Som uppföljning till intervjun med Marcus Hernhag i måndags tyckte jag att det var på sin platts att återigen beröra sambandet mellan sparsamhet, avkastning och frihet!  

Något som man lär sig efter några år som bloggare är vad som driver trafik. Trots inriktningen på den här bloggen mot sparsamhet så är det uppenbart att löften och snabba klipp...inlägg om heta aktier eller tips om att tjäna stora pengar "nu-nu-nu" driver bra mycket mer trafik än inlägg om en långsam omställning av livet mot en mer sparsam, trivsam, lycklig och fri tillvaro. Ska inte sticka under stol med att det ibland är frustrerande men som tur var så är jag redan ekonomiskt fri och kan skita i vad som driver trafik!

Samtidigt skulle jag med eftertryck vilja påstå att sparsamhet kommer före avkastning i alla sammanhang men framförallt när det gäller den vars slutliga mål är att bli ekonomiskt fri, ska försöka förklara nedan:  

1. Utan kapital ingen avkastning - det första och mest uppenbara är ju att om du inte har en grundläggande sparsamhet så finns det ingen gräns för hur stora inkomter du kan bränna och då blir det inte heller några pengar över att investera vilket gör avkastningen till noll oavsett hur många bra idéer du har då inga går att genomföra. Den som kan lägga undan 50% eller mer av sin inkomst får bollen i rullning väldigt snabbt. 
2. Utan lönsamhet ingen avkasting - det samma gäller de företag som du investerar i. Om dessa inte har en grundläggande kostnadskontroll spelar det ingen roll hur bra produkter de har eller hur duktiga de är på att sälja sin produkt det blir ändå inga pengar över att investera i en växande verksamhet eller dela ut till aktieägarna. 
3. Vad kan du påverka - även om vi som investerar i aktier gärna vill tro att vi kan påverka avkastningen med våra smarta strategier så är det ändå så att avkastningen är väldigt beroende på hur marknaden utvecklas. Om tillexempel bankerna i sverige får problem så kommer även "den minst dåliga" gå ner kraftigt. Våra inkomster kan vi ofta påverka lite mer både genom att göra ett bra jobb på vår arbetsplats med möjlighet till befordran/löneökning/bonus men än mer genom att tänka kring extrainkomster tex från privatuthyrning mm. I än högre grad kan de flesta av oss påverka våra utgifter genom att se över vad vi lägger pengarna på och designa vårt liv så att det innehåller så lite slöseri som möjligt. Att fokusera mest energi på det man kan påverka minst blir därför kontraproduktivt.  
4. Tiden är inte en vän - de som fokuserar på avkastning säger ofta att tiden är vår vän..och visst stämmer det på ett vis men å andra sidan vilken nytta har en 40-åring som jag av att bli jätterik om 40-50 år...? Självklart är det bra att komma igång med sparandet tidigt och därmed ha ett försprång genom hela livet men om man bara sparar litegrann så krävs det fantastiskt många år innan man blir rik och i förlängningen kanske fri. Självklart skulle du hellre vara 80-år och rik än lika gammal och lusfattig...men skulle du välja att vara 80 år och rik eller 20 år och ha mycket lite pengar?
5. Mer, bättre, större är inte lösningen - en annan fördel med sparsamhet och enkelhet är att det tvingar oss att inse att den allmänna tanken om att mer, större, bättre ska leda till lycka inte fungerar. I Sverige lever i stort sett alla på olika nivåer av överflöd och ändå är ingen nöjd. Om du inte frigör dig från dessa destruktiva tankar kan du aldrig bli fri eftersom det alltid finns mer mer mer...att skaffa, göra, köpa och spara. Här skulle jag även vilja dra en parallell med rika ägarfamiljer som trots stora förmögenheter likt galärslavar är fjättrade till sina förfäders livsverk. Tror ni att Wallenberg bröderna, Karl Johan Persson, eller Lundberg döttrarna hade valt att göra de de gör idag om de hade fått ett blankt papper att välja ifrån? 
6. Frihet direkt - den som kan leva på en nivå långt under sina inkomster får ett stort mått av frihet direkt även om man ännu inte har nått det slutliga målet att vara ekonomiskt fri resten av livet. Om du kan leva på lite och har en del besparingar kan du när som helst göra en livsstilsförändring utan att det är en stor risk. 
7. Avkastningen räcker längre - Om du lär dig att leva ett gott liv på en sparsam nivå så behövs långt mycket mindre kapital och avkastning där ifrån för att klara att leva ett fritt liv fyllt med det som man själv vill. 
8. Lägre risk med den sparsam livsstil - en sista bortglömd fördel med sparsamhet är att den som kan leva på lite kan känna sig mycket mer trygg med att livsstilen går att bibehålla nästan vad som än händer. Om du har en livsstil som kräver att du drar in 100 000 kr i månaden krävs ett stort kapital för att generera detta...det är också ett litet fåtal jobb som kan generera denna inkomst om kapitalet av någon anledning krymper ihop. Om du istället kan leva väl med din familj (likt oss) på 1/5 av detta så krävs mindre kapital men det är också möjligt att ersätta den inkomsten med en mängd olika jobb och sidoverksamheter om kapitalet av någon anledning krymper ihop. Den sparsamme väljer också ofta att göra mer själv kring huset etc något som enligt all forskning bidrar till lycka men också gör att man utvecklar nya kompetenser....skulle inte tro att "spela golf och dricka drinkar" kommer vara så väldigt efterfrågad kompetens vid nästa ekonomiska nedgång:-) 

