Priset för samma matkasse skiljer sig enormt omkring 30.000 kr:- per år.
För en tvåbarnsfamilj innebär skillnaderna en besparning på omkring 30.000 kronor per år.
Nätmaten står fortfarande för en blygsam andel av den totala matkonsumtionen men är den som ökar allra mest. Totalt ökade nätmaten med 26,7 procent under 2018, enligt dagligvaruindex från Svensk Dagligvaruhandel i samarbete med HUI Research. Det kan jämföras med att försäljningen i fysiska butiker ökade med 2,6 procent.
Efter att matkassar med färdiga middagar introducerats, där Linas matkasse gått i bräschen, har traditionella aktörer på senare år vunnit mark. Och det är konsumentens egenkomponerade kasse som sprungit ifrån de nischade kassarna, visar statistik från D-food index. Under det första kvartalet i fjol hade lösplock ökat med 48 procent medan middagslösningar backade med 4 procent.
Jämförelsesajten Matspar ger konsumenten möjligheten att jämföra priset på samma vara på Mathems, Mat.se:s, Coops, Willys, Hemköps och Icas online-
butiker. Och här skiljer sig priserna rejält åt. Enligt Matspars vd och grundare Omid Ghanbari kan en familj på två vuxna och två barn dra ner på matkostnaderna med omkring 30 procent bara genom att jämföra varorna med olika butiker.
Matspar har jämfört två olika kassar, en stor kasse med 97 varor och en liten med 18 varor. I den stora kassen skilde det 27 procent procent mellan den billigaste, Ica Maxi i Häggvik, och den dyraste, Ica Supermarket i Skogås.
I undersökningen har ett postnummer från Stockholm valts ut som täcker de stora delarna av Storstockholm, men kassapriset kan se olika ut beroende på var du bor i landet och under vilken dag du jämför.
Värt att notera är att det är Ica som står både för den billigaste och dyraste kassen i undersökningen. Av Icas 1.600 butiker finns idag omkring 260 av dem online, men eftersom de enskilda handlarna sätter sina egna priser blir priset per kasse individuellt, något som Omid Ghanbari tycker är anmärkningsvärt.
Enligt en undersökning från Citygross kommer varannan svensk att e-handla sina matvaror någon gång under 2019. Men för att ta steget är leveransförutsättningarna den faktorn som väger tyngts, visar rapporten.
Så mycket skiljer sig matpriserna åt stor kasse
Den stora kassen består av 97 varor och den lilla av 18 varor.
BUTIK SUMMA VAROR TOTALSUMMA* PRISINDEX MATVAROR ONLINE
Maxi-ica-stormarknad-Häggvik 2 148 kr 2 148 kr 22,15 kr
Willys 2 147 kr 2 295 kr 23,66 kr
Coop 2 328 kr 2 328 kr 24,00 kr
Hemköp 2 339 kr 2 340 kr 24,12 kr
Mat 2 371 kr 2 371 kr 24,44 kr
Mathem 2 513 kr 2 513 kr 25,90 kr
Ica-supermarket-Skogås 2 738 kr 2 738 kr 29,25 kr
Så mycket skiljer sig matpriserna åt liten kasse
BUTIK SUMMA VAROR TOTALSUMMA* PRISINDEX MATVAROR ONLINE
Ica nära Brottbyhallen 426 kr 446 kr 24,79 kr
Coop 431 kr 480 kr 26,66 kr
Hemköp 423 kr 492 kr 27,31 kr
Mat 428 kr 507 kr 28,19 kr
Willys 404 kr 552 kr 30,68 kr
Mathem 476 kr 571 kr 31,70 kr
Ica-supermarket-Skogås 493 kr 493 kr 32,90 kr
De flesta fotbollsklubbarna befinner sig på börsens baksida.
Italienska Juventus har gått som tåget på börsen efter köpet av Cristiano Ronaldo. Men fotbollsaktier är i många fall riskfyllda investeringar.
Juventusaktien, som är noterad på Milanobörsen, har också de senaste tolv månaderna har stigit med omkring 150 procent. Detta efter att klubben förra sommaren värvade portugisen Cristiano Ronaldo, vilket drev upp de sportsliga och finansiella förväntningarna på verksamheten.
Totalt sett finns i Europa, inklusive Turkiet, drygt 30 europeiska klubbar noterade. Dominerande aktier är klubbar som Juventus, Manchester United, Lazio, Borussia Dortmund och Roma. Det är inte bara Juventus som varit en kursraket det senaste året. Bland andra Ajax, Benfica och Borussia Dortmund har gjort stora kurslyft medan turkiska storlag som Besiktas har rasat, pressade av dålig ekonomi i både egna klubben och i Turkiet.
De största fotbollsklubbarna gynnas av ökade pengar från sponsorer/annonsörer, biljettförsäljning och den allt högre ersättningen från tv-bolagen för sändningsrättigheterna. Samtidigt är många noterade klubbar små med litet börsvärde och ett management som fokuserar på annat än aktieägarevärde.
