men känslorna är honom övermäktiga. Handlingsförlamad börjar han staka sig och övriga försöker tyda vad han säger, men allt som hörs är blott stakande försök till meningar.
Tiden är dyrbar och tacksamt finns i rummet en annan kirurg som har mod och vett att ta över. Jones hamnar i bakgrunden och känner hur han släpar sig mot dörren och ut från rummet. Händerna skakar. Blicken har svårt att fokusera och andningen är hastig och kraftfull. Bröstet rör sig minst lika kraftigt och stegen känns som om hans fötter var förankrade i golvet.
Han sätter sig på en bänk utanför salen och försöker repa mod samt samla sig, men märker att han blir mer och mer upprörd. Andningen blir än kraftigare och det börjar svartna för ögonen. Han får en panikattack och innan han vet ordet av är nästa vy som han får den när han själv vaknar upp liggandes i en sjukhussäng.
Vad är det metaforen vill säga? Vad kan vi lära oss? Alla, precis alla, kan lära sig räkna och beräkna bolags nyckeltal och framtida, eventuella vinster med mera. Alla kan läsa på om ett bolag och dess verksamhet. Alla kan läsa på om historik, ledning, ägare, styrelse och så vidare. Alla kan också trycka på ”köp” samt ”sälj”. Alla kan också, tyvärr i vissa (många?) fall, också aktivera en belåning när de trycker på just ”köp”. Här är vår investerare likt ovan Dr. Jones (f*n, det blev en gång till). Vi kan läsa oss till hur att räkna, tolka och beräkna, men för att klara av att se innehav sjunka, bli slagna under bältet med mera krävs något mer. Detta ”något mer” är kontroll på hur vi förhåller oss till våra tankar och känslor. Vi kan INTE kontrollera vad vi tänker och känner, men vi KAN kontrollera hur vi förhåller oss till dessa. Kort sagt psykologi.
Bli och var inte Dr. Jones. Lär känna dig själv och var ödmjuk. Gå med vetskap om att ingen är perfekt och att du är din egen värsta fiende. Lär känna vilka olika faktorer som triggar dig och utveckla motmedel. Var proaktiv istället för reaktiv. Mitt främsta tips och råd är att skriva – skriv ned tankar och känslor. Sätt ord på dem och läs dem. Reflektera kring dem. Syna dem. Ifrågasätt dem och se hur mycket sanning som egentligen finns hos dem. Kanske har de rätt? Dock är fallet ofta, men inte alltid, vice versa.
Människan har alltid en benägenhet att överskatta förändringen som kommer ske på kort sikt, men underskatta den som kommer ske på lång sikt. Nu spår alla en inflation så hög att folk inte kommer ha råd med tre mål mat om dagen och att det kommer vara ett dagligt VM i sökandet av pantburkar. Absolut går vi en mer utmanande ekonomisk värld till mötes, men att så snabbt och kraftigt agera behöver nödvändigtvis inte vara det bästa och klokaste. Tid för att läsa, reflektera, diskutera och sedan införliva. Tid att tillåta sig sitta ned och tänka inverterat, för som bekant har ett mynt två sidor.
Jag kan enbart utgå från mig själv och min strategi har inte ändrats på grund av de senaste 4-6 månadernas händelser. Innan kriget, nedstängningen i Shanghai och den stigande inflationen samt de stigande räntorna investerade jag i bolag jag fann passande givet min jakt på pålitliga, stabila utdelande bolag. Över tid skulle samtliga av nedan nyckeltal vara i stigande trend.
Nettoomsättning
Vinst
Eget kapital
Utdelningstillväxt
Utöver det spelar skuldsituationen en viktig roll. Absolut och helst önskas bolag som är skuldfria, likt Nintendo eller T Rowe Price Group, men ofta har de flesta bolag en skuld. Denna varierar också beroende på sektor, såsom att fastighetsbolagen sällan har en skuld som understiger 30 %. Skulden ska vara rimlig sett till bolagets EBIT samt dess tidigare historiska skuldsättning.
