Blog Archive
Lite om min strategi, placeringshorisont, tillväxtbolag mm.
Sedan jag kom upp i en utdelningsnivå som för mig är ”lagom” kom jag vid årsskiftet 2019/2020 börja fokusera mer på tillväxt. Med ”lagom” menar jag inte att jag kan leva gott på bolagens utskiftningar av pengar, utan mer handlar det om att överleva. Då jag ej har något intresse av att sluta förvärvsarbeta som lärare samt är relativt ung kände jag här att jag har skapat mig en stabil bas (lön + utdelningar). Givet denna bas har jag nu ett bra och pålitligt kassaflöde att fokusera med och mer på tillväxtfokuserade bolag. Utöver detta har jag en edge i form av tid. Jag har råd att ligga länge och, vilket absolut kommer inträffa, på minus. Så länge bolagen exekverar väl är det relativt irrelevant vad aktiekursen har för sig i det kortsiktiga perspektivet. För eller senare kommer ett bolags fundamenta visa sig i aktiekursen.
”In the short run, the market is like a voting machine--tallying up which firms are popular and unpopular. But in the long run, the market is like a weighing machine--assessing the substance of a company.” (B. Graham)
Att hitta och sedan behålla sina innehav är inte en lek, utan kräver såväl ihärdighet som tålamod. Därtill kräver det tilltro (till sin egen analys samt uppfattning om såväl omvärld, sektor som bolaget och dess ledning) och en optimistisk tro. Jag tycker Professor Kalqyl får med det bra då han hänvisar till John Harris, managing partner på fonden Sequoia; Imagination, resilience and thining like a business owner. Ja, den belästa ser mycket Buffett och Munger i detta. Detta är inte konstigt, då Buffett har en mycket bra och nära relation med nämnda Harris.
Som exempel på ovan och vikten av dessa insikter, egenskaper samt förmågor är att studera ett bolag såsom Amazon. Jag läste under min första semesterhelg ut boken Uppfinna och drömma – Lärdomar från livet och företagandet, som är ett sorts subjektivt utvalt Eldorado av aktieägarbrev, telegram, tal et cetera från Jeff Bezos från 1997 och fram t.o.m. 2020. Gång på gång återkommer Bezos till vikten av långsiktighet, tro och en vilja att alltid, alltid vilja utvecklas. Utveckling kräver uppoffringar, såväl på ett mer personligt som ekonomiskt plan. Ibland går det väl (AWS), ibland mindre väl (Fire Phone). Emellertid kommer ingen förlust utan möjlighet till lärdom, insikter och möjlighet till just utveckling. Just detta återkommer Bezos, Zuckerberg, Nadella med flera till gång på gång.
“Mistakes are a fact of life. It is the response to error that counts.” (N. Giovanni)
Vad är min strategi? Vad är min placeringshorisont? Vad är syftet med mina investeringar? Låt mig börja med förstnämnda. Att applicera ”buy & hold” tror jag kommer vara mer belönande än straffande, men jag är mer mot att applicera ”buy & build”. Även om det enbart rör sig om ett morfems skillnad är betydelsen – andemeningen – enorm. Buy & build betonar vikten av att följa upp och med bolagen och dess prestationer. Fortsätter de exekvera väl ökar du ditt innehav (givet att du finner pris/värde befogat). Utvecklas de inte enligt din analys eller hur du först hade föreställt är det din uppgift och på ditt ansvar att noggrant reflektera kring att skala/sälja av.
Ovan leder mig in på min placeringshorisont. Jag är mycket, mycket långsiktig. Ett kvartal, två eller till och med tre där bolaget möter motstånd är för mig att betrakta som normalt. Inget eller ingen är perfekt. Visst blir jag mer observant, men jag tror att det är viktigt att dels inse, dels acceptera att den perfekta kurvan utan minsta hack vare sig finns i bolagens liv eller i våra egna.
