- Recensioner och mediaframträdanden om "Livet, Börsen & Allting"
- Min bok: "MER Börspsykologi" - recensioner, utlåtanden, media etc.
- Min bok - "Börspsykologi - så blir du en bättre investerare"
- Portföljsutveckling
- Utdelningar & totalt kapital
- Dokumentärer och serier
- Sidor där jag finner underlag för aktier/investeringar
- Poddar
- Gaius Marius - Roms Tredje Grundare
Blog Archive
Jag vet att jag inget vet. Jag är ödmjuk och vet att saker och ting kan – och kommer att – hända. Jag fokuserar på det jag kan kontrollera, nämligen hur jag förhåller mig till mig själv och att ständigt se till att arbeta för att få in mer pengar att investera för. Jag fortsätter även att läsa på om samt analysera bolag, såväl de jag redan äger som de som eventuellt kan göra övriga i portföljen sällskap. Det är ett maratonlopp och för att mäkta med det krävs inte så lite. Har jag vad som krävs? Hittills har jag haft det, men kommer det hålla även i morgon, nästa vecka, nästa månad, år et cetera? Jag vet inte, men förbereder mig så gott jag kan på att överleva.
Jag investerar för att skapa och sätta mig i en situation där jag äger min tid. Jag siktar inte på FIRE och som jag vid ett flertal tillfällen återkommit till älskar jag mitt jobb och min nuvarande livssituation. Emellertid vet jag att vad som gäller idag inte nödvändigtvis gäller i morgon. Således ser jag till att skapa mig alternativ, trygghet och ro. Därtill ger allt kring investerarlivet mycket kunskapsanskaffande och kanske är det just det jag finner mest givande med att vara en nettoköpare år in och år ut(?). Det – och utdelningarna.
”To be prepared is half the victory” (Miguel Cervantes)
Jag och många andra har klarat av flera hostattacker på börsen och ännu en gång tycks vi ha satt i halsen. När kommer kycklingbenet att lämna halsstrupen? Jag har ingen aning, men vet att det förr eller senare kommer att ske. Exakt när vet jag inte och således vet jag bättre än att försöka tajma marknaden. Det blir frekventa köp för alla de summor som jag varje månad lyckas spara. Jag fortsätter att bygga i befintliga innehav, men har även tagit in några nya spelare – spelare jag länge tittat på och önskat äga, men som jag gång på gång funnit vara för högt värderade.
Några av de bolag som gjort övriga sällskap detta räkenskapsår är:
Brdr. A & O Johansen B
Inwido
Tokmanni
JM
Kesko
Deutsche Post
Thule
Jag har just nu en liten övervikt mot fastigheter och byggrelaterat, men är inte orolig. Detta då övervikten kommer lösa sig av sig självt i takt med att andra sektorer skalas upp (jag utgår från investerat/”insatt” kapital, inte på dagsvärderingen av varje enskilt innehav).
Innan jag och många andra hann säga ”vad f*n händer?” i januari hade jag en relativt stor viktning (ca 55 %) mot andra valutor i allmänhet, men dollarn i synnerhet. Även detta har ”löst sig av sig självt” då det i samband med många bolags aktiekurser och kronanförsvagningen skapats möjligheter att handla nationellt noterade bolag.
“The First and greatest victory is to conquer yourself; to be conquered by yourself is of all things most shameful and vile.” (Platon)
Jag kommer fortsätta vara nettoköpare. Idag, i morgon, nästa vecka, månad och år. Jag kommer köpa på lite högre kurser och värderingar, men också på lite lägre sådana. Över tid tenderar detta förfarande vara mycket tacksamt – inte bara för magen, huvudet och vardagslivet, utan även för avkastningen.
Jag är beredd på att den fortsatta hösten kommer bli skakig och jag är inställd på allt mellan en eskalering av kriget i Ukraina via nya och hemska utbrott av Corona till att Kina attackerar Taiwan. Eller att Ingves skapar en sådan hemsk, inhemsk tillvaro att det kommer få mellankrigstidens Tyskland att framstå som rena rama barnsagan. Jag hoppas såklart inte på något av dessa eventuella händelser, men jag förbereder mig mentalt, men även ekonomiskt, för dem. Jag finner stark ro och tillit i stoicismen, den lära jag sedan länge följt och känt mig hemma i.
