- Recensioner och mediaframträdanden om "Livet, Börsen & Allting"
- Min bok: "MER Börspsykologi" - recensioner, utlåtanden, media etc.
- Min bok - "Börspsykologi - så blir du en bättre investerare"
- Portföljsutveckling
- Utdelningar & totalt kapital
- Dokumentärer och serier
- Sidor där jag finner underlag för aktier/investeringar
- Poddar
- Gaius Marius - Roms Tredje Grundare
Blog Archive
Jag tror att få, om ens någon, har missat att det råder en pandemi på vår moder jord. Denna har drabbat alla och envar och det har också visats sig att bara för att du är en välutvecklad västnation är det inte ekvivalent med mindre skada. Förvisso har USA Trump, Storbritannien Bojo et cetera, men ändå framkommer att välstånd, pengar, infrastruktur et cetera per automatik inte är att betrakta som skydd när denna farsot sprider sig.
Dock, och detta är ett stort sådant, tenderar mindre utvecklade länder, aka. U-länder/”u-länder”, att drabbas hårdare än snittet och detta kommer vi få se i Afrika, men vi ser det redan nu tydligt i Sydamerika i allmänhet, men i Brasilien i synnerhet. Även här har en ignorant herre till president gjort sitt för att skapa så stor skada som möjligt, likväl är det i detta inlägg irrelevant. Det relevanta är att Brasilien har skadats och det rejält och således kommer detta att synas bland såväl stora som små företag. Vissa kommer att vara relativt opåverkade, såsom MercadoLibre (läs gärna Phantas analys från 2017), som har mer att ”vinna” än vice versa, medan andra kommer att få lida pin.
Ett bolag som jag relativt nyligen tog in och som är verksamma i den virtuella världen är StoneCo, men utan den faktiska och fysiska sådana är de lika utlämnade som tiggaren utanför din lokala ICA-handlare. Jag har tidigare skrivit lite om StoneCo och i det länkade jag även till min vän, Professor Kalkyls, analys (läs gärna detta). I detta inlägg ämnar jag fortsätta skriva ned mina observationer och tankar om Sydamerikas svar på ”PayPal”+” Square”, och som b.la. har Berkshire Hathaway som ägare (nedan bild är från Marketscreener).
I sin Q1:a avslöjade StoneCo att bolaget hanterade 51 % av Brasiliens e-handelstransaktioner under mätperioden. Det är bra och det kommer att växa, givet att bolaget spelar sina kort rätt. Just nu är enbart en låg andel av hela Brasiliens konsumtion ”online” och med nya generationer, ny teklnik, lättare infrastruktur etc. kommer den att öka. Likt alltid handlar det om tid. StoneCo drar inte bara nytta av den snabba övergången till online shopping, utan de hjälper till att sköta rörelsen genom att tillhandahålla betalningsaccept och andra e-handelshanteringsverktyg till försäljare och kunder.
Som om det inte räckte med digitala betalningar har företaget också börjat erbjuda kredittjänster till de handlare som verkar på StoneCo’s plattform. Det introducerar ny potentiell risk om dessa affärsmän börjar misslyckas med lån, men bolagets teknik hjälper den veterinär som behöver lite hjälp och kontrollerar kundens förmåga att göra betalningar baserat på transaktionshistoriken som StoneCo redan har. Den typen av realtidsdata i realtid är en fördel som de flesta banker inte har, och det kan hjälpa StoneCo att bibehålla sin enorma fart under de kommande åren.
Rafael Martins Pereira, ir-ansvarig på StoneCo, berättar att idag är det fem stora banker som har monopol på kreditmarknaden. I en intervju med Motley Fool nämner han att dessa har cirka 80 % av marknaden, vilket visar att det måste finnas plats för ”creades”, dvs. Creative Destruction + penetration. Tänk och jämför med Sverige sent 1990-tal innan Avanza, Klarna et cetera fanns. Då var det ”Storbankerna” som hade monopol och förvisso är de kvar än idag, men studera Klarna, Avanza, Nordnet et cetera så kommer du se att det finns plats för andra aktörer. De som inte kommer med detsamma, utan de som bringar med sig något nytt; något som de stora ej har.
Nya, unga generationer, en värld som blir mer och mer virtuellt baserad för varje sekund som tickar, teknologi som både blir billigare och snabbare… Ja, mycket ligger rätt för StoneCo, MercadoLibre et cetera och klarar de av att spela sina kort rätt kan detta bli ett fint innehav. Dock skall det betonas att riskerna är många och höga.
Nedan bilder är från Statista.com och visar övergripande om de trender som spås komma.
Som jag tidigare skrev har Brasilien drabbats mycket hårt av Covid-19 och i såväl svenska som i utländska medier har det gått att läsa att landet enbart ”överträffas” av USA gällande antalet smittade. PÅ WHO:s hemsida är sifforna allt annat än roliga och när denna texts skrivs har över 2 miljoner smittade rapporterats och över 76 000 har lämnat jordelivet.
Självklart slår detta mot Brasilien på alla plan, såväl samhälleliga som ekonomiska och mänskliga och ja, det kommer att synas att många små, små aktörer, butiksinnehavare et cetera har gått under. Dock är min uppfattning att landet inte kommer att gå under och att StoneCo klarar denna utmaning. Jag är beredd att utöka mitt innehavs portföljsandel då det just nu enbart står för 1/3 av det totala som jag kan tänka mig.
Att landet, siffrorna till trots, ändå tycks öppna upp, istället för att stänga ned, är lika förvånande som logiskt; förvånande iom. risken för antalet döda kommer att öka; logiskt då ekonomin måste fungera.
