- Recensioner och mediaframträdanden om "Livet, Börsen & Allting"
- Min bok: "MER Börspsykologi" - recensioner, utlåtanden, media etc.
- Min bok - "Börspsykologi - så blir du en bättre investerare"
- Portföljsutveckling
- Utdelningar & totalt kapital
- Dokumentärer och serier
- Sidor där jag finner underlag för aktier/investeringar
- Poddar
- Gaius Marius - Roms Tredje Grundare
Blog Archive
Människan har alltid en benägenhet att överskatta förändringen som kommer ske på kort sikt, men underskatta den som kommer ske på lång sikt. Nu spår alla en inflation så hög att folk inte kommer ha råd med tre mål mat om dagen och att det kommer vara ett dagligt VM i sökandet av pantburkar. Absolut går vi en mer utmanande ekonomisk värld till mötes, men att så snabbt och kraftigt agera behöver nödvändigtvis inte vara det bästa och klokaste. Tid för att läsa, reflektera, diskutera och sedan införliva. Tid att tillåta sig sitta ned och tänka inverterat, för som bekant har ett mynt två sidor.
Jag kan enbart utgå från mig själv och min strategi har inte ändrats på grund av de senaste 4-6 månadernas händelser. Innan kriget, nedstängningen i Shanghai och den stigande inflationen samt de stigande räntorna investerade jag i bolag jag fann passande givet min jakt på pålitliga, stabila utdelande bolag. Över tid skulle samtliga av nedan nyckeltal vara i stigande trend.
Nettoomsättning
Vinst
Eget kapital
Utdelningstillväxt
Utöver det spelar skuldsituationen en viktig roll. Absolut och helst önskas bolag som är skuldfria, likt Nintendo eller T Rowe Price Group, men ofta har de flesta bolag en skuld. Denna varierar också beroende på sektor, såsom att fastighetsbolagen sällan har en skuld som understiger 30 %. Skulden ska vara rimlig sett till bolagets EBIT samt dess tidigare historiska skuldsättning.
Jag ser också gärna att bolaget gör återköp. Det är inget krav, likväl önskvärt.
Till ovan tillkommer, såklart, fokus på ledning, styrelse, ägande et cetera. Emellertid är inlägget inte ämnat att fokusera på varje parameter, utan på det faktum att inget har ändrats hos mig och min strategi bara för att inflationen och räntorna skjutit i höjden. Det är fortfarande exakt samma fokus för mig.
Jag må vara naiv(?), vilket vi först kommer se i efterhand, men jag är en obotlig (och realistisk?) optimist som tror på världen och på såväl samhällelig som ekonomisk utveckling. Börsen, som är ett derivat av världen, kommer att stiga. Den kommer att återta förlorad mark och även bryta ny sådan. Om inte har vi andra saker att oroa oss för och jag lovar att det inte direkt kommer vara en rolig situation. Dagligen en kamp på liv och död om ICA Basics ravioli, vapen, ammunition samt vatten. Wasteland? Fallout? Ha – verkligheten kommer, tyvärr, överträffa fiktionen.
Hittills har min (naiva) optimism betalat sig. Absolut har jag aldrig kunnat posta en tweet, eller ett inlägg, där jag kunnat visa att jag har störst, bäst och vackrast avkastning. Jag har alltså aldrig fått mäta min s***p. Men… det har och är aldrig mitt syfte. Jag investerar för att få erhålla stigande utdelningar och jag är beredd att satsa allt på att samtliga av mina bolag kommer att fortsätta generera vinster och således fortsätta ösa ut kapital till mig. Vissa år kommer vissa bolag tvingas sänka sin utdelning, men en majoritet kommer att höja. Till detta fortsätter jag månadsspara samt återinvestera min utdelning. Ränta. På Ränta. År ut och år in. ” Människan har alltid en benägenhet […] underskatta den som kommer ske på lång sikt.”
