PerPenning
Likes
251
Antal inlägg
525
Följare
54
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
27 augusti

Billigare bil

 

Jag kommer att behöva din hjälp. Men först så ska jag berätta kring bakgrunden. Den handlar om vikten om att placera hundratusentals kronor på uppfarten - för det är där som de helst ska vara, sägs det. De ska synas.

 

Vi är en familj med behov av bil - så är det i stora delar av landet även om våra folkvalda gärna navelskådar storstaden och hänvisar till tunnelbana, tåg eller buss. Det kan däremot inte finnas en fungerande vardag eller helg för flertalet svenskar utan en personbil. Familjen Penning behöver två.

 

Den senast inköpta vagnen var det första någonsin inköpt utan belåning. Den rönte en nedprutad prislapp av runt etthundratusen kronor och ett inbyte av gamla droskan. Det var ett bra köp i många hänseenden - 6 år gammal, niotusen mil på mätaren och i gott skick. Men det viktigaste var att den betalades ur kassa vilket i sig är jobbigt då det syns så tydligt. Köpet gröpte ur kassakistan vilket i sig är trist. Men när man lånar pengar till att köpa en bil mister lätt kostnaden fokus som istället hamnar på det roliga med en ny vagn. Att det är du i din framtid som får ta kostnaden struntar lätt du och här i.

 

Än mer bedrägligt är att låna på bostaden för dylika lån - då försvinner liksom lånet vips av sig själv och in i stora huslånet. Det syns inte att de där pengarna betalade en finfin SUV eller Tesla. Även om vi visserligen inte köpte annat än Volvosar och Passater så ägnade jag och frugan oss åt dessa självbedrägerier - under 16 år fördubblades vårt bostadslån av sådana köp och renoveringar.

 

Sedan köpet av vårt senaste och kanske sista hus år 2011 bestämde vi oss för att aldrig göra så mera. Aldrig låna mer på bostaden. Aldrig låna mer till konsumtionslån. Inte låna mera alls. Vi startade att amortera stadigfast och nådde i månadsskiftet 12 procent av total boendeskulden. Familjen Pennings kassakista stod för bilköpet. Nog nu.

 

Under sommaren har jag letat alternativ till bilbyte numero dos. Vi har tittat på en del men inte nått konsensus. Nu lutar det åt att beslutet är att försöka köra till våren med innevarande droska - för att det är dyrt att byta bil, för att det är tråkigt att betala för den och att det dränerar vägen mot ekonomisk frihet. Imorgon är det besiktning av vagnen och det kan ju påverkar det slutliga beslutet att kunna invänta ytterligare sex månader innan kostnaden kommer är bara en fördel.

 

Jag har vissa kriterier som jag vill förhålla mig till - men vad säger ni? Har ni några förslag på en bra, driftsäker, rostfri bil? Tips emotses. Vad jag däremot säger är:

 

  1. 2011 eller nyare - jag vill ha hyfsat modernt säkerhetstänk och bränsleekonomi i vagnen.
  2. Ingen diesel. Dess framtid ter sig synnerligen osäker.
  3. Minst golfklass - inte en för liten bil. Inte ens femmor i NCAP står emot mer plåt.
  4. Max 10 000 mil. Allt slits för varje mil och där ser jag en bra brytgräns, inte minst på prislappen.

Jag behöver din hjälp. Tack, kära du.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
15 augusti

Bodrömmar

 

Det går bra nu för Sverige - nytt rekord åter för våra bolåneskulder där vi passerat tretusen miljarder kronor. Tillväxten på bolån ligger nu på ungefär 7 procent årligen.

 

Skåningarnas bostadslån rusar i höjden och på fem år har skulden ökat med drygt 30 procent. I min landsände är det kustremsan från Båstad till Vellinge som humoristiskt kallas Skuldkusten som leder bolåneligan. I Båstad ligger genomsnittsskulden på 4,5 gånger disponibel årsinkomst medan Vellinge har 4,75. Många som har köpt hus där under de senaste årens bostadsrally har betydligt större skulder än så. Det är vanligt med bostadslån på både tre och fyra miljoner kronor. Det motsvarar över sex årslöner - även för höginkomsttagarna i Vellinge.

