Baozun kallas ofta för ”Kinas Shopify”, eftersom båda företagen tillhandahåller tjänster/plattform för att skapa webbplatser och supporttjänster för att hjälpa till att starta och även ”skala” online-detaljhandeln. Liksom Shopify har Baozun en stor potential att bli en vinnare på lång sikt inom e-handelsutrymmet, även om det finns några viktiga skillnader mellan företagen.
Medan Shopify började fokusera på att tillhandahålla service till småföretag och sedan dess har ökat sin kundbas bland stora företag, består Baozuns kärnkundbas av stora västerländska varumärken som vill verka på Kinas onlinedetaljhandelsmarknad. Det kinesiska e-handelsföretaget har stora varumärken, såsom Nike, Microsoft, Adidas och Tapestry-ägda Coach bland sina kunder, och verksamheten är på väg för fortsatt tillväxt eftersom fler stora västerländska varumärken går med på sin plattform och med det utökar sin verksamhet.
På sin hemsida för investerare har de publicerat denna video (2 min & 27 sek), som övergripande presenterar bolaget och dess verksamhet. Även om den är simplifierad är den matnyttig.
Baozun genererar intäkter från abonnemangstjänstpaket och genom en liten procentsats från försäljningen genom sin plattform. Att hjälpa stora västerländska varumärken att bygga online-detaljhandelsföretag i Kina är en attraktiv nisch, men det är inte företagets enda tillväxtmöjlighet. E-handelstjänsteleverantören börjar fokusera på att lägga till fler kinesiska varumärken i sin kundbas samt försäljning och resultatet kan öka om Baozun kan etablera sig som en toppplattform för små och medelstora företag i landet.
Kinas ekonomi spås, om än med många hinder på vägen, stark tillväxt under de kommande decennierna med hundratals miljoner människor som potentiellt går in i landets medelklass och med det driver en snabb tillväxt inom konsumentsegmentet. Forskning från eMarketer uppskattar att den kinesiska detaljhandelsmarknaden växte med 27 % förra året och uppgick till 1,94 biljoner dollar och står för ungefär 55 % av de totala globala e-handelsutgifterna. Utöver detta finns även 2020 års rapport från Digital, som rapporterar om att e-handel, närvaro på internet et cetera enbart är i sin linda och att en fortsatt, kraftig, tillväxt är att vänta. För mer ingeånde om denna rekomenderar jag den sammanfattning Professor Kalkyl skrev på sin eminenta hemsida under lördagen.
Baozun är redan lönsamt och dess expertis med lokalt skräddarsydd e-handelsprogramvara och dess möjligheter med både stora utländska varumärken och inhemska företag pekar mot stor tillväxtpotential.
Vad som även lockar är att Baozun inte, fullt ut, konkurrerar med Tencent, JD samt Alibaba, utan istället har bolaget ett interagerande med dem, såsom att Baozuns finns via WeChatt (ägs av Tencent). Således är det en ”win-win” för alla parter. Emellertid finns alltid risken att någon av ovan jättar antingen utvecklar en egen produkt i syfte att konkurrera, eller förvärvar detta ”kinesiska Shopify”. Denna fara är förvisso inte stor, likväl fullt realistisk. Dock kan en verksamhet likt Baozuns/Shopifys inte skapas bara sådär, utan jag tror att den största risken är att ledningen inte agerar klokt och korrekt.
När diverse nyckeltal på den eminenta tjänsten Börsdata studeras framkommer följande.
VPA har, sedan 2015, vuxit med 150 % medan omsättning/A vuxit med 112 % samt EK/A utvecklats med 42,5 %. Som framkommer är det ett växande bolag och som går med vinst.
En viktig del att studera är bruttomarginalen och här framkommer att bolaget just nu ligger på cirka 62 % och snittet de senaste 7 åren har varit 49,7 %. Att se en stigande bruttomarginal för ett bolag som ämnar att växa, och det snabbt, är en styrka.