Min vy och min horisont är mycket lång tillika mycket bred. Ett, två, tre år… det är en piss i Mississippi; en fis i rymden (pardon my french). I’m in it for the long run. The really long run. Och som långsiktig har jag redan förberett mig på att det kommer vara tider när jag får mottaga såväl en pungspark som ett slag under bältet. Jag är inställd på att en börstid likt denna kommer att komma med jämna mellanrum de kommande +100 åren.
Historiskt har vi sett att kriser kommer i cykler och innan finanskrisen var det mer normala att cirka vart 7–8 år drabbades Mr. Market av en extra stark manodepression. Att då gå in på börsen och säga sig vara långsiktig men inte förbereda sig för kraftiga nedgångar är inget annat än naivt och farligt.
Alla kan och ska utgå från sig själva, men stressa inte dig själv till aktioner du djupt inom dig vet är skadliga. Stressa inte dig själv till att göra aktioner du vet att du kommer att ångra. Var öppen, ödmjuk och närvarande. Ifrågasätt känslor och tankar – skriv ned dem och syna dem. Vilka kommer och varför? ”Jag känner panik just nu för att…”. Ja, för att vadå?! Här brukar tankarna sluta, för varför känner vi panik? ”Pengarna ska ta slut och då…”. Menar du samma pengar som du redan innan har sagt ska ligga på börsen i +5 år? De som var ämnade att vara långsiktiga och som du så sent som förra veckan bedömde dig kunna vara utan i många, många år? Om svaret är ”ja” är den där känslan och tanken om ”panik” inget annat än system 1:s lösning på ett tillfälligt obehag. Det är din rest från savannen som talar. Lyssna, absolut, men måste du verkligen göra verkstad av tankens snack? Exakt! Och ta nu med dig det. Ta med dig att du är stark. Du har kontrollen över ditt förhållningssätt. Du kan inte kontrollera vad du tänker och känner, men… Du. Kan. Kontrollera. Hur. Du. Förhåller. Dig. Till. Dina. Tankar. Och. Känslor.
Ta den!
Solen skiner, långhelg, på fredag tar flera av mina elever sin efterlängtade student och veckan därefter går jag på ledighet. Det är lika mycket en känsla av dejá vu som det är något nytt. Semester betyder mer tid att ägna till det som jag verkligen vill fördela tid och energi på, med allt från skrivande av X via läsning till att umgås med nära och kära. Jag hoppas att min hälsena fortsätter läka, men hittills har återstärkandet tagit längre tid än vad såväl jag som läkaren räknat med. Min skateboard står i hallen och skriker, liksom mina walkingskor. Emellertid ger jag inte avkall, utan kommer vila och låta läkningsprocessen ta de tid som den behöver. Att skynda och stressa fram något brukar ofta komma tillbaka och då i den dubbla mängden, lite likt hävstångseffekten.
Vi är flera, såväl på twitter som inom bloggosfären, som fokuserar på utdelningsinvestering. Lika bra att applicera ingen nämnd, ingen glömd. Dock vill jag passa på att rikta all beröm och alla gratulationer till The Dividend Guy som på rullande tolv månader just nu ligger på 500 000 kr i utdelningar. Det är inget annat än inspirerande. Bakom den summan står inte en utnött soffa som knappt får någon vila mellan alla tv-spels- och tv-seriesessensioner. Inte heller finns någon handläggare på valfri statlig myndighet som betalat ut bidrag år ut och år in utan att mottagaren bemödat sig att lyfta så många fingrar. Nej, bakom den siffran står ett dynamiskt mindset, motivation, målmedvetenhet, ihärdighet, radikal ärlighet samt ödmjukhet. Absolut finns alltid en gnutta tur med – kom ihåg Fooled by randomness, men i och med min bloggrannes långa historik kan den delen anses relativt liten, knappt märkbar.
Jag har sällan suttit och studerat min egen utdelningstillväxt. Förstå mig rätt, för visst gör jag uppföljningar, men ständigt har det funnits en tanke att ”det där tar du längre fram, ty du är ännu inte tillräckligt långt kommen på utdelningsresan”. Tanken har till stor del grundat sig på att det är först efter flera år som snöbollseffekten verkligen börjar ge sken av sin magi, likt gnistor som sprakar från Merlins händer. Således har jag mer stämt av med Avanza, som är min nätmäklare, samt med bolagens rapporter så att siffrorna stämmer samt fört journal. År in, år ut.
