Spartacus
Likes
155
Antal inlägg
535
Följare
44
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
19 november

1902 kr per elev i utdelning

Ungefär 1902 kr per elev ges i utdelning från Internationella Engelska Skolan nu i November. Baserat på elevantalet i slutet av September.

Internationella Engelska Skolan (IES) är en aktör inom utbildning som driver ca 30 skolor. Inriktningen är utbildning från förskoleklass till tredje året i gymnasiet.  Man bedriver verksamheten utifrån tre enkla och grundläggande profilfrågor:

Ordning och arbetsro.

Undervisningen sker delvis på engelska.

Höga förväntningar och mål på eleverna.

 

Nu pekar jag varken finger eller applåderar åt utdelningen, men jag misstänker den kan komma på tal under  kommande valår.

Personligen är jag av åsikten att vem som är huvudman (kommun, privat, landsting?) inte är den avgörande frågan. Ej heller huruvida vinster genereras. Jag har läst kommunala årsredovisningar där t.ex. grundskola som verksamhet gått med vinst men naturligtvis fattas pengar istället på annat håll... Vinstbegreppet är tämligen luddigt.

Sedan får man också flika in med att IES naturligtvis inte är intresserad av att slå upp landsortskolor och bedriva verksamhet för ett 50-tal elever per enhet med bussning hit och dit. Sådant skulle slå hårt på marginalerna. Istället plockar man ju lågt hängande frukter.

Jag är dock för en statligt finansierad skola där olika aktörer kan agera huvudman och inte utifrån en enhetlig elevskolpeng utan en något differentierad, utifrån lokala förutsättningar. Men jag sparar vidare utveckling och propagerande för detta till framtiden.

Så, för att få dessa ca 1900 kr i utdelningen krävs nästan 1700 aktier i IES. Dessa kan vid dagens värdering av IES-aktien köpas för ungefär 130.000 kr.  Summan är av en händelse ungefär vad en skola får in för en skolelev, per år. Sedan är det upp till varje skola vad man gör med pengarna och vad man klarar av att leverera i fråga om studieresultat.

IES jämför sig gärna med riksgenomsnittet och visar på att man ligger över kommunala skolor då det gäller betyg. Ska man vara kritiskt så kan man fundera på om det egentligen är en lämplig jämförelse? Etablerar man sig i vissa väl valda områden i Sverige bör ju jämförelse göras med liknande områden, inte med rikssnittet.  Inget ont om Bergslagen. En jättefin bygd,  men det är en skillnad mellan en Bergslagen-kommun som t.ex. Lindesberg och en tillväxtskommun som t.ex. Landskrona. Statistik finns det gott om i skolans värld och det är bara att dra ut meritvärden från Skolverket för att identifiera kommuner och områden där det lämpar sig bäst för etablering som friskolekoncern. Bättre kundundersökning kan man ju inte få. Dessutom gratis av Skolverket. Ger svart på vitt var man har bäst förutsättningar liksom var man kan utnyttja resurser bäst (driva verksamhet effektivt).

I dagsläget kommer ca 50% av utdelningen gå till ett riskkapitalbolag i Luxemburg. Ca 20% till IES grundare och ca 5% till investmentbolaget Öresund. Dessa tre är de tre största ägarna i bolaget.

I nuläget står 154.000 barn i kö för att få börja en IES-skola. Jag tror framtiden är ljus för både skolan, ägarna som eleverna som går i den.

Vad tror du?

 

Taggar (blogg): 
25 februari

Vinsttak i skolan

Illmar Reepalus utredning hade uppdraget att finna nya regler för att begränsa vinster i välfärdssektorn. Föga förvånande så kom han då fram till att en vinstbegränsning bör införas, ett tak. Ett vinsttak på 7% plus statslåneränta på operativt kapital.

Det mesta av debatten verkar ha handlat om skolan därför tar jag min utgångspunkt där.

Jag inser att det finns problematik kring segregationsproblem, skapandet av betygsinflation, lockandet av oseriösa aktörer, plockandet av lågt hängande äpplen fenomen kring och i välfärdssektorn. Men min ytterst personliga åsikt är att när det gäller kontroll hur skattemedel ska förvaltas så ska kontrollen ske på annat sätt än någon form av, ur luften taget, vinsttak.

Jag tror inte att vinsttak för verksamheter med en viss form av ägarform skulle vara lösningen på effektivt utnyttjande av skattemedel. Jag är mer inne på en modell där räkenskaper och verksamheten granskas, både privata och offentliga aktörer, på samma villkor. Ur ett fördelnings- och effektivitetsperspektiv.

Där man granskar både t.ex. kommuner och privata aktörer. Går pengarna verkligen till eleverna i rimlig grad? Eller hamnar de i andra projekt? Arena-byggen?  För den som är road att läsa kommuners årsredovisningar så är det ju inte så att det är jättetransparent att läsa ut saker och ting. Det brukar ofta handla om att man fått en politiskt klubbad budget tilldelad sig och sedan går man lite minus år efter år. Hur ser egentligen intäkerna ut om man hade redovisat som en privatägd aktör med de "intäktsmodeller" som finns? Vart går statsbidragen till?