Jag ser också gärna att bolaget gör återköp. Det är inget krav, likväl önskvärt.
Till ovan tillkommer, såklart, fokus på ledning, styrelse, ägande et cetera. Emellertid är inlägget inte ämnat att fokusera på varje parameter, utan på det faktum att inget har ändrats hos mig och min strategi bara för att inflationen och räntorna skjutit i höjden. Det är fortfarande exakt samma fokus för mig.
Jag må vara naiv(?), vilket vi först kommer se i efterhand, men jag är en obotlig (och realistisk?) optimist som tror på världen och på såväl samhällelig som ekonomisk utveckling. Börsen, som är ett derivat av världen, kommer att stiga. Den kommer att återta förlorad mark och även bryta ny sådan. Om inte har vi andra saker att oroa oss för och jag lovar att det inte direkt kommer vara en rolig situation. Dagligen en kamp på liv och död om ICA Basics ravioli, vapen, ammunition samt vatten. Wasteland? Fallout? Ha – verkligheten kommer, tyvärr, överträffa fiktionen.
Hittills har min (naiva) optimism betalat sig. Absolut har jag aldrig kunnat posta en tweet, eller ett inlägg, där jag kunnat visa att jag har störst, bäst och vackrast avkastning. Jag har alltså aldrig fått mäta min s***p. Men… det har och är aldrig mitt syfte. Jag investerar för att få erhålla stigande utdelningar och jag är beredd att satsa allt på att samtliga av mina bolag kommer att fortsätta generera vinster och således fortsätta ösa ut kapital till mig. Vissa år kommer vissa bolag tvingas sänka sin utdelning, men en majoritet kommer att höja. Till detta fortsätter jag månadsspara samt återinvestera min utdelning. Ränta. På Ränta. År ut och år in. ” Människan har alltid en benägenhet […] underskatta den som kommer ske på lång sikt.”
Min vy och min horisont är mycket lång tillika mycket bred. Ett, två, tre år… det är en piss i Mississippi; en fis i rymden (pardon my french). I’m in it for the long run. The really long run. Och som långsiktig har jag redan förberett mig på att det kommer vara tider när jag får mottaga såväl en pungspark som ett slag under bältet. Jag är inställd på att en börstid likt denna kommer att komma med jämna mellanrum de kommande +100 åren.
Historiskt har vi sett att kriser kommer i cykler och innan finanskrisen var det mer normala att cirka vart 7–8 år drabbades Mr. Market av en extra stark manodepression. Att då gå in på börsen och säga sig vara långsiktig men inte förbereda sig för kraftiga nedgångar är inget annat än naivt och farligt.
Alla kan och ska utgå från sig själva, men stressa inte dig själv till aktioner du djupt inom dig vet är skadliga. Stressa inte dig själv till att göra aktioner du vet att du kommer att ångra. Var öppen, ödmjuk och närvarande. Ifrågasätt känslor och tankar – skriv ned dem och syna dem. Vilka kommer och varför? ”Jag känner panik just nu för att…”. Ja, för att vadå?! Här brukar tankarna sluta, för varför känner vi panik? ”Pengarna ska ta slut och då…”. Menar du samma pengar som du redan innan har sagt ska ligga på börsen i +5 år? De som var ämnade att vara långsiktiga och som du så sent som förra veckan bedömde dig kunna vara utan i många, många år? Om svaret är ”ja” är den där känslan och tanken om ”panik” inget annat än system 1:s lösning på ett tillfälligt obehag. Det är din rest från savannen som talar. Lyssna, absolut, men måste du verkligen göra verkstad av tankens snack? Exakt! Och ta nu med dig det. Ta med dig att du är stark. Du har kontrollen över ditt förhållningssätt. Du kan inte kontrollera vad du tänker och känner, men… Du. Kan. Kontrollera. Hur. Du. Förhåller. Dig. Till. Dina. Tankar. Och. Känslor.
