Fantastiska Farbror Fri
Likes
298
Antal inlägg
1266
Följare
65
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
5 september

Den ultimata guldkanten!

Om du är ny på bloggen rekomenderar jag att du börjar här! 

Våra två äldsta spelade baseball-cup för första gången i helgen som gick. Cupen var i Gävle vilket är nära där vi bodde tidigare så vi passade på att kombinera med att träffa lite gamla vänner. 

(Bilderna tagna av Fru Fri följ gärna henne på Instagram @enkelboning

En sån här helg är väldigt rolig men också lite kämpig då barnen är uppskruvade och trötta om vart annat. Man sover inte riktigt lika bra på annan ort och när söndagen kommer känns det som om man har varit borta flera veckor på gott och ont. Det kostar också lite  att vara på resande fot och det trots att vi hade möjlighet att låna ett hus. 

I dessa lägen gäller det att påminna sig om den lyx som vi faktiskt har köpt oss genom den livsstil som vi har skapat. För det första så kunde vi åka direkt efter skolan i fredags vilket gjorde att fredagen nästan kändes som en ledig dag. Vi kom fram till huset mitt på eftermiddagen, hann bädda medan barnen lekte lite och träffade några gamla kompisar. Varefter vi åkte till några goda vänner på middag. 

Eftersom vi är lediga tillsammans på fredagar (så när som på de två äldsta barnen som går i skolan) så hann vi i både städa hela huset och packa på fredag förmiddag vilket gjorde att vi kunde njuta av torsdagkvällen (när vi annars hade behövt packa) men också av söndagskvällen när vi kom hem till ett nystädat hus och "bara" behövde ta hand om packningen. 

Tid är på detta vis verkligen den ultimata lyxen. Att göra ungefär samma saker som man ändå hade gjort men med mer gott om tid gör att man får ut mer. Helgen som gick hade annars kunnat bli "bara" en cuphelg men nu blev det som en minisemester för hela familjen. 

Det gäller dock precis som med annan typ av lyx att påminna sig själv om hur bra man har det. Att känna efter och låta det sjunka in. Att stanna upp på kvällen när vi bär in packningen och andas in den nystädade doften. Och nte minst att njuta av de extra timmarna tillsammans i fulla drag! 

Taggar (blogg): 
7 september 2016

Mer sparsamhet = mer lyx?!

Ironiskt nog så tror jag att om man kan vara sparsam på ett balanserat sätt så upplever man mer lyx än den som bara "blåser på". Visst det finns genomsnåla personer som aldrig köper någonting utom det absolut billigaste och som har svårt att njuta av ett restaurang- eller kafébesök eller för den sakens skull en lite dyrare flaska vin för att de bara kan se hur "dyrt det är". 

Generellt dock tror jag för oss som är sparsamma så är det tvärt om så att de få gånger som vi faktiskt gör någon sådant så njuter vi desdå mer. Då säger den naturliga maximalisten "men om du gillar att gå på restaurang varför gör du det då inte varje dag? Du har ju råd!" Anledningen till detta är enligt mig dubbel

  1. För det första så är det en betydligt mindre upplevelse att göra dessa saker ofta eller dagligen än vad det är att göra det sällan. Att göra de få tillfällena till en riktig fest är en betydligt bättre väg till njutning än att vänja sig och göra det lyxiga till slentrian. 
  2. För det andra så är argumentet "men du har ju råd" ungefär som när någon säger till en smal människa "du behöver väl inte tänka på vad du äter...du som är så smal"....Anledningen till att vi på riktigt har råd att gå ut och äta...är ju till stor del att vi avstår. De senaste 10 åren har vi tillexempel sparat uppskattningsvis 1/4 miljon kronor på att oftast ta med oss matlåda till jobbet. 

Vad är din inställning till lyx och njutning? "Ju mer desdå bättre", "lagom är bäst" eller "vadå lyx skulle vi inte spara"?

Taggar (blogg): 
30 maj 2016

Spartipset - sätt ett absolut minimum och bygg uppåt!

En vanlig missuppfattning när det gäller sparsamt liv är att man måste avstå från allt för att vara sparsam. Anledningen till att det är lätt att tänka så är att vi ofta börjar tänka besparingar från en slösaktig nivå och sedan tar bort saker. Vi utgår ifrån en nivå där vi gör av med 99% av lönen på boende, bil, resor, mat, restaurangbesök, nöjen, båtar, fritid etc och sen försöker vi skära ner. Och det känns jobbigt därför att det är alltid svårt att ta bort. 

Därför föreslår jag att man istället börjar från helt andra änden, nämligen vad är det absolut minimala jag behöver? Tak över huvudet..hyr ett rum 2 000 kr, mat för dagen 1 000 kr lite kläder, telefon etc 1 000 kr = 4 000 kr skulle jag tro är en bra bas för en vuxen människa. Om ni är en famlj så kan det gå att leva på mindre per person eftersom vissa saker som mat, boende, telefon med mera kan sammordnas.  Så där väldigt asketiskt behöver inte detta liv vara heller utan du har fortfarande fri tillgång till skogen, bibiloteket, parkerna, havet, idrottsplatserna och allt annat underbart vi har runt omkring oss. Vår familj kan till exempel leva ett ganska lyxigt liv 5 personer för cirka 20 tusen i månaden.

Inte så att jag förespråkar att alla ska leva ett maximalt spartanskt liv men man kan börja där som en startpunkt och sen lägga till de saker som man verkligen uppskattar. Låtsas att du inte har hus, bil, båt och sommarstuga...skulle du då skaffa dem idag? Om ni inte redan bodde i villan skulle ni köpa den eller skulle ni bo kvar i lägenheten?  Handen på hjärtat behövs bilen? Skulle du inte kunna gå eller åka buss till jobbet om det innebar att du kunde jobba 5 år kortare innan du blir fri? 

Ett sätt att göra detta är genom månadsutmaningar.  Några tidigare utmaningar, vi har kört är Super Spar September där vi förökte leva maximalt sparsamt i en månad och även Maniskt Måttliga Mars där vi tog bort all lyx i form av goda ostar, vin och annat bara för att se vad detta var värt för oss. Att sätta en ny lägsta nivå från vilket vi sedan valde att lägga tillbaka vissa utgifter. 

Vad tror du? Skulle du kunna sätta dig själv i ett annat tillstånd genom att låtsas börja från en minimal nivå och lägga tillbaka lyxen istället för att välja bort? Hur skulle det påverka ditt sätt att tänka? 

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (188)
Sep (13)

Taggar