Man får nog säga att de flesta fotbollsklubbarna befinner sig på börsens baksida. Investerarna äger oftast aktier i dessa bolag mer av hjärta än av hjärna.
Hur ska man tänka som småsparare?
Man behöver ha med sig att det på lednings och styrelsenivå även inom storklubbarna är viss skillnad i professionalitet jämfört med hos ett vanligt börsbolag. En fotbollsklubb finns där för att vinna titlar, inte tjäna pengar. Och det innebär att verksamheten drivs mer av känslor än förnuft och att de finansiella resultaten kan bli ganska svajiga. Jag själv har inte några fotbollsaktier.
Samtidigt behöver man förstå att resultaten på planen också spelar in.
Jag är samtidigt förvånad över att bara en svensk fotbollsklubb, AIK, är börsnoterad, i synnerhet mot bakgrund av fotbollens popularitet i landet i kombination med intresset för aktiesparande.
Många är väldigt känsliga för ränteförändringar nu.
Alla partier med undantag för Socialdemokraterna och Moderaterna har tidigare sagt att de i någon mån vill sänka rabatten på lån. Jag tillhör dem som länge sagt att man borde ha minskat eller trappat ner ränteavdragen. Men jag säger också att det börjar bli väl sent nu.
Det bästa tillfället att trappa ner ränteavdragen har redan passerat, nämligen samtidigt som Alliansregeringen sänkte fastighetsskatten. Fastighetsavgift och fastighetsskatt | Skatteverkethttps://www.skatteverket.se/.../fastighetsavgiftochfastighetsskatt.4.69ef368911e1304a6... När man inte gjorde det blev det svårare för nästa regering. Anders Borg hade gett svenska folket massa pengar genom att sänka fastighetsskatten.
Många ekonomer varnar för djup kris om man börjar peta på det här i ett väldigt skört läge. Det ser ut som att sannolikheten för att partierna kommer överens om ränteavdragen har ökat. Men jag skulle hellre se att de avvaktar, mot bakgrund att tillväxten i omvärlden har mattats av, att det har varit en sättning på bostadsmarknaden och att aktiemarknaden gungar.
Politiker och andra beslutsfattare verkar tro att vi är i den ekonomiska situation vi var i vid årsskiftet för ett år sedan. Det är ett skörare läge nu, och det verkar man inte ha tagit till sig. ”Att sitta still i båten är ett bättre alternativ just nu”.
I Danmark har ränteavdragen redan trappats ner, till synes utan negativa effekter. Det kan vara så att Danmark prickade rätt, i en tid med sjunkande räntor, medan Sverige riskerar att göra förändringar i ett läge då räntorna är på väg att stiga.
Sannolikheten för att att något händer med ränteavdragen inom en treårsperiod är ganska hög. Men ska avdragen upp på bordet måste det ske som en del i en större skattereform. Annars kommer det att slå hårt mot redan utsatta grupper på bostadsmarknaden.
Sänkta ränteavdrag ligger i korten när förhandlingarna om en skattereform nu inleds. Centern och Liberalerna har sagt att man vill trappa ner avdragen.
Men tajmingen och utformningen riskerar att bli helt fel i nutid.
Det finns flera olika modeller för att minska ränteavdragen. Ett alternativ till en gradvis nedtrappning med några procentenheter är att minska räntekostnaden man får göra avdrag för. I dag får man göra avdrag på 30 procent på summor upp till 100.000 kronor, och 21 procent över det.
Ett förslag är också sänkt reavinstskatt, jag tycker också att staten bör införa ett skattefritt bosparande för de unga och sedan erbjuda statliga lånegarantier för dem som sparat, om ett hushåll har visat att det kan sköta sin ekonomi.
Ökad rörlighet avgörande för bostadsmarknaden
Nybyggda bostäder har aldrig, och kommer aldrig att bli, billigare än bostäderna som redan finns i befintligt bestånd. Därför är ökad rörlighet avgörande för att vi ska ha en bostadsmarknad för alla.
Om man sänker reavinstskatt så kommer det att bli flera som säljer och byter bostad kanske de som har en för stor bostad nu, och vill in i en mindre bostad, plus ett bosparande för de unga hushåll gör att de får mera ekonomiska muskler.
Man säger ofta om människor att de inte vågar se sanningen i ögonen, att de likt strutsen sticker huvudet i sanden eller i busken. Eller att det är givetvis något fel på studien som klimatforskarna har hittat på.Jag själv är så pass gammal att man/jag kan se mycket stora förändringar på klimatförändringarna.
Den globala uppvärmningen går den att bromsa?
Kommer att bli varmare och blötare, dessvärre är det så att det kommer att bli vanligare med extremväder i framtiden. Klimatforskares modeller tyder mycket på att det kommer att bli varmare och blötare. Just den här kombinationen med mera fuktighet i atmosfären kan ge mer skyfall och mer kyla och snö fler extrema väderhändelser.
Extremvädret kan bero på smältande isar i Arktis. När isen smälter blir temperaturskillnaderna mellan Arktis och södra halvklotet mindre, vilket påverkar jetvinden. Nu blåser jetvinden så långsamt att vädermönstret stannar upp. Då stannar lågtryck på samma ställe under lång tid. Och det här är vanligare nu än för bara tio, tjugo år sedan.