Jag tror vi är många som har läst om snöbollseffekten. Jag tror vi också är många som läst om med vilken kraft som om inte exponentiell tillväxt så åtminstone närheten av denna kan ha. Jag har gjort det och jag har försökt föreställa mig hur det skulle och ska vara. Hur utdelningarna ökar lite mer för varje år; dels av nysparande, dels av utdelningshöjningar (och om det vill sig väl även lite valutaskjuts). Detta till trots – all läsning och all mental förberedelse – står jag idag häpen. Verkligheten överträffar sannerligen fiktionen.
Det var sommaren 2015 som jag fullt ut kom att övergå till utdelningsstrategin. Nedan är hur utdelningstillväxten mätt i procent varit sedan start.
2015-2016: 127 % (här kan adderas att jag tryckte in lite extra från min buffert/krigskassa iom. 2015 års ”sommarkris” i Grekland)
2016-2017: 39,4 %
2017-2018: 30 %
2018-2019: 21,2 %
2019-2020: -34 % (Corona)
2020-2021: 112,9 %
När jag summerar de utdelningar jag fått hittills i år, 2022, framkommer att de redan är högre än de jag totalt fick 2019. Extrautdelningar? Njae, förvisso har Sampo haft en extrautdelning, men annars har jag inga bolag som skeppat ut något extra detta räkenskapsår.
Under de senaste åren har jag levt mer sparsamt än vad jag annars skulle ha gjort; att jobba heltid och sedan skriva böcker, ha kurser, föreläsningar med mera gör att tiden för annat inte riktigt finns där. Visst lägger jag dollares på kaffebönor, goda råvaror till mat och då, ostbågar till Ulla och då även en fin flaska vin, men det blir aldrig några stora summor. Med detta som bakgrund och med insikten om att mina utgifter kommer öka mer i framtiden är det ändå roligt att se att på R12 täcker årets hittills mottagna utdelningar mina månatliga snittkostnader med råge. Skulle jag slå ut utdelningarna per månad, dvs. dela totalen på 12 (månader) skulle jag ha kvar 25 % från utdelningarna envar månad. Det om något skapar en känsla av trygghet och stabilitet.
Hur har jag kommit hit? Utan att veta om jag gav en korrekt bild av The Dividend Guy är det samma faktorer som har skapat den här möjligheten. Ödmjukhet mot såväl mig själv som andra och andras kunskaper, motivation, en klar målbild, ihärdighet, ett dynamiskt mindset, en hunger efter kunskap och att ständigt söka utveckling, tur med mera.
Utöver det finns det ytterligare en faktor som har spelat en signifikant roll: relationer och kontakter med andra investerare! Att dela med sig och mottaga åsikter, reflektioner med mera har skapat underlag för en utveckling. Hade jag varit här idag om jag inte haft alla underbara och tacksamma relationer, vänner, bekanta et cetera? Nej!
Således vill jag avsluta med att rikta ett stort tack till alla för all den kunskap och alla de reflektioner ni är vänliga att dela med er av! Vi är starka. Vi står enade. Vi är vinnare!
Jag äger sedan tidigare såväl Omega Healthcare Investors som NorthWest Healtcare Properties och National Health Investors. Samtliga av dessa är REIT:s och har således krav på sig att betala ut 90 procent av resultatet (skatteregler). Ytterligare en REIT i sektorn som jag snubblat över är Medical Properties Trust. Vad som lockar mig med detta bolag är dels sektorn, dels deras geografiska spridning. Och, såklart, självklart deras stigande utdelningar.