Ta den!
Det är svårt att inte, på något sätt, påverkas av den marknadssituation som just nu råder. Att se portföljvärdet minska med åtskilliga månadslöner och ha en negativ månadsavkastning som motsvarar en årslön sätter såklart något sorts avtryck. Jag berörs dock inte på ett emotionellt plan och inte heller ekonomiskt, för de pengar jag har investerar är satta att arbeta för mig i flera, flera år – ja, decennier. Jag har investerat med vetskapen att det är riskfyllt och att det inte finns några gratisluncher. Jag har bara investerat det kapital jag har bedömt mig ha råd att ”förlora” (läs: vara utan i +10 år) och således spelar vad det dags-, vecko- eller månadsaktuella värdet mig föga. Jag är inställd på att ha flera år där avkastningen är negativ, likt under finanskrisen. Emellertid är jag (naiv?) mycket trygg i min tro om att jag kommer stå än starkare och än mer robust när tidvattnet återkommer.
Det kan låta och kännas konstigt, men jag är tacksam. Tacksam för de möjligheter som infinner sig. Tacksam för de prövningar jag utsätts för. Tacksam för att jag har investerat med mina pengar och aldrig tagit något lån. Tacksam för att jag är inläst på portföljens bolag samt har lagt mycket tid på att verkligen lära känna mig själv och alla de psykologiska fallgropar jag är känslig för.
Att säga att jag är ”glad” för de branta kursfallen är inte en sanning. Jag är inte heller ledsen. Jag är relativt likgiltig. Dock är jag, som ovan skrivits; tacksam.
Jag är ödmjuk till vad som har hänt och vad som komma hända. Jag kan bara agera utifrån det jag vet och vad jag prognostiserar. Jag lurar mig inte att tro att jag sitter i ett sorts elfenbenstorn med Det Rätta Svaret. Jag är också ödmjuk till att jag kan och kommer göra misstag, men jag tror och upplever att dessa blir färre och färre för varje artikel jag läser, för varje podd jag lyssnar på, för varje diskussion jag har och för, för varje bok jag förkovrar mig i och för varje år som går. Erfarenhet tillsammans med införlivandet och applicerande av kunskap är en underbar utvecklingsprocess och rätt förvaltat kommer det leda till en mycket fin avkastning.
Jag tycker inte att det är mer viktigt nu än i kraftiga uppgångar eller i ett ”neutralt” börssegment att ha fokus på målet och syftet med portföljen. Är det ”mindre värt” bara för att det råder hausse? Bara för att det är en neutral marknad? Målet är alltid lika essentiellt oavsett om solen skiner eller om det regnar. Med det sagt är det bra att ha målet och syftet nedskrivet för att ständigt påminna sig om/när man upplever ett sorts tvivel. Varför gör jag detta? Varför X och varför Y? Bara du har svaret och har du inte tänkt på dessa minst sagt vitala frågorna är risken stor att du kommer agera likt ett löv följer vindens riktning. Var inte lövet. Var stenen. Var berget!
Som alltid ska man lägga energi och fokus på det som man kan påverka. Med fokus på rätt saker blir det både tids- och nyttoeffektiv. Med fokus på rätt saker kommer du också känna att insatserna leder till ett mervärde.
“For those who are about to survive we salute you (läs: börsen)”
Jag har och fortsätter ha fokus på:
Mina inkomster samt utgifter och att sistnämnda alltid understiger förstnämnda. Jag har som mål att alltid ha en sparkvot överstigande 30 % (sedan 2015 ligger den dock på snarare 75 %...). Denna investeras sedan månad in, månad ut. Året efter år.
