
Taggar

Jag pratade nyligen med en bekant som är närmare 60 år. Han och hans fru bor i en villa i Stockholms utkant och barnen har flyttat hemifrån. Förutom villan har de ett fritidshus där man kan bo året runt utanför en mindre svensk stad. Både han och frun älskar att vara i fritdshuset men har jobb som det är omöjligt att jobba på distans ifrån vilket gör att de inte är på landet så ofta och mycket som de skulle vilja.
För mig känns ju 60 år rätt gammalt när det kommer till folk som berättar att de måste bo på en viss ort för att jobba. Men även om jag ofta tänker att det hade räckt med spara en väldigt liten del av lönen sen 25 så hade de inte behövt jobba en dag till så har jag respekt för att de flesta inte har möjlighet att sluta jobba speciellt långt innan normal pensionsålder. Jag har också respekt för att det här med aktiemarknaden kan kännas svårt och läskigt och att våga lita på att kunna plocka ut tex 4% av portföljvärdet från en indexfond i väldigt många år inte är något som gemene man känner till. Men när i övrigt välutbildade och smarta människor inte verkar kunna tänka ens lite utanför boxen och göra väldigt enkla beräkningar blir jag lite bekymrad.
I det här fallet ansåg min bekanta att de skulle kunna få jobb på den mindre orten om de flyttade till fritidshuset men att lönen för dem båda skulle vara "säkert 5-10 000 kr lägre i månaden och det är fina pengar som vi inte vill vara utan". Och det är ju en fullt rimlig åsikt. Men när jag följde upp med lite frågor om vad de skulle kunna sälja villan för, hur mycket lån de hade på villan, hur mycket 10 000 kr i månaden före skatt motsvarade efter skatt, vad det kostade att ha dubbla boenden och andra rätt grundläggande frågor visade det sig att han inte alls tänkt igenom det hela eller räknat en enda sekund. Det här skulle ju varit en väldigt enkel kalkyl som visade att få loss några miljoner i villan utan problem skulle täcka upp för den lägre lönen under de kommande åren fram till pension. Sen kan man göra det lite mer avancerat och räkna in lägre pensionsavsättningar med en lägre lön eller fundera på vad man skulle kunna göra för pengarna om man istället sålde villan om 10 år när man gått i pension etc. Eller fundera på om de skulle trivas med att alltid på i fritidshuset. Så jag säger inte att det hade varit något självklart val att sälja villan och flytta imorgon. Men att bara säga att det inte går för att de inte har råd att gå ner i lön utan att ens göra den enklaste beräkning förvånade mig.
Just denna ovilja som många har att fundera på vilka möjligheter som faktiskt finns att gå sin egen väg tror jag gör vi som vågat ta steget ut ur ekorrhjulet, vi de så kallade "frontfigurerna inom FIRE-rörelsen" har en uppgift att fylla. Att visa vad som går att göra och ungefär vad som krävs, så får sen var och en avgöra vilka prioriteringar man vill göra i sitt liv. För om man inte ens vågar tänka tanken och göra de enklaste beräkningarna över de ekonomiska förutsättningarna som finns är det stor risk att man inte ser de möjligheter som hänger och dinglar precis framför ögonen på en.
Ett intressant råd inom aktiesparande är att man vid tveksamma situatuoner ska sälja aktierna för att kunna se opartiskt på läget och ta ett beslut om man verkligen ska köpa tillbaka exakt samma aktier i de olika bolagen som man hade tidigare. Väldigt långt från min egen strategi som mer går ut på att sällan sälja och fundera så lite som möjligt på befintliga innehav. Men jag förstår ändå poängen med att få bort historisk avkastning och GAV (genomsnittligt anskaffningsvärde). Många tänker till exempel att man inte vill sälja på minus även om tron på framtida utveckling jämfört med andra alternativ borde vara viktigare än huruvida man säljer på plus eller minus sen sitt eget köp. Tyvärr driver strategin att sälja, fundera nyktert och sen köpa tillbaka lite kostnader i form av spread mellan köp och säljkurs plus courtage.
Frågan är om man kan använda denna strategi på annat i livet också? Dvs sälja bostaden, säga upp sig från jobbet och sälja alla ägodelar för att åka på en månadslång semester innan man kommer hem igen och bestämmer var och hur man ska bo, om man ska jobba eller inte. Så man inte bara bor kvar och behåller bilen av gammal vana eller av bekvämlighet. I fallet med aktierna är det mest en ekonomisk fråga medan det i privatlivet blir betydligt krångligare att köpa tillbaka boendet, få tillbaka det gamla jobbet och häva bortadoptionen av barnen.
Jag förstår att det är få som ens kan få till något som är i närheten av ett fullskaligt test i stil med detta. Inte ens jag som varken har barn eller jobb kan tänka mig att göra det fullt ut. Tänk om man sitter där på resan och inser att boendet man just sålt är där man vill bo, även med lite distans och med mängder av andra alternativ. Ändå lockar tanken på något sätt och kanske går det att göra i mindre omfattning?
Vad tycker ni, skulle det vara något att testa i så stor omfattning som det egna livet tillåter att dra iväg ta en paus och sen börja om?