 

I Skåne så är inte pendlingsavstånden så stora, åtminstone inte med bil. Det är därför fullt möjligt att köpa en villa endast 40 minuter bort från de skånska storstäderna i väst som har en helt annan värderingsnivå. Från Sjöbo till Malmö tar det exempelvis c:a 40 minuter och det är endast 20 minuters skillnad jämfört med Vellinge. Prisskillnaderna är groteska, enligt min mening.

 

247 kvadratmeter i Sjöbo för 3,7 miljoner

201 kvadratmeter i Vellinge för 7,1 miljoner

Gruppen som har de högsta lånen är unga familjer i storstadsområden som precis har köpt sin första villa. Minusräntan gör att efter ränteavdraget behöver de som köper bostäder bara betala en dryg procent om året i ränta. En villa i Båstad kostar nu i genomsnitt 4 miljoner kronor. Det är en prisuppgång på 26 procent bara det senaste året. I Vellinge kommun, med gräddhyllor som Höllviken, Skanör och Falsterbo, har snittpriset på villorna legat på 5,2 miljoner kronor de senaste tre månaderna. Lyxobjekt i Falsterbo ligger ute till försäljning för 25 respektive 30 miljoner kronor.

 

Att låna idag är billigt. Men hur kommer det att bli? Vad är en normalränta? Att den idag är historiskt låg är en sanning. Det pratas bland 'experter' om allt från 2 till 8 procent. När jag och frugan köpte vårt första hus låg den på 9 procent. Kalkylräntan hos bankerna ligger på mellan drygt 5 upptill 8 procent.

 

Bankerna lånar ju inte ut hur mycket som helst för att förverkliga bodrömmar - men svensken är kreativ. Medan bostadslånens tillväxttakt har stabiliserats kring 7 till 8 procent har konsumtionslånen dragit iväg. I juni nådde konsumtionslånen en årligt tillväxttakt på 9,4 procent, vilket är den högsta sedan 2008 visar siffror från Statistiska centralbyrån, och då talar vi om helt andra räntenivåer.

 

Ett möjligt realistiskt exempel kan vara ett lån på trehundratusen kronor med en amorteringstid på 10 år - ett sådant kan kanske kosta drygt 5 procent.

 

Var går smärtgränsen för dagen bolånetagare? Var går den för dig? Vår går nog vid en 8 eller 9 procent sedan blir livet rätt trist. En undersökning i SvD ger följande fördelning:

 

  • 11,5 % anger att den går vid 3 %
  • 17,5 % att den går vid 5 %
  • 19,6 % vid 7 %
  • 12,9 % vid 9 %
  • 38,5 % vid 11 % eller mer.

En del fnyser åt att amortera. Jag ser det inte så utan som en del i en diversifiering där den är den absolut säkraste investeringen. Att blunda för belåning bygger inga bodrömmar på sikt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
6 juni

Amorteringsplan

 

Det talas om skärpta amorteringskrav. Förslaget från Finansinspektionen innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger av sin bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de hade behövt göra idag. Detta förslag läggs alltså på utöver det redan befintliga amorteringskravet.

 

Det befintliga kravet innebär att om belåningsgraden (lånebelopp i förhållande till bostadens värde) är över 70 % ska bolånet amorteras med minst 2 % av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Om belåningsgraden är under 70 % ska lånet amorteras ned med minst 1 % per år tills belåningsgraden är 50 %. Därmed blir det möjligen nu istället 3 respektive 2 %.

 

Jag och fru Penning rycker på axlarna åt allt detta. Vi har vår egen amorteringsplan. Den innebär att vi amorterar ett rakt belopp månatligen, vilket just nu motsvarar 2,65 % av bolånen, tills vi når hälften av det belopp vi betalade för villan. Vi struntar i värdeändringar och marknadsvärde helt och hållet.