Kvar återstår nu syftet: Kortfattat är svaret – att skapa mig en ekonomisk trygghet som gör att jag har en frihet att, mer eller mindre, välja vad jag vill göra med min tid. Jag siktar inte på FIRE, men visst kommer jag förr eller senare att nå just ”FI” långt innan pensionsålder fylld. Utifrån detta har jag aldrig investerat all in i bolag med extrem hög direktavkastning (kommer i detta inlägg ej gå in på allt från skuld till utdelningsnivå, utdelningsttillväxt mm.), utan mer i bolag där jag har funnit tillväxt, utdelning (+utdelningstillväxt) mm. tillsammans har upplevts värt sitt pris. Som bekant är pris vad du betalar och värde vad du får. Detta värde kan ses, synas och tolkas på många sätt och inte bara bolagsspecifikt!
You cannot change your destination overnight, but you can change your direction overnight- (J. Rohn)
Ovan text är en mindre version av en längre jag har och som bara jag läser. Det är en del av ett dokument jag alltid läser innan jag gör en investering. I detta finns även andra punkter som skall bockas av, såsom vissa, enligt mig mer, viktiga nyckeltal. Ett av dessa är det fria kassaflödet (FCF).
Även här är låter jag Bezos agera pedagog (själv har jag ju semester…). Som framkommer talar det fria kassaflödet ett språk som rimmar mycket väl med långsiktighet, vilket även intäkter gör men som framkommer blir slutet mindre… hmm, ”lyckligt”. När allt kommer omkring är det teoretiska värdet av ett bolag summan av dess framtida diskonterade kassaflöden (DCF). Bilderna är tagna i aktieägarbrevet för räkenskapsåret 2004.
Tre bolag som jag har i min tillväxtorienterade del av portföljen är Pinterst, Unity samt Kaspi (sistnämnda bolag handlas via hantelefonorder mot London via AVA. Detta kostar 200 kr + växlingsavgift). De två förstnämnda har jag köpt in mig i under sen vinter och tidig vår samt skrivit om dem, medan sistnämnda köptes in ett par dagar innan bolaget passande nog var med i Market Makers (lyssna gärna!). Det var Alexander Eliassons (följ + presumera på hans subtrack) analys som fick mig intresserad och sedan dess har jag följt bolaget mer nära. Jag tänker inte skriva en analys här, utan finner att Market Makers podd samt Eliassons text mer än väl räcker för dig att utgå från. Det jag här vill lyfta fram är… ja, rätt gissat; det fria kassaflödet.
Då Börsdata, en underbar tjänst och där man alltid får svar, hjälp och adekvat feedback, tycks ha ett tillfälligt problem med Unitys senaste rapport(?) tog jag de sista två skärmdumparna från bolagets senaste Q1. Unity har inte samma fina trend som Kaspi och Pinterest, men när man läser hur/varför i deras rapporter får man bra svar på varför.
Nu är det fria kassaflödet verkligen inte allt. Men det är mycket och speciellt i bolag som ämnar att växa kraftigt och ”snabbt”. Viktigt i dessa är också att studera skuld, antalet aktier samt omsättning (dvs. översta raden). Skuldsätter sig bolaget och varför? Har de historiskt visat sig duktiga på att hantera skuld? Antalet aktier – är de duktiga på att hushålla på dessa och inte ösa ut optionsprogram efter varandra samt göra nyemissioner lika ofta som alla och envar byter underkläder? Omsättningen... visst gillar man svarta siffror på sista raden, men när ett bolag ska växa måste detta hamna lägre på prioriteringslistan.
Oavsett var du är och befinner dig i dina investeringar och oavsett hur länge du har hållit på är jag av uppfattningen att det alltid är bra och av vikt att då och då stanna upp och se var man spår och att man håller sig till den färdriktning man sedan länge stakade ut.
Pilotskolan är något som de flesta torde veta vad det står för och det positiva(?) med det – det betyder att ledning och styrelse äger många aktier och således ”sitter med på planet”. Annorlunda uttryckt: om planet krascher är de med i fallet och drabbas lika mycket som du. Således finns än mer incitament och motivation från dessa att agera i aktieägarnas intressen.