”Begin each day by telling yourself today I shall be meeting with interference, ingratitude, insolence, disloyalty, ill-will, and selfishness- all of them due to the offenders ignorance of what is good or evil”, skrev Markus Aurelius och passande till detta blir Senecas “Nothing happens to the wise man against his expectation, nor do all things turn out for him as he wished but as he reckoned—and above all he reckoned that something could block his plans”.
Till mig själv, men även till dig vill jag avsluta med att påminna om att en narr alltid tror sig vara vis, medan en vis man vet sig vara en narr. Ödmjukhet, fokus på vad du kan kontrollera, långsiktighet och investera aldrig för pengar du inte kan vara utan de närmaste +5 åren.
Med hopp om att du är med i morgon, nästa vecka, månad och år!
OBS: Inget av nämnda bolag ska ses som någon köp.rek. VIKTIGT att du läser på och gör DIN EGEN analys. Det är dina pengar, ditt liv och således DITT ansvar!
I veckan, närmare bestämt igår, torsdag den 8 september, inkom ett trevligt mail från mina kära vänner, Stefan och Robert Tello. De har tidigare gästat bloggen, såväl i maj 2018 som maj 2020, och som jag skrev i det första inlägget är de före detta arbetskamrater till mig. Förlåt; de var arbetskamrater, men kom att bli några av mina absolut närmaste och käraste vänner. Faktum är att de båda en gång, mer eller mindre, räddade livet på mig.
Sedan ett par år tillbaka driver de dels uthyrning av bostäder i Spanien, dels har de även ett mäkleri. Jag hörde för ett par veckor sedan av mig till dessa livsnjutare till bröder med frågan om de ville skicka en kort uppdatering om marknaden och vad de tror/har upplevt det senaste året.
Jag vill hjälpa dessa att få en större spridning, då jag kan ta gift på att de gör allt för sina kunder. De är mycket samvetsgranna och har en astronomisk hög moral samt etik inbyggt i sina psyken och lemmar. Får jag betalt för detta inlägg och denna PR? Nej – jag har aldrig kört något betalt samarbete. Jag delar det jag vill och det jag kan stå för. Och just dessa ”gringos” förtjänar att lyftas fram.
Här finner du brödernas hemsida. Nedan är bilder på bröderna (Stefan till vänster och, rent logiskt..., Robert till höger). De har en fäbless för paella.
Proppen ur!
Hej Cristofer och tack att vi ännu en gång får besöka din blogg. Tanken var ju att skriva den förra veckan - hur kan "7 dagar ta bara 7 min" känns det som? Jag sitter i skrivande stund hemma i radhuset i NV Skåne och har just packat lilla väskan för att åka ner till Spanien imorgon, fredag, för ett arbetspass på plats. Äntligen, ska tilläggas. Har varit hemma sedan i midsommar och nu är abstinensen stor.
Och hej till glada läsare med - för information är vi då två bröder, Robert (jag) och Stefan Tello, som har en mäklarbyrå 45 min öster om Malaga, i La Herradura. Broder Stefan bor och verkar på plats, medan jag månadspendlar och nu är det alltså dags att lämna pyjamasen och skrivbordet för lite uppskattad verklighet.
En ny verklighet och hur den kommer se ut det kommande året är ju på ren östgötska GÖR-SVÅR (för inspiration, besök gärna Mjölbypartiets Twitter-konto och titta in deras videor, speciellt då Ulf Kristersson ska gå likt en ”bonne”) att prediktera utifrån nuvarande situation och utmaningar vi står inför när vi är på väg in i en lågkonjunktur med stigande inflation, stigande räntor, el- och bränslepriser som skenar och invasionen av Ukraina. För att nämna några saker som, var och en, minst sagt, är intressanta faktorer som kan påverka "oss". I någon rimlig ordning borde "semesterhusmarknaden i Spanien" nu få sig en dipp och vi borde se en avvaktan. Borde, men...
...Men som inte minst du vet, Cristofer, med ditt intresse för börsens psykologi, finns här en betydande del psykologi med. Två och ett halvt år med Covid har påverkat både själva resandet under perioden och hur allmänheten, just nu i alla fall, också ser på sitt resande framöver. Många har rutin att resa på utlandssemestrar 1-2-3 ggr om året, de allra flesta har ännu inte ens rest en gång sedan våren 2020. Det finns ett uppdämt behov och lust - en, en, en frenetisk, forcerande, oprutad lust att RESA! Man vill iväg. Lämna boet. Bli ”fri”. Känna sig ”levande” et cetera. Inte bygga en altan till, inte lägga pengen på att renovera ett badrum till eller sitta kvar hemma på hemester, man vill resa.