 

När vi når detta belopp om ganska exakt 10 år är det slutamorterat och vi växlar över till att spara dessa pengar istället. I Sverige behöver man i framtiden både modesta lån och en slant på banken. När vi väl säljer vår bostad så lär vi åtminstone inte gå minus heller.

 

Har du en amorteringsplan?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
14 maj

Bara bo

 

Att bo är en livsstil - det har jag insett. Det handlar mindre om att ha tak över huvudet och en dräglig tillvaro än att signalera något och att visa upp. För många år av fred, lugn och ro där nu allt som är basala behov tas som helt självklara, då räcker det inte att bara bo.

 

Jag fastnade för ett så kallat hemmareportage jag läste i en lokal skånetidning där en familj stolt visade upp sin nybyggda fina villa. Bilderna är minst sagt betagande. För att vara en tvåbarnsfamilj så syns inte ett spår av att man lever en vardag i detta hus. Allt skiner, blänker, är rent bortom pedanteri och är samtidigt, liksom, dött. Det liknar en möbelkatalog. Inte alls så som det ser ut där människor lever.

 

En tomt på detta område kostade c:a 1,2 miljoner kronor. Bostaden ifråga lär ha kostat minst 3 miljoner att bygga. På infarten står en nyare blank bil. Alla möbler är nya. En mängd saker med så kallad design pryder rummen. Ett nytt hus kräver mycket. Ett nytt hus kräver nya möbler. Ett nytt hus kräver ständig förändring. Ett nytt hus kräver att det byts ut, målas om och ändras - för det handlar inte om att bo utan att ha en livstil.

 

Svensken har ett besynnerligt förhållande till att bo. Vi lägger i snitt en femtedel av vår disponibla inkomst på bostaden vilket i sig inte är konstigt då hemmet är vår viktigaste statussymbol. Vi lånar massor med pengar för att kunna skapa och underhålla denna illusion som den är - enligt mig. Svagheten i att ägna tid, pengar och energi åt att signalera rätt saker är synnerligen.. ..korkat.

 

Svenskarna är besatta av bostäder – var de ligger, hur de ser ut och vad de kostar. Att surfa på bostadssajter är en vanlig hobby. Man drömmer kring de där kittlande bostäderna som är ouppnåeliga. Eller kanske var? Man kan låna mer än någonsin till sina drömmar. Som kanske blir en mardröm när räntorna stiger.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

22 april

Att se om sitt hus

 

Detta år har börjat bra för min portfölj. Med 47 procent i räntefonder så har den nått drygt 5 % plus. Övriga innehav är enligt bilden nedan i fallande värdeordning.

 

 

Trots min defensiva portfölj känner jag en viss oro. Allt är känslostyrt och så även börserna världen över. Putin, Trump, Jong Un och Le Pen - det finns mycket att känna oro kring. Vi med villa, volvo och vovve i vår förortsidyll påverkas alltid oavsett om vi blundar för det eller ej. Kortsikt skriver på sin blogg ett relevant inlägg som ställer frågan: vilken ränta klarar du att betala baserat på om du har A-kassa? Är glaset halvtomt eller halvfullt?

 

Att åka med på tåget, att kliva av och att stå på perrongen - liknelsen är bra då den innebär just en känslomässig verklighet. Ingen vill missa tåget. Att vänta vid sidan av är tråkigt. Men vart går tåget? Till sagornas Samarkand eller verklighetens Väckelsång?

 

Jag är inte road av att få en djupare nedgång i portföljen - men är det vad som väntar? Vad säger ni?

 

Eftersom de flesta privatekonomier är beroende av ett inkommande kassaflöde, så som lön eller studiebidrag, för att kunna bo och leva i det utgåendekassaflödet så är det alltid intressant att titta på eventuellt sannolika scenarier. Inkomstbortfall så som arbetslöshet är ett. Högre räntor är ett annat. Vad innebär detta för oss? Att inte ta tag i dylika frågor är farligt.