Entreprenörer – sanna sådana – är ofta extrema människor som troligtvis lider av flera bokstavsdiagnoser och har en energi som få skulle kunna matcha. Vi har fått läsa hur Elon Musk ena stunden kan vissa precis noll empati för att stunden därefter agera på ett vis som är totalt det motsatta. Zuckerberg, Jobs, Gates, Bezos, Ek & Lorentzon med flera är även de individer som det har sagt såväl A som O om.
Självklart är det synd om dem som hamnar i skottgluggen, oavsett om det är befogat eller ej, ty dessa framstående entreprenörer vet hur att inte bara hugga en annan individ vid fotknölarna, utan även under dessa. Med en bila lika stor som karaktären Deaths i Darksiders.
Oavsett hur de är som personer och varför de agerar som de tenderar att göra tycker jag mig ändå se gemensamma mönster. Titta på bolag såsom facebook, Amazon, Pinterest, Embracer Group, Spotify och Kopparbergs. Samtliga av dessa drivs av de som grundade bolagen och som har varit med under deras utveckling och tillväxt. De vet vilket jobb som krävs; de vet att vägen till framgång och en plats bland de främsta inte är ”a walk in the park”.
Facebooks IPO kom att kantas av mycket turbulens, liksom Amazons, och aktien kom att tappa mycket under den första tiden. Zuckerberg, som redan innan givit sitt allt, valde dock inte att tappa sin tro och vilja, utan fortsatta att stånga sig blodig mot allt motstånd. Och precis som Rocky knokade Ivan Drago kom den erkända facebookgrundaren att knocka alla belackare.
Samma som i facebook kan vi se i Amazon, Pinterest med flera. Entreprenörer som vet att motgångar kommer, men att dessa inte behöver betyda nederlag. Precis som när vi, dvs. du och jag, själva går på minor och begår misstag kan vi välja att se det som ett (statiskt) misslyckande, eller som en möjlighet till lärande och utveckling (ie: dynamiskt mindset).
Studera ovan graf (iom. att bolagen har existerat olika längd på börsen blir deras grafer något missvisande, men jag hoppas att poängen framkommer/förmedlas). Vi ser här piloter som inte bara sitter i cockpit, utan som även var med och byggde planet. Kan man dra slutsatsen att i bolag där grundare är med och antingen är verkställde direktör eller ordförande finns en potential som är starkare än i andra bolag?
Det finns även en fara med att grundare kan bli för stelbenta och för... hm, "egoistiska"/fast i sitt synsätt och sin föreställningsvärld á la "så har det alltid varit och jag har alltid haft rätt hittills och således kommer jag fortsätta att så ha." De har skapat och byggt upp sitt bolag och när detta utsätts för svår konkurrens kan de, såväl medvetet som (vilket är mer sannolikt) omedvetet, inte se/inse vad som måste göras. Jag har tidigare upplevt Peter Bronsman på Kopparbergs som sådan; underbar produkt med deras cider, men snart kom deras konkurrenter ikapp. Man stod länge utan något nytt och kreativt. Kommunikationen från nämnda/bolaget var, och är än idag, minimal, vilket såklart både är positivt, men också negativt. Man kom därefter ut med sin Gin och rom (med smak av körsbär), varav sistnämnda ännu bara finns i UK. I dagarna kom man även ut med nyheten att man börjar sälja vodka - Strawberry&Lime. Kanske har jag haft fel i min bedömning om grundarens förmåga att vara med i sin tid, eller är detta insatser som tyvärr inte kommer ge bolaget den edge de tyvärr har tappat lite av?
Är just grundare, VD och ordförande något du lägger (mycket) vikt vid när du investerar? Varför/varför inte?
Finns det risker med att vara delägare i bolag där grundaren är med och har en mycket ledande och/eller operativ roll?
Något jag alltid är noga med är att påminna mig själv om att vara ödmjuk. Ödmjuk inför andra, men framför allt mig själv. Jag vet vilka styrkor jag besitter och jag vet vilka svagheter jag har. Jag vet var jag historiskt har gått bet och var jag historiskt har lyckats. Dock är historia inget annat än historia och således betyder det inte att bara för att jag en gång har lyckats med X kommer fortsätta att så göra. Detsamma gäller såklart där jag har gått bet. Det viktiga gällande sistnämnda är att inte försöka med samma metod, för då är det att förverkliga Einsteins ”definitionen på idioti är att göra samma sak om och om igen, men förvänta sig ett annat resultat”.