Enligt meteorologerna måste samhället och regeringen förbereda sig mer inför kommande extremväder. Bland annat handlar det om att spara mer vatten inför torka och att bygga konstruktioner som skyddar utsatta platser vid översvämningar.Om det nu blir mer extremväder är det klokt ur både ett säkerhetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv att göra det man kan för att förbereda sig.
Det är skrämmande att samhället och så många vanliga människor inte tror att det sant, och är inte så väl förberett på klimatförändringar som forskare har pratat om sedan åttiotalet. Nu har vi de här problemen och vi måste förbereda oss på värre förändringar framöver, än det vi ser idag.
Några av världens största försäkringsbolag skriver i en rapport att de oroar sig för att den globala uppvärmningen kommer leda till ett prisfall för fastigheter som kan leda till ett större ekonomiskt kaos.
Mer specifikt tror försäkringsbolagen att allt fler extremväder med fler katastrofer kommer att tredubbla förlusterna för investeringar i fastigheter och egendom över de närmsta 30 åren.
Om klimatförändringarna oroar de som förstår finanser och ekonomin så borde de oroa alla, sa Joanna Haigh, chef för Grantham Institute for Climate Change and the Environment, till The Star/Bloomberg.
Flera andra rapporter om det förändrade klimatets påverkan på ekonomin har släppts på sistone.
• Det stora tyska försäkringsbolaget Munich Re beräknas de klimatrelaterade förlusterna ha nått rekordnivån 140 miljarder dollar i fjol. Det är 20 miljarder dollar mer än snittet de senaste 30 åren.
• I Tyskland beräknas den omfattande torkan i somras ha lett till att den ekonomiska tillväxten minskade med två procent.
• World Economic Forum har sagt att extrema väder är de största hoten mot mänskligheten.
• USAs försvarsdepartement varnade i januari för att klimatförändringarna kommer bli ett säkerhetsproblem för landet med militärbaser som hotas av översvämningar och skogsbränder.
• I december meddelade Bank of England att de kommer tvinga banker att förbereda sig inför klimatförändringar eftersom bara ett fåtal hade gjort det. källa: The Star/Bloomberg
DU SPARAR : 3,127 kr per år och ”109,428 kr till pensionen”.
Skatt till Svenska kyrkan.
Ett stort skäl för att många vill lämna kyrkan är ekonomiskt.
Nu när deklaration har kommit i Kivra kan man se skatten till Svenska kyrkan.
Jag har tittat på vad en vanlig löntagare tjänar på att gå ur Svenska kyrkan.
Din årslön är 370 000:
Din ålder: 30 år.
Din kommun: Göteborg.
DU SPARAR : 3,127 kr per år och 109,428 kr till pensionen.
Hur mycket man måste betala varierar från församling till församling. Medlemmar betalade år 2017 i genomsnitt 1,23 kronor per intjänad hundralapp i kyrkoskatt, eller kyrkoavgift som det heter sedan 2000. I kyrkoavgiften ingår en begravningsavgift på i genomsnitt 23 öre som även icke-medlemmar måste betala.
För varje 100 000 i årslön innebär det att man i genomsnitt sparar 1,000 kronor om året på att gå ur pengar som kunde ha använts till mer angelägna saker, t.ex att få hushållsekonomin att gå ihop varje månad eller spara till barn eller pension.
Nästan dubbelt så många gick ur Svenska kyrkan under 2016 som året innan. Under 2016 valde 90 000 medlemmar att lämna Svenska kyrkan, jämfört med 47 000 under 2015. Det gör att Svenska kyrkan idag har 6,1 miljoner medlemmar.
En del väljer att stanna kvar i Svenska kyrkan för att stödja vårt kulturarv, som bevarande av kyrkobyggnader och liknande. Vad gäller kyrkobyggnaderna så betalar den svenska staten ut pengar till Svenska kyrkan, 2018 får de 460 miljoner för ändamålet att bevara byggnaderna. Pengar som dras från din skatt oavsett om du är med i kyrkan eller inte.
Totalt förvaltar Svenska kyrkan cirka 3 400 kyrkor och 12 000 andra byggnader.Skogsmark, och aktier. Under 2016 var den totala energianvändning cirka 540 GWh, vilket genererade drygt 68 000 ton koldioxidekvivalenter.
De församlingar som ansökt om tillstånd för solpaneler på äldre kyrkor har fått nej hos myndigheter som ansvarar för kulturmiljöfrågor. Däremot förekommer produktion av solenergi på vissa moderna kyrkor. Läs mer under mål 7.
Svenska kyrkan är en av världens rikaste kyrkor
Svenska kyrkan har tillgångar på cirka 40 miljarder kronor, en väldigt hög summa med tanke på det låga antalet medborgare i Sverige.
Hur mycket sparar du? Här är en länk: Sänk din skatt på 1 minut -Gå ur Svenska kyrkan idag.Annonskyrkoskatten.seLäs mer