Vad får man betala för att få vara en delägare i nämnda bolag? Till en kurs om ca $39 är P/E 197, medan P/S är 6,9 och P/B 20. Beträffande PEG-talet ligger det på -11,4.
En risk som jag alltid har med mig är att det är Kina. Tyvärr har vi fått bevis på att det inte alltid är rent mjöl i påsen (lex Luckin’s Coffee) hos alla bolags räkenskaper och även om jag tror att så inte är fallet hos Baozun finns alltid risken. Det är, som bekant, skillnad på tro och fakta.
För närvarande äger jag inte aktier i bolaget, men jag lockas, den höga värderingen till trots, av det. Tills vidare låter jag det ligga på min bevakningslista. Detta, tillsammans med Jumia (som jag tidigare har skrivit om), kan om ett par år ha visat sig vara ett par fina bolag att äga, itsället för att ha på bevakningslistan...
Äger du Baozun? Tankar?
Förutom en lednings inkompetens är det största risken i bolag inom spel- och dobbelsektorn den politiska tillika regulatoriska. Ena dagen är det någon politiker som basunerar ”dessa bolag ska betala mer i skatt! Ja, så mycket skatt att Astrid Lindgrens Pomeperipossa-debakel kommer att framstå som rena rama semestern”, medan den andra är tyst.
Såväl politiker som spelbolagen vet att det inte finns någon politiker som är något sånär beläst inom ekonomi som vet att nämnda bolag inte är negativt för staten. Genom deras verksamhet kommer nämligen många skattepengar in. Ja, tyvärr finns det de spelare som inte klarar av att spela med förnuft och förutom att det är synd om dem kostar de samhället i form av sjukvård. Jag ämnar inte förminska denna negativa sida med betting och gällande min åsikt har jag skrivit om det i detta inlägg. Det jag vill ha fokus på i detta inlägg är att den politiska och regulatoriska risken inte bara är synlig inom spel- och betting, utan nu även inom sociala medier.
Natten till fredagen den 7/8 skrev Trump under en exekutiv order som förbjöd amerikanska bolag att göra affärer med tjänsterna WeChatt samt TikTok, varav förstnämnda är en tjänst från det kinesiska Tencent och sistnämnda en dito från ByteDance. Plötsligt ändras spelreglerna och detta tvärt. Självklart spionerar båda sidorna på varandra och är det inte genom TikTok är det genom allt från Fortnite via hej-kom-och-hjälp-mig till Tinder. Edward Snowden kom att visa detta under 2013-2014 genom att Sverige samarbetat med NSA (National Security Act) då vi inte bara låg/ligger(?) i framkant inom internetanslutningar och uppkopplingar, utan även för att vi ligger nära Ryssland.
Frågan är inte om någon har rent mjöl i påsen, utan om hur hög volym av det smutsiga innehållet egentligen är. Att hitta ett land med hundra procent rent mjöl tror jag kan bli svårt(?).
Just nu finns inte bolag såsom Facebook och Alphabet i Kina, men jag fruktar att Trumps agerande kan få oanade spridningseffekter till andra regioner. Om detta kommer vi bli varse och jag hoppas att min fruktan inte realiseras.
Prosus – det nederländska investmentbolag som b.la. äger 31 % av Tencent och som jag tidigare har diskuterat, kom att drabbas under nämnda fredag och självklart följer de händelseutvecklingen noggrant. Inte bara för att Tencent är ett stort innehav hos dem, utan även för att hela deras portfölj består av ”e” som i ”e-handel”, "e-hälsa", "e-dejting" et cetera.
Varför hög substansrabatt i Prosus?
Gällande Prosus och deras substansrabatt, som innan fredagen den 7/8 låg på cirka 25 %, har jag fått frågor om. ”Varför så hög?”. Mitt svar – långt ifrån alla vågar lita på Kina och deras bolag. Visst har Tencent hittills visat sig vara ”äkta vara”, men detta trodde många om Luckin Coffée också. Därtill kan den kinesiska staten när som helst förstatliga vilket bolag som helst, såsom just Tencent. Detta är inte en långsökt risk, utan i allra högsta grad reell. Som investerare i Prosus måste man vara medveten om detta – rabatten kommer alltid att vara relativt hög så länge Tencent står för en sådan stor del av portföljen.