Hälsovård är en sektor som enbart kommer öka. Det främsta drivmedlet för detta är demografifiska förändringar, men även tillkomst av nya virus och därmed sjukdomar. Vi lever allt längre, men ju äldre vi blir, desto mer skära och porösa blir vi. Hur många av alla er som läser detta vill ha er gamla far och mor boende hemma hos er när de är +90 år och behöver allt från blöja till hjälp med hygien och mat? För att inte nämna kontroll och hjälp med mediciner?
Jag älskar mina föräldrar och vill att de ska ha en bra och behaglig ålderdom och det kommer de inte ha om de bor hemma hos mig, som även ska jobba och betala skatt. Istället vill jag se dem på ett bra, kvalitativt ålderdomshem där det finns personal som tar hand om dem. Där de anställdas primära (och enda) jobb är att ta hand om dem. Det är deras främsta prioritering. Jag, som är lärare, kommer stressa varje vaken minut för att dels klara av arbetet, dels ta hand om mina föräldrar…
Mycket data, framför allt från västvärlden, men även Kina(!), visar att allt färre barn föds. Det betyder att färre kommer att generera skatter för välfärden, dit bland annat sjukvård tillhör. Färre skatteintäkter betyder mindre resurser vilket torde betyda sämre kvalitet. Således kommer allt mer att privatiseras och dessa bolag som tar över behöver faciliteter och här kommer ovan nämnda bolag in i leken.
Nya virus och sjukdomar kräver allt från akut inläggning till mer vanlig primärvård. Emellertid finns samma fråga här som i stycket ovan – vården, men även skola, polisväsende mm. kommer att få allt mindre resurser. Nuvarande välfärdssystem håller ej, utan är byggt för en svunnen tid. Kanske kommer det göras om och bli ”perfekt”, men jag har svårt att tro samt föreställa mig detta.
Medial Properties Trust bildades 2003 och har sedan dess vuxit och det rejält. Av sina ca 425 fastigheter finns 52 procent i USA, med 45 procent i Europa. Resterande finns på platser i Australien och Sydamerika.
Hyresgästerna är inlåsta i långsiktiga hyresavtal, vilka också är inflationsjusterade. De flesta av bolagets fastigheter har hyresavtal som löper ut efter 2030. Dessa representerar 87 procent av bolagets fastigheter samt inkomna hyror. Förra året ökade Medical Properties Trusts intäkter med cirka 46 procent till 1,2 miljarder dollar, och de hade en ökning om 42 procent av justerade medel från verksamheten (AFFO - ett nyckeltal för REITs eftersom den mäter kontantintäkter utan de bokföringsförvrängningar som är förknippade med fastigheter äganderätt). Företaget följde upp detta med ett starkt första kvartal 2021. Intäkterna ökade med över 23 procent till 362,8 miljoner dollar och AFFO var nästan 25 procent högre.
Även det andra kvartalet (länk till rapporter) visade ökning i såväl omsättning som vinst. Även det egna kapitalet ökade. Beträffande kassaflödet var det något, något lägre än i Q1 (se nedan bilder från Börsdata). Emellertid fokuserar jag på att studera de mer långtgående trenderna och här finner jag det mesta som jag fokuserar på när jag läser in mig i detta bolag tilltalande. Någon kursraket kommer det nog aldrig bli, men som kassako i form av utdelningar tror jag det kan bli ett passande tillskott.
Jag är ännu inte klar med min inläsning men hittills har bolaget fångat mitt intresse. Äger du dem? Tankar om såväl bolaget som sektorn?
Igår, torsdag, kunde vi läsa på Dagens Industris hemsida om hur Finansinspektionen (FI) vill ha kvar ett utdelningsstopp en bit in på 2021. Institutionen redogör inte för hur långt ”en bit in på 2021” är, vilket jag har förståelse för; ty ingen kan veta att den 11 mars kommer allt att vara ”guld och gröna skogar”. Det jag dock ställer mig mycket kluven till och även finner beklagligt är sättet som de uttrycker sig på. Faktum är att de hintar om att de förvisso kan ge klartecken för utdelningar, men inte fullskaliga sådana. Med andra ord kan det bli som så att om/när banker får dela ut kan de ändå hindras från att betala ut mer än kanske 40 % av den ursprungliga summan.