Dock märker vi att ordet "trygghet" fått en större betydelse om var/hur man reser. Man föredrar Sverige och i nästa steg EU. Här finns en trygghetszon i förhållande till Karibien, Asien och USA, för att nämna några andra geografier bland flera. Människor föredrar i högre grad också privata/enskilda boenden före hotell med gemensamma bufféer och trånga hissar och allt detta har vi märkt av i sommar. Vi har nu 19 semesterboenden som vi hjälper ägare hyra ut och det har aldrig varit så fullbelagt som i somras och trenden över hösten och Jul/Nyår står sig - det är den horisonten vi har och vi tror att det uppdämda resebehovet kommer att kvarstå ytterligare upp till två år till innan det eventuellt normaliserar sig. Vi bockar och tackar, bara att kavla upp och följa med.
Ovan var en tanke kring vårt andra ben, uthyrningsverksamheten och att den säkert blommar ett par år till som det ser ut som. Men även när det gäller vår huvudverksamhet, mäkleriet, vill vi inte vara för pessimistiska trots makroekonomiska analyser. För även här finns psykologin med i allra högsta grad.
Tanken om ett eget semesterboende lockar väldigt många nu - tänk vad okomplicerat och rentav enkelt det vore att bara kasta weekendtrunken över axeln och flyga ner till sitt eget smultronställe. Återigen en trygghetsaspekt på resande och inte minst slår också belöningssystemet till big time på att äntligen få göra nåt "kul" efter 2,5 år av Covidtråkigheter. En nystart tiden "efter" Covid helt enkelt, och rent praktiskt har många som under flera år övervägt - men tvekat - att lägga miljoner i en semesterbostad som man kanske bara nyttjar ett par-tre skollovsveckor om året nu sett ljuset i att åka ner och också arbeta på distans. En fiberuppkoppling och man är på banan - långt fler än tidigare kan numer jobba på distans, några dagar, ett par veckor eller längre. Gött och motiverande nog för att nu slå till!
Så - uthyrningen ser bra ut framöver och mäkleriet kanske är ett önsketänkande att det, trots allt, kommer att se "okej" ut närmsta året med. Vet inte, man vill vara positiv - men men, vi är ödmjuka och bara hänger med - är det nåt vi lärt oss den här 2,5 årsperioden är det att man inte ska tro för mycket, det blir ändå aldrig som man tänkt. Tjohej, nu ska jag iväg och poströsta. Sköt om er och tack till dig Crisse för att vi fick titta in och säga hej. Un saludo, Los Tellos.
PS - det där med rubriken, Proppen ur - tanken var att reflektera lite över att det från september 2021 varit en rasande bra marknad, att vi sålt som tusan och att lulla runt lite i vad det kan ha berott på men jag hinner inte, poströsta är också viktigt. Så det blev liksom en cliffhanger utan vettig förklaring helt enkelt. Sorry!
“History dosen’t repeat itself but it often rhymes”. “History dosen’t repeat itself, man does.” Två citat som kan anses lika uttjatade som de är aktuella. Såväl i förrgår som igår. Tulpankraschen 1637 föregicks av ett mönster vi har kunnat se gång på gång. 1929, oljekrisen, 1987, dot.com-bubblan, finanskrisen och även nu, 2022. Vad det här året kommer bli hågkommet som kan inte sägas förrän först vi bytt till år 2023 och mycket kan och kommer hända fram till dess. Många, inklusive jag, ansåg det högts osannolikt att tappet i mars 2020 skulle kunna tas igen på ett och samma år, men index slutade kring samma nivå som den högsta noteringen strax innan corona bröt ut. Osannolikt, likväl fullt möjligt.
Vad näst intill alla krascher har gemensamt är att de föregås av att allt fler börjar att spekulera, inte investera. Att investera är att gå in med riskkapital i ett bolag man vill vara delägare i och där man ser en ekonomisk uppsida. Man vet att det är riskfyllt, därav riskkapital. Man vet också att det ofta tar tid för bolag att utvecklas och att man därmed ska vara beredd på en lång resa som sällan är problemfri. Investerare vet om för- och nackdelar. Et cetera.