 

Jag lyssnade på ett radioprogram som handlade om amorteringskravet och vad det innebär för människor i bostadskarusellen. Bland annat intervjuades en yngre kvinna som nyligen köpt en bostadsrätt så centralt det går i Stockholm. Där ligger kvadratmeterpriset på ungefär etthundratusen kronor per kvadratmeter och budgivningen gav en 30-procentig höjning på utgångspriset. Belåningen slutade på strax under 70 % vilket innebär krav på amortering på 1 % om året. Enkel huvudräkning ger en amortering på strax under tvåtusen kronor per månad. Likväl så hör jag i radioprogrammet att det ses som ganska belastande. Tvåtusen? Hmm.

 

Kvinnans föräldrar gick in och hjälpte till med pengar för att komma ned under den sjuttioprocentiga belåningen för att slippa amortera 2 %. Tydligen hade hon också tillsammans med sambon renoverat lägenheten med den kostnad det innebär. Amorteringskraven grundas på en bostads marknadsvärde. Alltså kan man genom att renovera den höja värdet och därmed minska belåningsgraden, vilket leder till lägre krav på amortering. Låter smart men är, enligt mig, helkorkat - amortering är bra, ett säkert sparande och en risksänkare.

 

Kvinnan har köpt sin bostad på nya rekordnivåer och har tillsammans med sambon rejäla skatteuppskov på tidigare försäljningar. 76 % av svenskarna tror att bostadspriserna stiger under det kommande året enligt SEB:s boprisindikator. Endast 19 % uttrycker en oro för sin egen boendeekonomi, men hela 56 % anser att andra borde vara oroade. Vad säger detta? Jo, troligen att priserna verkligen fortsätter upp - psykologins makt är stor.

 

Reell fakta är dock vad man ska betala för sina lån. Ett sådant exempel är förslagen kring att ta bort ränteavdragen på bolån. I intresseorganisationen Bostadsrätternas rapport framgick att hela 60 procent av respondenterna inte hade räknat på vilka konsekvenserna av ett borttaget ränteavdrag skulle bli. Eller att nästan 4 av 10 inte kände till att diskussionen överhuvudtaget förs. Endast 29 % av borättsägarna ansåg sig problemfria med ett borttaget ränteavdrag medan övriga skulle tvingas till olika åtgärder. 6 % skulle behöva flytta.

 

Att räkna på boränta och lånekostnad kan enkelt göras här och då ser man finfint vad räntekostnaden blir så som regelverket ser ut idag. Vill du se vad ett slopat ränetavdrag innebär kan det göras här.

 

Ha en finfin helg!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
16 april

Må bra i boendet

 

Vi hade goda vänner över på påskfirande och vi trillade in på boende så som ett ämne vid middagsbordet. Inga av oss i sällskapet bor i några vidlyftiga slott eller mäktiga herresäten utan i ganska, för svenska mått, normala boenden. Vi själva i en träkåk på 160 kvadratmeter, någon annan med 170 och den tredje familjen i runt 140 - alla med ett eller flera hemmavarande barn. Vi talade lite om bopriser och lån, som väl är så har vi kloka lånevanor samtliga. Och så diskuterade vi låga boräntor och vad de gör med oss - och vad som händer på sikt när räntorna stiger.

 

Så som en del i orsakerna till att bostadspriserna stiger är låg ränta. Folk anser sig ha råd att låna mera då lånade pengar är billiga. Vi var överens om att många människor gläds åt att deras bostäder stigit i värde sedan de köpte dem men undrade samtidigt om det inte är en förrädisk sådan? Vill du bo i en viss stad eller stadsdel och inte avser att köpa en billigare bostad på ett 'sämre' läge är det troligen förlorade pengar - en annan bostad har säkerligen också gått upp i pris. Sannolikheten är stor att de flesta hade varit vinnare i en marknad med stillastående priser. Däremot om man köper bostad efter en kraschad marknad och säljer på toppen, då finns det stora pengar i affärerna. De flesta bor dock i sin bostad och omständigheterna kräver att en flytt fungerar i en praktisk verklighet. En flytt till en hyresrätt kan dock i gynsam jordmån bli en vinstlott.

