Fantastiska Farbror Fri
Likes
298
Antal inlägg
1269
Följare
65
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
9 maj

Välja bort barn?

De senaste veckorna så har jag av olika anledningar sammanfattat mina tankar kring sparsamhet och ekonomiskt effektivitet för personer som inte, likt bloggens läsare, är insatta i ämnet eller hur vi tänker. 

En sak som då återkommit är att jag ofta pratar om att välja bort...eller snarare att man måste välja bort något för att verkligen välja. Genom att välja bort vissa saker så kan man också satsa och verkligen få värde ut av de få saker och upplevelser som man faktiskt satsar på. 

Typexemplet på motsatsen är väl den medelinkomstsvensken som har villa, fritidshus, båt, motorcykel, ett par bilar, hemmabiosystem, hemmagym och nyrenoverat kök. Men som trots allt detta så snart man har fritid åker bort på utlandsresor eller går på bio och restaurang. Alla saker man tar in i sitt liv upptar tid för att använda och underhålla samt kostar pengar (som man också oftast har fått genom att arbeta vilket motsvarar mer tid).

Jämför detta med den som prioriterar en båt för att man älskar att vara på sjön och får massor av tid för just detta, eller den som väljer att resa och ger detta rejält med tid. På detta vis genom att välja bort...eller egentligen välja på riktigt så får man mer värde ut av den tid och de pengar man spenderar samtidigt som det blir tid och pengar över för att hinna med livet. 

Ett mer extremt exempel på att välja bort är miljonärinnnan30 som väljer bort barn delvis av ekonomiska skäl. Detta tycker jag måste respekteras som livsval då det utan tvivel är så att barn kostar både tid, pengar och frihet. Det är samtidigt underbart att ha barn och jag hade inte för egen del valt bort just detta. Man skulle kunna vända på resonemanget och fundera på hur många det är som har barn men som inte väljer att prioritera dem. Som väljer sitt arbete/karriär, träning, tid med kompisar, nya kärlekspartners eller vad det än må vara före barnen som de nu faktiskt har valt att skaffa. 

Nu vill jag inte likna barn med en motocykel, båt eller resa men på ett ytligt plan så är de alla lika då de är val som vi gör att ta in dessa i våra liv. Om vi väljer att ta in något i våra liv så ska vi göra det ordentligt och ge det tid som det förtjänar. Barn är ett mycket större val än övriga då detta är en livstids åtagande och på detta vis respekterar jag verkligen miljonärens val att avstå. Själv har dock denna trebarnsfar gjort helt andra val! 

 

Taggar (blogg): 
28 mars

"Ni bara låsas vara fattiga" 2 - den efterlängtade uppföljaren!

I förmiddags publicerade jag ett inlägg på bloggen som hette "Ni bara låtsas att vi är fattiga" vilket drog igång en liten debatt på twitter. Jag hade tänkt mig detta som ett skämtsamt inlägg då vi egentligen har det väldigt bra i familjen. Dessutom förstår jag mycket väl vad det är barnen uppfattar som "fattigt" och att detta egentligen har att göra med timing  än att vi har eller gör få saker. 

Jag borde dock ha förstått att detta skulle ta lite fart för det finns ingen som engagerar som barn, å kastar man dessutom in lite ovanliga livsval så brukar det dra igång lite. Därför tänkte jag skriva en liten uppföljare med några exempel på hur vi tänker. 

Till viss del så tvingas ju barnen att följa med på våra livsval men så är det ju i alla familjer, skulle vi inte vara överens och skilja oss så drabbar det barnen och skulle vi välja ett liv med karriär  skulle det också drabba dem men på ett annat vis. Vårt livsval eller andra livsval behöver inte vara negativa för barnen men de får lika fullt följa med på föräldrarnas resa vare sig de vill det eller inte...fram till det att de är vuxna. 