Jag väljer att acceptera denna risk. Förvisso är min tillit till Tencent inte hundraprocentig och ej heller till Xi Jipings klåfingrighet, man jag tror att ledningen hos Prosus vet hur att tälja guld i andra innehav och att Tencents del sakteligen kommer att minska. Om inte är det ingen fara, för så länge inget av ovan inträffar är det en "win-win". Prosus visar att att såväl EK/A, omsättning/A samt VPA är i stigande trend (R12, 3 år) och även om aktiekursen inte nödvändigtvis följer detta på instasekunden kommer den förr eller senare att så göra. Glöm aldrig att skilja på bolag och aktie. Jag investerar i förstnämnda.
Tror du att den politiska risken kommer att öka i andra sektorer kommande år? Kommer Square att tillåtas i hela världen? PayPal? Får vi handla via bolag X om vi bor i georgrafi Y?
De som följer mig på twitter såg att jag under v. 32 tweetade om det då senaste avsnittet från podden Invest Like the Best, som i detta avsnitt gästades av Matthew Ball, som tidigare varit strategichef på Amazon. Idag driver nämnda en egen riskkapitalfond.
Det som diskuterades i podden är, likt oftast, synnerligen intressant. De som tillhör min generation (födda under 1980-talet) och dessförinnan är uppvuxna med ett internet som blev tillgängligt i en relativt så sakteligen och adaptionstacksam takt, medan generationerna därefter är uppvuxna med dess ständiga tillgänglighet. Om detta är det ingen som motsäger sig. Vad som dock oftast förbises när olika generationer och dess förval diskuteras är att mycket, mycket, har ändrats de senaste åren och att denna föränderlighet enbart går, om än inte exponentiellt så åtminstonde snabbare.
När jag var ung (suck…) använde vi Facebook (därefter ”Messenger”), ICQ, Mirc et cetera för att chatta. Visst används till viss del Snapchatt och twitter till detta också, om än inte till samma grad samt kom dessa att växa fram först efter ”chatt-bommen”. Idag finns inga renodlade chattprogram, utan vad som görs synligt för alla som förmår att lyfta blicken, eller har barn/vänner barns e.d. som spelar spel online är att chatten har flyttat in där – således är spelet inte bara ett spel, utan en plattform. Fortnite är exemplet framför övriga – inte bara har jag sett och lyssnat hur bekantas barn, vänner e.d. loggar in för att vara ”åskådare” och att samtidigt chatta med varandra, utan jag har också själv testat det. Därtill är den numera legendariska konserten med Travis Scott ett ytterligare exempel på hur Fortnite inte bara är ett spel, utan en plattform, då över 12 miljoner användare var online och närvarande under spelningen.
Spotify testade att samarbeta med Facebook om att man kunde lägga upp och dela spellistor. Detta går fortfarande, men projektet kom att få mindre och mindre tid, energi samt ekonomi, men jag är övertygad om att något liknande kommer att återkomma, där aktiva användare kan sitta och chatta medan de styr spelningen (jmfr. hur roligt det är/var att sitta med en LP-spelare, ett bra ljudsystem och +100 skivor en kväll med ett glas vin, ost och kex… den känslan…)
Tencent (som går att äga via Prosus) har som bekant WeChatt, som kan bedömas vara ett sorts ”metaverse”, där många olika delar samlas på en och samma plattform. Här kan du chatta, beställa mat/dryck, boka tid med frisören och shoppa samt betala. Utöver detta kan du även betygsätta. Allt detta utan att du behöver hoppa mellan olika appar och produkter, vilket i dagens värld upplevs som ”jobbigt och omständligt”, ty att först besöka Adlibris för att därefter öppna och bekräfta ditt köp med bank-id är… ja, ”jobbigt”.
