Jag har läst hur många har ”corona-säkrat” sin portfölj genom att göra sig av med bolag som har presterat mindre bra sedan mars 2020 (eller har det mer varit att aktien så inte har gjort?). Om detta är bra och klokt beträffande ett mer kortsiktigt perspektiv tror jag det är få som motsäger sig, men gällande ett mer långsiktigt sådant är juryn fortfarande ute och kommer inte att komma tillbaka förrän om 2–3 år.
Jag ämnar inte dryfta vilka för- respektive nackdelar det finns med att fokusera på det som händer just nu (recency bias). Emellertid vill jag betona vikten av att sätta 2020 i relation till ett perspektiv om 5, 10, 15 och 20 år och när detta görs tror jag att många olika tankar och reflektioner kan framkomma. Det jag mer vill fokusera på är att människan ofta lurar sig själv. 2008–2009 var det många som ”finanskris-säkrade” sina portföljer (inte äga bank- och fastigheter). Från februari 2000 och fram till 2001 var det nog många som ”it-säkrade” portföljen med att slänga ut alla bolag som ens vågade stava bokstäverna ”i” och ”t” tillsammans. Innan dess var det fastigheter och innan det olja. Det jag vill komma fram till är att varje kris och oförutsedda händelser är unika och…. Ja, oförutsedda. Det hör liksom begreppet ”svart svan” till att det som ingen ser komma, eller det som ingen ens kan föreställa sig, är det som kommer att hända.
Är det dåligt att ”corona-säkra” portföljen? Nej, det behöver det inte vara, men man bör nog bli med klara över att bara för att man har skaffat sig ett vaccin mot ett specifikt virus kommer det komma nya och även kan gamla sådana återkomma. Jag hävdar att det är viktigt att vara införstådd med att se helheten, att skapa sig en strategi som man kan känna sig trygg och som har en bred diversifiering. Jag kan inte komma på något specifikt som inom en nära förestående framtid skulle kunna drabba alla tv-spel- och gamingbolag, men låt oss leka med tanken att det sprider sig ett nytt sorts virus som drabbar bindhinnorna. En individ klarar av max 50–60 minuter framför en skärm innan denna mår dåligt, blir yr, kräks et cetera. Inget vaccin finns och det saknas mycket från tidigare liknande scenarier.
”Men ovan kan inte hända”, tänker du? Kanske, men vågar du ta gift på det? ”Trump kan aldrig vinna”, ”aldrig mera krig”, ”Brexit”, ”extrem nationalism post Hitler och WW2” … listan kan göras lång.
Det finns ingen perfekt och skottsäker strategi och visst kan en ”allvädersportfölj” vara mer tillgodo än ondo, men inget och ingen är 100 % vaccinerad. Mitt råd och mitt budskap är att se över din portfölj utifrån diversifiering relativt såväl tillgångsslag som sektorer och valutor. Var införstådd med att det alltid kommer finnas en risk; bli medveten om samt acceptera det faktum att detta hör "spelet till".
Helger är tacksamma. Dels ger det oss tid för rekreation, dels för annat såsom att se en fotbollsmatch, en cykeletapp, spela brädspel, Fortnite, umgås med nära och kära eller bara läsa en bok. Helger ger oss också tid att verkligen sitta ned med portföljen och se hur diverse innehav har presterat och vad som har kommunicerats såväl från som om dem.
Det är nu som det är omöjligt att låta sig lockas med i stundens hetta med stigande och sjunkande kurser. Det är nu det är omöjligt att stirra sig blind på något som för stunden, just i sekunden, upplevs som viktigt, men som på det stora hela inte spelar en större roll än många andra faktorer.
Med en omtumlande vecka bakom oss och med en minst sagt lika intressant kommande sådan är nu, precis nu, bra tid att sitta ned och skriva ned hur man ämnar agera. Vi vet inte hur börsen kommer att agera i veckan; USA-val, Brexit, Covid-19…. För den som har som hobby att oroa sig är smörgåsbordet näst intill oändligt.