 

Så vi som lånar pengar till att köpa en bostad för att bo i är nog inte några större vinnare i en lågräntevärld. Vi måste gardera oss mot högre räntor och samtidigt låna flermiljonbelopp - en svår ekvation. Vi måste betala 22% till staten i vinstskatt så där finns en vinnare i de stora belopp det handlar om. Vi måste också hantera riskerna för boprisfall i en kommande räntemarknad där dessa är minst trefaldiga. Det är inte problemfritt att äga sin bostad.

 

En annan vinnare är banken som lånar ut pengarna till oss och erhåller finfin ränta från de bolån som bara rullar på, år efter år. Amorteringskrav till trots har ännu inte visat på några minskning av svenskarnas lån - tvärtom. Ganska stadigt så ökar vi på lånen med 7 % per år. Även mäklarkåren gynnas av höga bopriser och ett dåligt utbud av bostäder.

 

Det sägs att vi är rikare än någonsin, vi svenskar. Och det finns både ränte- och aktietillgångar som del i detta. Men värdeförändringen i fastigheter är också en försvarlig del och står för ungefär hälften. Skuldsättningen ökar samtidigt till 181 % av disponibel inkomst. Vi var alla ganska överens om att vår bostäder absolut skulle kunna falla i värde de kommande åren om räntorna stiger. Samtidigt så spelar det föga roll förrän den dag vi ska sälja - bostadsvärdet är en osäker post i balansräkningen medan lånen inte är det.

 

Hur stora lån ska man högst ha på sin fastighet diskuterade vi också. Det gängse svaret landade på 50% av marknadsvärdet - då ligger man förhoppningsvis på rätt sida om en lägstavärdering. Och det kanske det är där en högstabelåning bör ligga? Att må bra i sitt boende, ansåg vi alla, bor i en belåningsgrad som känns trygg på sikt - även vid arbetslöshet eller sjukdom.

 

Sen tröttnade vi på ämnet i sig och ägnade oss åt sådant som gör livet värt att leva - resor, ledighet, semester, upplevelser. Allt långt bortom skuldsättning.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
12 mars

Meningslösa amortering

 

Att konsumera mer än du tjänar i reda slantar är den där basregeln som är lika enkel att förstå som att inse vidden av. Tjänar du tjugotusen kronor efter skatt så behöver du alltså göra av med mindre än det för att kunna bli ekonomiskt oberoende och lugn i själen. Den enklaste modellen är också den att tillse att varje månad fungerar så.

 

Att konsumera de pengar du har är kanske den finessrika komplementsregeln som i nästa steg gör att det privatekonomiska livet ter sig än ljusare. Varje lån är ju i sig ett köp som kostar pengar via räntekostnaden och samtidigt ett lån från dina framtida inkomster då lånet i sig ska amorteras av. Att köpa saker och ting med pengar du redan har är både klokt och behagligt och ditt framtida du slipper dras med dina nuvarande synder.

 

Jag följer Statistiska Centralbyråns rapporter kring hushållskonsumtion och det är uppenbart att svenska hushåll lever på krita. Exempelvis så ökade konsumtionskrediterna med 2,1% sedan ett år tillbaka, så kallade blancolån. Slår man samman dessa med bolån och övriga låneformer så ligger tillväxttakten på 7,2% per år. Det är i sig en mönster som går på fel håll för hushållen. Men jag är inte förvånad då det är lätt att lyssna in sig på hur folk resonerar.

 

Att amortera är för många ointressant och obegripligt. Familjen Penning amorterar modest med femtusen kronor per månad på bolånen och är en del i vårt sparande. Vid senaste månadsskiftet hade vi amorterat 275 tusenlappar. En god vän till mig undrade vad vi sparade i ränta på det. Jag gjorde ett överslag och berättade att det handlade om 238 kronor per månad. Var det allt, replikerade han. Att peta in hela tvåhundrasjuttiofemtusen kronor för att spara 238 kronor? Meningslöst!