Svårt att säga. En kommun går i princip aldrig med vinst dock.

Jag är övertygad om att kommuner har uppsåt att få en så god verksamhet som bara är möjligt, men jag är också övertygad om att man skapar fel fokus på hur man skapar ekonomiska förutsättningar för en god utbildningsverksamhet - om man tror att det är vinsttak för en viss typ av ägandeform som gäller.

Oavsett om en skola drivs av en koncern, en eldsjäl, en kommun, ett landsting eller familjekooperativt så bör ju fokus vara på att medlen förvaltas för elevernas bästa. Granskning bör ju gälla det. Inte gransning av någonting som ändå inte säger någonting om huruvida de elever som går i verksamheten får den hjälp och stöd de behöver.

Som en sidonotis så har jag ingen egentlig åsikt om vem som är bästa huvudmannen/ägaren för en utbildningsverksamhet. Kommun? Privata? Landsting? Men jag är mer och mer inne på att all resurstilldelningen i alla fall bör gå via staten. Låt staten ta hand om all finansiering för utbildningsverksamhet här i Sverige så kan kommuner liksom privata aktörer få pengarna där ifrån för att driva sina respektiva enheter. Se också till att intäkter och kostnader måste särredovisar mer och låt Skolverket eller liknande myndighet få befogenheter att bättre granska nyttjandet av resurserna. Då tror jag det utkristalliserar sig hur man bäst ska använda våra skattepengar, för att få bästa möjliga skola för våra barn.

Igår gick den egentliga remisstiden för Reepalus förslag ut och i maj kommer slutbetänkandet. Vi får se hur det hela faller ut.

Vad anser du om vinsttak i  skolan/välfärden?

 

 

 

Taggar (blogg): 
21 november 2016

Internationella Engelska Skolan Q1 2016

Internationella Engelska Skolan (IES) nämndes ju i något inlägg tidigare i år så tänkte det kunde vara intressant att kika på dess första kvartalsrapport som noterat bolag. Inte minst nu då Ilmar Reepalus utredning också presenterats.

IES ökade antalet elever då både en ny skola öppnades samt nya klasser tillkom på befintliga skolor. Fler skolor planeras att öppnas under 2017 och 2018. Jag misstänker att så även blir fallet åren där efter då barnkullarna, så vitt jag vet, är väldigt stora bland de som nu är i förskoleåldern. Demografin talar m.a.o. för det.

Fler elever innebär ökad omsättning vilket steg med 11,4%. Även antalet elever i kö ökade. Ökade lönekostnader i lärarbristens Sverige har lett till något högre kostnader men i och med att systemet är som det är så på lite längre sikt får ju privata aktörer ut det via höjd ersättning från kommunerna vad det lider. Dessutom har den statliga lönesatsningen och pengarna ej bokförts än.

Soliditen är stark, 67%, och man har även slutfört förvärvet i Spanien. En ny marknad som man är mycket optimistisk kring.

Såvitt jag kan bedöma så finns goda förutsättningar att fortsätta växa med sitt utbildningskoncept både i Sverige som utomlands.

Kikar vi då på Illmar Reepalus utredning så stod det ju redan från början klart att han hade ett tydligt mandat för att föreslå vissa specifika saker. Pressmeddelandet från i början av 2015 när utredningen lanserades sa ju bl.a. att "Nya regler bör starkt begränsa möjligheterna att dela ut vinst eller på andra sätt föra ut medel från verksamheten." Att begränsa vinsterna och möjligheten att få ut vinst var m.a.o. hela syftet med utredningen, så det är ju föga förvänande att ett vinsttak föreslås. I detta fall ett vinsttak på 7% plus statslåneränta på operativt kapital (rörelsetillgångar minus rörelseskulder).

Min ytterst personliga åsikt är att det där är strunt.

Jag ser också att det kan finnas segregationsproblem, skapandet av betygsinflation, lockandet av oseriösa aktörer, plockandet av lågt hängande äpplen fenomen med mera problematik när pengar ska tjänas på vissa verksamheter, men vinsttak? Nej.

Justeringar kan nog behövas men det är genom att se över intäktsmodellerna, enligt mig.

Enligt mig skulle även offentliga verksamheter må gott av att sträva efter ett överskott. Överskott som skulle kunna investeras för framtida generationers väl och ve. Inte som nu, att samhället är baserat på att en generation lånar och någon annan längre fram ska betala. Vinst och överskott är, enligt mitt sätt att se, grunden för att kunna göra nya investeringar.

Vi får hur som helst se var det hela tar vägen. Även om demografin talar för IES så är det ju en klar politisk risk i den här typen av bolag. Vi lever ju också i intressanta tider där allt kan hända.

Hur ser du på IES, vinster i välfärden och/eller Reepalus utredning?

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (104)
Dec (7)

Taggar