Människan har en tendens att ofta låta sig fångas i nuet och tappar ofta, och framför allt i hektiska och pressande tider, förmågan att tänka ett steg längre. Det finns bara ”nu”, men inget ”i morgon”. Följaktligen är det lätt att det blir portföljsaktiviteter som egentligen inte var menade att ske, men som ändå kom att ske. Vet du med dig att du är en av dem som mer ofta än sällan inte har förmågan att stå emot aktivitetsbias bör du skriva ned dina tankar och hur/när du skall agera.
Själv har jag suttit och skrivit ned mina tankar inför kommande vecka och vilka bolag som jag ämnar öka i (givet att det blir ett relativt kraftigt nedställ). Detta är redan klart och jag behöver således inte oroa mig för risken att det blir mindre genomtänkte beslut i veckan, då det ”brinner”. Jag behöver heller inte sitta och stirra på portföljens svängningar 24/7 och låta detta påverka min vardag. Faktum är att jag ”bara” behöver logga in och köpa/öka.
Genom att föra (dag)bok över din portfölj, tankar kring den samt om din strategi kommer du öka möjligheterna samt sannolikheterna för en bättre avkastning än om du inte applicerade detta förfarande. Det tar lite tid, ja, men vad är det som ordspråket gör gällande(?); Tid är pengar!
Var är du idag? Var vill du vara i morgon, om en månad, ett år och om 10 år? Hur kan du bäst, smidigast och minst kostsamt nå dit? Vad krävs av dig? Detta är viktiga frågor och bara du vet svaret. Agera idag och öka möjligheterna för en fin skörd om X tid!
För ett par veckor sedan postade jag ett inlägg om min sommar, i vilket jag även kom in på vikten av acceptans. Efter detta kom jag att få ett mycket trevligt meddelande från en twitterprofil, som delgav sin berättelse tillika resa och jag frågade då om personen kunde tänka sig att skriva en rad, eller två, till bloggen och detta togs emot i god jord. Nedan text är skriven av twitterprofilen "Ordförrådet" och jag har enbart läst igenom för att strukturera efter bloggens formalia.
Hej!
Mitt namn är Mathias och jag har haft huvudvärk i 27 år.
Det här är kanske inte är den inledning du hade väntat dig på en blogg om trading och investeringar. Vad har smärta och trading med varandra att göra? Ganska mycket faktiskt. Låt mig förklara.
När jag var 21 år gammal var jag med om en svår bilolycka. Jag skadades ganska illa även om jag utåt sett verkade helt oskadd. För att göra en lång historia kort hade två diskar i nacken spruckit, nerver slitits av och mjukdelar skadats. Dessutom tog hjärnbarken stryk, vilket resulterat i att min energinivå ungefär halverats. Men inget av detta visste jag då och åren som följde var minst sagt tuffa. Smärtan i nacken och huvudet var överjävlig. Jag har inget bättre sätt att beskriva den och det tog lång tid innan sjukvården tog mig på allvar. I kontakten med vården fick jag alltid svaret att ”Du är ju ung och ser så frisk ut”. På den här tiden, 1990-tal, var praxis att man skulle träna bort smärta i nacken. Nu vet man bättre. Jag fick intensivträna nacken med stretchövningar och styrkelyft. Resultatet var att flera av skadorna blev permanenta. Jag blev långtidssjukskriven från mitt arbete och jag kunde varken sova, läsa eller fungera normalt.
Så här fortsatte det i flera år och jag gjorde allt jag kunde för att bli fri från smärtan med nedslående resultat.