Det känns samtidigt som att vissa som läser bloggen och som inte har träffat oss ser framför sig att våra barn går klädda i lump, får äta uteslutande potatis och havregryn, får underhålla sig med en pinna och ett buntband och att vi bor i en håla i marken. Så är dock inte alls fallet:

Att älsta sonen uppfattar oss som "fattiga" kommer just nu troligen av att vi flyttat in i ett hus med lite äldre standrad. Eftersom vi inte vill renovera snabbt (och dyrt) så låter vi detta ta tid varför vårt hus som strukturellt är jättebra har lite gamla tapeter och små omoderna badrum. En annan grej är att vi inte åker utomlands om vi inte kan vara borta länge då vi tycker att det är svårt att försvara resor tvärs över jorden med mindre än att vi kan vara borta några månader (detta ur ekonomiskt, tidsmässigt och miljömässigt perspektiv) och eftersom vi flyttade förra året så är det nu 3 år sedan vi gjorde vår senaste resa vilket är längre än det brukar vara. Äldsta sonen som är 8 år har dock varit 1 år utomlands sedan han föddes så när vi reser så gör vi det ordentligt. 

I övrigt så har våra barn bra cyklar, TV-spel, studsmatta, fotbollar, vinterleksaker, skidor, skridskor med mera för att ha en givande fritid. Vi köper också varje år säsongskort i den lokala skidbacken så att vi kan göra något roligt på helgerna med hela familjen. Barnen har också varit på lekland, vattenland, cafe och restaurang med mera kanske inte lika ofta som viss andra barn men de är inte heller helt utan. Självklart finns det barn som har ännu mer grejer och som gör dyra saker varje helg men jag uppfattar inte att våra barn saknar något, snarare har dom det väldigt bra. De har allt de behöver materiellt och mer därtill snart två  fria föräldrar som har gott om tid för dem då de helt styr sina "arbetstider". 

Hur ser ni på detta med barn och konsumtion? Hur ser ni på att barnen "tvingas" leva med föräldrarnas livsval? 

Taggar (blogg): 
9 mars

Vetefan om barnen ska få spela hockey?

Ni som följer bloggen vet att vi i famljen fri försöker vara ganska aktiva med skidor, skridskor, cykel mm. Samtidigt vet ni att vi är sparsamma och därför har jag vid några tillfällen fått frågan "men om barnen vill spela hockey då" och jag utgår ifrån att frågan syftar i huvudsak på att det är en sport som anses vara rätt dyr att utöva.

Det finns några anledningar till att jag INTE tycker hockey är den sport som är bäst för barnen och jag ska försöka förklara (det har väldigt lite med pengar att göra...!):

  • För det första så tyckar vi att fysiskt aktivitet inte i förstahand ska vara relaterat till organiserad idrott och tävling eftersom det egentligen är det mest narturliga i världen att förflytta sig sjäv med muskelkraft. Därför är det ju på sitt sätt en ganska knasig fråga om barnen ska få spela hockey, de gör det ju redan idag som spontanidrott på skolans rink och i kvarteret. Däremot är det ju frågan om det behöver göras i organiserad form?
  • Vår andra fundering är att hockey som idrott är något som är väldigt svårt att utöva självständigt. Barnen kan inte ens bära sin egen utrustning och ska skjutsas till träningar och matcher långt upp i tonåren. Detta är självklart negativt för oss föräldrar som behöver utstå detta men lika negativt tycker jag att det är för barnen. Jag vill att mina barn ska bli självständiga. Om dem utövar andra sporter som fotboll, innebandy, tennis, basket, baseball eller dylikt så kan de ta sin egen utrustning i ryggsäcken och cykla till träningar redan när det är 8-10 år. 

 

Jag bör nog tilllägga  att vi på intet sätt kommer hindra barnen från att utöva tillexempel hockey om de verkligen vill. Pengarna är inte ett problem i detta fall annat än att vi prioriterar om lite. Däremot kommer vi på intet sätt försöka leda in dem i detta utan kommer istället att göra vad vi kan för att göra dem entusiastiska över andra idrotter som vi tycker har flera positiva aspekter.

Hur tänker ni kring barn och idrott och andra aktiviteter?  

Taggar (blogg): 
8 november 2016

Försäkringar - Älskar jag mitt hus mer än mina barn?

Det har återigen blossat upp en debatt på sparbloggarna kring barnförsäkringar och den står huvudsakligen mellan "försäkringsvägrarna" företrädda av Onkel Tom som bland annat skrivit detta inlägg där han ifrågasätter behovet av barnförsäkringar för den som har en ordnad ekonomi. I den andra ringhörnan hittar vi bloggkollegan Per Penning som istället väljer att ha barnförsäkringar och menar att det är en bra trygghet. Per som annars brukar framstå som en balanserad man kallar det som Onkel skriver för "dynga" vilket får mig att tro att det är mer känslor här än i många andra ämnen. 