Att vara ödmjuk är något som de gamla grekerna ständigt påminde varandra om. Hybris – högmod och att göra gudarna arga – var belagt med katharsis och denna själsrening var inte sällan minst den dubbla relativt hybrisen. Utanför orkalets tempel i Delfi stod ”Know thyself (känn dig själv)” och sällan är detta budskap inte minst aktuellt och viktigt på börsen.
Att vara ödmjuk betyder inte att man lägger sig ned och förklarar sig besegrad, utan det är att erkänna att man aldrig är bättre än den senaste prestationen och att det nu är en ny spelplan med nya spelregler, precis som en dag avslutas och en ny gryr.
Ödmjukhet är något som karaktäriserar de flesta av alla framstående investerare, såsom Seth Klarman, George Soros och Charlie Munger. De vet att de är duktiga, men att de också kan fortsätta lära. De vet att de inte är perfekta eller att de är ofelbara. De vet att för varje steg som de tar måste de sondera terrängen, så att det inte ligger någon mina där de avser att sätta sitt nästa steg. Bara för att de hittills har lyckats avencera genom ett minfält utan några bestående men, såsom ett bortsprängt ben, är ingen garant för att de så kommer fortsätta göra.
Som småsparare/småspararinvesterare som har fått blodad tand, vilket inte alls ter sig osannolikt efter börsutvecklingen sedan april 2020, är risken för hybris och brist på ödmjukhet inför såväl Mr. Market som sig själv hög. Genom att ständigt påminna sig själv om sin strategi, filosofi samt att det alltid finns en gnutta tur med i alla ökar man sannolikheten att inte begå ödesdigra misstag.
Alla har vi olika sätt att hantera såväl börsuppgång som börsnedgång och det finns ingen gyllene regel, utan likt vi alla är unika tillika olika har vi olika metoder. Själv förespråkar jag att alltid återgå till mina egna och för mig gällande checklistor, läsa om mina anteckningar från tider då Mr. Market mer tagit än gett samt påminna mig om att jag inte vet det minsta lilla om framtiden. Den som påstår att hen vet vad som nalkas redan den nästkommande timman är en spekulant – tro inget annat. Vi kan nog alla enas om att sommaren är i antågande, men kommer den att infinna sig? Är det verkligen 100 % säkert? Nej. Sannolikt, ja. Men säkert? Nej. Förvisso drar jag det till sin spets, men för att förtydliga min poäng finner jag det viktigt att så göra.
Ett citat, bland många, jag alltid bär med mig är följande: ”Knowing what you don’t know is more useful then being brilliant”.
Genom att veta vad jag inte vet (och även vad jag vet) är mer användbart än att vara ett geni. Som jag skrev i inledningen till detta inlägg är medvetenhet om allt från sina styrkor till svagheter essentiellt för att inte bara lyckas på börsen, utan även i livet. Hur lagar du för att alltid vara ödmjuk?
Det är nog ingen nyhet att det senaste året har lockat många nya individer till börsen (varmt välkomna) och det är således inget nytt, vilket många redan innan mig har skrivit, att många har en erfarenhet av att aktier bara kan gå åt ett håll, dvs. upp. Om du började i februari/mars 2020 och investerade i någon av de aktier som tillhör de dryga 90 % som hade en (mycket) positiv utveckling den resterande delen av nämnda räkenskapsår har du enbart fått uppleva ett resultat där den procentuella utvecklingen säkert varit allt från tvåsiffrig till tresiffrig. I vissa fall har många varit pålästa och vetat exakt vad de har köpt samt vad som bör vara en mer rimlig värdering, men i många andra vågar jag hävda att det mer varit en sorts pilkastning där ”allt” inom teknik, det virtuella, digitalisering med mera har tagits under en och samma kam.