Bolagen och dess affärsverksamhet. Jag riktar fokus på deras balans- och resultaträkningar, studerar ägande samt deras fortsatta prognostiserade tillväxt. Är det ett bolag som 1) överlevt tidigare kriser och utmaningar och som 2) spås klara framtida sådana?
Fokus på avsatt tid för min portfölj är också essentiellt. Att sitta 24/7 365 tror jag inte kommer ge något mervärde, utan balans är lika viktigt här som gällande allt annat.
Att skilja på portföljen och det vardagliga livet är en central punkt för att långsiktigt klara av Mr. Markets manodepressivitet. Du är inte din portfölj och den är inte heller du. Det är pengar och de har inga känslor. Således ska du inte ha några känslor för dem.
Att sprida ut inköpen över tid är en självklarhet. Inte bara upplevs som ”skönare”, utan det gör också att du undviker att få en mindre otacksam position som kan ta en extra lång tid på sig att utvecklas till något positivt. Förvisso kan man ha tur och pricka botten, men jag väljer hellre att fokusera på den eventuella risken/nedsidan med att köpa allt på en gång.
Jag vill hävda att nu är en perfekt tid att dels som ny börja, dels som mer erfaren fortsätta spara och investera. Den bästa dagen att börja var igår och den näst bästa är idag. Förvisso stämmer ju inte det om vi tittar tillbaka en vecka, en månad eller ett halvår, men om +10 år tror jag att de flesta som köper idag kommer vara vinnare. Ja, till och med om 3 år tror jag de flesta kommer stå och vaska bubbel och sjunga ”ingen hejd på Plejd”, eller annan valfri signaturmelodi.
Nu får vi för första gången på över ett decennium se, känna och uppmärksamma vad börsen är. Vad den verkligen är. Det är en jaktmark där enbart de starkaste kommer överleva. Det är en lika hemsk som underbar plats, likt Dickens A Tale of Two Cities: “It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness, it was the epoch of belief, it was the epoch of incredulity, it was the season of light, it was the season of darkness, it was the spring of hope, it was the winter of despair.”
Du har ett val. Du kan välja om du vill se allas bår börs som en ”best of times” eller dess antonym. Du har makten i dina händer. Förvalta den väl och du kommer att bli belönad. Kom ihåg att investeringar är riskfyllt, därav begreppet riskkapital. Du ska räkna och reflektera utifrån fakta för att se till att sätta dig i en sådan liten riskposition som möjligt är – margin of safety.
Läs, lyssna, diskutera och skriv. Gör det och var ständigt ödmjuk samt öppen och du kommer att inte bara känna, utan även se en utveckling. Du kommer bli starkare, mer uthållig och kanske det bästa; du kommer att lära känna dig själv och det kommer göra dig trygg. Istället för ”die” vill jag gärna byta till ”survive”. Till dig, kära läsare: “For those who are about to survive we salute you (läs: börsen)”
“History dosen’t repeat itself but it often rhymes”. “History dosen’t repeat itself, man does.” Två citat som kan anses lika uttjatade som de är aktuella. Såväl i förrgår som igår. Tulpankraschen 1637 föregicks av ett mönster vi har kunnat se gång på gång. 1929, oljekrisen, 1987, dot.com-bubblan, finanskrisen och även nu, 2022. Vad det här året kommer bli hågkommet som kan inte sägas förrän först vi bytt till år 2023 och mycket kan och kommer hända fram till dess. Många, inklusive jag, ansåg det högts osannolikt att tappet i mars 2020 skulle kunna tas igen på ett och samma år, men index slutade kring samma nivå som den högsta noteringen strax innan corona bröt ut. Osannolikt, likväl fullt möjligt.
Vad näst intill alla krascher har gemensamt är att de föregås av att allt fler börjar att spekulera, inte investera. Att investera är att gå in med riskkapital i ett bolag man vill vara delägare i och där man ser en ekonomisk uppsida. Man vet att det är riskfyllt, därav riskkapital. Man vet också att det ofta tar tid för bolag att utvecklas och att man därmed ska vara beredd på en lång resa som sällan är problemfri. Investerare vet om för- och nackdelar. Et cetera.