Ett vanligt argument för barnförsäkringar (som även lyfts fram av Per) är att våra barn är det viktigaste vi har och att vi minsann försäkrar våra bilar och hus så då bör väl även barnen vara försäkrade. Familjen Fri tillhör dock skaran som valt att avstå nästan alla försäkringar. (beskrivet även i detta inlägg). Den enda "valfria" försäkringen vi har är en hemförsäkring och detta därför att en större skada på huset (till exempel brand) skulle vara en stor och akut katastrof för oss då det skulle handla om stor summor (en eller flera miljoner) som skulle ut på en gång. 

Skillnaden på detta och det som täcks av en barnförsäkring är att barnförsäkringen täcker småsaker som bortfall av inkomst, någon mindre ersättning för ett ärr eller liknande och detta kan vi med lätthet hantera själva även med vår relativt tighta budget. Den andra delen i försäkringsskyddet rör invaliditet och även där menar jag att det inte är en akut händelse. Istället handlar det om utgifter under en hel livstid. I det osannolika fall att något av barnen skulle skadas allvarligt eller bli allvarligt sjukt (utanför skolan eller idrotten där de ändå är försäkrade) så har vi självkart som föräldrar skydlighet att ta hand om det barnet. Då prioriterar vi om våra ekonomiska resurser, sparar, jobbar lite mer eller vad som nu kan tänkas behövas för att täcka upp för detta. I alla andra möjliga (och mer sannolika) utfall så behåller vi försäkringspremierna och lägger dessa pengar på annat. 

Kanske är det så att barnförsäkringar passar vissa så jag kommer inte säga att ingen ska ha dem men det är viktigt att hålla huvududet kallt och inse att detta är en finansiell konstruktion som är designad för att försäkringsbolaget ska tjäna pengar. Du som färälder kan tycka det är skönt att betala för hängslen och livrem och den känslan kan vara nog så stark men den har inget med kärlek till barnen att göra. Min iställning är att man ska ifrågasätta alla utgifter inklusive alla försäkringar sen innebär det inte att man säger upp allt bara sådär utan man tar ett övervägt beslut. I vårt fall innebär det trafikförsäkring på bilarna, hemförsäkring på huset (med förhöjd självrisk) och i övrigt inga försäkringar som inte ingår i en anställning eller via skola och idrottsföreningar. 

Vad tycker du? Är det viktigt att vara försäkrat för allt? Älskar man barnen mindre bara för att man inte har dem försäkrade? Eller är kanske försäkringar (likt svenska spel) skatt på folk som inte kan räkna

Taggar (blogg): 
20 juli 2016

Favorit i repris - Barn kostar INTE mycket pengar!

Så här under sommarsemestern (FFF är tillbaka på riktigt kring den 15/8) så kör jag lite favoriter i repris här på bloggen. Detta inlägg publicerades för första gången i april 2014 (på den gamla bloggen frivid42.com) och är forfarande ett av de mest lästa. Alla tidsangivelser i bloginlägget nedan är från första publiceringen.

Äga min tid http://agamintid.blogspot.se/2014/03/barn-kostar-pengar.html skrev detta inlägg för ca en månad sedan och sedan dess har detta inlägg legat som utkast hos mig.

Visst kostar det att ha barn, att få flera munnar att mätta i hushållet, flera som behöver kläder etc, men summorna är inte alls så stora som ofta uppges i olika sammanhang. Det är klart att barn precis som allt annat kan kosta precis hur mycket som helst, men själva faktumet att man har barn behöver inte vara speciellt dyrt. De direkta löpande kostnaderna för oss skulle jag vilja påstå täcks av barnbidraget och flerbarnstillägget.

När barnen föddes uppkom ju vissa kostnader men inte heller de var särskilt stora, en begagnad vagn, babyskydd, vagga och sedan spjälsäng. Vi hade budgeterat ca 10 000 till den första lilla sonen men vi kom aldrig i närheten av att spendera så mycket. De två andra behövde nästan ingenting för det fanns ju redan allt de behövde.