”Meteverse” är det nya svarta och vi kan se hur allt fler ämnar skapa sig ett sådant; Disney har sina IP:n som sedan monetariseras via parker, filmer, kryssningar, serier och merchandise. Amazon, Facebook, Alphabet et cetera bygger även de sina egna ”metaverse” och frågan är när delen ”gaming” kommer att växa ut och bli en viktig del i nämndas ”metaverse”, för jag tror att vi kommer att se denna sektor växa mer, mer och mer framöver. Amazon kommer absolut att ge sig in på cloudgaming med sitt AWS och Facebook, med bland annat sitt Occulus kommer inte sitta stilla och titta på. Alphabet har såväl Stadia som Youtube och så vidare. Jag säger inte att framtiden är enbart ”gaming”, men dess del av framtiden kommer att vara betydligt högre då än vad den är just nu.
Världens största bolag (market capitalization) idag och 2030
Ständigt får vi höra att för tio år sedan var Exxon Mobile ett av världens mest värderade bolag och detta visas ofta i interaktiva diagram/spel likt detta. Under 1990-talet var det General Dynamic, nämnda Exxon, Royal Dutch Shell, Intel, Coca-Cola et cetera. Likt vindarna vänder ändras även världen (kanske pga. vindarna?) och denna förändring sker, om än inte i en exponentiell så om i en allt snabbare och kraftigare takt.
Detta är inte något tillfälligt, utan likt dominoeffekten kan vara mer negativ, kan den också vara vice versa. Uppkoppling via telefonlinje och 56k-modem kom att på bara några få år bli ADSL, som i sin tur följdes at trådlösa uppkopplingar och därtill fiber. Det är ”bara” 13 år sedan den första Iphonen presenterades och idag, 13 år senare, har vi ”allt” i denna nalle. Du kan med denna inte bara ringa, vilket iof. tycks vara en sekundär funktion, utan du kan chatta, shoppa, deklarera, se filmer, lyssna på ljudböcker, beställa möbler från land X och spela Wordfeud med din vän i Vietnam.
Vi närmar oss nu övergången från 4G till 5G och med det kommer Internet of Things (IoT) att bli alltmer närvarande. Idag är det förvisso ingen stor sak att kunna starta diskmaskin och kaffemaskin med en app, men detta kommer att ses som rena rama tarvligheter om bara 2-3 år. Om detta har jag skrivit lite om när en dystopisk framtid har målats upp och trots att jag är obotlig optimist dras jag till just det dystopiska, därför att jag tror ingen av oss inser hur nära knivseggen vi dansar. Ditt ”smarta” kylskåp noterar vad du handlar, vad du lagrar och var, när och hur du äter. Det noterar att det är lite väl mycket ”onyttigt” och denna informations kickar de till ditt försäkringsbolag som, såklart, är måna om att inte bli den som förlorar när du ringer och berättar att du vill ha ersättning för diverse läkarbesök pga. ohälsa…
Nåväl – detta var en utsvävning nästan i klass med Nicklas Andersson aka. ”investeraren” aka ”Mr Google” och åter till inläggets essens; dagens storbolag och morgondagens dito. Det bolag som har varit på ”topp 10” de senaste tre decennierna är Microsoft och detta måste ses som en bedrift i stil med Herkules tolv stordåd. Medan andra har gått trampat snett, snubblat eller till och med lämnat walk over har Bill Gates skapelse traskat på likt vore det en legionär under Marius.
I april 2020 var den rådande ordningen likt följande:
- Apple
- Microsoft
- Amazon
- Alphabet
- Tencent Holdings Limited
- Alibaba Group
- Berkshire Hathaway
Denna ändras nästan dagligen då dessa byter inbördes platser, men samtliga tycks mer eller mindre prenumerera på topp tio. Om tio år kommer det vara juli 2030 och vilka tror du kommer att vara på topp då?
Då människan alltid har en tendens att utgå från och även låta sig fångas/förblindas av nuet tror jag att vi är många som tror att de som sysslar med SaaS, är digitala och verkar globalt är de som kommer att vara de främsta bland likar, men jag tror att vi absolut kommer att få se ett bolag som vi idag inte ens har hört talas om.