Ett par år innan skiten träffar fläkten brukar pöbeln, massan, de som älskar rikedom och ofta ser med avundsjuka på de suttna bli intresserad, för aktiemarknaden kan ju bara stiga, eller hur? De som nu börjar hitta till börsen är de som inte har kunskaper om vad investerande egentligen är. Det är inte en lottsedel, eller en piltavla där bullseye är oavsett var man träffar. Emellertid är det just det till en början (jmfr. Corona och att du troligtvis blivit en vinnare oavsett vilken aktie du köpt, för allt gick upp). Rykten sprids och helt plötsligt är det än fler spekulanter på börsen. Vad många av dessa har gemensamt är att de inte bara inget kan om hur att investera och analysera, utan också inte har någon ambition att förkovra sig. ”I’m in it for the money, baby! The quick money!”.
Allt går bra till en början och varför bry sig om allt från fundamental analys till att läsa på om de psykologiska faktorerna som styr oss människor? ”Jag är ju kung/drottning och igår gjorde jag f*n 3 tusen pix på en kort trade. Det du! Varför i h****e ska jag ’läsa på’ för?! Hahaha. Loser”
Såhär håller det på och bubblan byggs upp. Den här gången, 2022, har även världens centralbanker haft ett finger i syltburken och vi ska ej glömma Corona, kriget i Ukraina, Kinas fortsatta nolltollerans med mera, men mycket just nu är s.k. ”korkade pengar”.
I veckan har vi fått läsa hur ovana unga har spekulerat bort ”allt” på börsen. Jag lider med dem och hoppas att de dels inser varför det blivit som det blivit, dels vågar återkomma till den fantastiska plats som börsen faktiskt är. Detta givet att de drar lärdom av tidigare misstag och mer och mer går från att spekulera till att investera. Emellertid tror jag många blir de som kommer fortsätta leva ett liv skiljt från allas vår aktiemarknad. ”Det är ju bara spel och dobbel! Och allt är riggat. Jävla kapitalistiska svin som styr och ställer.”
Vad alla krascher/kraftiga nedgångar också, högts troligtvis, har gemensamt är att när skiten sprids med fläktens evinnerliga snurrande börjar också annan skit kastas till andra som ifrågasätter investeringscase, analyser, åsikter med mera. ”Om du inte håller med mig är du dum i huvudet. Punkt!”. Ungefär så tycks vara det nya normala på många sociala medier, inte minst Twitter. Det är synd, för ska inte fokus vara på konstruktiva diskussioner där fakta är det som behandlas? Om ett argument/motiv inte sakligt kan bemötas är ju det en positiv sak, eller hur? Om jag hävdar att TROW är en bra investering och får ett motargument som tydligt, ingående och adekvat presenterar att bolaget är allt annat än en bra investering är ju det bra, för annars är ju risken stor att jag fortsatt köpa/öka, helt ovetandes om risken/riskerna. I det här fallet ska jag vara tacksam!
Att diskutera, lyfta fram motiv och argument – det är guld värt och ska alltid vara det centrala. Men när det övergår tillpersonliga påhopp för att man antingen inte vill diskutera sin ståndpunkt, eller inte har argument att bemöta motargumenten med blir det ju allt annat än givande. Vem vinner på det? Alla är och fortsätter vara förlorare.
”Jag hävdar att Azelio är ett bra bolag att investera i nu och alla som inte tycker det är totalt dumma i huvudet. J***a idioter som ska blockas och ignoreras!”. Läs det igen, för det tycks vara lite av det normala nu. Är det… bra? Passande? Vem vinner på det? Vem utvecklas? Et cetera.