Den största posten är solklart inkomstborfallet under föräldraledigheten när man ‘bara’ får 80% av lönen men å andra sidan köper man ju nästan ingen mat ute, inga pendlingsresor och inte heller någon avgift för barnomsorg etc. Dessutom om man tjänar över brytgänsen för statlig skatt så är det ju de där sista tusenlapparna som beskattas hårdast som man går miste om när man är hemma så mer än hälften av borfallet skulle ju ändå ha tillfallit staten. Dessutom är man ju vanligtvis föräldraledig under 1-1,5 år delat mellan föräldrarna och det är inte så lång tid.

Men det är ju också så att övriga beteenden ändras när barnen kommer, man går inte ut och äter lika ofta och visst slinker det ner en och annan flaska vin men inte som förr och det mesta sker dessutom hemma så man betalar inte restaurang/bar priser för drycken och maten som man ibland lyxar till det med.

Ska försöka summera hur det har sett ut för oss:

Bortfall av inkomst (högt räknat) 7 000 kr i månaden i 14 månader cirka 100 000 kr netto per barn. Totalt för tre barn 300 000 kr.

Inköp av nödvändig utrusting före födseln och under första halvåret, ca 7000 för första barnet och sen någon enstaka tusenlapp för de två övriga, totalt 10 000 kr för tre barn.

Löpande kostander inklusive mat, kläder, blöjor, aktiviteter ca 1000 kronor per barn och månad. 12 000 kronor per år och barn, täcks teoretiskt med råge av barnbidrag och flerbarnstillägg. Med vår ordnade ekonomi har vi valt att ta denna kostnad ur vår egen budget och istället spara barnbidrag och flerbarnstillägg till barnen men fakta kvarstår de löpande kostanderna för barnen täcks av bidrag.  

Övriga kostnader relaterat till barnen skulle kunna vara ett större boende, men helt ärligt skulle du bo hela livet på 30 kvm även om du inte hade barn? Kostnader för bilar och barnomsorg är egetligen kostnader för att kunna arbeta och inte kostnader för barnen. Om det inte var för att vi dagligen måste åka till arbete skulle vi med lätthet klara oss med en enda 10 år gammal kombi som vi körde 1 gång i veckan, och barnen skulle vara på ‘allmänförskola’ i 15 timmar i veckan vilket är avgifsfritt.

Resor etc. ja det kan ju hända att föräldrarna vill åka på resor, men i realiteten är detta då en kostnad för föräldarnas intressen. En 1,3 eller 5 åring eller för den saken skull äldre barn kan lika gärna åka och kampa, åka och hälsa på Mormor eller Farmor eller ta en runda till skogen eller cykla till sjön. Vi har rest med våra barn och men jag lever inte i villfarelsen att det var för deras skull. Detta kan förändras med åren men jag tror att även lite äldre barn uppskattar enkla nöjen minst lika mycket som exotiska resor till avlägsnaplatser.

Hur ser det ut för er, känner ni igen er i vår situation eller ser det helt annorlunda ut?  Vad är det som kostar mer eller mindre för er?

Taggar (blogg): 
5 april 2016

Bara för att vi delar vissa värderingar så är vi kanske inte är överens om allt?!

Tycker det är intressant att läsa kommentarer på bloggar speciellt därför att diskussionen ofta drar iväg i en riktning som egentligen har mycket litet att göra med själva blogginlägget att göra...brukar inte läsa så mycket kommentarer i andra medier men tror att det troligen är samma där. 

Ett exempel är mitt inlägg förra veckan som jag kallade "Ännu en helt vanlig sparsam dag?" Där jag hade tänkt att ge lite praktiska exempel på hur sparsamheten är integrerad i våra liv och kanske möjlighen få lite mothugg når någon tyckte att vi var slösaktiga som faktiskt har två bilar eller överdrivet snåla när vi köper nästan allt vårt kött på "kort datum" Istället började den långa debatten i kommentarsfältet att handla om hur många timmar det var rimligt för oss att ha barnen på förskolan och fritids. Vi fick också en fråga om vi lät barnen titta på TV...vilket vi gör..kanske lite för mycket...

Har sett liknande debatter blossa upp när till exempel bloggaren miljonärinnan30 ger spartips men där kommentarerna istället handlar om hållbarheten i att fläskkött kostar 39 kronor kilot. Troligen eftersom många som läser hans blobb är konsumtionskritiska och kopplar detta till hållbarhet.

