Energilagringsföretaget Azelio har rusat cirka 250 procent det senaste året. Men det finns flera oklarheter inför småspararfavoritens. Den senaste tiden tycks Azelio ha börjat backa gällande sina produktionsmål samtidigt som det finns frågetecken kring viktiga partner. 

Efter den kraftiga uppgången på drygt 250 procent det senaste året är Azelio noterat på First North, värt omkring sex miljarder kronor. Bolaget befinner sig ännu i en tidig fas och gör stora förluster. 

Azelios största ägare är Kent Janér, en tidigare hedgefondförvaltare med bakgrund från Brummer & Partners, följt av den amerikanska jätten Capital Group. 

Pär Nuder, tidigare finansminister, sitter i Azelios styrelse och äger aktier värda tiotals miljoner kronor. På ägarlistan finns också Klarnamedgrundaren Niklas Adalberth och en rad svenska institutioner.

Azelio har sedan före noteringen i slutet av 2018 sagt att man 2021 ska inleda serieproduktion av sitt system där smält aluminium lagrar värmeenergi. Pandemin har dock enligt bolaget förskjutit affärsplanen med ett kvartal. 

Utöver den förseningen har Azelio nu börjat sväva på målet kring sina utfästelser om framtida produktion. Vd Jonas Eklind har nyligen sagt att målen avser produktionskapacitet. Men ordet i bolagets årsredovisningar och prospekt, liksom i tidigare uttalanden som Jonas Eklind gjort, är ”produktionsmål”.

I Azelios årsredovisning för 2020 listar man under rubriken ”Produktionsmål” sina ”mål för årlig produktion av bolagets Stirlingmotor”. Målen anges bland annat till 4.000 enheter de första 12 månaderna från start, och 6.000 enheter för 2022. Varje system består av ett värmelager och en Stirlingmotor.

”För TES.POD (värmelagret, Di:s anm.) har vi talat om kapacitetsmål för att dimensionera kapaciteten i leverantörskedjan. Tidigare, relaterat till Stirlingmotorn separat, beskrevs produktionsmål”, svarar Azelios kommunikationsansvarige, Johan Sahlin, på Di:s fråga om målen ändrats.

De senaste månaderna har det även varit rejäl turbulens kring Azelios marockanska nyckelpartner Masen, ett statligt bolag inom förnybar energi. Enligt lokala medier utreds Masens vd för vanskötsel av bolaget och fick reseförbud i våras, liksom flera andra i Masens toppskikt.

Azelio vill inte svara på Di:s frågor om hur Azelio kan påverkas av utvecklingen hos Masen. Johan Sahlin hänvisar istället till Masen för frågor om dess verksamhet. 

Flaggskeppsprojektet Noor, solparken där Azelios system provas ut, står i centrum. Enligt en rapport från CESE, en rådgivande institution för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor, går det som hittills byggts av Noor back med omkring 800 miljoner kronor per år. 

Detta då elen, främst på grund av dyr teknik, kostar betydligt mer att producera än vad den kan säljas för. Enligt uppgifter i medier med fokus på Afrika och branschmedier för energi och byggindustri har också en stor upphandling som syftar till att bygga ut Noor med ytterligare 400 megawatt (MW) solenergi blivit försenad.

Masen är enligt Azelio ”en central del av Azelios forskning och utveckling inom termisk energilagring, industrialisering, verifiering och affärsutveckling”. Masen har dessutom en ledamot i Azelios styrelse och äger också optioner i Azelio. 

Det ser också ut att finnas frågetecken kring kapaciteten hos Biodico, det bolag i Kalifornien som Azelio tecknat sin överlägset största avsiktsförklaring med och som står för över en fjärdedel av volymen av Azelios avsiktsförklaringar. 

Avtalet syftar till att installera 120 MW av Azelios system fram till 2024 och skulle vara värt omkring 5 miljarder kronor i skarpa order. Di har inte hittat någon information som tyder på att Biodico har den tyngd som torde behövas för att vara del i projekt av den skalan.  

Enligt amerikanska gula sidorna samlar Biodico in använd matlagningsolja från restauranger för biodieselproduktion. Företagets adress är också samma som grundarens bostad i Santa Barbara, enligt flera register. Biodico, som enligt sin hemsida också bygger och driver hållbara bioraffinaderier, verkar inte ha skickat ut pressmeddelanden eller varit aktivt på sociala medier sedan 2017. Det är oklart om bolaget nu driver några anläggningar eller deltar i några projekt. Grundaren avböjer att svara på Di:s frågor om bolagets verksamhet och dess kapacitet som avtalspartner.

Azelio avböjer att svara på frågor om verksamheten i bolag man har avsiktsförklaringar med.  ”Gällande MOU:er (avsiktsförklaringar) så är det en avsikt från båda partner att identifiera gemensamma projekt, och när sedan projekt identifieras så skriv en kommersiell order. Här finns en initial överkapacitet i MOU:er för att kunna anpassa mest lämpade projekt i tid och plats, som vi kommunicerat”, skriver Johan Sahlin. 

Azelio har över 40.000 ägare. I mars tog bolaget in nära 600 miljoner kronor genom en riktad emission till ett pris på 56 kronor per aktie. Aktien stängde på torsdagen på 52,65 kronor per aktie. Sedan en toppnotering i februari har aktien tappat nära 30 procent i en bred nedgång för bolag inom ren energi och andra sektorer som ses som hållbara.