Börsen är en underbar plats, men precis som livet ger kommer det också att ta. Börsen är, på många sätt, ett aggregat av människan och hennes styrkor och svagheter. Här trängs det såväl det psykologiska som spirituella och fundamenta. Där den ena ser potential ser den andra risker och där den tredje drabbas av panik behåller den fjärde kontroll över sina tankar och känslor och så vidare. Allt detta visar sig i aktiepriset.
Den observanta ser jag att skriver ”aktie” och inte ”bolag” i den hittills nedtecknade texten. Även detta är en fälla många nya, men även erfarna som dras med i hypen, tenderar att hamna i – de investerar i aktier och inte bolag. Således dömer de bolaget efter dess aktiekurs och mer ofta än sällan på en mycket kort historik tillika sikt. Om aktien inte stiger med +10 % på en vecka (max två!) är det lika med ”skit”.
Bolag är som människor – de växer och detta görs inte på en kaffekvart. Det finns en anledning att det inte är dags- utan istället kvartalsrapporter (och i vissa länder halvårsrapporter). Det tar tid för ett företag att skapa, utveckla, anpassa och skala sin/sina produkter och nå ut till allt fler kunder. Vad aktien gör under tiden är irrelevant, men ändå tenderar många att stirra sig blinda på den. Besök vilket aktieforum som helst (Instagram, Avanza, Nordnet, Facebook med mera) så kommer du se att många diskuterar en dagsaktuell aktiekurs där bolagets kommunikation har varit exakt noll.
Visst är det bra att studera aktien och dess kurs, men om du ej har som ambition att öka/köpa/sälja/skala av behöver du ej kolla varje dag.
Jag talar här emot mig själv, för jag brukar se över min portfölj varje dag, men enbart för att studera de nyheter som har kommunicerats. Jag tittar mer sällan, givet att ingen viktig och för verksamheten mycket kraftigt påverkande nyhet har kommunicerats, på innehavens aktuella aktiekurser, då dess nuvarande aktiekurs är… just det – irrelevant.
Det som är det viktiga är att bolagen fortsätter skapa intäkter, kassaflöden med mera. Att det fortsätter öka såväl omsättning som eget kapital därtill vinst per aktie. Aktiekursen är om inte ofta, så i alla fall relativt många gånger, i asymmetri med bolagets fundamenta. I dessa situationer är det viktigt att inte drabbas av panik, eller låta aktiekursen vara en faktor som påverkar ditt omdöme av bolaget.
Bra bolag som år efter år fortsätter att exekvera kommer att belöna sina aktieägare. Följ bolagen och det bolagen kommunicerar. Följ upp, reflektera, skriv ned dina reflektioner och diskutera med dina djävulsadvokater. Så länge bolagen utvecklas och du bedömer siffrorna vara bra och, relativt din investeringstes, starka är det bara att luta huvudet tillbaka och njuta av resan.
Studera nedan bild. Studera sedan aktiens utveckling. Trots att det, rent logiskt, inte borde vara en sådan asymmetri är fallet som sådant och vad det beror på kan vara allt från att stora fonder säljer av till allmän börsfrossa. Detta är oväsentligt för dig som privat investerare, som har just din placeringshorisont. Know thyself. Know thycompany.
Även om min strategi inte var spikad till en viss summa, eller ett visst datum, har den bakomliggande planen för mitt investerande alltid varit att utdelningar ska utge basen i min portfölj. När jag satt och skissade på den ökända servetten för flera år sedan kom jag fram till att jag skulle dela in min investeringsresa mot målet (vilket inte är till hundra procent definierat, förutom att se till en det alltid ska finnas en ekonomisk trygghet som möjliggör en eventuell tidig utstämpling från förvärvsarbetet) i olika faser, vilka kom att bli tre.
Den första fasen består i att främst fokusera på relativt högutdelande bolag och här kom jag, likt många andra, göra misstaget att främst fokusera på hög direktavkastning. Detta utan att även ta med utdelningsandel, kassaflöde, skuldsättning, utdelningstillväxt et cetera. Det kom att bli några väl kännbara läxor, men jag tog lärdom och med denna kom det att bli mer och fler bra investeringar än dess antonym. Fokus var att kunna få in ett bra, stabilt och pålitligt kassaflöde att komplettera med nysparandet då nya aktier köptes.