Eller hos bloggerskan Jonna Jinton som bloggar om landsbyggden skrev ett inlägg som var starkt kritiskt mot vindkraft något som vissa av hennes läsare som också är miljövänner och boende på landsbyggden ser som en möjlighet snarare än något negativt.

På andra bloggar har det varit någon som är mycket sparsam men har en sportbil eller någon som bloggar om hållbarhet men samtidigt äter kött.

Oavsett så tror jag att det handlar om att vi tillskriver personer som vi håller med på ett område inställningar som vi kanske inte delar. Till exempel "den här personen cyklar till jobbet precis som jag alltså är vi säkert båda miljömedvetna"...det kan dock visa sig att den andre cyklar helt och hållet av ekonomiska eller hälsomässiga skäl och är en riktig "miljöbov" på andra områden vilket chockar oss när vi får reda på det. 

Vad gäller den här bloggen så handlar den om sparsamhet och att använda våra gemensamma naturresurser effektivt genom att begränsa det vi konsumerar och använda det vi ändå har länge och väl..kort sagt leva lite mindre löjligt inneffektivt än alla andra inom den svenska välavlänade medel- och arbetarklassen. Många som lockas hit delar just denna värdering och tror därför att vi tänker lika på andra områden varför de får en chock när jag säger att våra barn är på förskolan vad andra uppfattar som ganska långa dagar eller när det visar sig att jag låter barnen säcka framför TV'n när de kommer hem efter förskolan (om de vill och efter att de gjort sina respektive sysslor).

Vad är era reflektionr kring detta? Har ni sett den här tendensen i bloggar eller andra kommentarsfält?  

13 januari 2016

...men älskling vad ska vi säga till barnen?

Jag ska snart skilja mig….men inte från min fru som är världsbäst utan från det traditionella arbetslivet. Personligen tror jag att detta kommer vara i stort sett bara utvecklande om än lite mer utmanande på vissa områden också framförallt socialt när det nu blir mitt ansvar att skapa mig ett sammanhang. Fick en kommentar på ett tidigare inlägg av Anna som undrade om vi hade funderat på hur detta skulle påverka barnen och det har vi så klart gjort men det kanske är bra både för andra och oss själva att sammanfatta tankarna kring detta, jag har gjort det i fyra huvudpunkter nedan:

  • Först och främst så kommer jag ju ju att fortsätta att arbeta en del av min tid och för barnen är jag inte säker på om de kommer att förstå skillnaden mellan detta och mitt vanliga jobb förutom att jag kommer hämta dem tidigare de flesta dagarna.
  • Kommer att försöka vara tydlig med att jag valt tid med dem istället för pengar redan när de är små vilket jag tror kommer vara ett positivt budskap för barn och jag tror att vi kommer ha det bättre tillsammans när det är mindre stress.
  • Löpande efter att barnen blir större kommer vi att vara tydliga och förklara för dem vad vi gjort, att vi jobbat relativt hårt både i skolan och i yrkeslivet men på senare tid med ett tydligt mål att spara pengar för att få en större frihet.
  • Tror även att vi kan vara föregångare på många sätt, tror att den fasta anställningen/inkomsten som ankare i livet har spelat ut sin roll. Våra barns framtid kommer mer troligt påminna om det som vi gör med mycket arbete (och stora inkomster) tidvis och mindre arbete under andra perioder i livet. I ett sådant samhälle kommer det vara viktigt att själv kunna portionera ut pengarna jämt över livet. I detta sammanhang kan vi vara förebilder för våra barn då vi kommer leva på ett liknande sätt.

Sammantaget tror jag att mina barn kommer att kunna svara på vad pappa gör vilket är något i stil med ”skribent och egen företagare” de kommer att förstå vad vi har gjort och varför. Tror även att vi kommer förbereda våra barn på många vis bättre för den framtid som de kommer möte där jag tror många fler (frivilligt eller ofrivilligt) kommer leva ett liv där den fasta inkomsten inte är den centrala förankringspunkten i livet.

 De kommer säkert att tycka det är jobbigt att de är ”annorlunda” ibland men vilka barn känner inte så nån gång? Vad tror ni? Hur kommer barnen reagera?