Även om det är en nonsenslek kan det vara roligt att gissa vilka som kommer att vara på topp tio, eller åtminstone på topp fem. För att göra det lite ”tråkigare” får man ej välja ett bolag som ”ännu inte finns”, utan man får enbart utgå från bolag som idag är existerande.
Jag tror att i juli 2030 kommer topp fem att se ut likt följande:
- Tencent Holdings
- Alphabet
- Yandex
- Alibaba
Vilka tror du och om du ”orkar – varför?
För nästan exakt ett år sedan, eller för att vara exakt; den 22/6 2019, skrev jag ett inlägg om Naspers och deras planerade avknoppning Prosus. Efter diverse administrativa motgångar kom denna att ske och medan förstnämnda kom att stanna kvar på den sydafrikanska börsen, kom den sistnämnda att introduceras på den nederländska dito den 18 november 2019.
Således är Prosus fortfarande barnet, men relativt såväl det nederländska som DJ och OMX GI:s index har detta ”barn” visat att ordspråket ”gammal är äldst” kan ifrågasättas. Självklart är det för tidigt att säga, men när jag studerar de bolag som ryms under investmentbolagets paraply finner jag det troligt att här finns en mycket fin uppsida, vilket även herrarna bakom podden ”Game of Stocks” anser (avsnitt 13 från den 11/10/ 2019 & avsnitt 27 från 18/12 2019).
På Avanza, där Prosus' aktie finns att köpa, står följande beskrivning om bolaget: Prosus är ett investmentbolag. Bolaget innehar idag fokus på att bygga digitala konsumentverksamheter. Affärsidén är att långsiktiga äga sina innehav genom aktiv delaktighet i den globala diversifierade portföljen av bolag. Bolagets innehav är uppdelade i affärssegmenten e-handel & internet, och teknik. Bolaget har sitt huvudkontor Hoofddorp, Nederländerna. Som görs synligt är att det tycks vara ett sorts Kinnevik (med tillägget att VD tycks veta vad han önskar och vill…).
I sitt prospekt beskriver sig bolaget enligt följande (mina fetstilmarkeringar):
"The Group is a global consumer internet group operating across a variety of platforms and geographies, and is one of the largest technology investors in the world. The Group’s businesses and investments serve more than 1.5 billion people in 89 markets, and are the market leaders in 77 of those markets. The Group’s consumer internet services span the core focus segments of Classifieds, Payments and Fintech as well as Food Delivery, plus other online businesses including Etail and Travel. The Group aims to build leading companies that create value by empowering people and enriching communities. The Group has grown by investing in, acquiring and building leading companies. The Group typically focuses on large consumer trends where it tries to identify changes early, invests in and adapts proven business models for the highgrowth markets it is focusing on, and leverages its skills and local knowledge and position to build, businesses that have scale and benefit from local network effects. The Group believes that its platforms offer customers fast, intuitive and secure environments in which to communicate and conduct transactions. The Group focuses on several markets that present above-average growth opportunities (when compared to mature markets) due to their economic growth, scalability and fast-growing, mobile internet penetration levels. The Group’s businesses and investments primarily operate in China, India, Russia, Central and Eastern Europe, North America, Latin America, Southeast Asia, the Middle East and Africa. The Group has developed strong brands in these markets, and believes that those global and local brands are an important way for it each of its businesses to differentiate itself from its competitors, thereby driving organic traffic through consumer word-of-mouth."
Genom att äga Prosus får du ett indirekt ägande i bolag såsom Tencent (som jag har skrivit om tidigare), Delivery Hero, Kiwijobs, ifood et cetera. Likt fallet med Investor får du hela paketet till en rabatt om ca 20-21 %, då substansen just nu värderas högre än Prosus aktie. Du får än mer rabatt om du köper Naspers (telefonorder) på den sydafrikanska börsen, då sistnämnda har en del i Prosus. Mer om detta kan du läsa på denna länk.