Ett par år innan skiten träffar fläkten brukar pöbeln, massan, de som älskar rikedom och ofta ser med avundsjuka på de suttna bli intresserad, för aktiemarknaden kan ju bara stiga, eller hur? De som nu börjar hitta till börsen är de som inte har kunskaper om vad investerande egentligen är. Det är inte en lottsedel, eller en piltavla där bullseye är oavsett var man träffar. Emellertid är det just det till en början (jmfr. Corona och att du troligtvis blivit en vinnare oavsett vilken aktie du köpt, för allt gick upp). Rykten sprids och helt plötsligt är det än fler spekulanter på börsen. Vad många av dessa har gemensamt är att de inte bara inget kan om hur att investera och analysera, utan också inte har någon ambition att förkovra sig. ”I’m in it for the money, baby! The quick money!”.
Allt går bra till en början och varför bry sig om allt från fundamental analys till att läsa på om de psykologiska faktorerna som styr oss människor? ”Jag är ju kung/drottning och igår gjorde jag f*n 3 tusen pix på en kort trade. Det du! Varför i h****e ska jag ’läsa på’ för?! Hahaha. Loser”
Såhär håller det på och bubblan byggs upp. Den här gången, 2022, har även världens centralbanker haft ett finger i syltburken och vi ska ej glömma Corona, kriget i Ukraina, Kinas fortsatta nolltollerans med mera, men mycket just nu är s.k. ”korkade pengar”.
I veckan har vi fått läsa hur ovana unga har spekulerat bort ”allt” på börsen. Jag lider med dem och hoppas att de dels inser varför det blivit som det blivit, dels vågar återkomma till den fantastiska plats som börsen faktiskt är. Detta givet att de drar lärdom av tidigare misstag och mer och mer går från att spekulera till att investera. Emellertid tror jag många blir de som kommer fortsätta leva ett liv skiljt från allas vår aktiemarknad. ”Det är ju bara spel och dobbel! Och allt är riggat. Jävla kapitalistiska svin som styr och ställer.”
Vad alla krascher/kraftiga nedgångar också, högts troligtvis, har gemensamt är att när skiten sprids med fläktens evinnerliga snurrande börjar också annan skit kastas till andra som ifrågasätter investeringscase, analyser, åsikter med mera. ”Om du inte håller med mig är du dum i huvudet. Punkt!”. Ungefär så tycks vara det nya normala på många sociala medier, inte minst Twitter. Det är synd, för ska inte fokus vara på konstruktiva diskussioner där fakta är det som behandlas? Om ett argument/motiv inte sakligt kan bemötas är ju det en positiv sak, eller hur? Om jag hävdar att TROW är en bra investering och får ett motargument som tydligt, ingående och adekvat presenterar att bolaget är allt annat än en bra investering är ju det bra, för annars är ju risken stor att jag fortsatt köpa/öka, helt ovetandes om risken/riskerna. I det här fallet ska jag vara tacksam!
Att diskutera, lyfta fram motiv och argument – det är guld värt och ska alltid vara det centrala. Men när det övergår tillpersonliga påhopp för att man antingen inte vill diskutera sin ståndpunkt, eller inte har argument att bemöta motargumenten med blir det ju allt annat än givande. Vem vinner på det? Alla är och fortsätter vara förlorare.
”Jag hävdar att Azelio är ett bra bolag att investera i nu och alla som inte tycker det är totalt dumma i huvudet. J***a idioter som ska blockas och ignoreras!”. Läs det igen, för det tycks vara lite av det normala nu. Är det… bra? Passande? Vem vinner på det? Vem utvecklas? Et cetera.
Även om det är och upplevs som jobbiga tider – snälla, låt dig inte tappa modet, hoppet eller ditt sätt att föra dig på. Vi var vuxna innan och ska fortsätta att så vara. Dessa rader ska egentligen inte behöva skrivas, men när människor och pengar är de två huvudingredienserna i soppan visar såväl historiken som dagsläget att det inte finns några hinder på hur man för sig. Var större. Bemöt sakliga motiv och sakliga argument med desamma, men gå aldrig längre. Vi är här för att finna motivation, uppslag, utveckling, kunskap med mera. Vi är inte här för att bli kallade ”pajas” eller att själva vara de som kommer med bottenlösa anklagelser. Förstör inte den underbara plats finanstwitter är!