När di:s reporter ställer Erik Thedéen mot väggen och frågar OM det är tal om ovan nämnda gränser svarar han att det är upp till var och en att tolka det pressmeddelande som tidigare under dagens skickades ut. Min tolkning, tillsammans med Thedéens utlåtande/kommentar, är att det mycket väl riskerar att bli som så att det blir ett sorts tak för bankerna.
Alla storbanker har, med olika ordalag, varit tydliga med att de 1) kan och 2) vill dela ut, men att de under 2020 hindras av FI, som också påverkas, om än ej styrs, av ECB och de rekommendationer som de ger till de europeiska bankerna.
Jag förstår oron som finns och självklart gäller det att noggrant tänka sig för innan man skeppar ut pengar, men det är också viktigt att komma ihåg att utan dessa pengar kommer det inte bli några nya investeringar. Stiftelser är några av många som är beroende av dem, vilket har stått att läsa om i Ratos kommunikation under året. Även Svolders VD, Ulf Hedlundh, har kritiserat det utdelningsstopp som finns och menar att dessa pengar måste ut för att de ekonomiska snurrorna skall snurra.
”Svolder ser aktieutdelning som den naturligaste formen av vinstdelning och ersättning för det kapital aktieägarna tillför varje aktiebolag. Det är förödande för kapitalförsörjningen om det från politiskt håll ställs upp hinder för just utdelning.”
Frågan är allt annan en enkel, men jag tror att det är för mycket av ”bromsa” hos Thedéen med flera. Självklart skall alltid risken och nedsidan beaktas och tas med i beräkningarna, men det finns också en mycket stor risk med att alla de som är beroende av utdelningar, såsom forskningsstiftelser, tyvärr tvingas att lägga ned. Tänk om botemedlet mot en mycket allvarlig sjukdom, med nuvarande restriktioner, inte får se dagens ljus?
Vad anser du om FI:s utlåtande från igår – agerar de korrekt, eller helt fel? Är du likt jag inne på att en mellanväg är den bästa?
Jag har tidigare skrivit om AT&T och min syn på bolaget. Sedan jag publicerade mitt inlägg har lite nytt vatten flutit under den omtalade bron och bland annat har en ny VD tillträtt och när jag lyssnade på Jim Cramer m.fl. intervjuade honom i Squak on Wall Street (23/7-2020) i samband med rapporten i slutet av juli blev jag inte direkt imponerad. Även om tonläge, entusiasm e.d. spelar föga roll i det faktiska utövande av att kontrollera ett bolag var det som att lyssna på en kommentator i schack eller Goo.
AT&T är, för den som, mot förmodan redan inte vet, ett telekombolag á la Telia, men med vissa tydliga skillnader. Likt Telia säljer de och tillhandahåller abonnemang för såväl telefoni som internetuppkoppling. Man har även en avdelning som går under begreppet ”Direct TV”. Denna förvärvades anno 2015 och tillförser satellit-TV. Även om det till fullo inte är helt rättvist kan detta förvärv jämföras med Susanna Campbells, som VD i Ratos, dito i Aibel – katastrof.
Idag är det inte kabel- och satellit-TV som ”the avarage Joe” efterfrågar, utan det är istället streaming á la Netflix et cetera. Detta har AT&T kommit att inse, vilket kom att visa sig då de förvärvade Time Warner 2018 (affären började skapas 2016). Via detta förvärv får de HBO, vilket kan, jämte Dinsey+, Hulu, Comecast, Apple+ samt Amazon ShowTime, ses som en konkurrent till Netflix.
Även om man med detta vinner kunder/konkurrerar om kunder med andra streamingstjänster handlar det också om en sorts kannibalism från DirectTV och det löser inte problemet med detta ben/denna sektor. Det har ryktats och talats om en försäljning, men ledning är inte beredda att sälja till en spottstyver och marknaden är inte beredd att betala mer än just en sådan.