Självklart har Covid-19 påverkat bolaget samt de underliggande sådana och via såväl skriftlig som verbal form har bolaget kommunicerat hur de lagar för att möta de oförutsedda utmaningar som har kommit att uppstå. Utdrag från detta är bland annat nedan:
”Importantly, the Group believes that it faces this challenging period from a position of relative financial strength and with sufficient liquidity to both navigate the changing environment and seek out new opportunities. The Group closed its financial year on 31 March 2020 with more than US$4 billion in net cash and a US$2.5 billion undrawn revolving credit facility in place. Prosus's bond offering in January 2020 successfully priced US$1.25 billion 3.680% notes (due 2030) to raise proceeds to redeem its US$1.0 billion 6.000% notes that were due in July 2020. The Group has no debt maturities due until 2025.”
Observera att de har 4 miljarder USD i nettokassa. Detta motsvarar många barkbrödslimpor, halva mazariner och diskmaskinstabletter samt många flaskor av såväl Hernö Gin som valfria drycker ur LVMH:s produktkatalog.
Här får du, som investerare, ingen utdelning i form av reda pengar, utan den betalning som du får stavas ROIC samt ROC. När Naspers studeras framkommer att tillväxten har varit, och fortsätter att så vara, inget annat än fantastiskt, ja magisk. Nedan bild är tagen från Avanza, där Placeras skribent, Pär Ståhl, har skrivit om nämnda och Tencent.
Beträffand eutdelningar står det i prospektet att läsa:
"The Company does not have a defined dividend policy and, as such, there are no restrictions on, or a target range for, the payment of dividends. The Company does not intend to declare or pay dividends before the end of its current fiscal year, ending 31 March 2020. The Company may, however, declare and pay dividends in the future. The Board will generally consider dividend declarations annually during the month of June when it finalises the annual accounts of the Company. The ability and intention of the Company to declare and pay dividends in the future: (i) will mainly depend on its financial position, results of operations, capital requirements, investment prospects, the existence of distributable reserves and available liquidity and such other factors as the Board may deem relevant; and (ii) are subject to numerous assumptions, risks and uncertainties, many of which are beyond the Company’s control."
Att addera till till såväl Naspers som Prosus är det faktum att mycket av dess utveckling beror på Tencents enorma utveckling... Ömsom kan ägandet i Tencent ses som en styrka, givet att man tror att denna Goliat till bolag kommer fortsätta växa likt en hydras huvud, ömsom en svaghet, då bolaget nästan "är" Tencent. En förhoppning från alla, såväl investerare som ledning, tror jag är att övriga bolag kan växa lite mer för att ta bort beroendet av tiocentaren. Dock tycks denna önskan vara den fjärde och vad de tre första gick till vet i tusan.
Jag lockas av investmentbolag och tror att de, likt historien förtäljer, kommer fortsätta prestera överavkastning relativt sitt jämförelseindex. Jag har i skrivande stund Investor, Industrivärden, Svolder, Öresund, Creades, Wendel samt Grope BBB. Förvisso har vissa av dessa en viss exponering mot teknik, digitalisering, spel et cetera, men detta måste ändå bedömas som i det minsta laget. Via att äga Prosus får jag det som jag söker och till en rabatt om cirka 20 %.
Susbtansrabatt. Erfaren ledning. Intressanta bolag som jag själv inte skulle klara av att följa och fullt ut förstå mig på. Skuldfria. Bred geografisk spridning... much to like. Det som "skaver" är den betydande andelen i Tencent. Förstå mig rätt, ty jag vill ha exponering mot bolaget, men vill jag ha så mycket? Även om jag tror att detta är ett av de mer "rena" bolagen, dvs. raka motsatsen mot t.ex. Luckin Coffee, går det inte att negligera det faktum att den dagen, timman, minuten eller sekunden Xi Jinping "känner för det", kan han inte bara sätta en, utan många käppar i bolagets kugghjul.
Jag har ännu ej köpt och skall fortsätta läsa, men det lockar. Helt klart.
Äger du Prosus? Varför/varför inte? Vilka för- respektive nackdelar ser du med detta bolag?