Just nu pågår Money week, en global temavecka om privatekonomi för barn och unga. Men statistik från Kronofogden och Finansinspektionen visar att prat om ekonomi inte får begränsas till någon vecka här och där. Pengar måste ta mer plats i skolan.

Det ordnas flera bra aktiviteter under återkommande Money week. I år kan högstadielever tävla i ett europeiskt quiz, det hålls digitala föreläsningar och Unga aktiesparare släpper en ny bok riktad till gymnasieungdomar.

Men det är knappast den här temaveckan som kommer att stoppa den oroande utvecklingen som Kronofogden och Finansinspektionen signalerat.

Våra ändrade köpbeteenden har lett till en explosionsartad ökning av kreditkort och fakturaköp, konstaterade Finansinspektionen i höstas i en rapport om konsumtionslån.

Små konto och kortkrediter samt fakturaköp på belopp under 10.000 kronor är det som ökar mest. De små lånen leder också oftare till betalningspåminnelser och fler går vidare till inkasso. Personer under 25 år är överrepresenterade i de siffrorna.

Små konto- och kortkrediter samt fakturaköp på belopp under 10.000 kronor är det som ökar mest. De små lånen leder också oftare till betalningspåminnelser och fler går vidare till inkasso. Personer under 25 år är överrepresenterade i de siffrorna.

När Kronofogden summerade 2020 kunde myndigheten också se att antalet unga som ansöker om skuldsanering ökar dramatiskt. Dessa personer uppfyller nästan aldrig kraven för skuldsanering. Ofta handlar det om skulder på 40.000-50.000 kronor, något som Kronofogden bedömer att man klarar av med en ordentlig avbetalningsplan. Men det signalerar att man har förlorat kontrollen och är desperat efter en lösning.

Att dra på sig skulder redan som ung kan göra att man hamnar efter sina jämnåriga. Det blir svårt att skaffa bostad och eller ens ett telefonabonnemang.Föräldrar har självklart ett stort ansvar för att prata och lära sina barn om pengar. Men en del vuxna saknar själva kunskap om ekonomi, och ett tungt ansvar vilar på skolan.

Det är inte så att det inte undervisas om ekonomi. I grundskolan ingår privatekonomi i ämnet hem- och konsumentkunskap, och på gymnasiet i samhällskunskap.Men hem- och konsumentkunskap har totalt 118 undervisningstimmar i grundskolan. Under den tiden ska eleverna även lära sig om matlagning, näring, hygien i hemmet, matens klimatpåverkan och jämställdhet.

Det kan jämföras med slöjd som har 330 undervisningstimmar, eller bild med 230 timmar. 

I gymnasiets samhällskunskapsundervisning samsas privatekonomi med tunga områden som politik, samhällsekonomi, mediekunskap, källkritik, sociala livsvillkor och arbetsmarknad.

Det räcker inte i ett samhälle där krediter aldrig har varit mer lättillgängliga, och vi förväntas göra informerade val om allt från pensionssparande till elavtal. Vi måste prata betydligt mer om pengar, och om ekonomiska risker.