Utöver HBO och DirectTV är, föga förvånande, abonnemang AT&T:s främsta kassako och dessa spås öka iom. 5G samt nya Iphonemodeller. Man säger sig ha det bästa och mest utvecklade 5G-nätverket i USA, vilket jag varken kan konfirmera eller dementera. Dock tror jag att det inte är ett hafsverk givet den risk de i sådana fall skulle ta, för de jagas av Verizon samt T-mobile (av intresse ägs en majoritet av sistnämnda av Deutsche Telecom!).
Nedan bild visar samtliga av de produkter samt sektorer som de är exponerade mot och den observanta noterar nog om cyber security.
Jag tänker inte sitta och skriva spaltmeter om vad som är risk/reward i detta bolag, då det redan skrivs just sådana på såväl svenska som internationella bloggar. Jag är en flitig läsare på både Seeking Alpha och Motley Fool och gällande förstnämnda brukar det snittas 2-3st artiklar/analyser om AT&T per vecka. I dessa kan du som är intresserad gå in och läsa/studera vad många duktiga skribenter anser. Frågan är inte om AT&T kommer att bli någon kursraket, utan det handlar mer om ifall $27 är den stabila lägstanivån för aktien och $34 den högsta sådana. Det mer viktiga är om de kan fortsätta ha och även höja sin utdelning, för denna aktie är att betrakta som en obligation likt vore det en preferensaktie. Skillnaden är emellertid att i en preferensaktie har du ingen utdelningshöjning, vilket AT&T erbjuder. Denna har snittat cirka 2 % per år, vilket kan jämföras med en ”normal” inflation.
Det fria kassaflödet är det som ömsom betalar utdelningar, ömsom betalar av den höga skulden som bolaget har (främst från köpet av Time Warner). När jag studerar detta, men även omsättning, skuld samt VPA framkommer intressanta fakta.
Omsättningen är i en liten stigande trend, vilket är positivt.
Skulden är hög, men den är i sjunkande trend, vilket är i linje med det som ledningen kommunicerat.
Det fria kassaflödet är förvisso mycket bättre än under 2018 samt delar av 2019 och här måste vi även ta hänsyn till covid-19, men det förefaller sig inte som så att det är några stora minskningar av detta.
Vinsten (per aktie) är dock inte den roligaste data att studera, då den sjunker likt ett Titanic.
Jag väljer att studera kassaflödet mer ingående och vill även se detta utifrån de senaste tio åren (ovan var R12 månader, 3 år). Här är trenden mer tydligt och som kan ses är det fria kassaflödet i stigande trend. Viktigt och roligt att se är även att utdelningsandelen ligger på en bra och stabil nivå.
Skulden blir lite skev iom. köpet av Time Warner, men vi kan se att 2019 betalade AT&T av bra, men att det nu under covid-19 har blivit en liten ökning. En tillfällighet?
Att köpa en position i AT&T är för mig som att investera i en obligation givet att man är medveten och bekväm med risken om den stora skulden. Litar du på att kassaflödet kommer fortsätta vara lika starkt och pålitligt samt tror att bolaget har en mer ljus framtid med hjälp av 5G, cyber security samt HBO kan nuvarande kurser vara intressanta. Just HBO står just nu ”stilla”, då det har varit svårt att spela in nya filmer och serier. Här har Netflix ett försprång, då de innan covid-19 redan, mer eller mindre, hade sin pipeline klar för detta räkenskapsår.
Är det klokt att ha en liten position i detta bolag och detta enbart för att få ett kassaflöde till den egna portföljen? Just nu är direktavkastningen ca 7 % och utgår vi från att utdelningen kommer fortsätta hålla jämn takt med inflationen är det tilltalande. Beträffande aktiekursen är det som att studera en död mans EKG. Således kan man utgå från, om historiken återupprepar sig, att det investerade kapitalet ömsom kommer att ”ätas upp” av inflationen, ömsom stiga/sjunka med SEK/USD?
Ovan är lösa reflektioner och jag tar mer än gärna emot dina reflektioner.