Taggar (blogg): 
7 april 2014

Barn kostar INTE mycket pengar!!!

Äga min tid http://agamintid.blogspot.se/2014/03/barn-kostar-pengar.html skrev detta inlägg för ca en månad sedan och sedan dess har detta inlägg legat som utkast hos mig.

Visst kostar det att ha barn, att få flera munnar att mätta i hushållet, flera som behöver kläder etc, men summorna är inte alls så stora som ofta uppges i olika sammanhang. Det är klart att barn precis som allt annat kan kosta precis hur mycket som helst, men själva faktumet att man har barn behöver inte vara speciellt dyrt. De direkta löpande kostnaderna för oss skulle jag vilja påstå täcks av barnbidraget och flerbarnstillägget.

När barnen föddes uppkom ju vissa kostnader men inte heller de var särskilt stora, en begagnad vagn, babyskydd, vagga och sedan spjälsäng. Vi hade budgeterat ca 10 000 till den första lilla sonen men vi kom aldrig i närheten av att spendera så mycket. De två andra behövde nästan ingenting för det fanns ju redan allt de behövde.

Den största posten är solklart inkomstborfallet under föräldraledigheten när man ‘bara’ får 80% av lönen men å andra sidan köper man ju nästan ingen mat ute, inga pendlingsresor och inte heller någon avgift för barnomsorg etc. Dessutom om man tjänar över brytgänsen för statlig skatt så är det ju de där sista tusenlapparna som beskattas hårdast som man går miste om när man är hemma så mer än hälften av borfallet skulle ju ändå ha tillfallit staten. Dessutom är man ju vanligtvis föräldraledig under 1-1,5 år delat mellan föräldrarna och det är inte så lång tid.

Men det är ju också så att övriga beteenden ändras när barnen kommer, man går inte ut och äter lika ofta och visst slinker det ner en och annan flaska vin men inte som förr och det mesta sker dessutom hemma så man betalar inte restaurang/bar priser för drycken och maten som man ibland lyxar till det med.

Ska försöka summera hur det har sett ut för oss:

Bortfall av inkomst (högt räknat) 7 000 kr i månaden i 14 månader cirka 100 000 kr netto per barn. Totalt för tre barn 300 000 kr.

Inköp av nödvändig utrusting före födseln och under första halvåret, ca 7000 för första barnet och sen någon enstaka tusenlapp för de två övriga, totalt 10 000 kr för tre barn.

Löpande kostander inklusive mat, kläder, blöjor, aktiviteter ca 1000 kronor per barn och månad. 12 000 kronor per år och barn, täcks teoretiskt med råge av barnbidrag och flerbarnstillägg. Med vår ordnade ekonomi har vi valt att ta denna kostnad ur vår egen budget och istället spara barnbidrag och flerbarnstillägg till barnen men fakta kvarstår de löpande kostanderna för barnen täcks av bidrag.  

Övriga kostnader relaterat till barnen skulle kunna vara ett större boende, men helt ärligt skulle du bo hela livet på 30 kvm även om du inte hade barn? Kostnader för bilar och barnomsorg är egetligen kostnader för att kunna arbeta och inte kostnader för barnen. Om det inte var för att vi dagligen måste åka till arbete skulle vi med lätthet klara oss med en enda 10 år gammal kombi som vi körde 1 gång i veckan, och barnen skulle vara på ‘allmänförskola’ i 15 timmar i veckan vilket är avgifsfritt.

Resor etc. ja det kan ju hända att föräldrarna vill åka på resor, men i realiteten är detta då en kostnad för föräldarnas intressen. En 1,3 eller 5 åring eller för den saken skull äldre barn kan lika gärna åka och kampa, åka och hälsa på Mormor eller Farmor eller ta en runda till skogen eller cykla till sjön. Vi har rest med våra barn och men jag lever inte i villfarelsen att det var för deras skull. Detta kan förändras med åren men jag tror att även lite äldre barn uppskattar enkla nöjen minst lika mycket som exotiska resor till avlägsnaplatser.

Hur ser det ut för er, känner ni igen er i vår situation eller ser det helt annorlunda ut?  Vad är det som kostar mer eller mindre för er?

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (190)
Sep (15)

Taggar