Den 26/8 kommer bolagets Q2 att presenteras och då kommer vi få se hur covid-19 har drabbat detta land som conquistadorerna kom att skövla likt vore det deras att bara sådär taga. Jag är beredd på en mycket skakig resa, men så länge jag ser att fler pilar pekar upp än ner kommer jag fortsätta vara delägare. Innehavet är dock litet och ligger strax under 1 % av av min totala portfölj.
Vad tror du om bolagets möjligheter?
När jag var ung (yngre?) kunde jag reta mig sönder och samman på alla som alltid ville hävda att ”(oj, vad) tiden går snabbt”. Tiden går lika snabbt eller långsamt som den alltid har och kommer så fortsätta att göra. Det som spelar en roll är vår upplevelse, vilket inte är något annat än en subjektiv tolkning av erfarenheter. Likväl kan jag inte undkomma från det faktum att tiden har gått ”snabbt”, för nu har det gått fem år från den punkt då jag gjorde slag i saken och kom att gå från mer värde- till utdelningsfokusering.
Att utvärdera är viktigt och lika viktigt är det att göra detta kontinuerligt, men var går gränsen för att göra det för ofta, eller för sällan? Allt är, som sig bör, högts individuellt och här kan du enbart utgå från dig själv, men jag vill hävda att det på fem år ska synas om du gör mer rätt, eller mer fel relativt ditt jämförelseindex.
Ett eller två år är, enligt mig, en för kort tid att göra en adekvat utvärdering på, speciellt om du applicerar en mer långsiktig och utdelningsfokuserad strategi. Annat är det om du mer är att betrakta som day- och/eller swingtrader.
Det mått som jag jämför mig med är OMX Stockholm GI, dvs. det index som speglar stockholmsbörsen inklusive utdelningar. Som görs synligt på nedan bild är att min portfölj, sedan den 20 juni 2015, har avkastat 33,16 procent per den 20/6 2020. Under samma period har index avkastat 25,23 procent. Således leder jag just nu med 7,93 procentenheter och visst är detta glädjande, men… Jag är inte ute efter att ”vinna”, eller att kunna hävda mig bland andra. Jag tycker att investera är roligt – det ger mig en intellektuell stimulans. Detta är den främsta anledningen till att jag inte investerar i EFT:er eller fonder med återinvesterad utdelning. Visst kan jag välja fonder och EFT:er, såsom XACT Högutdelande e.d., som delar ut och som låter mig att bestämma vad att göra med pengarna, men då får jag inte den stimulans som analyserandet ger mig.
Analysera men ej investera? Tycker du det är kul att läsa om olika träningsupplägg tillika övningar, en sen aldrig testa dem? Tycker du det är kul att läsa hur du kan laga olika och mycket avancerade recept men sen aldrig göra det, utan fortsätta beställa hem från Bosses korvmoj? Okej, det är inte den bästa jämförelsen, men jag hoppas att andemeningen har förmedlats.
Jag vill ha roligt. Jag vill känna att insats ger värde och resultat. Om det inte kostar mig en alltför stor summa (läs; för stor skillnad mellan min portföljs prestation och jämförelseindexen) kommer jag fortsätta. Vissa spelar hockey, gold et cetera och andra rider. Oavsett vad kostar det, men dessa får också något i utbyte. Detsamma är det för mig och mina investeringar.
Eftersom jag inte bara har enbart svenska innehav jämför jag även med DJ World Index samt med MSCI World, där sistnämnda är med återinvesterade utdelningar. Tyvärr hittar jag ej sistnämna index på Avanza, vilket är anledningen till nedan bild. Detta index har utvecklats med 25,6 procent under samma mätperiod som ovan presenterats.
Jag ämnar fortsätta på inslagen väg, men gör en liten justering och det är att ett maximum av 10 procent av portföljen får bestå av innehav som ännu inte har börjat att dela ut. Det ges således plats för mer tillväxt, men fokus ligger fortfarande på passiva intäktsströmmar via utdelningar. Absolut syns inte samma tillväxt i dessa ”gamla och tråkiga” bolagen, men jag är en mycket enkel person och vill jag ha spänning räcker det med att jag går utanför dörren, för är det inte tio stygn på hjässan, trasiga bröstben eller brutna armar är det knä- och benskador, en axel ur led med över 25 grader eller dylikt.
Just nu består är bara 2 procent av portföljen av bolag som ej delar ut, vilka är StoneCo samt Prosus. Beträffande förstnämnda vill jag tipsa om Professor Kalkyls analys (kräver Dropbox) och gällande sistnämnda skrev jag ett par rader för inte allt för länge sedan. Det finns således plats för mer, men jag stressar ej, ty den enda förloraren med ett sådant förfarande är jag själv. Visst lockar bolag såsom Sea LTD, Zoetis, Check Point, Palo Alto, Teladoc, Surgical Science med flera, men jag håller mig lugn och bidar min tid. Förr eller senare kommer det att komma nya möjligheter att köpa till ett billigare pris. Förr, eller senare.
Ett snitt om sex procent per år relativt den (lilla) tid som jag måste lägga ned finner jag attraktivt. Jag älskar att läsa om olika bolag, investeringar et cetera, men jag har ändå en strategi som aldrig tvingar mig till detta. Därtill tvingar inte denna mig att behöva sitta med femtioelva kurslarm och med ena ögat ständigt vakandes på olika bolags dagliga handel. Således är jag nöjd. Medan väskan mer eller mindre arbetar på av sig självt har jag kunnat släppa två böcker, få mitt drömjobb, nå en magister inom pedagogik och snart även en master. Jag har kunnat vila, läsa kvalitets- och skräplitteratur, rest och besökt vänner. Jag har, kort och gott, levt utan att känna en press eller stress kopplat till just portföljen och dess innehav.
Hur har det gått för dig de senaste fem åren? Hur ofta gör du den stora utvärderingen?