Att studera, analysera och reflektera om hur jag själv agerar – hur, när och varför – är något jag dagligen ägnar tankeverksamhet till. Inte bara i min ”roll” som investerare, utan även i min roll som lärare och Cristofer. Vad har jag gjort bra idag och vad har jag gjort mindre bra? Varför blev den här lektionen så lyckad, men den andra och snarlika mindre så? Varför tänkte och sade person X det? Et cetera.
Jag ägnade mycket tankeverksamhet under och efter Corona-våren till att studera dels hur jag upplevde andra agera, dels hur jag själv tänkte och agerade. Jag var glad och tacksam – ja, du läste rätt – att denna krasch kom, för det gav mig möjlighet att praktisera allt som jag lärt mig under åren. Det var ett test, en utmaning, och det finns få saker jag gillar mer än dessa. Jag kände aldrig någon oro, eller panik, utan axplock av de tankar som kom var:
”Det är i kriser som rikedomar förstörs och det är i krascher som rikedomar skapas. Gör ditt val!”
”Nu kommer det som du läst så mycket om. Du vet att i långa loppet kommer börsen att återhämta sig (annars är det hagelsprakare och konserver som gäller). Du äger bra och starka bolag, om än med några våghalsiga kryddor. Dessa kommer att klara detta. Fokusera på bolagen och inte aktiekursen.”
”Aktivera krigskassan, men inte för mycket och för fort.”
”Begränsa din tid på Avanza. Du kan följa nyheter med mera utan att stirra på diverse börskurser. Ty du har redan din bevakningslista klar.”
”Var inställd på att det kommer ta lång tid och att du nu kommer ha tuffa år framför dig. Således måste du sprida ut dina inköp och inte gå ’all in’ idag, helst igår.”
”Var ödmjuk. Kom ihåg dina svagheter och styrkor. Kom ihåg dina regler och rutiner. Håll dig till dessa. Skriv. Skriv!”
Jag är tacksam för att det var dessa tankar som kom. När jag nu studerar dem, cirka 18 månader efter att skiten träffade fläkten, bedömer jag dem som bra, goda och värdefulla. De hjälpte mig. Emellertid kan det konstateras att jag gjorde fel genom att inte köpa mer och snabbare, men ingen visste hur snabb återhämtningen skulle bli. Det hade lika gärna kunnat bli 1,5 år istället för 1,5 månader. Kommer jag således att ändra mitt förfarande vid nästa kraftiga nedgång? Nej, det kommer jag inte göra, då jag hellre tar det mer försiktigt än vice versa. Jag är medveten om att det kan kosta mig i form av förlorad avkastning, men relativt risken att köpa för mycket och för fort samt den där goda nattsömnen kommer jag alltid ikläda mig de kläder som den försiktiga generalen har på sig.
Vi lever i ett samhälle som utvecklas snabbare och snabbare. Detta är på gott och ont och jag ämnar inte diskutera vare sig dess för- eller nackdelar, i alla fall inte idag. Det räcker med att bara titta ut och titta på skärmen så ser man dessa. Mycket talar för att utvecklingen inte kommer sakta ned, utan snarare tvärtom. Kommer samma ”tempo”, i brist på bättre ord, finnas på börserna vid kraftiga ned- och uppgångar? Är såväl nedgången som uppgången våren 2020 det nya normala när fläkten träffas av avföringen? Eller var just denna kris det undantag som bekräftar regeln? Jag vet inte. Emellertid kommer jag inte, givet att jag har samma jobb- och privata livssituation, agera annorlunda vid nästa kraftiga nedgång.
Även om det var väntat, slås jag alltid av hur vinklad och ensidig Vänsterns och, i detta fall, Kristdemokraternas kritik mot alla ”rika” som ”skor sig på de hårt arbetande ’vanliga/normala’ ute i Sverige”. I onsdags kom Volvo med ett styrkebesked om något – ett bolag med ägare av kött och blod, dvs. du, jag och alla andra som äger aktier, har överlevt pandemin, gjort ett kanonår och står nu bättre rustade än någonsin förr att verka på en än mer konkurrerande marknad. Man vill även ge en ersättning till alla aktieägare, för att de har tagit risken att investera i bolaget. Detta ses som ett fel och ett slag i ansiktet på alla ”’vanliga, normala’ hårt arbetandes Svenssons” från V:S och KD:s håll, som menar att har man tagit emot stöd ska det minsann inte delas ut några kronor till alla Östermalmsmiljonärer. Självklart var b.la. statliga SVT noga med att lyfta fram detta.