Vändningen kom efter elva år när jag till slut kunde sluta fred med min smärta och förstå att den aldrig skulle försvinna. Att inse att man aldrig kommer bli smärtfri är inte lätt och faktiskt är det inte själva smärtan som är den största utmaningen, utan i att kunna se situationen för vad den är och göra det bästa av den. Ordet acceptans är oerhört laddat, för många betyder det en kapitulation, att besegras, i det här fallet av smärtan. Istället ser jag på det så här: Du behöver inte acceptera, det räcker med att förhålla sig till den. Undvika saker som förvärrar men samtidigt göra saker du kan och mår bra av. Jag är ett stort fan av att unna sig; med andra ord att belöna sig när man gjort något bra.
En annan viktig del är att sluta jämföra sig med andra. Jag var länge arg för saker jag inte kunde göra. Jag kunde inte hoppa fallskärm, fridyka eller köra rallycross och var bitter för allt som jag missade. Det var först när jag erkände för mig själv att jag troligtvis inte ändå hade gjort dessa saker som oskadad som jag kunde gå vidare.
Ok, tillbaka till vad jag tagit med mig från min smärthantering in i mitt investerande. En läkare förklarade för mig om ett samband mellan smärta och ångest som var en riktig aha-upplevelse. Enkelt uttryckt gör hjärnan ingen skillnad på en smärt- eller ångestsignal. Det innebär i praktiken att din hjärna struntar i om du bränner dig på spisplattan eller ser din Apple aktie rasa 15 procent - den reagerar på samma sätt. I detta fall med panik. Det är i förlängningen det som gör att man nu för tiden ofta använder anti-depressiva läkemedel för att lindra långvarig smärta.
Innebär det att alla fondförvaltare och bankanställda borde käka prozac? Givetvis inte, men när man ställer smärta och ångest jämte varandra blir det lättare att förstå sitt eget beteende och att den ångest du känner när dina investeringar sjunker är högst verklig och går tillbaka till urminnes tider. (Som läsare av Cristofer blogg känner ni säkert redan till system ett och två.) Det är därför det är så viktigt att har en plan innan man köper en specifik aktie och bildar sig en egen uppfattning av vad den är värd. På så sätt kan du i stridens hetta enklare hantera dina känslor.
Hitta ”rätt” bolag!
Smärthantering handlar mycket om resursfördelning. Jag måste väga in vad en aktivitet ”kostar” mig för att se om den är värd att göra, dvs. kostnad relativt beräknad avkastning. Detta görs automatiskt, men en lärdom man kan dra är att du kan spara mycket energi om du redan har kunskap inom ämnet genom att satsa på aktier i en bransch du är intresserad av. Det gör det mycket enklare att förstå vad som gör att en aktie går upp eller ner. Är du en gamer vet du kanske hur en framflyttad release förväntas tas emot, eller hur ett köp av en spelstudio kan påverka kursen för det förvärvande företaget.
Gillar du mode? Då kanske HM är rätt för dig? Bilintresserad? Varför inte kolla in Tesla eller Volvo? Svårare behöver det inte vara att hitta bolag att spana in.
Läs, lyssna och planera
Efter olycka kunde jag inte längre läsa som jag gjort innan. Skadorna har gett mig en slags dyslexi och man kan säga att jag fick lära mig läsa på nytt. För mig fungerar läsning som ett sätt att stänga ute smärtan under kortare stunder - som en panodil i bokform. Det var genom läsningen som mitt intresse för aktier växte fram. Av en händelse laddade jag ner ett par populärvetenskapliga böcker i ämnet och sen var jag fast. Jag började lyssna på poddar och idag kan jag inte vara utan mina doser av Börspodden, Fill or Kill eller Market Makers. Det viktiga är att man läser på och vet vad man investerar i. Att ha en plan eller strategi är nödvändig och den tid du lägger ner innan gör att du kan ta bättre beslut längre fram.