Detta är mina argument för varför sparsamhet kommer före avkastning....vad tänker du som vill bli fri och rik? 

Något som stör mig väldigt mycket är att vissa sätter likhetstecken mellan att en vara är billig och att den är dålig för miljön. Detta kan självklart vara fallet om man använder miljöskadliga ämnen eller om kvaliten är så undermålig så att produkten måste kasseras snabbt och ny måste köpas. Jag är dock personligen övertygad om att det finns väldigt många fall där billigt faktiskt är bättre för miljön....jag ska ta några exempel. 

• Standardprodukter - de produkter som säljs billigt är ofta standardprodukter. Det kan röra allt från elektronik till filmjölk och tröjor. Vid stora volymer av standadiserade produkter så minskar risken för svinn då dessa nästan alltid är säljbara om inte annat med viss rabatt. Specialprodukter eller produkter med hög modegrad ökar risken för att det blir stora kassationer i något led i kedjan om inte annat i hemmet när produkterna inte används innan de kasseras. Tänk här tillexempel på en vanlig burk Creme Fraiche som kan användas till massor av olika saker i köket medan motsvarande smaksatta variant kanske bara passar till ett fåtal rätter. Kan också vara en enkel svart t-shirt som passar till mycket medan den med årets modefärg känns hopplös nästa säsong. 
• Smartare förpackningar/ mindre material - när en produkt ska säljas billigt så gäller det att tänka till, man kan inte ha stora bulkiga förpackningar utan får ofta packa i enkla påsar. Det samma gäller etiketter etc. Producenten är också oftare tvungen att tänka till kring svinnet i produktions och distributionsprocessen för att bara lite svinn kan vara skillnaden mellan lönsamhet och förlust. 
• Smartare transporter - på samma sätt som ovan måste billiga produkter fraktas på ett effektivt sätt. Det blir båt och tåg istället för flyg och det blir välfylda containers och lastbilar den sista biten. Återigen en dyr transport kan utradera hela lönsamheten så här gäller det att tänka till.  
• Smartare användning av material - det är här man kommer på hur man kan använda lite mindre material i en produkt utan att påverka den ursprungliga funktionen. Kan man få samma hållfasthet men använda 20% mindre material?  
• Lägre energiförbrukning - på samma sätt som ovan med övriga delar av processen så kommer lågpris producenten att vara väldigt noga med energiförbrukningen i sin tillverkningsprocess eftersom några få procent hit eller dit gör hela skillnaden om det blir lönsamhet eller inte. 

(Bara i vår lokala normalstora Coop butik har 100 tals varianter av mejeriprodukter, bara yoghurt och fil med jordgubbssmak finns i över 20 talet varianter, vad kostar alla dessa specialprodukter i ineffektivitet i produktion, transport och förvaring i alla steg. Hur mycket ökar svinnet?)

Den stora miljömässiga brasklappen mot ovan är ju självklart att vi inte springer iväg och köper mer bara för att det är billigt utan att vi nöjer oss med tex en ny tröja om det är vad vi behöver och att vi inte köper flera för att det är billigt. Det ställer också lite krav på oss som konsumenter att inte köpa produkter där detta gått för långt...en t-shirt som går sönder i första tvätten eller en skruvmejsel som inte duger till att skruva med är inte mycket att ha. 

En annan fråga förstås är ju hur det är ställt med den sociala hållbarheten i lågprisproduktionen. För egen del skulle jag nog vilja drista mig till att säga att det nog förekommer en del dåliga arbetsförhållanden och löner i andra delar av världen. Är dock inte alls övertygad om att detta nödvändigtvis är bättre för att vi betalar mer på hyllan i Sverige. Vem är det som tjänar pengarna på ett par jeans för 1000 kr, är det arbetaren i Asien eller Latinamerika eller är det designern i Sverige...är detta verkligen någon skillnad om samma jeans kostar 400 eller 200 kr på lågpriskedjan? 

Vad tänker ni kring lågpris och miljömässighet? Håller ni med om mina argument ovan eller är jag helt ute och cyklar?