Även om det är och upplevs som jobbiga tider – snälla, låt dig inte tappa modet, hoppet eller ditt sätt att föra dig på. Vi var vuxna innan och ska fortsätta att så vara. Dessa rader ska egentligen inte behöva skrivas, men när människor och pengar är de två huvudingredienserna i soppan visar såväl historiken som dagsläget att det inte finns några hinder på hur man för sig. Var större. Bemöt sakliga motiv och sakliga argument med desamma, men gå aldrig längre. Vi är här för att finna motivation, uppslag, utveckling, kunskap med mera. Vi är inte här för att bli kallade ”pajas” eller att själva vara de som kommer med bottenlösa anklagelser. Förstör inte den underbara plats finanstwitter är!
System 1 och system 2 är numera(?) lika kända bland de flesta småsparare som det är att måndag, tisdag, torsdag och onsdag i korrekt ordning. Jag är en stor förespråkare av att reflektera metakognitivt och att alltid ta de fåtal sekunder det tar att aktivt kicka igång den andra systemet; det som förvisso kräver mer energi, men som ger desto mer valuta i form av mer rationellt och logiskt tänkande – ett som inte bara tänker de närmsta sekunderna, utan mycket längre. System 2 är inte en garanti att du tar rätt beslut och ibland kan det bästa vara att blanda de två samman och ibland att bara gå på magkänsla. Emellertid tenderar de två sistnämnda i allmänhet, men den sistnämnda i singular sällan vara ett ”säkert kort”.
En mental tankemodell jag ofta använder mig av är OODA, en modell skapad av en amerikansk korpral vid namn John Boyd (1927-1997). Han var verksam inom flygvapnet och visste hur viktigt det var att inte bara kunna fatta beslut, utan så kloka och logiska sådana på kortast möjliga tid. Föreställ dig att du är pilot och befinner dig i ett fientligt luftrum. Luftvärn öser kulor från marken och överallt ser du fientliga flygplan i batalj med dina vänner. Det krävs mycket av den enskilda för att lyckas överleva en sådan prövning.
Vad som krävs är en förmåga att skapa bästa möjliga beslut utifrån all tillgängliga data. Om detta tror jag vi är få som motsätter oss. I luften behövs beslutet ofta tas asap, gärna igår, medan vi som investerar oftast kan tillåta oss att vara mer lugna och ge varje beslut den tid de behöver. Oavsett om det behövs fattas att snabbt beslut, eller ett där vi har lång tid att reflektera är oväsentligt i den modell Boyd skapade, för faktum är att den fungerar oavsett om du sitter med pistolmynningen mot pannan eller ej.
Modellen kallas kort och gott för OODA, vilket står för Observe, Orient, Decide, Act. På svenska: Du ska först observera – hur ser situationen ut? Varför si och inte så? Orientera dig och var du befinner dig i denna situation. Du kan även föreställa dig andras positioner och hur de orienterar sig givet de fakta som ligger på bordet. Efter detta tar du ett beslut som du exekverar.
För många låter det som så man alltid, mer eller mindre så att säga. Visst finns sanningskorn i dessa utlåtanden, men oavsett är det mitt starka råd att du börjar införliva nämnda mentala modell, för när du går steg för steg kommer du märka att du blir mer uppdelad och konsekvent i dina beslutsfattanden. Du kommer steg för steg skapa dig underlag för de två sistnämnda stegen, nämligen besluta och exekvera.
Einstein lär ha yttrat ”keep it as simple as possible, but not simpler”. För mig är ett sätt att hålla det enkelt, men inte enklare, att applicera OODA i de situationer jag upplever modellen passande. Om du är tveksam uppmuntrar jag dig att inte på förhand avböja modellen och dess eventuella potential för dig, precis som ett ungt barn säger ”nej. Tycker inte om” till 99 % av allt på restaurangens meny som inte stavar hamburgare – detta trots att den unge aldrig har testat eller smakat något av alla alternativ. Ge den en ärlig chans och ta först därefter ett beslut om den är dig passande eller ej.