Inspireras, men jämför inte
Finanstwitter är en fantastisk plats! Ingenstans på nätet har jag hittat så många trevliga och kunniga personer på ett och samma ställe. Givetvis måste man ibland sortera bort ett visst brus, men många investeringsidéer är sprungna ur tweets som jag har äst. Initialt kan finanstwitter kanske kännas överväldigande, men precis som jag skrev innan är det viktigt att inte jämföra sig med andra. Bilder på hur mycket någon tjänat eller vilken sportbil de köpt kommer alltid poppa upp. Ju mindre tid du lägger på att jämföra dig med dem desto bättre. Och se upp för de så kallade ”raketjägarna”. Det är oftast grupper med en vansinnig övertygelse om att en viss aktie kommer gå till skyarna. Ofta får de småsparare att investera i en viss aktie med löftet om garanterad avkastning. Risken att du förlorar hela ditt kapital är stor och är något för bra för att vara sant så är det oftast just det.
Mycket av det jag skrivit kan framstå som självklarheter, men om jag får lämna er med en sista tanke är det att fundera på hur mycket dina känslor styr ditt investerande. Att förstå och hantera dem kan göra stor skillnad.
Mathias Löf
Vad krävs för att slå index e.d.? Jag tror det är många (i.e. alla) som åtminstone någon gång har reflekterat kring detta och likt alltid är svaret inte glasklart, ej heller detsamma för alla, ty dessa och envar är unika och som uttrycket gör gällande ”finns det lika många strategier som det finns investerare”. Med en egen strategi har vi också egna hinder/problem och således finns det inte något ”unikt” svar på hur man bäst slår index.
Om det bara handlade om intelligens skulle alla med hög sådan kvot äga alla söderhavsöar samt alla yachts som finns och vi skulle se Mensas medlemmar åka runt i Teslas och vaska champagne likt vore det vatten (vilket iof skulle vara en syn väl värd en viss summa).
Om det bara handlade om att läsa på skulle alla som har den tiden vara de främsta bland likar. Grattis till alla som antingen redan är ”pensionärer”, ”lediga”, permitterade e.d. och synd om alla som jobbar 08-16:00-jobb. Att bara läsa är som att bara tillsätta alla ingredienser då du tillagar något så enkelt som pannkakor, men utan att röra om, blanda och steka. Att bara läsa men inte applicera förkovrad kunskap är… ja, det är en onödig ballast.
Om det bara handlade om att räkna skulle alla mattesnillen vara miljardärer idag och jag själv skulle vara den fattiga kyrkråttan. Förvisso klarade jag av matte-c-kursen på gymnasiet, men förutom att träna dans på idrottslektionerna (fortf. mardrömmar) var detta bland det tråkigaste som jag visste.
Om det enbart handlade om att ha ett psyke lika hårt som en betongväg och ett sinne lika lugnt som en filbunke skulle alla ”Timon & Pumbas” därute vara som klippt och skurna för börsen – hakuna matata.
Listan kan göras längre, men jag vågar utgå från att poängen framkommer. Jag vill hävda att det handlar om att ha flera olika sorters kompetenser tillika egenskaper och det som skiljer agnarna från vetet är de som förmår att skapa bästa möjliga häxdrycker av dessa. Att vara denna Miraculix är inte lätt och det krävs träning. Mycket träning, för att vara ärlig. Många kittlar kommer att flyga i luften och många brygder kommer inte bara att smaka illa, utan även att ge mindre önskvärda resultat, men genom att aldrig ge upp torde du komma ett steg närmare för varje försök. Detta givet att du är metodisk, fördomslös och ärlig med och mot dig själv. För journal. Skriv och diskutera och sträva efter att för varje dag bli lite bättre än gårdagen. Likt allt i livet är varje utmaning en tusenmilafärd och dessa börjar alltid med ett steg.
Jag är inte den skarpaste matematikern, men jag strävar efter att ständigt utvecklas. Jag är inte heller den mest intelligenta i rummet, men jag försöker i alla fall att utveckla mitt sådana (fråga inte hur det går…).
Vad gör du? Ligger du i vattenpölen och försöker övertala dig att det är ett hav, som det i alla fall är mer ”tillåtet” att drunkna i, eller gör du som vi alla vet att man ska göra; reser sig, tar kampen och fortsätter framåt?