Under den första fasen valde jag att inte fokusera på tillväxt, men ansåg ändå att jag fick detta via b.la. mina investmentbolag samt diverse andra konglomerat, såsom Sampo samt Jonson & Jonson.
Den andra fasen var tänkt att iscensättas då jag bedömde att utdelningarna hade kommit upp i en sådan grad att jag nu kunde fokusera på att investera för tillväxt och värdeökning. Planen var – och är, då jag nu befinner mig i denna – inte att helt sluta öka/köpa utdelningsbolag, men åtminstone 50 % av allt nysparande ska gå till värde- och tillväxtinvesteringar. Min dröm är att utdelningarna ska täcka en "normal" nettolön, men jag kan också sälja av i tillväxtbolagen enligt femprocentsregeln för att få ett kassaflöde.
Den tredje fasen kommer bestå i att mer se över, optimera och balansera portföljen. Här kan jag komma att bli än mer safe-spelande, då jag inte ser någon mening eller poäng med att riskera något som tagit en sådan lång tid att bygga upp och som betyder ”allt” för mig. När denna fas infinner sig vet jag inte, då jag inte ens vet om jag kommer stå på två ben i morgon. Om allt går som kalkylen på servetten lät säga kommer fasen att nås inom 4–5 år, då jag är strax under de 40 år fyllda. Det är inte en dålig ålder att ha nått en sorts frihetskvot få andra har eller kommer att nå. Här kan jag tänka mig att fokusera på breda indexfonder, såsom en som följer S&P 500, en globalfond, en indiendfond samt en kinafond. Visst går det att addera diverse preferensaktier - något jag inte äger idag, men det återstår att se och som sagt är det ju ett tag kvar.
I takt med återinvesterade utdelningar och ett fortsatt månadssparande har jag år för år fått se, uppleva och erfara hur den beryktade snöbollen rullar och tro mig; denna gång trumfas inte fiktionen av sanningen. Det är verkligen ett underverk, detta det åttonde av de totala 7(!?).
Om jag hade börjat idag - detta nådens år 2021 - är jag tveksam om jag hade kört med samma strategi som ovan. Förvisso har spelplanen ändrast, då världens ekonomier präglas av noll- till minusräntor, centralbanker som öser ut pengar snabbare än en Paradise Hotel-deltagare hinner vaska skumpa på Stureplan, regeringar som för en gångs skull inser att även de måste "lätta på de, i vissa fall, fullproppade ladorna med mera.
Det sägs att ju yngre du är, desto mer aktier (relativt fonder eller andra värdepapper/tillgångsslag) ska du söka att investera i. Det sägs även att du vid låg ålder också ska våga investera i de bolag som idag ses som något "osäkra", men som du, efter analys, verkligen tror på. Idag är de jättar, men gå tillbaka i tiden så kommer du se att bolag såsom Facabook, Amazon, Netflix, Evolution Gaming, Embracer med flera alla var "småbolag". Visst fanns en "risk" i dessa, men om man är ung har man ålder, dvs. tiden, på sin sida och med många år av sparande från lön har man "råd" att våga/kunna ligga lång i nämnda exempelbolag.
Applicerar du en liknande strategisom min "tre-fas-modell"? hur ser din ut och varför?
Tiden går fort och det känns som att det var igår jag påbörjade manuset för uppföljaren till "Börspsykologi", men så är inte falllet. Om ca 1,5 månader, dvs. den 24/3, släpps uppföljaren "Mer Börspsykologi". Att få skriva och ge ut en bok är... ja, känslan är mycket, mycket svår att beskriva och om det får jag be att återkomma. Emellertid vill jag här lyfta fram att du nu kan vara med och tävla om en utlottning och du gör det via denna länk. Lycka till och tack för att du läser! Vill du läsa utlåtanden om boken finns de att läsa på b.la. Adlibris och det är så roligt - och hedrande - att ha fått sådana från Hagströmer, Qviberg, Sprinchorn, Börjesson med flera. Har du ej läst den första kan du läsa recensioner, utlåtanden med mera på denna länk.