Det man missar här är följande:
1.Volvos är ett internationellt bolag och inte ens en fjärdedel av dess totala arbetsstyrka är/verkar i Sverige. Det är inte ett statligt bolag. Dess största ägare är b.la. Fredrik Lundberg och kinesiska Geely. Såväl först- som sistnämnda har tagit en enorm risk att investera i detta rullande bolag. Faktum är att alla bolag kan gå i konkurs och där ligger just den enorma risken.
2.Genom att jag (du och alla andra) väljer att ta delar av mitt kapital, som vi tjänar via lön (som beskattas), och sedan investera i ett bolag är en risk. För denna vill jag ha något – en monetär avkastning. Antingen kan bolaget betala tillbaka genom (1)återköp av egna aktier, (2)tillväxt i form av t.ex. förvärv eller (3)via utdelningar. I detta fall väljer Volvo att dela ut. Pengarna kommer inte bara gå till de rika på Östermalm, utan även till ALLA människor (oavsett nationalitet) som har investerat i bolaget. Pengarna kommer även gå till stiftelser och institutionerna vilka spenderar enorma summor på forskning och andra projekt – projekt som inte staten klarar av att bekosta. Nämnde jag att många pensionsfonder också äger Volvo?
3.Att det är ”orättvist” mot alla småföretagare, som KD hävdar, är att plocka lågt hängande frukter. Förstå mig rätt, för jag lider verkligen med alla småföretagare som har levt på nöd i snart ett år och alla de hemska kvalen med mera som de har fått utstå, men… att Volvo delar ut handlar inte om ”rättvisa” gentemot alla dessa. Den fria marknaden är en underbar skapelse av människan, men precis som vissa kan växa och tjäna pengar, kan andra bli utkonkurrerade. Adam Smith visade detta redan 1776 i sin bok Wealth of Nations. Det V och KD här suktar efter luktar sann kommunism och jag tror herr Marx ligger och njuter i sin grav.
4.Volvo mottog stöd under pandemin, men man har inte gått emot de rekommendationer som den svenska staten gav under räkenskapsåret 2020. Hade den svenska staten hellre sätt att Volvo avskedad allt fler och att dessa sedan levt i ovetskap på när/om de får nytt jobb samt minst lika ovetandes när deras A-kassa skulle komma (senast jag läste var väntetiden 5 månader…). Om Volvo inte tagit emot stöd, avskedat och sedan delat ut under våren 2020 – hur hade det sett ut? Säkert hade även detta varit fel i statens ögon.
Att investera i aktier är ingen rättighet för enbart ”de rika”. Alla, precis alla, kan och bör investera i aktier. I Sverige är det, pga. de höga skatterna, näst intill omöjligt att, som i USA, arbeta sig till en rikedom och med det ett lugnare, tryggare och mer rogivande liv, men det går att skapa sig ett sådant via att ta ansvar, skapa sig kunskap och aktivt investera i aktier eller passiva och gratis indexfonder. Detta borde staten fokusera på; sätt privatekonomi med fokus på just sparande, investeringar med mera på schemat på alla Sveriges högstadier. Tänk vilka kostnader staten skulle spara på alla som annars riskerar hamna i skuld hos alla sms-lånebolag. Tänk vilken lugnare, tryggare och mer kunnig befolkning Sverige skulle ha! Det om något skulle stärka vår konkurrenskraft gentemot övriga nationer.
Äganderätten till bolag, via aktier, är viktig och om/när staten nu vissa partier alltmer börjar ifrågasätta och kritisera detta är det viktigt att vi alla höjer vår röst. Jag vill uppmuntra företrädare för V och KD att antingen kommentera, eller tacka ”ja” till den stående inbjudan om debatt kring detta som såväl Nordnets som Avanzas sparekonomer har bjudit in till. Varför har ni ständigt negligerat detta? Varför inte ta och prioritera en timma i en podd e.d. med Nicklas Andersson och Frida Bratt? Beror det på rädsla för att era argument inte håller?