 

Men han missade poängen. Att betala mindre i ränta är bra men huvudorsaken är att minska lånet. Pengarna vi amorterar försvinner ju inte i tomma intet utan kommer oss till del när vi säljer bostaden. Att man inte ser detta är märkligt. Dessutom så minskar vi trots allt räntekostnaden varje månad och varje år och ackumulerat är 238 kronor på tio år hela 28 560 kronor. Och vad blir det inte under ett högre ränteläge?

 

Den mest märkliga frågeställningen som jag stött på kring bolån och beskattning vid försäljning, som är 22 % på vinsten, har jag också fått av denna gode vän. Han trodde att det var skillnaden mellan vinsten och belåningen som avgjorde skatteskulden. Så om man köpte en bostad för en miljon kronor och lånade upp åttahundratusen till semester, bil och båt - och sedan sålde bostaden för två miljoner så skulle skatten bli blott 44 tusen kronor. Nä, min vän. Staten struntar i ditt beteende och leverne - skatten blir 220 tusen kronor och du sitter med tjugotusen i skuld.

 

Privatekonomi är i sig inget svårt fastän så många försöker hävda att vi alla är offer för omständigheterna. Jag håller inte med. Ansvaret är mitt. Och ditt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

28 december 2016

Så blir du skuldfri

 

Att lyssna på podcasts är flexibelt och trevligt. Idag under ett gympass lyssnade jag till Plånboken och dess årskrönika - det är ett varierat program med några reportage, intervjuer och även lyssnarfrågor. Bland annat så frågade man folk på stan om de såg en höjd boränta framöver så som ett problem. Det gjorde ingen. Någon svarade att de säkert klarade av det ett tag. Ett tag? Hur länge är ett tag?

 

Belåningen i Sverige ökar fortsatt om i lägre takt. Intressant är att bolånen avtar i sin uppgång medan korta krediter ökar. Julhandeln slog nytt rekord, något som sker varje år. I runda tal ökar svenskens konsumtionskrediter med 5 % per år.

 

Själv vill jag inte låna mer. Jag är färdig med lån - de som började med ett dyrt blancolån, följt av studielån och enorma bolån. Numera finns det inga krediter längre och mitt studielån är avbetalt om 20 månader. Återstår gör mer än två miljoner kronor i bolån. Att bli helt skuldfri är en våt dröm.

 

Men hur blir man skuldfri? Vill du bli det? Det stora flertalet som har lån av något slag tror jag vill det. Lån håller en tillbaka, skapar stress och svårigheter att planera framtiden för alla de som inte har besparingar att tillgå. Så vad ska man göra då, för att bli skuldfri. Jo, betala tillbaka. Och hur är det möjligt? Jo, via en budget.

 

Att budgetera är det som hjälper oss att använda våra pengar på det som är viktigt för oss. En budget är också nyckeln till att bli skuldfri. Dina inkomster är oftast begränsade. En hundring kan dessutom bara spenderas en gång. En god utväxling är därför av vikt - så mycket bra och roligt som möjligt per krona.

 

Att budgetera smart innebär att man börjar med det nödvändiga - hyran, elen och mat och liknande. Det är svårt att betala av skulder utan tak över huvudet, mat i magen och ljus på problemet.

 

Därefter så är det viktigt att inte låna ytterligare. Därför behöver du budgetera för övriga utgifter och även sådana som kommer oregelbundet eller sällan, så som bilreparationen, julklappar och tandläkaren. Istället för att ständigt bli överraskad av dylika kostnader så ska du se även dessa utgifter som månatliga kostnader och budgetera en slant. Därmed behöver du på sikt inte nyttja krediter eller nya lån.

 

Så som det slutliga steget kommer då avbetalningsplanen. Gör en lista på alla skulder sorterat på den minsta till den största. Börja med den minsta och budgetera för att betala av den och skapa därmed ett slutdatum för lånet. För övriga skulder budgetera det minimumbelopp du behöver betala. När du når mål tar du den nya minsta skulden. Och så gör om och om igen tills du är skuldfri. Att se att en skuld försvinna ger fin motivation att fortsätta.

 

Jag vet att det finns argument för att börja med det dyraste lånet. Känner du att du kan klara av det - kör med det. Det viktigaste är att man är beslutsam och håller ut. Även stora lån krymper då man amorterar. Att bli skuldfri är ingen utopi. 

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
15 oktober 2016

Noll koll

 

Att köpa bostad är enkelt. Det är bara att betala för den, med egna eller bankens medel. Sedan flyttar man in och låter livet ha sin gilla gång. Lite svårare, visar det sig, är att människor inte är speciellt kunniga kring vad de ägnar sig åt när de är bolånekund och bostadsägare.

 

65 procent av deltagarna i en undersökning från SBAB vet inte vad skuldkvotstak är. Mer än hälften hade ingen susning vad uppskovsregeln är. Lika många saknar insikt i begreppet flyttskatt.

 

Däremot vet 85 procent vad ränteavdraget är - det är ju mumma för plånboken. Ytterligare 5 procent vet vad amorteringskravet är - det svider.

 

Vad säger du? Har du koll på ovan begrepp? Och vad de innebär för dig nu och i framtiden?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
24 juni 2016

Bort med ränteavdraget

 

En som eldar upp sig rejält över vår nye bostadsminister är GaStan på sin blogg Kortsikt. Ja, han är så arg över att Peter Eriksson på sikt vill ta bort ränteavdragen och därmed orsaka sju svåra år eller fler. Det är knappt att jag vågar sticka ut hakan men jag gör det ändå. Ta bort ränteavdragen.

 

Jag anser först och främst att ränteavdraget är en gammal kvarleva som tjänat ut sitt syfte. Att ränteavdraget driver priserna uppåt är jag helt övertygad om. En avveckling av denna statliga subventionering med kanske 1 % årligen hade varit sunt. I motsvarande grad kunde därmed beskattningen på sparande sänkas. Eller för den delen på arbete?

 

Med tanke på att de allra flesta (97%) har förmågan att anpassa sin ekonomi vid de kommande räntehöjningarna ser jag inte det som ett problem. Att GaStans husvärde går ned är av mindre intresse än att vi på sikt får en sundare bostadsmarknad - det verkar ju vara det som herren ifråga oroar sig mest för, inte vad andra riskerar att drabbas av på grund av överbelåning.

 

Att likställa amortering med ett sparande börjar bli allt mer synonymt. Jag vet inte jag då jag anser att bolån är lån och på sikt ska amorteras liksom studielån eller andra krediter. Jag tror heller inte att resonemanget är hur mycket en familj är villig att lägga i kostnad på ett boende som styr utan var man vill bo - och då är man villig att tänja på kalkylen och blunda för höjda räntor. Våra banker har inte varit särdeles snåla med att belåna människor de senaste åren, allt annat är lögn. Att man idag är mer restriktiva har knappast med lagstiftningen att göra utan mer av rädsla för kreditförluster.

 

Jag har inget emot att öka belåningsgraden till exempelvis 100% men det ska gå hand i hand med en amortering i motsvarande grad. Det är en naiv tro att prisfall inte kan uppstå oavsett vilka skyddsåtgärder som vidtas. Däremot är en korrekt belåningsgrad, kanske 50-70% av marknadsvärdet, och amorteringsfrihet helt i sin ordning för de som önskar det.

 

Trenden i Europa är att de länder som har olika typer av ränteavdrag justerar eller avskaffar dem. Polen, Irland och Spanien har slutat ge subventioner för nya lån medan Luxemburg, Tjeckien och Estland har, eller är på väg, att sänka de tak för ränteavdragen som där finns. I Norge och Danmark med ränteavdrag mycket lika våra egna fasas de nu delvis ut. I Norge sänks de från 27 till 22 procent fram till 2018 och i Danmark från 33 till 25 procent fram till 2019.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (116)
Oct (10)

Taggar